Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Relevanta dokument
Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

46 pharma industry nr 4-15

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Reduktion av läkemedelsrester

Berndt Björlenius

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

RENING AV MIKROFÖRORENINGAR VID AVLOPPSRENINGSVERK

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Avancerad rening för läkemedelsrester erfarenheter från pågående projekt

Handbok för rening av mikroföroreningar vid avloppsreningsverk

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Mikroplaster i miljön Källor och reningstekniker. Christian Baresel

Tekniker som kan och bör användas vid svenska reningsverk

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

Kompletterande tester för en resurseffektiv avancerad rening av avloppsvatten

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedelsrester i vatten

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

Införande av läkemedelsrening vid Himmerfjärdsverket

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Nya avloppsreningsverket. en plats att spela fotboll på?

Granulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Tekniska lösningar för avancerad rening av avloppsvatten

Utveckling av analysmetoder inklusive detektionsgränser

Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD

Global Water Stress Östen Ekengren

Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Aktivt kol för avlägsnande av läkemedelsrester ur behandlat avloppsvatten

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

WehoPuts Minireningsverk

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

WehoPuts Minireningsverk

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering


Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Rapport Tomas Alsberg, Margaretha Adolfsson-Erici, Martin Lavén och Yong Yu

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning

Teknikmarknad Teknikmarknad

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Matala Biofilter 20 Brunn

RAPPORT. BEHOV AV AVANCERAD RENING VID AVLOPPSRENINGSVERK - Finns det recipienter som är känsligare än andra? MILJÖ INDUSTRI

Reduktion av mikroplast i spillvatten

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

Innehåll. Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter. Projektdeltagare. Identifiering av anläggningar (1)

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1


Läkemedelsrester i Stockholms vattenmiljö

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Uppmärksamma LÄKEMEDEL & MILJÖ!

Transkript:

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen Aktiva partner Finansiering och projektparternas egna insatser

Utmaningar Inte allt som kan göras, bör göras bara för att! Nya krav och ambitioner Men vad och hur mycket ska renas? Vad är målsättningen? Det finns en del screeningdata på olika substanser Hur många av dessa är baserat på samma provtagning, hantering, upparbetning och analysmetod - så att de faktiskt kan jämföras? Analysmetoderna för vissa finns inte eller är inte tillräckligt bra! 2

Utmaningar Inte allt som kan göras, bör göras bara för att! Det finns en del olika behandlingstekniker att välja emellan Vad är åsikter som blivit sanning och vad är faktiskt sant? Är systemtänket med i detta? Är potentiella sekundära negativa effekter kartlagda? Har man beaktat den totala miljöpåverkan och kostnaden? Hur kan dessa tekniker möta framtiden, dvs. ny slamhantering, nya reningsprocesser pga. nya utsläppsmål? 3

Källor till utläpp av läkemedel i naturen Kommunalt avlopp Enskilda avlopp Reningsverk Sjukhus avlopp Utgående vatten Slam

Fokus på reningssystem! Kvalitet Massflöde Koncentration Kvalitet Massflöde Koncentration Kvalitet Massflöde Koncentration Effekt Kvalitet Massflöde Koncentration Effekt IN Uppströmsarbete Huvudrening A Extra reningssteg B Extra reningssteg för extra reningssteg? UT Reningsmål? Substans B Substans A Substans C

DP1 Sammanställning av fokusämnen och internationell teknikstatus DP2 Utveckling av analysmetoder inklusive detektionsgränser DP1: En utvidgad kunskapssammanställning som greppar helheten DP2: Bättre analysmetoder med avseende på: verkliga reduceringsgraden genom reduktion till ursprung (ex. Ibuprofen, Karbamazepin) Artefakter orsakade av den komplexa matrisen Känslighet (t.ex. östrogena hormoner) Metaboliter både för läkemedel med god och dålig reduktion (ex. paracetamol, oxazepam och diklofenak) m.m. 6

Artefakter orsakade av den komplexa matrisen Loss to ion suppression 150 100 50 Loss in recovery Estimated amount 0 Influent Effluent Sludge Percentage of true amount in sample (%) 50 7

DP3 Kartläggning och jämförelse avseende reduktion av fokusämnen Status, jämförelsebas Kunskapshöjning Henriksdal, Himmerfjärdsverket, Sjöstadsverket Umeå DP4 Nya och kompletterande tester/analyser av poleringssteg - Ozonering, aktivt kol (GAC & PAC, magnetiskt PAC, BioAC) och klordioxid. - MBR i kombination med aktivt kol och ozon. DP5 Kompletterande kartläggning av ekotoxicitet vid behandling med oxidation Utreda om oxidation (ozon) ökar ekotoxicitet (bi- & omvandlingsprodukter odetekterade subst.). Efterpolering & tid.

System/Tekniker Optimerad ozonering (effektiv styrning) O3/BAF: färdiga system utvecklat på SSV och kommersiell tillgängligt, hög resurseffektivitet! Multi-barriär GAC: multiplicerat kapacitet och livslängd och därmed minskade kostnader BioAC: Biologiskt aktiv filtermaterial från ARVs egen slamproduktion MBR-GAC, MBR-O3, MBR-O3/GAC Etc. 9

DP6 Systemalternativ för implementering DP7 Miljöpåverkansanalys och kostnadsberäkningar DP8 Framtagning av implementeringsunderlag Ta fram tekniska rekommendationer för de mest effektiva systemlösningarna utifrån teknikalternativen och förutsättningar Att säkerställa att bra lösningar rekommenderas ur livscykel (LCA)- och kostnadsperspektiv (LCC). Att ge underlag för val av system för olika typer av reningsverk. Det för ihop tekniska (DP6), miljömässiga och ekonomiska (DP7) aspekter.

Teasers vad kan ni förvänta er Mycket kunskap och förståelse om olika tekniker/system och varför systemtänkande är avgörande Nya och förbättrade analysmetoder Teknikutveckling, anpassad för nu och framtiden Hållbarhetsbedömningar (LCA + LCC + system) Kostnader för kompletterande reningssteg mellan 0,20 1,50 kr per kbm extrakostnad (inkludera samtliga driftskostnader, all installation, avskrivning, underhåll, reservdelar etc.) öfr ARV mellan 10 000 500 000 pe och AS eller MBR typ 11

Tack! Kontakt Projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Christian Baresel, christian.baresel@ivl.se, +46-10-788 6606 12