Hem- och fritidsolycksfall i Sverige Årsrapport EHLASS 2000
Dokumentty Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. ISBN: 91-7201-771-6 Artikelnr: 2003-125-6
Förord I denna rapport publicerar Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen tillsammans med Konsumentverket sammanhållen statistik baserad på data som samlats in i öppen vård inom ramen för svenska EHLASS 2000. Insamling och bearbetning av data har skett i samarbete med ett urval intresserade och engagerade sjukvårdsinrättningar och berörda landsting: Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus samt Skaraborgs sjukhus. Datainsamlingen har delvis finansierats med bidrag från EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador. Rapporten redovisar antalet rapporterade läkarbesök till följd av olycksfall som inträffat i hem- och fritidsmiljö, liksom nationella antalsskattningar och befolkningsrelaterade tal. I ett inledande kapitel behandlas befolkningen i sin helhet och i följande kapitel belyses skademönstret i strategiskt valda åldersgrupper. Förutom att redovisa översiktlig årsstatistik är syftet också att presentera EHLASS-databasens möjligheter och användbarhet för ett brett spektrum av potentiella avnämare bland myndigheter och organisationer, utbildningar och massmedia m.fl. Rapporten har sammanställts av Anders Karlsson (EpC) med hjälp av Emma Åberg. Stockholm i april 2003 Curt-Lennart Spetz Enhetschef EpC, Socialstyrelsen Jan Sjögren Enhetschef Konsumentverket 3
4
Innehåll Förord... 3 EHLASS historik... 7 Definitioner och begrepp... 9 Material och metod...11 Deltagande sjukhus...11 Upptagningsområden...11 Registerinnehåll...13 Nationella skattningar...14 Kvalitet...15 Bortfall...15 Resultatsammanfattning...17 Ålder och kön...17 Plats...17 Mekanism...17 Sportskador...18 Typ av skada och skadad kroppsdel...18 Inskrivning vid sjukhus...18 Orsakande och utlösande produkt...19 Diagramförteckning...21 Tabellförteckning...29 5
6
EHLASS historik Inom Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen förs idag två nationellt heltäckande register som bland annat innehåller data om skador och förgiftningar. I dödsorsaksregistret (DOR) finns uppgifter om samtliga omkomna svenska medborgare. Patientregistret (PAR) har sedan 1987 varit nationellt heltäckande vad beträffar uppgifter om samtliga vårdtillfällen som behandlats inom sluten sjukhusvård. Från och med 2002 innehåller också registret uppgifter om samtliga vårdtillfällen i sådan öppen vård som inte är primärvård. Förutom administrativa uppgifter finns uppgifter om diagnoser, operationer (i PAR) och yttre orsak till sjukdom och död, vilka kodas enligt WHO:s klassifikation (ICD). Dessa två register ger framförallt en kvantitativ bild av antalet skador i Sverige fördelat på grova orsaksmönster. Men för att erhålla en djupare kunskap om hur svenskarna skadar sig och också ge underlag för skadeprevention krävs en mer detaljerad beskrivning av skadepanoramat. För att få mer detaljerade skadedata driver Socialstyrelsen och Konsumentverket, i samråd med Folkhälsoinstitutet sedan ett antal år ett utvecklingsprojekt i samarbete med ett urval av sjukhus och sjukvårdshuvudmän. Projektet har sin grund i ett EU-initiativ, EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System), med inriktning på hem- och fritidsskador och med syfte att ge underlag för ett effektivare konsumentsäkerhetsarbete, både på nationell och på internationell nivå. Initiativet skall dels ses mot bakgrund av att olycksfallsskador är ett av Europas stora folkhälsoproblem, dels mot bakgrund av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva svarar för säkerheten. I dag har EHLASS integrerats i EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador, under perioden 1999 2003. Det svenska EHLASS-projektet startade 1995 med datainsamling från fyra sjukhus som alla hade en pågående skaderegistrering, anpassningsbar till europeiska krav. Sjukhusen valdes med hänsyn till att skademönster och därmed patientsammansättning han skilja sig åt i norr och söder, mellan stad och landsbygd samt i fråga om olika sjukhustyper. Sedan 1997 deltar Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus (sjukhuset i Hudiksvall och jourcentralen i Ljusdal,) Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad) och berörda landsting. Från och med 2001 utökas urvalet till att också omfatta sjukhusen i Bollnäs och Söderhamn vilka ingår som enheter i Hälsinglands sjukhus. Arbete pågår för att få möjligheter att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på så sätt säkerställa ett ur alla aspekter nationellt representativt urval. 7
I Sverige har projektet, med tiden fått en bredare bas, vilket innebär en insamling av data om samtliga skador. Konsumentverket har varit en av projektets viktigare avnämare, men den höga detaljeringsnivån och även tillgången till produktrelaterad information innebär att EHLASS-data kan nyttiggöras av alla nationella myndigheter lik som andra aktörer på olika samhällsnivåer med behov av underlag för skadepreventivt arbete såväl inom hem- och fritidssektorn som inom trafik- och arbetslivssektorn. 8
