1 (6) Metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga funktioner Sammanfattning I det uppdrag att redovisa fördjupade analyser och förslag beträffande möjligheterna att förstärka elförsörjningen som Svenska Kraftnät (SvK) fick i juni 2002 ingår ett deluppdrag att belysa metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga funktioner. De samhällsviktiga funktioner som behandlas är: Hälso- och sjukvård, Kommunalteknisk försörjning, Telekommunikationer samt Energiförsörjning. Området Energiförsörjning kan delas upp i Elsystem respektive Drivmedelsdistribution. Baskrav på Elsystemet behandlas i SvK:s huvudrapport. Därför berörs inte frågor om reservkraft vid elanläggningar i denna delrapport. Inom områdena Hälso- och sjukvård samt Kommunalteknisk försörjning finns redan utvecklade metoder för anskaffning av reservkraft med stöd av statsbidrag. Metoderna för att anskaffa reservkraft till större akutsjukhus samt för kommunalteknisk försörjning, främst vattenförsörjning, har så vitt kan bedömas fungerat väl. På grund av utvecklingen på sjukvårdsområdet, som innebär ökade elbehov, krävs dock fortsatta åtgärder för att förnya och utvidga reservkraften vid akutsjukhusen. Reservkraftläget vid kommunala vårdanläggningar är oklart och bör utredas samt vid behov åtgärdas. SvK förslår att eventuella behov av reservkraft vid kommunala vårdanläggningar bör tillgodoses med samma metoder som används för landstingssjukhusen och för den kommunaltekniska försörjningen eftersom dessa metoder visat sig vara effektiva. På telekommunikationssidan har Post- och telestyrelsen (PTS) arbetat med reservkraftfrågor sedan början av 1990-talet. I rapport till regeringen 2001-10-30 Beroenden mellan el- och telesystem vid omfattande och långvariga elavbrott uttalar SvK sin avsikt att utveckla ett permanent samarbete med PTS för att hantera sådana frågor. Detta samarbete kommer att ske såväl direkt mellan myndigheterna som inom ramen för den nya indelningen i samverkansområden, där PTS och SvK ingår i samverkansområdet Teknisk Infrastruktur. För att stärka drivmedelsdistributionens förmåga att fungera vid långa elavbrott anskaffades under 1990-talet ett stort antal bensinpumpar, som kan drivas med den tankande bilens batteri. Sådana pumpar förvaras på polisstationer och har relativt låg kapacitet. De har inte i någon större omfattning använts vid elavbrott. En möjlig lösning kan vara sluta avtal om reservkraft med vissa anläggningsägare varvid statsbidrag kan behöva nyttjas. SvK föreslår att frågan om en lämplig lösning utreds närmare.
2 (6) Uppdraget SvK fick den 6 juni 2002 i uppdrag att utarbeta förslag till metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga funktioner. Uppdraget skall redovisas senast den 15 december 2002 tillsammans med huvuduppdraget, att redovisa fördjupade analyser och förslag beträffande möjligheterna att förstärka elförsörjningen. Arbetsmetodik För att inhämta underlag för denna del av uppdraget har vi studerat vissa tidigare arbeten inom området, bl.a.: ÖCB:s rapporter till regeringen 1998-06-03 dnr 6-1261/97 och 6-1262/97 Uppdrag att föreslå prioriteringar i samband med störningar i elförsörjningen samt uppdrag att föreslå riktlinjer för den statliga stödgivningen till anskaffning av reservaggregat m.m. ÖCB:s rapport till regeringen 2001-09-05 dnr 6-356/2000 Redovisning av tillgång på reservkraft m.m. samt det underlag som låg till grund för rapporten. Vi har också studerat ÖCB:s arbetsmetoder och samverkan för statlig stödgivning för anskaffning och installation av reservkraftaggregat samt PTS arbete med reservkraft till teleanläggningar. De förslag som lämnas beträffande åtgärder i telesystemen har utarbetats i samverkan med PTS. Motsvarande samverkan har skett med Socialstyrelsen (SoS) beträffande förslag om åtgärder inom sjukvårdsområdet. För att komplettera våra egna kunskaper har vi sökt samarbete med länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland, Jönköping och Uppsala län för att inhämta deras syn i dessa frågor. Samhällsviktiga funktioner I rapporten Uppdrag att föreslå prioriteringar i samband med störningar i