Metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga

Relevanta dokument
Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning

Datum att i samverkan med Vattenfall AB undersöka alternativ modell för fortsatt drift av gasturbinen, samt

Kommunernas tekniska försörjning har inte tillräcklig robusthet för att klara allvarliga kriser

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

Före. 25 oktober 2005

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall KSN

Särskild förmågebedömning 2011

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

HEL-projektet i korthet:

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Redovisning av tillgången på reservkraft m m

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Seminarium Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Elektronisk kommunikation vid

Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Plan för hantering av extraordinära händelser

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Utredning om Stockholms framtida stam- och regionnät: Säker elförsörjning möjlig i regionen

Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Försvarsdepartementet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

Plan för extraordinära händelser Sektor Service. Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN

Översvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss

Trygghetslarm en vägledning

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Företagens villkor och verklighet 2014

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Post- och telestyrelsen

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Heby kommuns författningssamling

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig

Svensk författningssamling

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr Kommunikation som tjänst - A

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm

ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/ / Org nr

Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?

Särskild förmågebedömning 2011

Genomförande - Elfkraftförsörjning Lasarettet i Enköping

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Svensk författningssamling

Plan för bredbandsutbyggnaden

Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa: Akutsjukhus. Hälsocentraler/vårdcentraler med akutsjukvård.

Handlingsplan för trygghetspunkter

Legala aspekter - dispostion

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Operativt beslutsstöd Djurönäset, 14 december 2016

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Styrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist.

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ansökan ur miljöanslaget för projekt Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län fas 2

Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016

Våra roller vid en kris

Lägesrapport kl 13:

Störningar i elförsörjningen

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Informationsbrist vid elavbrott

Anmälan om svar på remiss Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) Remiss från Justitiedepartementet

Klicka här för att ändra

Plan vid extra ordinära händelser

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1

En sammanställning över PTS lägesrapporter om telekommunikationerna publicerade på PTS webbplats under januari till mars 2005

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde yttrande över förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

Störningar och avbrott i elektroniska kommunikationsnät och -tjänster

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

N2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor

Livsmedelsförsörjning vid kris. Livsmedelsdagarna 21 nov 2018

ÅRSREDOVISNING 2016 Bostadsrättsförening Solglittret i Lund Org nr

Lägesrapport avseende beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande

Svenska kraftnäts utmaningar - Ett lika leveranssäkert elsystem i framtiden? Chalmers

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Transkript:

1 (6) Metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga funktioner Sammanfattning I det uppdrag att redovisa fördjupade analyser och förslag beträffande möjligheterna att förstärka elförsörjningen som Svenska Kraftnät (SvK) fick i juni 2002 ingår ett deluppdrag att belysa metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga funktioner. De samhällsviktiga funktioner som behandlas är: Hälso- och sjukvård, Kommunalteknisk försörjning, Telekommunikationer samt Energiförsörjning. Området Energiförsörjning kan delas upp i Elsystem respektive Drivmedelsdistribution. Baskrav på Elsystemet behandlas i SvK:s huvudrapport. Därför berörs inte frågor om reservkraft vid elanläggningar i denna delrapport. Inom områdena Hälso- och sjukvård samt Kommunalteknisk försörjning finns redan utvecklade metoder för anskaffning av reservkraft med stöd av statsbidrag. Metoderna för att anskaffa reservkraft till större akutsjukhus samt för kommunalteknisk försörjning, främst vattenförsörjning, har så vitt kan bedömas fungerat väl. På grund av utvecklingen på sjukvårdsområdet, som innebär ökade elbehov, krävs dock fortsatta åtgärder för att förnya och utvidga reservkraften vid akutsjukhusen. Reservkraftläget vid kommunala vårdanläggningar är oklart och bör utredas samt vid behov åtgärdas. SvK förslår att eventuella behov av reservkraft vid kommunala vårdanläggningar bör tillgodoses med samma metoder som används för landstingssjukhusen och för den kommunaltekniska försörjningen eftersom dessa metoder visat sig vara effektiva. På telekommunikationssidan har Post- och telestyrelsen (PTS) arbetat med reservkraftfrågor sedan början av 1990-talet. I rapport till regeringen 2001-10-30 Beroenden mellan el- och telesystem vid omfattande och långvariga elavbrott uttalar SvK sin avsikt att utveckla ett permanent samarbete med PTS för att hantera sådana frågor. Detta samarbete kommer att ske såväl direkt mellan myndigheterna som inom ramen för den nya indelningen i samverkansområden, där PTS och SvK ingår i samverkansområdet Teknisk Infrastruktur. För att stärka drivmedelsdistributionens förmåga att fungera vid långa elavbrott anskaffades under 1990-talet ett stort antal bensinpumpar, som kan drivas med den tankande bilens batteri. Sådana pumpar förvaras på polisstationer och har relativt låg kapacitet. De har inte i någon större omfattning använts vid elavbrott. En möjlig lösning kan vara sluta avtal om reservkraft med vissa anläggningsägare varvid statsbidrag kan behöva nyttjas. SvK föreslår att frågan om en lämplig lösning utreds närmare.

