Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård 1.1.2017 SOITE [Arbetsgrupp: Irene Jylhä, Miia Luokkanen, Mikaela Klemets, Cecilia Hägg, Karita Eteläperä, Sinikka Katila, Mona Häggblom, Pia Sorvisto, Kaija Keski-Rahkonen, Anne Länttä] Social- och hälsovårdsnämnden 1.6.2016

GRUNDERNA FÖR BEVILJANDET AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD I MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN SOITE 1 STÖDETS SYFTE OCH INNEHÅLL Med närståendevård avses vård och omsorg av en äldre, handikappad eller sjuk person som ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Med stöd för närståendevården avses en helhet som omfattar behövliga socialvårdsoch hälsovårdstjänster som tillhandahålls den vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och service till stöd för närståendevården. Den vårdbehövande får närståendevården och stödet för närståendevården betalas till vårdaren i enlighet med ett uppdragsavtal om ordnande av närståendevård som ingåtts mellan vårdaren och den kommun som svarar för ordnandet av vården. Enligt lagen om stöd för närståendevård ska en vård- och serviceplan göras upp för stöd för närståendevård tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren. Stödet för närståendevård är socialservice som kommunen har ansvar att ordna. Det är ett ekonomiskt stöd som hör till de tjänster som kommunen har allmänna skyldigheter att ordna och kommunen ordnar det i den mån som den reserverat anslag för ändamålet. Kommunen har rätt att genom allmänna anvisningar på ett noggrannare sätt fastställa på vilka villkor och till vilket belopp stödet för närståendevård ordnas i kommunen. Kommunen kan prioritera vem som beviljas stödet för närståendevård om anslagen inte räcker för att bevilja det till alla sökanden. I dessa grunder för beviljande av stöd avses med vårdbehövande den som vårdas av en anhörig och med vårdare avses närståendevårdaren. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT BEVILJA STÖDET Syftet med stödet för närståendevård är att möjliggöra vård av och omsorg om en person i hemmet eller på annat sätt i hemförhållanden. Förutsättningar för beviljande av stödet är: 1) Någon på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, handikapp eller någon annan motsvarande orsak behöver vård eller annan omsorg i hemförhållanden. Diagnos om sjukdom eller handikapp berättigar inte automatiskt till stödet för närståendevård. Grunderna för beviljande av stödet är att den vårdbehövande är i stort behov av specialvård, samt hur bindande vården är. Vad gäller barn och unga jämförs vårdberoendet med utvecklingsnivån och vårdbehovet hos barn i motsvarande ålder. 2

2) En anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära är beredd att ansvara för vården och omsorgen med hjälp av behövlig service. Närståendevårdaren bär huvudansvaret för vården. Närståendevård kan också ges utan stödtjänster om vården är tillräcklig med tanke på den vårdbehövande. 3) Vårdarens hälsa och funktionsförmåga svarar mot de krav som närståendevården ställer. Som närståendevårdare lämpar sig en person som är myndig och som med hänsyn till sin fysiska kondition och hälsa kan ha hand om den vårdbehövandes behov i enlighet med det som parterna har överenskommit i vårdoch serviceplanen. I samband med att kommunen fattar beslut om stödet för närståendevård ska den bedöma om närståendevårdaren klarar av de uppgifter som hör till vården. Vid bedömningen beaktas a. närståendevårdarens fysiska och psykiska hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och den behandling som de kräver. b. närståendevårdarens funktionsförmåga och resurser, såsom förmåga att klara av de dagliga funktionerna i hemmet och utanför hemmet. 4) Närståendevården tillsammans med andra behövliga social- och hälsovårdstjänster är tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet. 5) Den vårdbehövandes hem är till sina sanitära förhållanden och övriga förhållanden lämpligt för den vård som ska tillhandahållas där. 6) Beviljande av stöd bedöms vara förenligt med den vårdbehövandes bästa. 3 VÅRDARVODE Kommunen bestämmer på vilka grunder och storleken på vårdarvode som betalas för stödet för närståendevård utbetalas vid en given tidpunkt med beaktande av de anslag som har reserverats för ändamålet och de villkor som fastställs i lagen. Enligt lagen bestäms vårdarvodet enligt hur bindande och krävande vården är och i lagen bestäms också minimibeloppet på vårdarvodet (5 i lagen om stöd för närståendevård 937/2005). I lagen om stöd för närståendevård fastställs också ett vårdarvode för stödet för närståendevård om närståendevårdaren under en tung behandlingsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning och vårdaren har under denna tid endast ringa arbetsinkomster, rätt till specialvårdspenning enligt 10 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller rätt till alterneringsersättning enligt 13 i lagen om alterneringsledighet (1305/2002). Vårdarvodet kan enligt avtal fastställas till ett lägre belopp än vad som föreskrivs, om vården binder vårdaren i mindre utsträckning än vad som förutsätts i 4 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård. På så sätt behöver inte vårdaren vara bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag utan avbrott eller med få avbrott, är 3

