Uppgift 1. Minimeringsproblemet löses med en Monte Carlo algoritm:

Relevanta dokument
Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 9p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 14:e januari klockan

Datorlaboration :: 1 Problembeskrivning ::

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

1 LP-problem på standardform och Simplexmetoden

TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB

FMNF15 HT18: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A

2 = 3 = 1. ekvationssystem är beskriven som de vektorer X =

Tentamen i Beräkningsvetenskap I/KF, 5.0 hp,

Lösningar till SF1852 Optimeringslära för E, 16/1 08

SF1900 Sannolikhetsteori och statistik, HT 2017 Laboration 1 för CINEK2

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln

Matematisk Modellering

At=A' % ' transponerar en matris, dvs. kastar om rader och kolonner U' % Radvektorn U ger en kolonnvektor

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3

TMA226 datorlaboration

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 2 Numerisk ekvationslösning och integration

DN1212/numpm Numeriska metoder och grundläggande programmering Laboration 1 Introduktion

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Introduktion till MATLAB

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 21:a April klockan

Datorövning 1 Fördelningar

Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2017

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 9, Numme-delen. Stabilitet vid numerisk behandling av diffekvationer Linjära och icke-linjära ekvationssystem

Mer om analytisk geometri

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 2 november 2015 Sida 1 / 23

Omtentamen i DV & TDV

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska

Laboration 4: Integration på olika sätt

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

Laboration i Automationsteknik FK: Del 1: Polplacering. Del 2: Markovkedjor

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 18:e augusti klockan

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Simulering av soldrivet torkskåp

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Stokastiska processer

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde:

Numerisk lösning av PDE: Comsol Multiphysics

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

Datorövning Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

Matriser och linjära ekvationssystem

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB DATORLABORATION 1: TIDSSERIER.

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

SF1544 LABORATION 2 INTEGRATION, MONTE-CARLO OCH BLACK-SCHOLES EKVATION FÖR OPTIONER

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Logik och Jämförelser. Styrsatser: Villkorssatsen if och repetitonssatsen for. Scriptfiler. Kommentarer. Tillämpningar: Ett enkelt filter.

Tentamen i Miljö och Matematisk Modellering för TM Åk 3, MVE345 MVE maj 2012,

Newtons metod och arsenik på lekplatser

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

Avslutande föreläsning LGMA65

Vinjetter TDDC91 Datastrukturer och algoritmer

Introduktion till statistik för statsvetare

Laboration 2: 1 Syfte. 2 Väntevärde och varians hos en s.v. X med fördelningen F X (x) MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR BYGG, FMS 601, HT-08

Bayesianska numeriska metoder I

Matriser och linjära ekvationssystem

Jordbävningar en enkel modell

Miniprojekt: Vattenledningsnäten i Lutorp och Vingby 1

Laboration 1 i SF1544: Öva på Matlab och konstruera en optimal balk Avsikten med denna laboration är att:

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

En introduktion till och första övning for Excel

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

MMA132: Laboration 1 & 2 Introduktion till MATLAB

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

Dynamiska system. Hans Lundmark. Matematiska institutionen Linköpings universitet

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32)

Föreläsning 14: Exempel på randvärdesproblem. LU-faktorisering för att lösa linjära ekvationssystem.

Faktorisering med hjälp av kvantberäkningar. Lars Engebretsen

tal. Mängden av alla trippel av reella tal betecknas med R 3 och x 1 x 2 En sekvens av n reella tal betecknas med (x 1, x 2,, x n ) eller

Numerisk lösning till den tidsberoende Schrödingerekvationen.

Datorövning 1: Fördelningar

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret Lektion 4

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Matlab, Föreläsning 1

Fö relä sning 2, Kö system 2015

Datorövning 5 Exponentiella modeller och elasticitetssamband

DN1212 för M: Projektrapport. Krimskramsbollen. av Ninni Carlsund

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 1, Numme-delen. Linjära ekvationssystem Interpolation, Minstakvadratmetoden

Mer om funktioner och grafik i Matlab

y z 3 = 0 z i )

bli bekant med summor av stokastiska variabler.