Definitioner och begrepp De uppgifter som presenteras i tabeller och diagram i föreliggande rapport avser läkarbesök (ej återbesök) till följd av hem- och fritidsolycksfall. Följande definitioner och begrepp har använts: Olycka/olycksfall: en oavsiktlig händelse, karaktäriserad av en snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada, en olycksfallsskada. Som olycksfallsskador räknas även följder av - akut överbelastning, t.ex. förlyftning, vridskada och snedtramp, - förgiftning på grund av kortvarig exponering <48 tim som en följd av olyckliga omständigheter, - angrepp av djur och insekter, - överexponering av naturlig värme, kyla, ljus och annan strålning, t.ex. solsveda, - åsknedslag samt förfrysning Oavsiktliga skador som inträffar vid kirurgisk eller medicinsk behandling räknas ej som olycksfallsskada. Hem- och fritidsolycksfall: alla olycksfall som inte är vägtrafik- eller arbetsolycksfall. Dock ingår alla olycksfall som drabbar elever under skoltid och barn under barnomsorgstid och som inte är vägtrafikolyckor. Vägtrafikolycka: en olycka på allmän eller privat väg/gata eller annan plats för allmän trafik i vilken minst ett fordon i rörelse är inblandat. Olyckor inom inhägnade industri- och sjukhustomter etc., liksom på tävlingsbanor räknas inte som vägtrafikolyckor. Ett fordon har hjul, larvfötter eller medar och är inte spårbundet. En olycka där endast fotgängare eller spårvagn är inblandad räknas således inte som en vägtrafikolycka. I definitionen av fotgängare ingår personer som skjuter eller drar barnvagn, rullstol och lekfordon liksom personer som åker skidor, skridskor eller rullskridskor. En cykel avsedd som leksak anses inte vara ett fordon. Arbetsolycksfall: olycksfall som inträffar under arbetstid i samband med förvärvsarbete. Skadeplats: den plats eller det område där olycksfallet/skadan inträffade. Området/ platsen definieras av dess huvudsakliga användningsområde. Om händelseförloppet utspelas på flera olika områden avses det område där händelseförloppet inleddes. 9
Skademekanism: anger typen av snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada. Utlösande produkt: den produkt som utlöste olycksfallet, dvs. utlöste den serie av händelser som ledde fram till skadehändelsen. Orsakande produkt: den produkt som orsakade själva kroppsskadan. 10
Material och metod Deltagande sjukhus Under 2000 samlades data in på sjukhuskliniker och samlokaliserade jourcentraler vid följande enheter: Umeå Universitetssjukhus Hälsinglands sjukhus Skaraborgs sjukhus - Skövde - Lidköping - Falköping - Mariestad Bland deltagande sjukhus finns olika typer representerade, såväl regionsjukhus som läns- och länsdelssjukhus. Upptagningsområden Deltagande sjukhus och jourcentralers upptagningsområden utgörs av sammanlagt 24 kommuner. Sex i den södra delen av Västerbottens län, tre i norra delen av Gävleborgs län och femton kommuner i före detta Skaraborgs län som nu är en del av Västra Götalands län. Befolkningen i de aktuella upptagningsområdena utgör 5,2 procent av Sveriges totala befolkning. Av tablå 1 framgår ingående kommuner, dess invånarantal liksom till vilket sjukhus befolkningen 1 är knuten: 1 Avser förhållandena den 31 december 2000 11
Tablå 1 EHLASS-populationen fördelad per kommun, efter kön. 2000. Sjukhus Kommunkod Kommunnamn Män Kvinnor Totalt Umeå 2401 Nordmaling 3815 3848 7663 2403 Bjurholm 1397 1298 2695 2404 Vindeln 3039 3035 6074 2409 Robertsfors 3670 3637 7307 2460 Vännäs 4273 4259 8532 2480 Umeå 51687 52825 104512 Hudiksvall 2132 Nordanstig 5218 5064 10282 2161 Ljusdal 9992 10014 20006 2184 Hudiksvall 18467 18987 37454 Skaraborg 1444 Grästorp 2975 2949 5924 1445 Essunga 2940 2895 5835 1446 Karlsborg 3559 3541 7100 1447 Gullspång 2999 2912 5911 1470 Vara 8132 7912 16044 1471 Götene 6615 5401 13016 1472 Tibro 5354 5222 10576 1473 Töreboda 4862 4780 9642 1493 Mariestad 11857 11943 23800 1494 Lidköping 18154 18648 36802 1495 Skara 8971 9334 18305 1496 Skövde 24344 24969 49313 1497 Hjo 4356 4431 8787 1498 Tidaholm 6342 6352 12694 1499 Falköping 15403 15604 31007 Totalt 228421 230860 459281 Ålders- och könsfördelningen i EHLASS-populationen, dvs. befolkningen i de deltagande sjukhusens upptagningsområden stämmer tämligen väl överens med fördelningen i landet som helhet, vilket framgår av tablå 2 och 3. Tablå 2 Sverige respektive EHLASS population samt EHLASS-populationens andel av Sveriges befolkning, efter ålder och kön. 2000. Ålder Sverige EHLASS Täckningsgrad (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0 3 185810 175895 361705 8939 8564 17503 4,81 4,87 4,84 4 6 160169 152981 313150 8139 7785 15924 5,08 5,09 5,09 7 12 377862 357934 735796 20587 19209 39796 5,45 5,37 5,41 13 19 374213 354514 728727 20767 19646 40413 5,55 5,54 5,55 20 44 1506749 1446572 2953321 75247 71688 146935 4,99 4,96 4,98 45 64 1138318 1120888 2259206 58980 57508 116488 5,18 5,13 5,16 65 74 345105 395229 740334 18942 21157 40099 5,49 5,35 5,42 75 84 241551 344031 585582 13313 18148 31461 5,51 5,28 5,37 85+ 62976 141995 204971 3507 7155 10662 5,57 5,04 5,20 Totalt 4392753 4490039 8882792 228421 230860 459281 5,20 5,14 5,17 12