elförsörjningen redovisas förslag till prioriteringar av samhällsviktiga funktioner vid höjd beredskap i tre grupper. Bland de funktioner som nämns i förslag till prioriteringsordning studeras i det följande tre huvudfunktioner: Verksamhetsledning (t.ex. operativ ledning av verksamheter inom olika samhällsområden) Värme- och vattenförsörjning Hälso- och sjukvård Dessa huvudfunktioner är i sin tur beroende av ett antal tekniska försörjningssystem, som måste upprätthålla en viss robusthet för att tillgodose funktionernas behov av leveranstrygghet vid svåra störningar i elförsörjningen. Bland dessa system finns: Kommunikationer för data, tal, text och bild Kommunaltekniska försörjningssystem Transporter och drivmedelsförsörjning
3 (6) Från länsstyrelserna har framförts att även energiförsörjning bör nämnas i detta sammanhang. Elsystemets betydelse framhålls härvid. Eftersom elsystemet behandlas i huvudrapporten begränsas resonemangen i denna delrapport till reservkraft på drivmedelsområdet. I det följande begränsar vi vårt arbete till områdena Kommunikationer, Kommunaltekniska försörjningssystem, Transporter och drivmedelsförsörjning samt Hälso- och sjukvård. Kommunikationer för data, tal, text och bild Uthålligheten i de fasta kommunikationssystemen varierar från system till system. Inom respektive system varierar uthålligheten mellan olika hierarkier i respektive system. På högre systemnivå kan uthålligheten vara dygn upp till veckor, medan motsvarande för de lägre systemnivåerna är enstaka timmar. Flertalet användare är anslutna till den lägsta systemnivån, vilket innebär att svåra störningar i elförsörjningen regelmässigt leder till problem för kommunikationsanvändarna. Samma problem drabbar den som använder mobiltelefon. Funktionsavbrotten i fasta telenät och i mobilnät beror i dessa fall på otillräcklig lokalkraft i lokala system. För att förbättra möjligheterna till kommunikation vid svåra störningar i elförsörjningen kan, för det fasta telenätet, en lösning vara att söka anknytning på en högre nivå i telesystemet. Denna möjlighet finns inte för mobiltelefonanvändaren. De lokala teleanläggningarnas reservkraft har i regel en uthållighet på ett par timmar. Denna reserv räcker inte vid längre elavbrott. Uthålligheten är dessutom beroende av tillfälliga variationer i trafikintensiteten. För att stärka telesystemens uthållighet har PTS inköpt ett stort antal mobila reservkraftaggregat av varierande storlekar. Dessa är via avtal fördelade bland teleoperatörerna. Vid elavbrott kan teleoperatörer således ansluta ett aggregat till den strömlösa anläggningen och därmed få denna att fungera. Ett problem som kan uppstå är att batterireserven är uttömd innan det mobila aggregatet hinner fram. Förseningar kan uppstå på grund av kullblåsta träd eller andra hinder eller begränsad tillgång till personal och drivmedel. Drivmedelsbristen beror främst på att aggregaten har små tankar, vilket medför behov av utökad rondering för fyllning av tankar. Dessa förhållanden begränsar påtagligt uthålligheten i nämnda kommunikationssystem. Dessutom prioriterar operatörerna sina insatser utgående från vilken anläggning som är mest lönsam att driva. Denna prioritering stämmer inte alltid överens med samhällsbehoven. För att öka vissa lokala anläggningars uthållighet vid elavbrott kan de fasta batterireserverna behöva utökas. Detta torde kunna ske genom att krav på uthållighet ställs i samband med att teleoperatörer ges koncession. Det bör vara upp till var och en operatör att välja vilken lösning som är bäst för att uppfylla ställda krav. Ett annat alternativ är att staten, som hittills, via PTS anskaffar förstärkt lokalkraft till anläggningarna. Det senare alternativet torde vara att föredra vid anskaffning av reservkraft till anläggningar som nyttjas av flera operatörer. Den tekniska reservkraftlösningen kan variera från anläggning till anläggning. I en del fall kan det vara lämpligt att operatören själv anskaffar reservkraft. I andra fall torde ett avtal om avbrottsfri kraft med aktuell elleverantör eller med ägaren av det elnät till vilket teleanläggningen ansluten vara att föredra.
