Beslut 2013-09-03 Stiftelsen Imanskolan info@imanskolan.se Rektorn vid den fristående skolan Imanskolan Khodr Ali khodr.ali@imanskolan.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i den fristående skolan Imanskolan i Uppsala kommun Skolinspektionen, Adress/tfn hämtas auto beroende av ärendets handläggares ort Adress/tfn hämtas auto beroende av ärendets handläggares ort www.skolinspektionen.se
2 (9) Tillsyn i den fristående skolan Imanskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Uppsala kommun under 2013. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Imanskolan besöktes av Skolinspektionen den 27 februari 2013 och den 28 februari 2013. Fakta om skolan Skolverket beslutade den 14 februari 1996 (dnr 95:1379) att godkänna Imanskolan som en fristående skola. Godkännandet avsåg årskurserna 1-6 och gällde från och med höstterminen läsåret 1996. I beslut den 12 april 1999 (dnr 98:855) godkände Skolverket Imanskolan som fristående skola för årskurserna 7-9 från och med höstterminen 1999 samt rätten till bidrag från och med bidragsåret 1999/2000. I omprövningsbeslut den 29 juni 2006 (dnr 43-2006:1907) godkände Skolverket att en fristående förskoleklass fick bedrivas vid Imanskolan från och med den 1 juli 2006 under förutsättning att förskoleklassen startat senast vid början av läsåret 2007/2008. Skolverket förklarade även genom beslutet att den fristående förskoleklassen vid Imanskolan hade rätt till bidrag från och med den 1 juli 2006. Huvudman för skolan är stiftelsen Imanskolan med organisationsnummer 817603-4323. Imanskolan har totalt 90 elever i förskoleklass och årskurserna 1-6. Skolan har även ett fritidshem där 28 elever är inskrivna. Undervisningen bedrivs i en klass för varje av årskurserna 1-4 samt i en gemensam klass för årskurs 5-6. Den pedagogiska personalen är indelad i två arbetslag varav ett för förskoleklass till årskurs 3 och fritidshemmet och ett för årskurs 4-6. Kunskapsresultat I den nationella statistiken saknas det uppgifter om kunskapsresultaten för eleverna på Imanskolan på grund av ett för lågt elevantal. Även skolan saknar en mer övergripande sammanställning av kunskapsresultaten på skolnivå. Enligt skolans rektor visar måluppfyllelsen, enligt de nationella proven för vårterminen 2012, att 78-100 procent av eleverna i årskurs 3 och 6 nådde målen i alla ämnen. Några elever har inte nått målen i matematik, engelska och svenska som andraspråk. Tillsynen visar inget annat än att fritidshemmet i huvudsak arbetar utifrån de övergripande mål som riktas mot verksamheten och som anges i läroplanen.
3 (9) Helhetsbedömning Skolinspektionens samlade bedömning är att verksamheten vid Imanskolan har vissa brister som måste åtgärdas. Utredningen visar bland annat att det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på skolan måste kompletteras för att man bättre ska kunna planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolan och fritidshemmet har vissa brister i arbetet med att motverka kränkande behandling av barn och elever och det finns vissa brister i skolans betygskatalog, skolans individuella utvecklingsplaner och skolans åtgärdsprogram. Skolan uppvisar även ett konfessionellt inslag i undervisningen i skolans val. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på de brister som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse och uppfylla författningarnas krav. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) huvudmannen att vidta nedanstående åtgärd/åtgärder för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 2 december 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Huvudmannen måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Se till att undervisningen är icke-konfessionell. Enligt skollagen ska undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem vara icke-konfessionell. Enligt skollagen ska undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem vara icke-konfessionell. Bönestunder anges i förarbetena till skollagen som ett exempel på konfessionella inslag (prop. 2009/10:165 s. 636). Vid Imanskolan används utrymmet för skolans val till undervisning i islam. Enligt skolans rektor ser man islam som ett eget ämne men rektorn framhåller att kursplanen för religion använts som utgångspunkt när skolans egen peda-
4 (9) gogiska planering för islam har utarbetats. Skolinspektionen har tagit del av skolans pedagogiska planering för undervisningen i skolans val och kan konstatera att det i denna bland annat anges att eleverna ska lära sig fredagsbön. Av intervjun med rektor och företrädare för huvudmannen framgår att fredagsbön ingår i undervisningen i skolans val. Detta framgår även av intervjuerna med elever och lärare på skolan. Skolinspektionens bedömning är att fredagsbönen är ett konfessionellt inslag i undervisningen i skolans val. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav på att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristen. 1 kap. 7 skollagen Trygghet, studiero och en god miljö Huvudmannen måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet, studiero och en god miljö. - Se till att skolan och fritidshemmet har rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. - Se till att skolans plan mot kränkande behandling innehåller en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Enligt skollagen ska skolan och fritidshemmet ha rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. Av rutinerna ska det framgå att om verksamheternas personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten så ska detta anmälas till rektorn. Det ska även framgå att rektorn sedan är skyldig att anmäla detta vidare till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda omständigheterna kring de anmälda kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av Skolinspektionens intervju med rektorn samt företrädare för huvudmannen framgår att signaler om kränkande behandling av elever på skolan kommer rektorn till kännedom från lärare eller via skolans anti-mobbningsgrupp. På huvudmannens styrelsemöten tar man sedan upp och diskuterar dessa signaler under mer allmänt hållna former, utan att nämna de inblandades namn. Allvar-