Tablå 3 Befolkningens fördelning i aktuella åldersgrupper per kön i Sverige respektive i EHLASS-sjukhusens upptagningsområde samt EHLASS-urvalets representativitet avseende ålder och kön jämfört med hela Sverige, 2000. Procent. Ålder Sverige EHLASS Täckningsgrad (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0 3 4,2 3,9 4,1 3,9 3,7 3,8-0,3-0,2-0,3 4 6 3,6 3,4 3,5 3,6 3,4 3,5-0,1 0,0-0,1 7 12 8,6 8,0 8,3 9,0 8,3 8,7 0,4 0,3 0,4 13 19 8,5 7,9 8,2 9,1 8,5 8,8 0,6 0,6 0,6 20 44 34,3 32,2 33,2 32,9 31,1 32,0-1,4-1,2-1,3 45 64 25,9 25,0 25,4 25,8 24,9 25,4-0,1-0,1-0,1 65 74 7,9 8,8 8,3 8,3 9,2 8,7 0,4 0,4 0,4 75 84 5,5 7,7 6,6 5,8 7,9 6,9 0,3 0,2 0,3 85+ 1,4 3,2 2,3 1,5 3,1 2,3 0,1-0,1 0,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Antalet patienter boende utanför upptagningsområdet som söker vård på deltagande sjukhus antas vara i paritet med antalet patienter boende i upptagningsområdet som söker vård på annat sjukhus. Mot bakgrund av detta har inga patienter som på eget initiativ sökt sig till respektive vårdinrättning exkluderats ur databasen. Däremot har de patienter som inte bor inom upptagningsområdet och som remitterats till något av EHLASS-sjukhusen exkluderats. I praktiken gäller det i första hand sjukhuset i Umeå som i kraft av att vara såväl universitets- som regionsjukhus ur ett resurs- och kompetensperspektiv betjänar ett större upptagningsområde för mer komplicerade skadefall. Registerinnehåll Följande variabler utgör basen i EHLASS: Besökstidpunkt (datum och klockslag) Skadetidpunkt (datum och klockslag) Ålder Kön Skademekanism Skadeplats (inklusive specifikationen inom-/utomhus) Aktivitet vid skadetillfället Typ av skada Skadad kroppsdel Inblandade produkter, dvs. den produkt som - orsakade skadan - utlöste olyckshändelsen - på annat sätt haft betydelse för olyckshändelsen Sportkod Behandling/åtgärd Vårddagar Klartextbeskrivning av händelseförloppet vid olycksfallet 13
Inom EHLASS används en särskild olycksfallsklassifikation som till den övervägande delen är baserad på och därmed överensstämmer med den nordiska skadeklassifikationen, Classification of External Causes of Injuries (NCECI, Nomesko1997). Samtliga ingående variabler är kodade på den mest detaljerade nivån. Variablerna Behandling, Typ av skada och Skadad kroppsdel finns inte med i NCECI och anges enligt EHLASS. Aktivitet vid skadetillfället kodas med hjälp av en utvidgad svensk version av EHLASS aktivitetskod. Nationella skattningar I rapporten redovisas förutom antalet rapporterade skadefall också nationella antals skattningar samt befolkningsrelaterade tal. De nationella antalsskattningarna är baserade på uppgifter om rapporterat antal skadefall i EHLASS, befolkning i Sverige och i upptagningsområdet för respektive köns- och åldersgrupp. Modellen kan illustreras med följande exempel beträffande en uppräkning av antalet personer som skadats sig i köket i bostaden: Rapporterat antal i EHLASS = P = 1 457 Befolkning i Upptagningsområdet = n = 459 281 Befolkning i Sverige = N = 8 882 792 Nationell antalsskattning = E = P*N/n = 1457*8882792/459281= 28 179 28 200 I rapporten redovisas de nationella antalsskattningarna avrundade till närmaste hundratal för skattningar upp till 100 000 skadefall. Däröver avrundas till närmaste tusental. Hänsyn har inte tagits till registreringsbortfall, vilket medför att redovisade antalsskattningar liksom befolkningsrelaterade tal är att betrakta som miniminivåer. Storleken på registreringsbortfallet redovisas under kapitlet Kvalitet. 14
Kvalitet EHLASS utvecklas kontinuerligt, både vad beträffar kvalitet och kvantitet. Kvaliteten i kodning och klassificering ägnas stor uppmärksamhet och arbetet med att både förbättra och homogenisera fortgår kontinuerligt. Kvantitativt behövs en ytterligare utbyggnad. Skadefall från storstäderna och dess förorter saknas helt i dagsläget. Dessutom är befolkningen i industrikommuner och större städer i viss mån underrepresenterade. En utbyggnad ska sträva mot att skapa en urvalsbas med en befolknings- och samhällsstruktur likt Sverige i helhet. Dagens urval gör att vissa typer av speciellt miljö- och/eller aktivitetsrelaterade olycksfall kan vara under- respektive överrepresenterade. På motsvarande sätt kan sjukvårdsstrukturen göra att vissa skadetyper som kräver speciell medicinsk utrustning och kompetens innefattas eller utesluts. Exempelvis finns i Sverige nationella brännskadecentra som tar hand om de allra allvarligaste brännskadefallen, vilket medför att dessa inte inkluderas i EHLASS, såvida inte det initiala omhändertagandet skett på deltagande sjukhus. Bortfall Vid alla medverkande enheter har man genomfört bortfallskontroller. Dessa har skett på något olika sätt. Vanligast har varit att man kontrollerat 10 procent av årets dagar, två vardagar och en helgdag per månad, som valts ut slumpmässigt. Mottagningsliggare och journaler har varit referensmaterial. Bortfallsprocenten har också reducerats genom att man kompletterat med data för alla som blivit inlagda i sluten vård. Det totala svarsbortfallet i EHLASS 2000 har beräknats till 13,3 procent, vilket är en förbättring jämfört med 1998 och 1999. Förbättringen har främst skett vid jourcentralen i Ljusdal. I tablå 4 redovisas det skattade bortfallet på de olika enheterna. Tablå 4 Beräknat registreringsbortfall i EHLASS 2000. Rapporterat Förväntat antal Bortfall % Skillnad antal mot 1999 Umeå (sjukhus) 7878 8563 8,0 2,0 Skaraborg (jourcentraler) 7272 9287 21,8-0,2 Skaraborg (sjukhus) 7652 8898 14,0 1,3 Hudiksvall (sjukhus) 3198 3402 6,0 1,4 Ljusdal (jourcentral) 1661 1758 5,5-32,7 Totalt 27661 31908 13,3-0,9 Någon fördelning av bortfallet på olika åldrar eller typer av olycksfall har inte gjorts. 15