4 (6) Ofta är teleanläggningar (master) samlokaliserade och finns i höglänt och svårtillgänglig terräng. Dessa anläggningar kan vid svåra väderförhållanden vara svåra att nå inom rimlig tid för att tillföra reservkraft i den akuta situationen. Här kan det vara mer effektivt att ha ett för samtliga anläggningar gemensamt reservkraftaggregat (dieselaggregat). Aggregatet bör vara så konstruerat att det automatiskt startar då ordinarie eltillförsel bryts. Som framgår av resonemanget ovan är reservkraft för teleanläggningar relativt komplexa frågor. Teleoperatörerna verkar i konkurrens med varandra. Samtidigt används vissa anläggningar gemensamt av flera operatörer. Sådana gemensamt nyttjade nät bör kunna betraktas som gemensam infrastruktur för telesystemen. Detta innebär att åtgärder i dessa gemensamt nyttjade anläggningar bör kunna ske med stöd av statliga medel utan att konkurrensen mellan olika teleoperatörer påverkas. I en rapport till regeringen 2001-10-30 Beroenden mellan el- och telesystem vid omfattande och långvariga elavbrott uttalar SvK sin avsikt att utveckla ett permanent samarbete med PTS för att hantera sådana frågor. Detta samarbete kommer delvis att ske inom ramen för den nya indelningen i samverkansområden, där PTS och SvK ingår i samverkansområdet Teknisk Infrastruktur. Kommunaltekniska försörjningssystem Svåra störningar i elförsörjningen kan medföra problem i vatten- och avloppshanteringen. Dessa båda system är ofta lokaliserade i gemensamma ledningsstråk. Detta innebär att om trycket sjunker i vattenledningarna samtidigt som det ökar i avloppssystemen kan avloppsvatten tränga in i vattensystemen och förorena dessa. ÖCB verkade sedan slutet av 1980-talet för anskaffning av reservkraft för den kommunaltekniska försörjningen, i allt väsentligt vatten och avlopp. Kommunerna har kunnat beviljas ett bidrag på 50 % av anskaffningskostnaden under förutsättning att man genomfört en kommunal riskanalys. Metoden har fungerat väl och gett goda resultat. Vi föreslår därför att denna finansieringsmodell bibehålls inom ramen för det nya planeringssystemet. Om långvariga elavbrott inträffar vid låga yttertemperaturer sjunker värmen snabbt i fastigheter. Fastigheter som är knutna till fjärrvärme drabbas på grund av att cirkulationspumpar slutar att fungera. I de fall fjärrvärmeanläggningen även producerar el (kraftvärmeverk) torde detta problem kunna lösas om cirkulationspumpar kan försörjas med el från samma anläggning som producerar värme. Lösningen kräver att el från kraftvärmeverket kan styras till den egna tätorten genom att denna möjlighet byggts in i elnätet. Förutsättningar för att genomförs dessa idéer bör studeras. I de fall tätorten endast har värmeverk bör reservkraft till fjärrvärmesystemet hanteras enligt ovan redovisad modell för finansiering inom den kommunaltekniska försörjningen.
