IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

Relevanta dokument
IT, stress och arbetsmiljö

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

IT, stress och arbetsmiljö

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

HR, digitalisering och arbetsmiljö

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? Människa-datorinteraktion 1MD016, 5hp. T ex:

Digitaliseringen och ledarskap

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem

Kursen: Sjukvårdsarbete. Människa-datorinteraktion 5hp. IT-inst. / MDI-avd. Anders Jansson Lars Oestreicher Bengt Sandblad Bengt Göransson Thomas Lind

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Checklista för god arbetsmiljö vid datorstött arbete

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial

Jan Gulliksen Gulan Vicerektor för Digitalisering Professor i Människadatorinteraktion

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Åtgärder för en väl fungerande IT-arbetsmiljö. Sacos policy

AKTUELL FORSKNING FÖR STATSFÖRVALTNINGEN NR 8. IT-stöd i arbetet utveckling, införande och arbetsmiljö BENGT SANDBLAD

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Ser ni utvecklingen?

Ekonomiadministratörernas IT- relaterade arbetsmiljö vid Uppsala universitet

en metod för att utveckla det framtida IT-stödda arbetet

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Psykosocial arbetsmiljö. maj 2018 Mats Eklöf

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö

Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil

Företagshälsovården behövs för jobbet

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning och kunskaper

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

ADA metoden. Sammanfattning. En metod för bedömning av datasystems användarvänlighet och kognitiva arbetsmiljöproblem

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Avdelningen för Människadatorinteraktion

STRESS- höna eller ägg?

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Användbarhet vem bryr sig?

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Tillgänglig arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Tips och råd Informationsflöde via IT Frågor att fundera över och diskutera på organisationsnivå

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

PLAN FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Institutionen för ekonomi och samhälle

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

VIHO-projektets arbetsmetoder

Människa-datorinteraktion i hälsooch sjukvård. Lokal anpassning. Automatiserade processer. Mänskligt minne

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Exempel på extra frågor i samtalet med chefen HPI Arbetsplatsprofil

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

ARBETSMILJÖPLAN för institutionen för Tillämpad informationsteknologi (ITIT)

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2011 Användarcentrerad systemdesign september 2011

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 2

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

DIGITAL ARBETSMILJÖ Jonas Söderström Vårmöte Arbets- och miljömedicin Uppsala 10 april 2014

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Avdelningen för Människadatorinteraktion

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Tillgänglig arbetsmiljö

Användarcentrerad systemdesign

Samband mellan arbete och hälsa

Transkript:

IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1

Administrativt arbete (kontor, ärendehantering m.m.) I många datorstödda arbetssituationer blir man utsatt för flera höga krav, samtidigt som det finns problem i förutsättningarna för att klara uppgifterna. Vi är, biologiskt sett, till viss del fortfarande samma gamla urtidsmänniska.. 2

blir belastade och reagerar med stress, men ofta utan att kunna eller få avreagera oss. Arbetsmiljö i stort Fysisk arbetsmiljö Bra riktlinjer och metoder finns Dessa används inte alltid. Psykosocial arbetsmiljö Mycket är känt, ibland svårt att vidtaga bra åtgärder. Kognitiv arbetsmiljö Man tillåts inte jobba effektivt Är viktiga att förstå i samband med ITstött arbete Ett bra arbete Karasek & Theorell: starkt hög Stöd Kontroll Ett bra arbete Krav höga 3

Ett dåligt arbete svagt Stöd Kontroll låg Krav höga Ett farligt arbete! Viktiga arbetsmiljöproblem vid datorstött arbete Bundenhet Styrning Stress Ögonbesvär. Belastningsbesvär Stressrelaterade psykosomatiska besvär Undersökningar visar T ex: 70% av (kvinnliga) kontorsarbetare uppvisar regelbundna belastningsbesvär. Handled-, arm-, skuldra-, rygg-, ögonproblem är vanliga. Sådana problem leder till sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Ny IT leder till ökade (upplevda) krav. Upplevd egenkontroll minskar ofta. 4

http://www.arbetslivsinstitutet.se/datorarbete/default.asp Optimal placering inte 5

Arbetsplatsen ex. +22-44 Från sidan: + 22 till -44 grader vertikalt 0-22 56 28 1600 x 1200 pixel 400 x 300 mm 19,7 diagonalt 4:3 på en ekvivalent 3200 x 2400 0 till en skärmyta pixel max. ca 40-50 sta tione r ca 2-4 timmar 6400 x 1200 28 pixel på 4 skärmytor 1600 x 2400 pixel max. ca 20 Ovanifrån: sta tioner 112 grader ca 2-4 timmar horisontellt 56 Kognitiva arbetsmiljöproblem......uppstår när något i arbetssituationen förhindrar oss från att använda våra kunskaper och färdigheter på ett effektivt sätt, t ex en dålig arbetsorganisation, ett dåligt IT-stöd fel funktionalitet dåligt användargränssnitt dålig teknisk funktion Inlärd hjälplöshet. Upplevd hjälplöshet -> förväntad hjälplöshet -> inlärd hjälplöshet Dvs. man vet att man inte kan prestera och har accepterat detta. Stark brist på kontroll Brist på motivation Brist på effektivitet 6