behovet av vård och omsorg ringa, eller behöver inte vårdaren anföra särskilda skäl till det. Vårdarvodet betalas till närståendevårdaren och är skattepliktig inkomst. Vårdarvodet justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Vårdarvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Om det utöver vårdarvodet beviljas andra tjänster eller om den vårdbehövande under en del av dygnet vistas någon annanstans än i det egna hemmet och om vården blir påtagligt mindre bindande och krävande på grund av beviljade stöd, tjänster och ordnade ledigheter så minskar vårdarvodet så att vårdarvodet betalas i enlighet med den vårdarvodesklass som svarar mot hur bindande och krävande vården är. Om det under den tid som ett avtal gäller sker förändringar i den vårdbehövandes eller vårdarens situation ska rätten till stöd och vårdarvode för närståendevård bedömas på nytt. 4 VÅRDARVODESKLASSER FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH GRUNDERNA FÖR BEVILJANDE AV STÖD DEN VÅRDBEHÖVANDES HUR BINDANDE VÅRDEN ÄR FUNKTIONSFÖRMÅGA Vårdarvodesklass A Personer som behöver mycket vård, omsorg och uppsikt dagligen Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: RAI-screener/RAVAmätare kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service Den vårdbehövande behöver mycket vård, omsorg, hjälp och uppsikt i många av sina personliga funktioner och dagliga sysslor. Personliga funktioner är bl.a. måltider, läkemedelsbehandling, motion, avoch påklädning, toalettbesök, personlig hygien och andra hygienrutiner. Behovet av vård och omsorg är kontinuerligt. Den vårdbehövande kan bo ensam och tillbringa en del av dagen ensam, men behöver ingen eller endast lite hjälp under natten. Den vårdbehövande behöver emellertid vårdarens hjälp flera gånger om dagen. Närståendevårdaren bär huvudansvaret för vården. Alternativ till närståendevård är serviceboende. Om den vårdbehövande inte omfattas av närståendevård så behöver han eller hon mycket hem- och stödservice för att kunna bo självständigt. Nivån på hur bindande vården är kan 4

således jämföras med serviceboende eller intensifierad hemvård. Vårdarvodesklass B Personer som behöver rikligt med vård, omsorg och uppsikt dagligen Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: RAI-screener/RAVAmätare kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service Den vårdbehövande behöver mycket vård, omsorg, hjälp och uppsikt för att sköta de flesta personliga funktioner och dagliga sysslor. Den vårdbehövande klarar inte av ett självständigt boende. Den vårdbehövande behöver i regel vårdarens hjälp dygnet runt, regelbundet också nattetid. Närståendevårdaren sköter själv om de regelbundna, krävande sjukvårdsåtgärder som den vårdbehövande har. Närståendevårdaren bär huvudansvaret för vården. Alternativet till närståendevård är serviceboende med heldygnsomsorg. Vårdarvodesklass C Personer som är gravt handikappade eller svårt sjuka och som behöver kontinuerlig vård, omsorg och uppsikt dygnet runt Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: RAI-screener/RAVAmätare kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service Den vårdbehövande är i stort behov av vård, omsorg, hjälp och uppsikt i alla personliga funktioner och dagliga sysslor. Den vårdbehövande är gravt handikappad eller svårt sjuk och behöver vård dygnet runt. Vårdaren bor tillsammans med den vårdbehövande och den vårdbehövande kan inte lämnas utan uppsikt. Vårdarbetet förutsätter en arbetsinsats på heltid och att vårdaren ansvarar för vården dygnet runt. Alternativ till närståendevård är långvarig institutionsvård, sjukhusvård eller vård på krävande specialnivå vilken ges på en boendeenhet avsedd för gravt handikappade eller 5