2 (6) Uppdraget SvK fick den 6 juni 2002 i uppdrag att utarbeta förslag till metoder för att stimulera inrättande av reservkraft hos samhällsviktiga funktioner. Uppdraget skall redovisas senast den 15 december 2002 tillsammans med huvuduppdraget, att redovisa fördjupade analyser och förslag beträffande möjligheterna att förstärka elförsörjningen. Arbetsmetodik För att inhämta underlag för denna del av uppdraget har vi studerat vissa tidigare arbeten inom området, bl.a.: ÖCB:s rapporter till regeringen 1998-06-03 dnr 6-1261/97 och 6-1262/97 Uppdrag att föreslå prioriteringar i samband med störningar i elförsörjningen samt uppdrag att föreslå riktlinjer för den statliga stödgivningen till anskaffning av reservaggregat m.m. ÖCB:s rapport till regeringen 2001-09-05 dnr 6-356/2000 Redovisning av tillgång på reservkraft m.m. samt det underlag som låg till grund för rapporten. Vi har också studerat ÖCB:s arbetsmetoder och samverkan för statlig stödgivning för anskaffning och installation av reservkraftaggregat samt PTS arbete med reservkraft till teleanläggningar. De förslag som lämnas beträffande åtgärder i telesystemen har utarbetats i samverkan med PTS. Motsvarande samverkan har skett med Socialstyrelsen (SoS) beträffande förslag om åtgärder inom sjukvårdsområdet. För att komplettera våra egna kunskaper har vi sökt samarbete med länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland, Jönköping och Uppsala län för att inhämta deras syn i dessa frågor. Samhällsviktiga funktioner I rapporten Uppdrag att föreslå prioriteringar i samband med störningar i elförsörjningen redovisas förslag till prioriteringar av samhällsviktiga funktioner vid höjd beredskap i tre grupper. Bland de funktioner som nämns i förslag till prioriteringsordning studeras i det följande tre huvudfunktioner: Verksamhetsledning (t.ex. operativ ledning av verksamheter inom olika samhällsområden) Värme- och vattenförsörjning Hälso- och sjukvård Dessa huvudfunktioner är i sin tur beroende av ett antal tekniska försörjningssystem, som måste upprätthålla en viss robusthet för att tillgodose funktionernas behov av leveranstrygghet vid svåra störningar i elförsörjningen. Bland dessa system finns: Kommunikationer för data, tal, text och bild Kommunaltekniska försörjningssystem Transporter och drivmedelsförsörjning