16
Resultatsammanfattning Under 2000 rapporterades 27 661 hem- och fritidsolycksfall med kroppsskada från akutkliniker och jourcentraler vid medverkande sjukhus. En uppräkning till nationella tal ger ca 535 000 skadefall i landet som helhet, dvs. ca 60 skadade per 1 000 invånare. Ålder och kön Antalet skadade var flest bland yngre, 40 procent av de skadade var yngre än 20 år och två tredjedelar av de skadade var yngre än 45 år. Av totalantalet registrerade patienter var 55 procent män. Andelen manliga patienter var störst i yngre åldrar, medan andelen kvinnliga patienter var större i äldre åldersgrupper. Männen dominerade som mest i gruppen 20 44 år (65 %), medan närmare tre fjärdedelar av de skadade i åldersgruppen 85 år och äldre var kvinnor. I åldersgruppen 45 64 år var andelen män och kvinnor i samma storleksordning. Plats De flesta oavsett ålder skadade sig i boendemiljön (42%). Detta gällde för alla åldrar, med undantag för tonåringar och i viss mån yngre vuxna som ofta skadade sig inom sport- och idrottsområden. Olycksfallen i boendemiljön inträffade oftare inne i bostaden än i närmiljön. Många män skadade sig i garaget, på garageinfarten eller på gårdsplanen, medan kvinnor oftare skadade sig inne i bostaden. Bland små barn (0 3 år) inträffade närmare vart femte hemolycksfall i köket. Vart sjunde barn i åldrarna 4 6 år skadade sig på daghem eller liknande och i åldersgruppen 7 12 år inträffade mer än vart sjätte olycksfall i skolan eller på skolgården. Nästan hälften av de skadade tonåringarna hade skadats på en idrottsplats. I åldersgruppen 75 84 år inträffade 17 procent av olycksfallen inom särskilt boende och bland de äldsta (85+ år) var denna andel 39 procent. Mekanism Hälften av skadorna härrörde från fallolyckor. Bland vuxna ökade andelen fallolyckor med stigande ålder till mer än nio av tio olycksfall i den äldsta åldersgruppen. Fall i samma plan, dvs. halkning, snubbling etc., utgjorde 23% av samtliga olycksfall och var vanligast i samtliga åldersgrupper utom bland förskolebarn som oftare föll från en nivå till en annan, t.ex. från möbler och lekredskap. Fall i trappa utgjorde mer än sex procent av samtliga hem- och fritidsolycksfall i åldrarna över 45 år. 17
Sportskador Mer än vart femte (22%) hem- och fritidsolycksfall härrörde från idrottsutövning. I åldersgruppen 13 19 år utgjorde sportskadorna 53% av samtliga skador och i åldersgrupperna 7 12 och 20 44 år skadades närmare en tredjedel i samband med idrottsutövning. Fotboll svarade för tre av tio sportskador bland pojkar/män och för två av tio idrottsskador bland flickor/kvinnor. Bland flickor/kvinnor var annars hästsportolycksfallen vanligast och utgjorde 23%. Andra idrottsgrenar med stort antal skador var t ex innebandy, ishockey, motorsport, gymnastik, slalom, snowboard och handboll, Gemensamt för alla dessa sporter är att de har ett stort antal utövare. Typ av skada och skadad kroppsdel Tre fjärdedelar av samtliga skador var antingen frakturer (22%), öppna sår (20%), kontusioner (19%) eller distorsioner (14%). I de äldsta åldrarna dominerade frakturer kraftigt medan öppna sår var vanligast bland yngre barn. Bland tonåringar var distorsioner, t.ex. stukning och vrickning, tämligen vanliga och uppkom många gånger i samband med idrottsutövning. Knappt nio av tio skador drabbade huvud, armar eller ben. Bland små barn var huvudskador särskilt dominerande. I den yngsta åldersgruppen, var hälften huvudskador. I de äldsta åldersgrupperna drabbades många gånger de nedre extremiteterna, medan skador på de övre extremiteterna var vanliga i övriga åldersgrupper. Kombinationen typ av skada och skadad kroppsdel varierade med skiftande ålder. Exempelvis utgjorde öppna sår på huvudet 22% av samtliga skador bland de minsta barnen och 20% av skadorna bland 4 6-åringarna. Tonåringar och yngre vuxna ådrog sig ofta distorsioner i fotleden/foten. Många yngre och medelålders vuxna drabbades av öppna sårskador på händer och fingrar, inte sällan uppkomna i samband med gör-det-själv eller hushållsarbete. Bland de äldre var det vanligt med höft-/lårfrakturer och i den äldsta åldersgruppen utgjorde dessa en fjärdedel av samtliga skador. Inskrivning vid sjukhus Av samtliga rapporterade hem- och fritidsolycksfall ledde vart sjunde till inskrivning på sjukhus. Bland vuxna ökade inskrivningsfrekvensen med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen vårdades nästan hälften inskrivna på sjukhus. Den genomsnittliga vårdtiden bland de inskrivna var 6,7 dagar men bland de yngre var vårdtiden generellt sett kortare. Den långa vårdtiden förklaras av att de äldre åldersgrupperna hade längre vårdtider som bland annat beror på att de ofta vårdades för svåra frakturer. 18