på en boendeenhet för intensifierat serviceboende. Specialavgiftsklass D Specialarvodesgrupp för barn under 16 år. En vårdnadshavare vårdar ett gravt handikappat/svårt sjukt barn i hemmet (t.ex. palliativ vård) och kan inte förvärvsarbeta. Familjen vårdar barnet med ringa stödtjänster. Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service serviceplan Vårdarvodesbeloppet prövas alltid från fall till fall. Det maximala arvodet uppgår till den månatliga ersättningen för personliga assistenter vilken bestäms enligt AKTA. Beslut fattas alltid för viss tid, max. 6 månader åt gången. Den vårdbehövande är i behov av hjälp, omsorg och uppsikt i alla personliga funktioner och dagliga sysslor. Den vårdbehövande bor hos vårdaren och den vårdbehövande kan inte lämnas utan uppsikt. Vårdarbetet förutsätter en arbetsinsats på heltid och att vårdaren ansvarar för vården dygnet runt. Alternativ till närståendevård är institutionsvård. 5 VÅRD- OCH SERVICEPLAN Enligt lagen om stöd för närståendevård ska en vård-, service- och rehabiliteringsplan för stödet för närståendevård göras upp tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren. Vårdaren är skyldig att meddela kontaktpersonen för stödet för närståendevård om ändringar i den vårdbehövandes funktionsförmåga och vård. Om vårdaren försummar sin skyldighet att meddela om ändringar har kommunen rätt att driva in stödet för närståendevård som betalats till ett för stort belopp. 6 AVTAL OM NÄRSTÅENDEVÅRD Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och kommunen. Det ska innehålla uppgifter om vårdarvode och betalningssätt, rätt till lediga dagar och ordnande av ledighet för närståendevårdaren. 6

Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till den kommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare eftersom avtalet är ett uppdragsavtal. Enligt 8 i lagen om stöd för närståendevård gäller ett avtal om närståendevård tills vidare. Av särskilda skäl kan avtalet ingås för viss tid. Avtalet kan ses över vid ändringar i vårdens varaktighet eller innehåll och vid behov. Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och kommunen. En vård-, service- och rehabiliteringsplan ska bifogas avtalet. Kommunen kan säga upp ett avtal om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen och närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen. Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd. Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. 7 BETALNING AV STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Vårdrvodet för närståendevård kan betalas först efter att närståendevårdaren har undertecknat och lämnat in uppdragsavtalet. Vårdarvodet betalas ut den 15:e dagen månaden efter vårdmånaden. Stödet är skattepliktig inkomst och därför ska närståendevårdaren lämna ett nytt skattekort varje år. Om stöd för närståendevård beviljas utbetalas det från början av månaden efter det att ansökan har lämnats in. 8 LAGSTADGAD LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE En närståendevårdare har rätt till minst tre dygn ledig tid per sådan kalendermånad under vilken han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt oberoende av om den vårdbehövande regelbundet en liten del av dygnet anlitar social- och hälsovårdstjänster som ordnas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning. (950/2006) Kommunen bestämmer själv vad den avser med få avbrott. I dessa grunder för beviljande av stöd avses med få avbrott att rätten till lagstadgad ledighet upphör om vården avbryts för en tid som varar längre än sju dygn per månad. I lagen finns inte bestämmelser om när de lagstadgade ledigheter som närståendevårdaren har samlat bör hållas under ett kalenderår utan kommunen ska själv bestämma det. Huvudregeln för grunderna för beviljande av stöd är att närståendevårdaren har rätt att vara ledig en gång i månaden eller samla lediga dagar i fyra månader till en längre ledighet, d.v.s. närståendevårdaren kan ta ut de lediga dagarna retroaktiv för tre på varandra följande månader. Utgångspunkten är att 7

avsikten med närståendevårdarens ledighet är att främja att närståendevårdaren orkar med arbetet och därför är det ytterst viktigt att de lediga dagarna tas ut regelbundet och på ett överenskommet sätt. Om den som får stöd för närståendevård får familjevård, slutenvård eller motsvarande vård 3 dygn/månad enligt planen, ersätter vården i fråga den vård som ordnas under de dagar som närståendevårdaren tar ut sina lagstadgade lediga dagar. Närståendevårdaren är skyldig att meddela om avbrott till kontaktpersonen för stödet för närståendevård. 9 AVBROTT I UTBETALNING AV VÅRDARVODE OCH NEDSATT VÅRDARVODE Vårdarens lediga dagar och rekreationsledighet som är kortare än ett dygn minskar inte vårdarvodets storlek enligt lagen om stöd för närståendevård. Om närståendevården avbryts tillfälligt av skäl som beror på den vårdbehövandes sjukhusvård/hälsotillstånd, avbryts utbetalningen av vårdarvodet efter en karensperiod på en månad. Kommunen bestämmer själv på vilket sätt den betalar vårdarvoden för övriga avbrottstider. I dessa grunder för beviljande av stöd är karenstiden 4 dagar om vården avbryts på grund av att den vårdbehövande får tillfällig vård. Närståendevårdarens lediga dagar som inte räknas som avbrott ska dock användas först. Utbetalning av vårdarvode för närståendevård avbryts tillfälligt när vårdaren använt sina lediga dagar och karenstiden på fyra dagar löpt ut. Andra karenstider finns inte för närståendevården. Om behovet av närstående vård avbryts tillfälligt avbryts utbetalning av vårdarvodet. 10 ORDNANDE AV VÅRDEN AV DEN VÅRDBEHÖVANDE UNDER VÅRDARENS LAGSTADGADE LEDIGHET Kommunen ska sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. Varken den vårdbehövande eller närståendevårdaren har absolut rätt att välja vårdformen under ledigheten. Kommunen beslutar om vårdformen för och sättet att ordna servicen. Vården av den vårdbehövande under vårdarens ledighet kan ordnas på följande sätt: 1) Kommunen kan hänvisa den vårdbehövande till en vårdenhet under närståendevårdarens lagstadgade ledighet. I kommunen hänvisas den vårdbehövande i första hand till en av kommunens egna enheter för tillfällig vård. Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun kan också hänvisa den vårdbehövande till en vårdenhet som drivs av ett företag som kommunen har ingått ett avtal med om köpta tjänster. De företag som kommunen har ingått avtal 8