3 (6) Från länsstyrelserna har framförts att även energiförsörjning bör nämnas i detta sammanhang. Elsystemets betydelse framhålls härvid. Eftersom elsystemet behandlas i huvudrapporten begränsas resonemangen i denna delrapport till reservkraft på drivmedelsområdet. I det följande begränsar vi vårt arbete till områdena Kommunikationer, Kommunaltekniska försörjningssystem, Transporter och drivmedelsförsörjning samt Hälso- och sjukvård. Kommunikationer för data, tal, text och bild Uthålligheten i de fasta kommunikationssystemen varierar från system till system. Inom respektive system varierar uthålligheten mellan olika hierarkier i respektive system. På högre systemnivå kan uthålligheten vara dygn upp till veckor, medan motsvarande för de lägre systemnivåerna är enstaka timmar. Flertalet användare är anslutna till den lägsta systemnivån, vilket innebär att svåra störningar i elförsörjningen regelmässigt leder till problem för kommunikationsanvändarna. Samma problem drabbar den som använder mobiltelefon. Funktionsavbrotten i fasta telenät och i mobilnät beror i dessa fall på otillräcklig lokalkraft i lokala system. För att förbättra möjligheterna till kommunikation vid svåra störningar i elförsörjningen kan, för det fasta telenätet, en lösning vara att söka anknytning på en högre nivå i telesystemet. Denna möjlighet finns inte för mobiltelefonanvändaren. De lokala teleanläggningarnas reservkraft har i regel en uthållighet på ett par timmar. Denna reserv räcker inte vid längre elavbrott. Uthålligheten är dessutom beroende av tillfälliga variationer i trafikintensiteten. För att stärka telesystemens uthållighet har PTS inköpt ett stort antal mobila reservkraftaggregat av varierande storlekar. Dessa är via avtal fördelade bland teleoperatörerna. Vid elavbrott kan teleoperatörer således ansluta ett aggregat till den strömlösa anläggningen och därmed få denna att fungera. Ett problem som kan uppstå är att batterireserven är uttömd innan det mobila aggregatet hinner fram. Förseningar kan uppstå på grund av kullblåsta träd eller andra hinder eller begränsad tillgång till personal och drivmedel. Drivmedelsbristen beror främst på att aggregaten har små tankar, vilket medför behov av utökad rondering för fyllning av tankar. Dessa förhållanden begränsar påtagligt uthålligheten i nämnda kommunikationssystem. Dessutom prioriterar operatörerna sina insatser utgående från vilken anläggning som är mest lönsam att driva. Denna prioritering stämmer inte alltid överens med samhällsbehoven. För att öka vissa lokala anläggningars uthållighet vid elavbrott kan de fasta batterireserverna behöva utökas. Detta torde kunna ske genom att krav på uthållighet ställs i samband med att teleoperatörer ges koncession. Det bör vara upp till var och en operatör att välja vilken lösning som är bäst för att uppfylla ställda krav. Ett annat alternativ är att staten, som hittills, via PTS anskaffar förstärkt lokalkraft till anläggningarna. Det senare alternativet torde vara att föredra vid anskaffning av reservkraft till anläggningar som nyttjas av flera operatörer. Den tekniska reservkraftlösningen kan variera från anläggning till anläggning. I en del fall kan det vara lämpligt att operatören själv anskaffar reservkraft. I andra fall torde ett avtal om avbrottsfri kraft med aktuell elleverantör eller med ägaren av det elnät till vilket teleanläggningen ansluten vara att föredra.

4 (6) Ofta är teleanläggningar (master) samlokaliserade och finns i höglänt och svårtillgänglig terräng. Dessa anläggningar kan vid svåra väderförhållanden vara svåra att nå inom rimlig tid för att tillföra reservkraft i den akuta situationen. Här kan det vara mer effektivt att ha ett för samtliga anläggningar gemensamt reservkraftaggregat (dieselaggregat). Aggregatet bör vara så konstruerat att det automatiskt startar då ordinarie eltillförsel bryts. Som framgår av resonemanget ovan är reservkraft för teleanläggningar relativt komplexa frågor. Teleoperatörerna verkar i konkurrens med varandra. Samtidigt används vissa anläggningar gemensamt av flera operatörer. Sådana gemensamt nyttjade nät bör kunna betraktas som gemensam infrastruktur för telesystemen. Detta innebär att åtgärder i dessa gemensamt nyttjade anläggningar bör kunna ske med stöd av statliga medel utan att konkurrensen mellan olika teleoperatörer påverkas. I en rapport till regeringen 2001-10-30 Beroenden mellan el- och telesystem vid omfattande och långvariga elavbrott uttalar SvK sin avsikt att utveckla ett permanent samarbete med PTS för att hantera sådana frågor. Detta samarbete kommer delvis att ske inom ramen för den nya indelningen i samverkansområden, där PTS och SvK ingår i samverkansområdet Teknisk Infrastruktur. Kommunaltekniska försörjningssystem Svåra störningar i elförsörjningen kan medföra problem i vatten- och avloppshanteringen. Dessa båda system är ofta lokaliserade i gemensamma ledningsstråk. Detta innebär att om trycket sjunker i vattenledningarna samtidigt som det ökar i avloppssystemen kan avloppsvatten tränga in i vattensystemen och förorena dessa. ÖCB verkade sedan slutet av 1980-talet för anskaffning av reservkraft för den kommunaltekniska försörjningen, i allt väsentligt vatten och avlopp. Kommunerna har kunnat beviljas ett bidrag på 50 % av anskaffningskostnaden under förutsättning att man genomfört en kommunal riskanalys. Metoden har fungerat väl och gett goda resultat. Vi föreslår därför att denna finansieringsmodell bibehålls inom ramen för det nya planeringssystemet. Om långvariga elavbrott inträffar vid låga yttertemperaturer sjunker värmen snabbt i fastigheter. Fastigheter som är knutna till fjärrvärme drabbas på grund av att cirkulationspumpar slutar att fungera. I de fall fjärrvärmeanläggningen även producerar el (kraftvärmeverk) torde detta problem kunna lösas om cirkulationspumpar kan försörjas med el från samma anläggning som producerar värme. Lösningen kräver att el från kraftvärmeverket kan styras till den egna tätorten genom att denna möjlighet byggts in i elnätet. Förutsättningar för att genomförs dessa idéer bör studeras. I de fall tätorten endast har värmeverk bör reservkraft till fjärrvärmesystemet hanteras enligt ovan redovisad modell för finansiering inom den kommunaltekniska försörjningen.