5 (9) ligare signaler tas upp på de stående punkterna på styrelsemötenas dagordning. Rektorn har då tillsammans med personalen förberett en rapport. Skolinspektionens bedömning av skolan och fritidshemmets rutiner för anmälan av kränkande behandling till huvudmannen är att dessa inte uppfyller författningarnas krav. Rutinerna innebär att det finns en risk för att anmälan till huvudmannen inte sker skyndsamt om man alltid inväntar ett kommande styrelsemöte. Rutinerna innebär även att huvudmannen inte får anmälan om alla omständigheter kring uppgivna kränkningar, om vissa signaler endast diskuteras under allmänna former. Enligt skollagen ska det finnas en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp samt en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Skolinspektionen har tagit del av skolans plan mot kränkande behandling och kan konstatera att den saknar en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolan och fritidshemmets rutiner för rapportering av signaler om kränkande behandling till huvudmannen. Det finns även vissa brister i skolans plan mot kränkande behandling. Verksamheterna uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. 6 kap. 8 och 10 skollagen och betygssättning Huvudmannen måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet och betygssättning. - Se till att betyg utfärdas i enlighet med författningarnas krav och att föreskrifterna om betyg följs. - Se till att det i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna ges omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Enligt skollagen, skolförordningen och Skolverkets föreskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:123) ska den som beslutar om ett betyg datera uppgiften i
6 (9) betygskatalogen och förse uppgiften med sin egenhändiga signatur. Förs betygskatalogen elektroniskt får uppgiften i stället signeras med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Skolinspektionen har tagit del av skolans betygskatalog och kan konstatera att den saknar datering och egenhändig signatur av de som beslutat om betyg. Enligt skollagen ska det i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna ges omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Skolinspektionen har tagit del av några av skolans individuella utvecklingsplaner. Av dessa framgår att eleverna inte alltid får omdömen i samtliga ämnen som de får undervisning i. Flera omdömen saknar även en tydlig koppling till kunskapskraven. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans betygskatalog. Det finns även vissa brister i skolans individuella utvecklingsplaner. Verksamheterna uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. 3 kap. 4, 14 och 18-20, 9 kap. 11, 10 kap. 12, 13 och 15-21 skollagen, 6 kap. 5-13, 15-18 skolförordningen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Huvudmannen måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen samt att detta arbete dokumenteras. Enligt skollagen ansvarar rektorn för att det på skolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Rektorn ansvarar även för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Av Skolinspektionens utredning framgår att skolan till viss del bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete finns sammanställt i en kvalitetsredovisning som bland annat redogör för vissa testresultat av eleverna, genomförda aktiviteter, temadagar, idrottsdagar med mera.
7 (9) Av utredningen framgår dock att skolan saknar en sammanställning av kunskapsresultaten på skolövergripande nivå. En sådan dokumenterad sammanställning av kunskapsresultaten är en väsentlig del av ett systematiskt kvalitetsarbete. Sammanställningen utgör en viktig grund för att säkerställa att inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns uppsatta i författningarna. En sammanställning av kunskapsresultaten är även ett viktigt underlag för fortsatt planering, uppföljning, analys och utveckling av utbildningen. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans systematiska kvalitetsarbete. Verksamheterna uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. 4 kap. 4-7 skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Stiftelsen Imanskolan en anmärkning. Huvudmannen ska vidta åtgärder för att rätta till bristerna och redovisa de vidtagna åtgärderna till Skolinspektionen senast den 2 december 2013. Särskilt stöd Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist/brister inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att det av åtgärdsprogrammen framgår hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Enligt skollagen ska rektorn se till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionen har tagit del av några av skolans åtgärdsprogram. Av dessa framgår när åtgärderna ska följas upp och utvärderas men det framgår inte hur detta ska göras.
8 (9) Med anledning av att åtgärdsprogrammen i övrigt uppfyller författningarnas krav bedöms bristen som mindre allvarlig och huvudmannen tilldelas därför en anmärkning. 3 kap. 9 skollagen I ärendets handläggning har deltagit utredare Teresia Granlund. På Skolinspektionens vägnar Tommy Lagergren Avdelningschef Andreas Mehnert Föredragande Kopia till Uppsala kommun Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-09-03 9 (9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.