Orsakande och utlösande produkt Generellt orsakades de flesta skadorna, 37 procent, av produkter som hä n- fördes till produktgrupperna fast utrustning och underlag utomhus eller till del av byggnad, vanligtvis golv. De flesta av dessa skador härrörde från någon form av fallolycka. Det var också vanligt att marken eller golvet angavs som den produkt som utlöste olyckshändelsen. Underlag utomhus och golv inomhus angavs mest frekvent, såväl som orsakande som utlösande produkt, vid olycksfallen i de äldsta åldersgrupperna. I yngre åldersgrupper var spridningen i fråga om inblandade produkter och produktgrupper större och tydligare knutna till olika aktiviteter och exponeringsförhållanden: De yngsta barnen, 0 3 år föll ofta från möbler ner i golvet eller mot någon annan möbel, föll i trappor, klämde sig i dörrar eller angreps av insekter. De äldre förskolebarnen, 4 6 år föll dessutom från lekredskap ner i marken och hade i övrigt ett likartat mönster som de yngsta barnen. Yngre skolbarn 7 12 år skadade sig vid lek med andra barn genom kollision eller fall, liksom på och/eller på grund av produkter, klassificerade som sportutrustning. Tonåringarna, 13 19 år, stötte ihop med, knuffades omkull av andra människor i samband med olika sport- och idrottsaktiviteter där också sportutrustning på olika sätt kunde medverka i olycksfallsförloppet. Husdjur, framförallt hästar, var vanliga i tonåringarnas olycksbeskrivningar, särskilt bland flickor. Hos yngre vuxna, 20 44 år, kunde särskilt bland män, många olycksfallsskador hänföras till gör-det-själv -arbete, där handverktyg skadade fingrar och händer, skärvor och partiklar skadade ögon, etc. Knivar var mycket vanliga både som verktyg och köksredskap och skadade även kvinnor, framförallt vid hushållsarbete. Husdjur var ofta inblandade i skadehändelser även i denna åldersgrupp, företrädesvis hästar, men även hundar. Medelålders vuxna, 45 64 år, hade ett skademönster som i stort överensstämde med det som fanns bland de yngre vuxna. En viktig skillnad var dock ett ökat antal fallolyckor, där särskilt is och snö på bearbetat underlag spelade en viktig roll. Yngre äldre, 65 74 år, föll både ute och inne. Trappor, lösa mattor, stegar, trösklar rapporterades i större utsträckning än i yngre åldrar som produkter som utlöste olycksfallet. Bland de äldsta, 75 84 år samt 85 år och äldre, rapporterades samma slag av produkter som fanns i åldersgruppen 65 74 år, men i ännu högre utsträckning. Här förekom också många fall från stol och säng, liksom från rullstol och rollator. Det fanns också en större andel skadefall, där inblandad produkt inte kunnat anges. 19
20
Diagramförteckning Diagram 1 Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS 2000. 23 Diagram 2 Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 2000. 23 Diagram 3 Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 2000. 24 Diagram 4 Sportskador. Procentuell fördelning efter idrottsgren och kön. EHLASS 2000. 24 Diagram 5 Typ av skada. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2000. 25 Diagram 6 Typ av skada. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2000. 25 Diagram 7 Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2000. 26 Diagram 8 Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2000. 26 Diagram 9 Behandling. Procentuell fördelning efter kön. EHLASS 2000. 27 Diagram 10 Andel patienter inlagda för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS 2000. 27 21
22
Diagram 1 Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön,ehlass 2000. 140 130 120 Antal per 1000 invånare 110 100 90 80 70 60 50 40 30 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Män Kvinnor Totalt Diagram 2 Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 2000. Bostad/bostadsområde 38,3 45,7 Sport- och idrottsanläggning Skola, offentlig lokal, institutionsområde 11,7 8,7 14,2 24,0 Fri natur Transportområde Produktions- och verkstadsområde Nöjes,- kultur- och parkområde Annan skadeplats 4,6 5,8 5,3 2,3 3,5 2,9 2,3 8,9 9,6 12,1 0 10 20 30 40 50 Procent Män Kvinnor 23
Diagram 3 Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 2000. Slag/stöt till följd av fall 39,6 58,3 Slag/stöt till följd av kontakt med föremål, person eller djur Klämning/skärning/stick 13,2 15,7 17,6 25,7 Akut överansträngning av kroppen eller kroppsdel Främmande föremål i kroppsöppning Annan skademekanism 6,6 6,9 2,4 5,8 3,7 4,5 0 10 20 30 40 50 60 Procent Män Kvinnor Diagram 4 Sportskador. Procentuell fördelning efter idrottsgren och kön. EHLASS 2000. Fotboll Hästsport Innebandy Ishockey Motorsport Gymnastik Snowboard Slalom/utförsåkning Handboll Kampsport Friidrott/löpning Annan sport 1,1 3,9 7,5 0,8 8,9 0,8 6,8 8,2 2,7 4,1 3,6 5,7 2,7 5,0 3,0 2,1 3,3 3,3 2,5 20,0 23,1 23,0 25,0 32,9 0 5 10 15 20 25 30 35 Procent Män Kvinnor 24
Diagram 5 Typ av skada. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2000. 60 50 40 Procent 30 20 10 0 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Fraktur Kontusion, blåmärke Öppet sår Distorsion (stukning, vrickning) Diagram 6 Typ av skada. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2000. 60 50 40 Procent 30 20 10 0 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Fraktur Kontusion, blåmärke Öppet sår Distorsion (stukning, vrickning) 25
