Den nordiska modellen

Relevanta dokument
Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Svenska staten och skatteteori

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet


Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

3 Den offentliga sektorns storlek

Konferens om fördelningspolitik. Finanspolitiska rådet 18 juni, 2012 Lars Jonung

VILKA ÄR LIKHETERNA OCH SKILLNADERNA MELLAN DE NORDISKA EU-EKONOMIERNA?

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt ( ) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

Politik för ökad jämlikhet

Undervisningsspråk: Engelska Undervisningen sker på engelska. (Undervisningen kan ske på svenska om alla registrerade studenter behärskar svenska.

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Finanspolitiska rådets rapport 2014

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Hur går vi i pension? och vilka grupper lämnar arbetsmarknaden först?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

Inkomstpolitiskt program

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Kommentar av Finanspolitiska rådets rapport Tytti Yli-Viikari, Överdirektör, Statens revisionsverk

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Socialförsäkringsrapport 2010:6. Social Insurance Report. Global kris. Håller välfärds systemen?

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Inkomstfördelning och välfärd 2016

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Figur 2: Inkomsterna i EU-länderna utanför euroområdet konvergerar uppåt mot euroområdet

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Arbetskraftens rörlighet i det

Vägledning för läsaren

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Varför blir samhällsdebatten sämre när samhället blir bättre? Andreas Bergh, Ekonomihögskolan i Lund & Institutet för näringslivsforskning (IFN)

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

5601/19 np 1 ECOMP 1A

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Svensk finanspolitik 2013

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit bias) Politiska konjunkturcykler Allmänningarnas tragedi Strategiskt beteende Tidskonsistensproblemet

Frihandel hur kan den gynna oss?

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Budgetprognos 2004:4

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Bättre utveckling i euroländerna

Den offentliga sektorn och sysselsättningen

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

Förändringar i omvärlden 2036

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Arbetstidsförlängning en ny trend?

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest

CY INNEHÅLL 1.0 POLI

Lönar det sig att gå före?

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Arbeta mindre rädda jorden!

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Regeringens proposition 2008/09:73

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Finanspolitiken i EU-länderna och stabilitetspakten. Lars Calmfors

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

En strategi för Finland

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Varför går det bra för Sverige?

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Hur analyserar man de offentliga finanserna?

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Transkript:

Den nordiska modellen ESV-dagen 2008 16 oktober 2008 Stockholm Centralbankschef Erkki Liikanen Finlands Bank 1

Den nordiska modellen Välfärdssystem där marknadsekonomin fungerar fritt inom de ramvillkor som samhället ställer: Frihandel Starka konsensusinriktade institutioner Mänskligt kapital och kunnande Kollektiv riskfördelning En ansvarsfull ekonomisk politik 2

De nordiska länderna har klarat sig bra Arbetsinsats, produktivitet och BNP per capita Inkomstfördelning och social rörlighet Källa: Andersen T M, Holmström B, Honkapohja S, Korkman S, Söderström H T, Vartiainen J (2007), The Nordic Model, Embracing globalization and sharing risks, The reasearch Institute of the Finnish Economy (ETLA). 3

De nordiska länderna har klarat sig bra Offentliga sektorns budgetsaldo Offentliga sektorns skuld Finland Sverige Danmark Euroområdet Finland Sverige Danmark Euroområdet 8 Procent av BNP 90 Procent av BNP 6 80 4 70 2 60 50 0 40-2 30-4 1999 2001 2003 2005 2007 Källa: Eurostat. 20 1999 2001 2003 2005 2007 Källa: Eurostat. 4

Produktivitetstillväxt Källa: European Economic Advisory Group at CESifo (2007). 5

Europeiska sociala modeller à la André Sapir Medelhavsmodellen: låg rättvisa och låg effektivitet Relativt lågt arbetslöshetsskydd Mycket högt anställningsskydd Den kontinentala modellen: hög rättvisa och låg effektivitet Generöst arbetslöshetsskydd Relativt högt anställningsskydd Den anglosaxiska modellen: låg rättvisa och hög effektivitet Relativt gott arbetslöshetsskydd Mycket lågt anställningsskydd Den nordiska modellen: hög rättvisa och hög effektivitet Generöst och täckande arbetslöshetsskydd Ganska lågt anställningsskydd 6

Globalisering och åldrande befolkning skapar utmaningar 7

Världshandelstillväxt 8

Globalisering och åldrande befolkning skapar utmaningar Globaliseringen skapar möjligheter: Effektivare produkt- och arbetsmarknader Ett mer stimulerande skatte- och socialförsäkringssystem Betydelsen av de marknadsekonomiska mekanismerna ska inte underskattas 9

Det sociala avtalet skatter och transfereringar netto Källa: Andersen et al. (2007). 10

Åldrande baby boomers 11

Åldrande baby boomers 12

Åldrande baby boomers 13

Åldrande baby boomers 14

Åldrande baby boomers 15

Åldrande baby boomers 16

Åldrande baby boomers 17

Åldrande baby boomers 18

Åldrande baby boomers 19

Åldrande baby boomers 20

Åldrande baby boomers 21

Befolkningens åldersstruktur 22

Åldersrelaterade utgifter 2004 2050 Förändring i procent av BNP 2004 2030 2004 2050 Danmark +4,0 +4,8 Finland +4,7 +5,2 Sverige +1,3 +2,2 EU12 +1,9 +3,8 EU25 +1,6 +3,4 Källa: The long-term sustainability of public finances in the European Union, European Economy, No 4, 2006. 23

Globalisering och åldrande befolkning skapar utmaningar Globaliseringen skapar möjligheter: Effektivare produkt- och arbetsmarknader Ett mer stimulerande skatte- och socialförsäkringssystem Betydelsen av de marknadsekonomiska mekanismerna ska inte underskattas Befolkningens åldrande medför hot: Mer integrerade skatte- och socialförsäkringssystem med utökade incitament Högre produktivitet i produktionen av offentliga tjänster Klara gränser och effektmål för den offentliga tjänsteproduktionen 24

Tack för intresset! 25