Transporter och drivmedelsförsörjning Spårbundna transportsystem är beroende av el för sin verksamhet. Övriga transportsystem är beroende av drivmedel och signaler (trafiksignaler, fyrar, radar m.m.) för sina verksamheter. Det förefaller inte realistiskt att diskutera i termer av reservkraft för att tillgodose järnvägstrafikens behov av dragkraft. Däremot måste signal-, övervaknings- och ledningssystem ha reservkraft. Ansvaret för detta bör åvila respektive operatör. Ett annat problem vid långa elavbrott är tankning av fordon. För ett antal år sedan anskaffades reservpumpar, som drivs med ström från den tankande bilens batteri. Dessa pumpar förvaras i regel på polisstationer och kan då behov uppstår utlämnas till drivmedelsanläggningarna. Pumparna har relativt låg kapacitet och har hittills inte använts i någon större omfattning vid elavbrott. Vissa drivmedelsanläggningar, som är av särskild betydelse för Försvarsmaktens drivmedelsförsörjning vid höjd beredskap, har utrustning för anslutning av reservkraftaggregat. En lösning som inte har prövats är att säkerställa tillgång till reservkraft vid ett större antal drivmedelsanläggningar. För att bedriva försäljning av drivmedel krävs olika typer av tillstånd. En lösning som skulle kunna prövas är att ställa krav på att ägaren till respektive drivmedelsanläggning själv har reservkraft så att tankning kan ske även vid långvariga elavbrott. En sådan lösning torde dock kräva lagstiftning. 5 (6) Ett alternativ till åläggande kan vara att vissa bensinstationer med stor kapacitet utses som nyckelmackar och att avtal sluts med anläggningsägaren om reservkraft. Denna lösning torde förutsätta att avtal kan kombineras med statligt stöd för anskaffning och installation av reservkraft. SvK föreslår att Statens energimyndighet ges i uppdrag att studera dessa frågor närmare. Hälso- och sjukvård Sedan mitten av 1980-talet har SoS verkat för att reservkraft anskaffats till de större sjukhusen med stöd av statliga medel. Samtliga större akutsjukhus har på detta sätt utrustats med reservkraft. Däremot är läget sämre vid mindre vårdanläggningar. Elbehoven vid sjukhusen ökar kontinuerligt i takt med att allt mer teknisk utrustning används inom vården. Tillgången till reservkraft varierar mellan 30-40 % av behovet upp till full behovstäckning beroende av när reservkraften anskaffats och vilka ambitioner som tillämpats vid anskaffningen. De sjukhus som först fick reservkraft behöver förnya och utöka sin kapacitet. SoS uppger att det, även om verksamheten fungerat väl och läget vid landstingssjukhusen är tillfredsställande, krävs fortsatta insatser för att bibehålla en tillräcklig beredskap vid sjukhusen. SoS har inte arbetat med reservkraft för de kommunala vårdanläggningarna, eftersom dessa inte ligger inom den ram som gällt för de statsbidrag som SoS disponerar. Det finns därmed inte någon säker bild av läget vid den kommunala vården.
De medel som använts på kommunal nivå (se finansiering av åtgärder inom kommunalteknisk försörjning ovan) har främst inriktats mot kommunalteknisk försörjning. Bidrag har även lämnats till reservkraft för servicehus, äldreboende och sjukhem inom den kommunala vården enligt samma modell som tillämpats för bidrag till reservkraft för kommunalteknisk försörjning. Bidragsgivningen har förutsatt att kommunerna har sökt bidrag samt att det funnit beslut om att kommunen avsatt egna medel för investeringen. SoS bedömer att det kan finnas anledning att studera reservkraftläget vid kommunala vårdanläggningar och att vid behov vidta åtgärder för att ytterligare säkra den kommunala vårdens funktion vid långa elavbrott. Eftersom den modell som tillämpas i samarbetet mellan SoS och landstingssjukhusen har visats sig fungera väl föreslås att modellen behålls. Behov av åtgärder för att säkra uthålligheten vid kommunala vårdanläggningar bör studeras. Om åtgärder behöver vidtas föreslås att modellen med statsbidrag utvidgas till att omfatta även kommunala vårdanläggningar. Det nya systemet med IT-baserad vård i hemmet ställer nya krav på säker elförsörjning till enskilda bostäder. Detta kan kräva att någon form av reservkraft anskaffas för att försörja nödvändig apparatur med el vid elavbrott. 6 (6)