Diagram 7 Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 2000. 60 50 40 Procent 30 20 10 0 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel Diagram 8 Skadad kroppsdel. De fyra vanligaste. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respek tive åldersgrupp. EHLASS 2000. 60 50 40 Procent 30 20 10 0 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel 26
Diagram 9 Behandling. Procentuell fördelning efter kön. EHLASS 2000. Undersökt och hemsänd 14,8 13,7 Behandlad och hemsänd 64,9 70,2 Inlagd för sjukhusvård 11,5 16,6 Annan/okänd behandling 3,7 4,6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent Män Kvinnor Diagram 10 Andel patienter inlagda för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS 2000. 85+ 11,6 48 75-84 10,8 39,1 65-74 8 24,2 45-64 5,2 11 20-44 13-19 07-12 04-06 00-03 2,9 2,4 2,2 2,7 1,8 7,3 8 8,2 9,3 10,2 0 10 20 30 40 50 60 Procent Andel inlagda på sjukhus Genomsnitt antal vårddagar per inlagd 27
28
Tabellförteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadade personer. Alla åldrar. 35 Ålders- och könsfördelning. Skattat antal hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. 35 Skadeplats, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 36 Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 36 Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 37 Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 37 Skademekanism, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar 38 Skademekanism. De vanligast förekommande på detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 38 Huvudsaklig aktivitet vid skadetillfället, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 39 Sportskador. Ålders - och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 40 Sportskador. Idrottsgren, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 40 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 41 Skadad kroppsdel, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 41 Behandling. Procentuell fördelning av behandlingsform inom varje åldersgrupp. 42 Antal personer inlagda på sjukhus. Genomsnittlig vårdlängd samt nationell och befolkningsrelaterad skattning av antalet vårddagar. 42 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 43 Produkt som orsakat skadan. De 30 vanligast förekommande produktgrupperna*. Antal skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 44 29
Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Tabell 25 Tabell 26 Tabell 27 Tabell 28 Tabell 29 Tabell 30 Tabell 31 Tabell 32 Tabell 33 Tabell 34 Tabell 35 Tabell 36 Tabell 37 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelat erad antalsskattning. Alla åldrar. 45 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De 30 vanligaste produktgrupperna*. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. 46 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 47 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 48 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 49 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 50 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 50 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Barn 0 3 år. 51 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 52 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 53 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 54 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0 3 år. 55 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 57 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 58 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 59 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 60 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 60 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 4 6 år. 60 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 61 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapportade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 62 30
Tabell 38 Tabell 39 Tabell 40 Tabell 41 Tabell 42 Tabell 43 Tabell 44 Tabell 45 Tabell 46 Tabell 47 Tabell 48 Tabell 49 Tabell 50 Tabell 51 Tabell 52 Tabell 53 Tabell 54 Tabell 55 Tabell 56 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 63 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4 6 år. 64 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 65 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 66 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år 67 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 68 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 68 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 7 12 år. 68 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 69 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 70 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 71 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7 12 år. 72 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 73 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 74 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 75 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 76 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 76 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Tonåringar 13 19 år. 76 Produkt som orsakat skadan. Kapitel nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 77 31
