Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Relevanta dokument
Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Bevara Sommens nedströmslekande öring

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Elfisken i Emån från Em upp till Tingebro

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Vänerlaxens fria gång:

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Framtida FoU inom Krafttag ål

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Elfisken i Emån från Em till Tingebro

Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters

Vattenkraften och miljön

Att formulera bevarandemål

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Fågelsjörummet John Nyman

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Markus Lundgren. med underlag från

Fiskvandring i Smedjeån

Nytt utlopp för sjön Linden

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Stöd till fiskevården

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Biotopinventering av Albäcken 2003

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Tal Strandbaden H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Årsredovisning 2005 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan)

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Transkript:

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden och naturreservat. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, föreningar och företag med att bevara Säveåns naturvärden och restaurera vattendraget. Målet är att bevara de särskilt värdefulla arterna och miljöerna på lång sikt och att syftena med naturreservaten uppnås. Detta skall bl.a. leda till att s.k. gynnsam bevarandestatus uppnås för de arter och miljöer som är särskilt utpekade i bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena (se bevarandeplaner SE0520 183 och SE0530 085). Länsstyrelsen I Västra Götaland har för avsikt att söka EUstöd för den uppföljning av fiskbestånden som har någon form av anknytning till den mycket angelägna byggnationen av en fiskväg vid Hedefors vattenkraftverk. Enligt Länsstyrelsens bedömning är en fiskväg vid Hedefors och skapande av fri vandringsväg för lax till Floda samhälle av mycket stor betydelse för ett långsiktigt säkerställande av det värdefulla laxbeståndet. Syfte Syftet med detta uppföljnings- och övervakningsprogram är att få svar på om de bevarandeoch restaureringsåtgärder som genomförs verkligen leder till förbättrade förutsättningar för de limniska arterna och miljöerna som är särskilt värdefulla och om gynnsam bevarandestatus för de limniska och miljöer som är särskilt utpekade i bevarandeplanerna för Natura 2000- områdena uppnås. Uppföljningsmetoder 1. Elfisken (Utförare: Sportfiskarna?) Elfiske är en kostnadseffektiv metod för att utvärdera produktionen av lax- och öringungar i Säveån och kan också ge viss information om andra värdefulla arter. För att få en tillfredsställande information om produktionen i de för laxbeståndet nuvarande och blivande lek- och uppväxtområdena föreslås årliga elfisken på totalt 9 lokaler. 7 av lokalerna förläggs till mycket goda lek- och uppväxtområden. 2 av lokalerna förläggs till goda lek- och uppväxtområden då det antas att en mer omfattande förbättring av beståndssituationen kommer att ge produktionsökningar även i dessa områden. På dessa ofta något mer lugnflytande lokaler kan vissa andra arter som inte trivs i forsande vatten fångas och ge en indikation på mångfalden i fiskbeståndet). Exempel på mål för gynnsam bevarandestatus för lax är minst 100 laxungar/100 m2 på mycket goda lokaler och 50 laxungar/100m2 på goda lokaler. Kostnad: 9 lokaler * 4000 kr/lokal= 36 000 kr/år Elfiskestationer: Göta älv-aspen -En lokal på en god men ej mycket god lokal i Partilles västligare delar eller i Göteborg (Ugglumsbron/Renova?) -Åbrinken