med om köpta tjänster anlitas i enlighet med beslutet som kommunen har fattat avseende företaget i fråga. 2) Kommunen kan också för att ordna vården använda familjevård om det är så att en familj som kan ge familjevård står till buds. 3) Av särskilda skäl kan vården av den vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet ordnas med hjälp av stödtjänster som ordnas i den vårdbehövandes hem. 4) Kommun ordnar den avlösarservice som behövs under närståendevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro genom att ingå ett uppdragsavtal med en person som uppfyller kraven i 3 3 punkten i lagen om stöd för närståendevård, där personen i fråga förbinder sig att ge vården. 11 KLIENTAVGIFTER FÖR STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Enligt 6 b i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården har kommunen rätt att ta ut avgifter för tjänster som kommunen tillhandahåller en vårdbehövande under närståendevårdarens lediga dagar. Kommunen tar ut en klientavgift i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Om kommunen ordnar övriga social- och hälsovårdstjänster som hänför sig till närståendevården uppbärs en hemvårdsavgift enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården enligt användarens betalningsförmåga. Det här gäller bl.a. de lediga dagar som ordnas utöver närståendevårdarens lagstadgade ledigheter och de avgifter som uppbärs för dem. Den avgift som fastställts för tjänsten kan efterskänkas eller nedsättas med stöd av 11 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. 12 ANVISNINGAR SOM GÄLLER VÅRDAREN En person anses som en lämplig närståendevårdare om den vårdbehövande skriftligt har godkänt honom eller henne som sin vårdare. Närståendevårdaren ska också med tanke på ålder, funktionsförmåga och livssituation vara lämplig för uppgiften. En anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära kan vara närståendevårdare. Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande till kommunen eller till den vårdbehövande. Närståendevårdaren ska vara minst 18 år och med tanke på sin hälsa och funktionsförmåga klara av de uppgifter som hör till närståendevården (se s. 3 punkt 2.3.). Vid behov ska ett läkarintyg begäras över att vårdaren är lämpad att vara närståendevårdare. 9

13 PENSIONS- OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGSSKYDD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen (55/2001) till den kommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare. Bestämmelser om pensionsskydd för närståendevårdare finns i lagen om kommunala pensioner (549/2003). En kommun som har ingått ett avtal om stöd för närståendevård med en vårdare ska teckna en sådan försäkring för vårdaren som avses i 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948). 14 GRANSKNING OCH UPPSÄCKNING AV AVTALET OM NÄRSTÅENDEVÅRD Ett avtal kan ses över på grund av förändringar som gäller vårdens varaktighet eller innehåll eller vid behov. Ett hembesök utförs årligen till alla klienter som omfattas av stödet för närståendevård i samband med vilket vård- och serviceplanen ses över och man försäkrar sig om att närståendevårdarna har tillgång till tillräckliga stödtjänster. Avtalet upphör att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd eller om han eller hon överförs till långvarig vård. Båda parterna kan säga upp avtalet om närståendevård. Kommunen kan säga upp ett avtal om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen och närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen. I nnan kommunen säger upp ett avtal ska klienten och vårdaren höras. Om brister har upptäckts i vården kan det ställas en tidsfrist inom vilken bristerna ska rättas till. Ett avtal kan också ingås för viss tid och avtalet upphör att gälla utan särskilt beslut efter att avtalstiden löpt ut. Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. Innan ett avtal hävs ska vårdaren och den vårdbehövande höras. Om det är uppenbart att en brist inte kan rättas till kan ett avtal hävas omedelbart efter ett hörande. 10

15 INDIVIDUELL PRÖVNING Stödet för närståendevård beviljas enligt lagen om stöd för närståendevård och denna anvisning. Beslutsfattandet omfattar individuell prövning och beaktande av vårdbehövandes behov av vård och omsorg. 11