Tabell 57 Tabell 58 Tabell 59 Tabell 60 Tabell 61 Tabell 62 Tabell 63 Tabell 64 Tabell 65 Tabell 66 Tabell 67 Tabell 68 Tabell 69 Tabell 70 Tabell 71 Tabell 72 Tabell 73 Tabell 74 Tabell 75 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 78 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 79 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13 19 år. 80 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 81 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 82 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 83 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 84 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 84 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna 20 44 år. 84 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 85 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 86 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 87 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20 44 år. 88 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 89 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 90 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 91 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 92 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 92 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna 45 64 år. 92 32
Tabell 76 Tabell 77 Tabell 78 Tabell 79 Tabell 80 Tabell 81 Tabell 82 Tabell 83 Tabell 84 Tabell 85 Tabell 86 Tabell 87 Tabell 88 Tabell 89 Tabell 90 Tabell 91 Tabell 92 Tabell 93 Tabell 94 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 93 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 94 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 95 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45 64 år. 96 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år. 97 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år. 98 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år. 99 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år. 100 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år. 100 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre 65 74 år. 100 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år 101 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år. 102 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år. 103 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65 74 år. 104 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år. 105 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år. 106 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år. 107 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år. 108 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år. 108 33
Tabell 95 Tabell 96 Tabell 97 Tabell 98 Tabell 99 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre 75 84 år. 108 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år. 109 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år. 110 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år 111 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporerade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75 84 år. 112 Tabell 100 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 113 Tabell 101 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 114 Tabell 102 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 115 Tabell 103 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 116 Tabell 104 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 116 Tabell 105 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning. Äldre 85+ år. 116 Tabell 106 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 117 Tabell 107 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 118 Tabell 108 Produkt som utlöst olyckshändelsen. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år. 119 Tabell 109 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+. 120 34
Ålder och kön Alla åldrar Tabell 1 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadade personer.alla åldrar. Ålder Män Kvinnor Okänt Totalt 0 3 965 745 1710 4 6 815 601 1416 7 12 2210 1733 3943 13 19 2414 1468 3882 20 44 4754 2601 7355 45 64 2160 1967 4127 65 74 812 983 1795 75 84 714 1370 2084 85+ 336 984 1320 Okänd 14 10 5 29 Totalt 15194 12462 5 27661 Tabell 2 Ålders- och könsfördelning. Skattat antal hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. Skattat antal i Sverige Skattat antal per 1000 invånare Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0 3 20100 15300 35300 108 87 98 4 6 16000 11800 27800 100 77 89 7 12 40600 32300 72900 107 90 99 13 19 43500 26500 70000 116 75 96 20 44 95200 52500 148000 63 36 50 45 64 41700 38400 80000 37 34 35 65 74 14800 18400 33100 43 46 45 75 84 13000 26000 38800 54 75 66 85+ 6000 19500 25400 95 138 124 Totalt 292000 242000 535000 67 54 60 3