Transporter och drivmedelsförsörjning Spårbundna transportsystem är beroende av el för sin verksamhet. Övriga transportsystem är beroende av drivmedel och signaler (trafiksignaler, fyrar, radar m.m.) för sina verksamheter. Det förefaller inte realistiskt att diskutera i termer av reservkraft för att tillgodose järnvägstrafikens behov av dragkraft. Däremot måste signal-, övervaknings- och ledningssystem ha reservkraft. Ansvaret för detta bör åvila respektive operatör. Ett annat problem vid långa elavbrott är tankning av fordon. För ett antal år sedan anskaffades reservpumpar, som drivs med ström från den tankande bilens batteri. Dessa pumpar förvaras i regel på polisstationer och kan då behov uppstår utlämnas till drivmedelsanläggningarna. Pumparna har relativt låg kapacitet och har hittills inte använts i någon större omfattning vid elavbrott. Vissa drivmedelsanläggningar, som är av särskild betydelse för Försvarsmaktens drivmedelsförsörjning vid höjd beredskap, har utrustning för anslutning av reservkraftaggregat. En lösning som inte har prövats är att säkerställa tillgång till reservkraft vid ett större antal drivmedelsanläggningar. För att bedriva försäljning av drivmedel krävs olika typer av tillstånd. En lösning som skulle kunna prövas är att ställa krav på att ägaren till respektive drivmedelsanläggning själv har reservkraft så att tankning kan ske även vid långvariga elavbrott. En sådan lösning torde dock kräva lagstiftning. 5 (6) Ett alternativ till åläggande kan vara att vissa bensinstationer med stor kapacitet utses som nyckelmackar och att avtal sluts med anläggningsägaren om reservkraft. Denna lösning torde förutsätta att avtal kan kombineras med statligt stöd för anskaffning och installation av reservkraft. SvK föreslår att Statens energimyndighet ges i uppdrag att studera dessa frågor närmare. Hälso- och sjukvård Sedan mitten av 1980-talet har SoS verkat för att reservkraft anskaffats till de större sjukhusen med stöd av statliga medel. Samtliga större akutsjukhus har på detta sätt utrustats med reservkraft. Däremot är läget sämre vid mindre vårdanläggningar. Elbehoven vid sjukhusen ökar kontinuerligt i takt med att allt mer teknisk utrustning används inom vården. Tillgången till reservkraft varierar mellan 30-40 % av behovet upp till full behovstäckning beroende av när reservkraften anskaffats och vilka ambitioner som tillämpats vid anskaffningen. De sjukhus som först fick reservkraft behöver förnya och utöka sin kapacitet. SoS uppger att det, även om verksamheten fungerat väl och läget vid landstingssjukhusen är tillfredsställande, krävs fortsatta insatser för att bibehålla en tillräcklig beredskap vid sjukhusen. SoS har inte arbetat med reservkraft för de kommunala vårdanläggningarna, eftersom dessa inte ligger inom den ram som gällt för de statsbidrag som SoS disponerar. Det finns därmed inte någon säker bild av läget vid den kommunala vården.

De medel som använts på kommunal nivå (se finansiering av åtgärder inom kommunalteknisk försörjning ovan) har främst inriktats mot kommunalteknisk försörjning. Bidrag har även lämnats till reservkraft för servicehus, äldreboende och sjukhem inom den kommunala vården enligt samma modell som tillämpats för bidrag till reservkraft för kommunalteknisk försörjning. Bidragsgivningen har förutsatt att kommunerna har sökt bidrag samt att det funnit beslut om att kommunen avsatt egna medel för investeringen. SoS bedömer att det kan finnas anledning att studera reservkraftläget vid kommunala vårdanläggningar och att vid behov vidta åtgärder för att ytterligare säkra den kommunala vårdens funktion vid långa elavbrott. Eftersom den modell som tillämpas i samarbetet mellan SoS och landstingssjukhusen har visats sig fungera väl föreslås att modellen behålls. Behov av åtgärder för att säkra uthålligheten vid kommunala vårdanläggningar bör studeras. Om åtgärder behöver vidtas föreslås att modellen med statsbidrag utvidgas till att omfatta även kommunala vårdanläggningar. Det nya systemet med IT-baserad vård i hemmet ställer nya krav på säker elförsörjning till enskilda bostäder. Detta kan kräva att någon form av reservkraft anskaffas för att försörja nödvändig apparatur med el vid elavbrott. 6 (6)