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Transkript:

Uppgift 1 Minimeringsproblemet löses med en Monte Carlo algoritm: 1) initiera elementen i vektorn s slummässigt med +/-1 2) räkna ut värdefunktionen (ekvationen given i uppgiften) 3) starta iteration 4) byt tecken på slumpmässigt elemetent i s 5) räkna värdefunktionen för den nya s vektorn 6) om värdet är mindre än förut behåll s, annars byt tillbaka till det gamla s 7) gå till 3 (iterera typ 1000 steg, eller till ingen förbättring sker på ca 100 flips) För beta=1/61 får man, om man kör ovanstående algoritm ett antal (typ 10-100) ggr, torligen en bästa lösning som ser ut som:

Spridningsmatrisen före och efter sortering efter grupper: Där de isolerade subpopulationerna syns tydligt eftersom matrisen är nästan block diagonal. Uppgift 2 Förslag på lösning: Representera fördelningen av spelare i populationen mha en vektor A av längd 1000, där A i = 1 om spelare i spelar sten, 2 om den spelar påse och 3 om den spelar sax. I varje tidssteg av algoritmen väljs två slumpvisa index m och n, alltså heltal mellan 1 och 1000, och operationerna som motsvarar ersättningsreglerna tillämpas.

Utan att simulera dynamiken kan man inse att (1000,0,0), (0,1000,0) och (0,0,1000) är stabila fixpunkter. För att undersöka om det finns fler så simuleras dynamiken. Det visar sig att populationssammansättningen oscillerar kring ett (instabilt jämvikts-)tillstånd där alla strategier är lika vanliga. Amplituden på dessa svängingar varierar pga av att modellen är stokastik (valet av agenter är slumpmässigt). Plot av dynamiken: Matlabkod:

Uppgift 3 Förslag på lösning: Om du inte kommer ihåg Langmuir- och Fruedentalmodellerna. Gå in på Comsol och skapa en tom fluid modell för poröst flöde som tex Solute Transport (Mobild Liquid, Immobile Solid 1). Där kan du sedan se hur både Langmuir och Freudental ser ut med sina par av parametrar: Notera att Holzbecher uttrycker detta i en något annan form i sin bok, men det spelar ingen roll bara man anger vilket form man använder. Nu kan man tex gå till matlab för att parameteranpassa och se vilken modell som passar bäst. Kap. 10 i Holzbecher handlar ju om detta. Vi kan klippa in vektorerna från tentatesen: >> k= [0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0];

>> ks=[ 0.2140 0.3777 0.4880 0.5825 0.6550 0.7091 0.7299 0.7784 0.7946 0.8230]; Vi kollar in help i Matlab och fastnar för fit (polyfit passar ju inte så bra här). Se figuren nedan. >> f = fittype('kl*s*x/(1+kl*x)'); %för Langmuir >> fit(k,ks,f) ans = General model: ans(x) = kl*s*x/(1+kl*x) Coefficients (with 95% confidence bounds): kl = 2.406 (2.138, 2.674) s = 1.175 (1.121, 1.229) ff = fittype('kf*x^n'); % för Freudental ger fit(k',ks',ff) ans = General model: ans(x) = kf*x^n Coefficients (with 95% confidence bounds): N = 0.4898 (0.4031, 0.5765) kf = 0.863 (0.8136, 0.9124) Vi definerar funktioner med dessa paramtervärden

och jämför minstakvadratnormen för dessa båda funktioner: >> norm(ks-freud(k)) ans = 0.1042 >> norm(ks-langmuir(k)) ans = 0.0298 Vilket betyder att Langmuirmodellen passar bäst för denna uppmätta absorptionsprocessen, vilket också kan ses i följande graf: Vi väljer alltså att modellera processen med följande Langmuirmodell:

Alternativt kan vi förstås använda Mathematica och funktionen FindFit:

Uppgift 4 Förslag på lösning: Problemet löses enklast i Comsol med modulen Coefficient form PDE, där vi kommer behöva två variabler (eller två moduler), samt använda oss av en stationär lösning. Börja med att rita upp sjöns geometri, tex en ellips:

Ekvationen för u definieras som: Och ekvationen för v som: Ange sedan no-flux villkor för v på hela randen och för u ett Dirichlet villkor med u = c (som vi sedan ska variera). Intialvärdena sätts enligt uppgiften och vi använder en extra fine trianguleringen.

Vi ska nu lösa systemet för olika värden på c och börjar med att sätta det litet till c=0.1. Även fast lösningen inte konvergerar ser vi att den algkoncentrationen är väldigt liten: Vi testar med ett högre värde c=1 som då ger en stationär lösning. Med hjälp av Results/Derived values/surface integration och genom att dela med ytan för sjön (som kan beräknas genom att integrera 1 över domänen) kan vi beräkna medelalgkoncentrationen till 2.83, alltså för hög.

Genom att testa några fler värden på c kommer vi till slut fram till att c som störst kan vara ungefär 0.65. Observera att svaret kommer bero på geometrin på sjön samt dess exakta storlek.