Hur mår man på jobbet? Ökad datorisering leder oftast till (upplevda) ökade krav. Detta måste mötas med ökad egenkontroll, socialt stöd m.m. Vi ser idag i många verksamheter att det är tvärt om: upplevd och verklig kontroll och stöd minskar!! Detta vet vi leder till stora arbetsmiljöproblem!! Är dagens IT-stöd effektiva? Många jobbar med datorstöd 100% av dagen. C:a 20 min. teknikstrul per dag är inte ovanligt. I en del arbeten har 70% dagliga belastningsproblem. Ökad datorisering leder ofta till ökade krav, belastningar och upplevd stress Ett exempel En utvärdering av införandet av ett nytt administrativt datorstöd inom en myndighet. Undersökningen visar på att alla riskfaktorer ökade. 7

Förändringar i tid vid datorn Före Efter Hur länge arbetar du i genomsnitt med datorstöd? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mindre än 1 tim/dag 1-2 tim/dag 2-4 tim/dag 4-6 tim/dag Mer än 6 tim/dag Förväntningar Nu Framtiden Anser Du att systemet gör att Du kan arbeta effektivare? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket effektivare Något effektivare Varken eller Något mindre effektivt Mycket mindre effektivt Förändringar i positiva faktorer Vad anser Du att införandet av det nya systemet inneburit beträffande Ansvar som innebär utveckling Möjligheter att påverka egna arbetsförhållandena Omväxling i arbetet Möjlighet att i arbetsgruppen påverka planering Egen kontroll av arbetsprestationen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Minskat Ingen förändring Ökat 8

Förändringar i negativa faktorer Vad anser Du att införandet av det nya systemet inneburit beträffande Andras kontroll av arbetsprestationen Krav på uppmärksamhet och koncentration Ansvar som innebär påfrestning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Minskat Ingen förändring Ökat Förändringar i egenkontroll Hur uppfattar du datorns roll? Före Efter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Alltid som styrande Oftast som styrande Ibland som styrande Sällan som styrande Förändringar i fysiska belastningar Besvär från rörelseapparaten, andel "ja" svar Ryggens nedre del Händer/handleder Armbåge/armbågar Nacke/skuldror/axlar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kvinnor Män 9

Exemplet... Införandet har lett till påtagligt ökade hälsorisker. Arbetssättet innebär en närmast total bundenhet till datorn och bildskärmen. Systemets användargränssnitt har förbättrats, men fortfarande finns brister i utformningen. Driftsäkerheten måste förbättras, så att stressande avbrott och långa svarstider kan undvikas. Vägar till minskad ohälsa Mindre tid vid datorn (?) Bättre teknik Bättre utformade IT-stöd, funktion, utformning, gränssnitt Ökad delaktighet i hela utvecklingsoch införandeprocessen Beakta arbetsmiljö och hälsa, i alla dess aspekter, vid systemutveckling Ökad kompetens om att arbeta effektivt med de nya verktygen Användarcentrerad utveckling, bl a Beställ användbarhet och nytta, inte bara funktion Verksamhetsutveckling inte systemutveckling Aktiv användarmedverkan (användarstyrning) Beakta användbarhet, nytta och arbetsmiljö under hela utvecklingsprocessen En iterativ process, med successiva prototyper och utvärderingar 10

Vad säger lagen? Arbetsmiljölagen säger att vi ska skapa ett arbete präglat av: variation, social kontakt och samarbete, sammanhang mellan arbetsuppgifter, möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande, yrkesmässigt ansvar Lagar och förordningar Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrift ASF 1998:5, Arbete vid bildskärm : Regler och råd avseende fysiska och psykosociala faktorer vid bildskärmsarbete, inklusive krav på programvara och IT-system. 7 i föreskriften lyder: Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma. ASF 1998:5 forts. 10 säger att system och program skall: vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare, vara lätta att använda, kunna anpassas till användarens kunskaps- och erfarenhetsnivå, ge återkoppling om det utförda arbetet, visa information i format och takt som är anpassad till användaren, särskild hänsyn skall tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information, kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via systemet får inte utföras utan dennes vetskap. 11

Standarder: ISO 9241 innehåller principer för utformningen av människa datordialog. Dialogen ska vara: lämplig för uppgiften, självbeskrivande, kontrollerbar, förutsägbar, feltolerant, individuellt anpassningsbar. ISO 13 407 behandlar principer och metoder för användarcentrerad systemutveckling. ISO 9241: Definition av användbarhet: Den utsträckning i vilken en specificerad användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet användningssammanhang Mänskligt felagerande Felgrepp Misstag Avsiktliga fel Barriärer Tekniska, information, kompetens, organisation 12

Sleipner före...och efter 13

En aktuell händelse ''Forsmarksincidenten den allvarligaste i Sverige'' Incidenten i kärnkraftverket i Forsmark kan vara den allvarligaste i Sverige hittills. Det säger Björn Karlsson, ordförande i en av Statens kärnkraftinspektions, SKI:s, rådgivande nämnder. 14