-Jonseredsdammen Aspen-Hedefors -Kastenhov -En lokal på en god men ej mycket god lokal mellan Kastenhov och Hedefors (t.ex. vid Store sten?) Hedefors-Hillefors Två mycket goda lokaler (de som fiskats i samband med Hedeforsomprövning) -X m ned Knavrabro -X m nedströms Hillefors Hillefors-Floda Två mycket goda lokaler (de som fiskats i samband med Hedeforsomprövning) - Floda reningsverk - Ned Floda vattenkraftverk Följande lokaler bör ingå i uppföljningen, framförallt av den typiska arten öring, men kan inte motiveras ingå i ansökan om EU-stöd för uppföljning av Hedefors fiskväg. Alebäcken -Nedan gångbro (vartannat år) Svartåbäcken - Kohagen (vartannat år) - Nedströms fallet (varje år) Brodalsbäcken - Ga dämmet (varje år) Kostnad öringbäckar; 12 000 kr/år 2. Sportfiskestatistik (Utförare: Sportfiskarna/Fvof?) Sportfiskefångsterna ger en viss indikation på fiskuppvandringen samt ger en redogörelse för beskattningen som underlättar utvärderingen av antal laxar som fått möjlighet att reproducera sig. Uppföljning av både lax och öring skall ske. Sportfiskeområden - Säveåns nedre fvo - Aspen-Säveåns fvo -Säveåns övre fvo En sammanställning av fångstresultaten från respektive område och en samlad redogörelse för den totala fiskebeskattningen i ån. 2 mandagars arbete. Kostnad: 5000 kr/år

3. Fiskräkning (Utförare: Hebrand?) Automatiska fiskräknare är mycket bra för att utvärdera antalet uppvandrande fiskar. Man slipper hantera fisken vilket minimerar skaderisken. Årliga fiskräkningar föreslås på tre lokaler. Målet är att det på sikt skall passera 600 leklaxar förbi Jonsereds vattenkraftverk för lek uppströms. Ca 75 % av dessa bör passera Hedefors för lek mellan Hedefors och Floda. Om målet uppfylls bedöms gynnsam bevarandestatus för laxbeståndet vara uppnått då det skapar förutsättningar för en rik genetisk mångfald och en optimal produktion i potentiellamycket goda lekområden. Resultaten kan ge information om huruvida fiskvägarna och tappningsfördelningen vid kraftverken är tillfredsställande. Kostnad: 3 lokaler * 25000 kr/lokal och år= 75 000 kr/år Fiskräkningsstationer -Jonsereds vattenkraftverk, gamla fiskvägen -Jonsereds vattenkraftverk, nya fiskvägen - Hedefors vattenkraftverk, planerad fiskväg (fr.o.m. hösten år 2008) 4. Radiopeiling av smolt (Utförare: Fiskeriverket Ingvar L+Stefan L?) Som komplement till pit-tag märkningen görs 2010-2011 radiopeiling av smolt vid Jonsered och 2012 radiopeiling av smolt vid Hedefors. Detta för att få ytterligare detaljinformation om rörelsemönster i anslutning till turbinintagen. Detta är en metod som kräver försiktighet för att förhindra att smolten skadas. Kostnad: 50 märken a 1000 kr/st=50 000kr. 4 manveckor=96 000 kr. Hyra utrustning/övrigt= 14 000. Totalt 160 000 kr Smolträkningsstationer -Jonsereds vattenkraftverk, nya fiskvägen -Hedefors vattenkraftverk, planerad fiskväg (våren 2012) 5. Pit-tag märkning av smolt (Utförare:Gbg univ Johan Höjesjö?) För att utreda hur stor andel av smolten som går igenom turbinerna och hur stor andel som går igenom fiskvägarna planeras ett försök med pit-tag märkning. Under 2008-2010 märks totalt ca 150-200 smolt och dessa följs sedan vid passagen av Jonsereds vattenkraftverk i den nya fiskvägen. Motsvarande försök görs 2010-2011 vid Hedefors-Hillefors. Resultaten kan ge information om huruvida fiskvägarna och tappningsfördelningen vid kraftverken är tillfredsställande. Kostnad: 40 000 kr/år i 5 år. Pit-tag registreringslokaler -Jonsereds vattenkraftverk (2008-2010) -Hedefors vattenkraftverk (2010-2011)