Plats Tabell 3 Skadeplats, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Skattat antal Skattat Antal rapporterade i Sverige antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Transportområde 808 1115 1923 7,1 37200 4,2 Bostad/bostadsområde 5812 5700 11512 41,5 223000 25,1 Produktions - och verkstadsområde 527 289 816 3,0 15800 1,8 Butiks-, handels - och serviceområde 132 145 277 1,0 5400 0,6 Skola, offentliga lokaler, institutionsområde 1328 1461 2789 9,4 53900 6,1 Sport- och idrotts anläggning 3649 1771 5420 19,9 105000 11,8 Nöjes -, kultur- och parkområde 346 360 706 2,6 13600 1,5 Fri natur 879 571 1450 5,3 28000 3,2 Hav, sjö, älv 174 64 238 0,9 4600 0,5 Skadeplats annan och ospecificerad 1539 986 2525 9,2 48800 5,5 Totalt 15194 12462 27656 100,0 535000 60,2 Tabell 4 Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Antal rapporterade Skattat antal i Sverige Skattat antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Kök 596 861 1457 12,7 28200 3,2 Bostadsrum, sovrum inkl hall/förstuga, matrum 1212 1689 2901 25,2 56100 6,3 Badrum inkl WC, dusch, bastu, tvättstuga 250 338 588 5,1 11400 1,3 Trappa inomhus 278 391 669 5,8 12900 1,5 Andra rum i bostaden, källare, vind, hiss, korridor 151 124 275 2,4 5300 0,6 Bostad utomhus, inkl balkong, trappa, tak, altan 532 471 1003 8,7 19400 2,2 Lekplats i bostadsområde 96 88 184 1,6 3600 0,4 Trädgård inkl uthus/redskapsbod, swimmingpool 900 608 1508 13,1 29200 3,3 Privat infart, parkering, garage, gårdsplan mm 1042 528 1570 13,6 30400 3,4 Bostad/bostadsområde, annat och ospecificerat 755 602 1357 11,8 26200 3,0 Totalt 5812 5700 11512 100,0 223000 25,1 36
Tabell 5 Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Antal rapporterade Skattat antal i Sverige Skattat antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Sporthall, gymnastiksal 1268 681 1949 36,0 37700 4,2 Idrottsanläggning utomhus 1165 379 1544 28,5 29900 3,4 Simhall, badanläggning 97 59 156 2,9 3000 0,3 Ridhus/ridskola 20 242 262 4,8 5100 0,6 Tävlingsbana för motorfordon, djur, cyklar mm 249 36 285 5,3 5500 0,6 Ishall, skridskobana 510 95 605 11,2 11700 1,3 Alpin anläggning inkl skidlift 265 221 486 9,0 9400 1,1 Anlagt motionsspår, skidspår 44 33 77 1,4 1500 0,2 Sport-/idrottsanläggning annan specificerad 20 23 43 0,8 800 0,1 Sport-/idrottsanläggning, ospecificerad 11 2 13 0,2 300 0,0 Totalt 3649 1771 5420 100,0 105000 11,8 Tabell 6 Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Skattat antal Skattat Antal rapporterade i Sverige antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Daghem, fritidshem, ungdomsgård exkl. lekplats 198 127 325 11,7 6300 0,7 Skola, universitet, högskola 264 155 419 15,0 8100 0,9 Skolgård 354 257 611 21,9 11800 1,3 Lekplats på institution 55 66 121 4,3 2300 0,3 Offentlig lokal: post, kyrka, polis, bibliotek, 61 58 119 4,3 2300 0,3 museum mm Sjukhus, vårdcentral, folktandvård mm 29 50 79 2,8 1500 0,2 Sjukhem, ålderdomshem, s ervicehus mm 290 708 998 35,8 19300 2,2 Militär institution exklusive övningsområde 28 2 30 1,1 600 0,1 Skola, offentliga lokaler, institutionsområde, 28 21 49 1,8 900 0,1 annat specificerat Skola, offentliga lokaler, institutionsområde, 21 17 38 1,4 700 0,1 ospecificerat Totalt 1328 1461 2789 100,0 53900 6,1 37
Skademekanism Tabell 7 Skademekanism, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skademekanism Antal rapporterade Skattat antal i Sverige Skattat antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Slag/stöt till följd av fall 6015 7269 13284 48,0 258000 28,9 Slag/stöt till följd av kontakt med föremål, 3898 1958 5856 21,2 113000 12,8 person eller djur Klämning/skärning/stick 2668 1646 4314 15,6 83400 9,4 Främmande föremål i kroppsöppning 880 298 1178 4,3 22800 2,6 Kvävning 4 4 0,0 <200 0,0 Kemisk påverkan 130 97 227 0,8 4400 0,5 Termisk påverkan 158 102 260 0,9 5000 0,6 Elektricitet, strålning och effekt av annan energipåverkan 72 19 91 0,3 1800 0,2 Akut överansträngning av kroppen eller 1047 824 1871 6,8 36200 4,1 kroppsdel Skademekanism, annan och ospecificerad 322 249 571 2,1 11000 1,2 Totalt 15194 12462 27656 100,0 535000 60,2 Tabell 8 Skademekanism. De vanligast förekommande på detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skademekanism Antal rapporterade Skattat antal i Sverige Skattat antal per Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Fall i samma plan till följd av halkning 868 1193 2061 7,5 39900 4,5 Annat fall i samma plan 1884 2537 4421 16,0 85500 9,6 Fall på eller från trappa 481 671 1152 4,2 22300 2,5 Fall/hopp från låg höjd (1 meter eller mindre) 746 740 1486 5,4 28700 3,2 Fall/hopp från hög höjd (mer än 1 meter) 570 625 1195 4,3 23100 2,6 Annat specificerat fall 880 663 1543 5,6 29800 3,4 Ospecificerat fall 586 840 1426 5,2 27600 3,1 Kontakt med föremål i rörelse 1361 668 2029 7,3 39200 4,4 Kontakt med föremål i vila 948 480 1428 5,2 27600 3,1 Kontakt med person, t ex spark, drag, knuff 1395 532 1927 7,0 37300 4,2 Klämning/krossning mellan stumma ytor eller 392 289 681 2,5 13200 1,5 föremål Hugg, skärning, sågning mot skarp yta/kant 1137 439 1576 5,7 30500 3,4 Stick och annan inträngning, inkl skott från vapen 372 169 541 2,0 10500 1,2 Bett/stick av djur, människa, insekt 580 662 1242 4,5 24000 2,7 Främmande föremål i ögat 695 149 844 3,1 16300 1,8 Akut överbelastning orsakad av egen våldsam 630 533 1163 4,2 22400 2,5 rörelse t ex vridvåld Annan specificerad skademekanism 1479 1151 2630 9,5 50900 5,7 Ospecificerad skademekanism 190 121 311 1,1 6000 0,7 Totalt 15194 12462 27656 100,0 535000 60,2 38