6. Ålyngelräkning (Utförare:FiV,Vattenfall,Lerumfbv + Stefan L?) För att få en uppfattning om huruvida ålyngeluppvandringen i för ändamålet anlagda fiskvägar fungerar bör en räkning av ålyngel ske årligen under den allra mest intensiva perioden (två manveckor). Detta kan ske genom uppsamlingsanordningar i ålyngelledare. Resultaten kan ge information om huruvida fiskvägarna och tappningsfördelningen vid kraftverken är tillfredsställande. Kostnad: 40 000 kr/ år Ålyngelräkningsstationer -Jonsereds vattenkraftverk, ålyngelledare i Jonseredsströmmen -Hedefors vattenkraftverk, ålyngelledare, alternativt i planerad fiskväg 7. Blankålspeiling (Utförare:FiV Ingvar L) För att få en uppfattning om hur blankålen vandrar nedströms förbi vattenkraftverken. Hur stor andel använder fiskvägar och hur stor andel går igenom turbiner. Överlevnadsgrad. Resultaten kan ge information om huruvida fiskvägarna och tappningsfördelningen vid kraftverken är tillfredsställande. Fångst av utvandrande ål i Sävelången/Säveån. Märkning med ultraljudssändarmärken. Totalt bör 60 ålar fångas och märkas, varav minst 30 släpps i Hedefors respektive Jonsereds damm. Sannolikt kommer insamlingsperioden behöva sträcka sig över flera år. Kostnad: 280 000 kr (Ultraljudmärken; 2300 kr/st* 60 = 138 000 kr. Arbete: 5 manveckor. 120 000 kr. Övriga kostnader: 22 000) 8. Samlad vetenskaplig analys (Utförare:Gbg univ, Johan H, FiV, Arne J+IngvarL, Lst, Lennart O) En samlad vetenskaplig analys av resultaten från de olika undersökningarna planeras varje år. Analysen skall ge svar på om beståndssituationen och fiskvandringen är tillfredsställande och om bevarandemålen och gynnsam bevarandestatus uppnås. Expertis på Göteborgs universitet, Fiskeriverket och i viss mån Länsstyrelsen skall nyttjas. Totalt 3 mansveckor/år. Kostnad: 70 000 kr/år Totalkostnad 5-årig fiskuppföljning kopplad till fiskväg vid Hedefors (att söka EU-stöd för) = 1 770 000 kr 9. Bottenfaunaprovtagning. (Utförare: -) Bottenfaunans status är en bra indikator på huruvida det naturliga vattendraget (habitat 3210) och vattenmiljön i naturreservaten bibehåller höga naturvärden. Mål för bottenfauna finns inskrivna i bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena och indikerar om gynnsam bevarandestatus föreligger.

Sparkprover tas var femte år med början år 2010 på 2 lokaler mellan Aspen och Kåhög, en lokal mellan Aspen-Hedefors, en lokal mellan Hedefors och Hillefors, en lokal mellan Hillefors och Floda. Totalt 5 lokaler. Utvärdering av status. (Diskuteras med Medins) Kostnad 5*7000 kr= 35 000 kr/5år. Dessa undersökningar bör ingå i uppföljningen av det naturliga vattendraget (habitat 3210), men kan inte motiveras ingå i ansökan om EU-stöd för uppföljning av Hedefors fiskväg. För övriga uppföljningskostnader, se skötselplan för naturreservatet Jonsereds strömmar. Femårigt uppföljningsprogram (exkl bottenfauna): 1770 000 kr kopplat till fiskvägen vid Hedefors. Förslag på finansiering Finsansiärer EU-FF Nv FiV Vattenfall Möv-medel Lerum fv Sportfiskarna Summa Uppföljningsdel Elfisken 90 000 30000 60000 180 000 Sportfiskestatistik 12500 12500 25000 Fiskräkning Jonsered 125000 125000 250000 Fiskräkning Hedefors 62500 62500 125000 Smoltpeiling Jonsered 60000 60000 120000 Smoltpeiling Hedefors 20000 20000 40000 Pit-tagmärkn Jonsered 60000 60000 120000 Pit-tagmärkn Hedefors 40000 40000 80000 Ålyngelräkn Jonsered 50000 50000 100000 Ålyngelräkning Hedefors 50000 50000 100000 Blankålspeiling 140000 140000 280000 Vetenskaplig analys 175000 175000 350000 Bottenfauna 35000 35000 Summa 885 000 187500 315000 295000 60000 50000 12500 1 805 000