Vi skärgårdsbor. I detta nummer

Vi skärgårdsbor Nr 4, december 2013 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund I detta nummer Ny verksamhetsledare Europeisk landsbygdsriksdag Bredband på Representantskapsmötet Skärgårdarnas viktigaste frågor 2013 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

2013 - ett minnesrikt år för Skärgårdarnas Riksförbund Tänk vad åren kan vara olika. För ett år sedan hade vi en tidig vinter med massor av snö och isläggning här i Sankt Anna redan i början av december. Men i år är hösten blåsig och mild och ingen vinter ännu i sikte. Jag glömde fråga min granne Sven om färgen på abborrens fenstrålar tidigare i höstas. Då kanske jag hade fått en bättre prognos på vinterns utveckling. För SRF har 2013 varit ett gott år. Vi har arbetat med större framförhållning än vi varit vana vid. Regeringen har också valt att flytta vår kontakt till Tillväxtverket. Samarbetet där började bra med att återuppväcka det Nationella Skärgårdsforum som stärker samverkan mellan SRF och flera statliga myndigheter. Vårt eget arbete har fortsatt utvecklas allt tydligare med aktiva arbetsgrupper. Fler skärgårdsbor har blivit delaktiga och vi kan gradvis öka kunskaper och förståelse för våra livsvillkor. Vi har också lagt mycket tid på att påverka de många olika kommande EU-finansierade program som nu finslipas. I vårt internationella samarbete, genom ESIN, har vi under 2013 påtagligt ökat samverkan med andra skärgårdsområden i Europa. Något som givit utdelning både i gemensamma projekt och utbyte. Även EU:s institutioner börjar lära sig vilka vi är och ger oss möjligheter att komma till tals. Mot årets slut har vi också nu genomfört en ändrad arbetsfördelning i förbundet. Vi har nu en verksamhetsledare för vårt decen- traliserade kontor, med tydligare ansvar i förbundets verksamhet. Nu ser vi fram emot 2014 Med vissa konvulsioner går vi nu in i en ny period av samverkan kring utvecklingsarbete för skärgårdarna. För åren 2014-2020 hoppas vi kunna erbjuda många aktiva skärgårdsbor stimulans och inspiration att utnyttja de möjligheter som erbjuds. Då gäller det att inte bara bygga bredband utan också fylla tekniken med bättre service och tillgänglighet även för glesbygden. Inte bara upphandla kollektivtrafik utan få den organiserad så att skärgårdens folk och företag gynnas. Inte bara titta på hur konkurrensen om bostäder och stela regler bit för bit tränger undan skärgårdsbor utan se boendefrågorna ur ett perspektiv om överlevnad för skärgårdarna. Så nog ser 2014 spännande ut. Utöver osäkerheterna kring innehållet i kommande EU-program har vi dessutom val både till kommun, riksdag och EU. Nog skulle det vara värt något att satsa lite på ett abborrfiske i vårdagarna för att få en bra prognos. Tricket är då att läsa in en halv månad mellan varje fenstråle i ryggfenan och inte en hel månad. Börja framifrån. Om det finns mycket svarta fläckar på fenorna betyder det oroliga tider. Om hudfliken istället är genomskinlig betyder det en mer stabil period. Sedan är det upp till var och en att tolka tecknen. Med detta vill jag önska alla läsare av Vi skärgårdsbor en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Nr 4, december 2013 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Bengt Almkvist ordförande SRF Tidningen producerad av Skärgårdarnas Riksförbund. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Bengt Almkvist, ordf SRF Redaktion Eva Widlund Foto Om inte annat anges Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, 715 93 Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarna.se Framsida Isbasket på Stålnäs Foto: Lennart Andersson Förbundets e-postadress info@skargardarna.se Hemsida www.skargardarna.se Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2013 ISSN 2000-0448 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 2 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013

Skärgårds Leader går in på sluttampen Projektet Skärgårds Leader som kom till för att stimulera utveckling och tillväxt i landets skärgårdar har nu pågått i några år och förhoppningsvis kan projektet fortgå under hela 2014. SRF, Skärgårdarnas Riksförbund, tog 2009 initiativet till ett flerårigt nationellt samarbetsprojekt med de sexton Leaderområden, som har skärgårdar och bebodda öar utan fast landförbindelse i sina områden. Projektet har under åren hittills utmynnat i nio skärgårdsmöten på olika teman och tre återträffar. Se listan nedan. Skärgårds Leader Avsikten med Skärgårds Leader är att öka utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan landets skärgårdsbor kring olika centrala frågor med tyngdpunkt på frågor kring arbete, boende, service och miljö. Skärgårds Leader skall ses som ett tillskott utöver de insatser som redan sker i Leaderområdena och skall kunna tillföra ytterligare något nytt till varje område. Anetté Larm Johansson projektledare Skärgårdsmöten under projektperioden Skärgårdsmöte 1 hölls på Visingsö och hade tema Kommunikationer; bredband, telefoni transporter och posthantering. Skärgårdsmöte 2 hölls på Orust och hade tema Skärgårdens unga. Skärgårdsmöte 3 hölls i Stockholm och hade tema Förnybar energi. Skärgårdsmöte 4 hölls i Mellanfjärden och hade tema Tillvarata skärgårdens natur- och kulturvärden, att vara skärgårdsentreprenör. Skärgårdsmöte 5 hölls på Möja och hade tema Skärgårdsskolor i nätverk, för erfarenhetsutbyte och samverkan. Skärgårdsmöte 6 hölls i Luleå och hade tema Skärgårdens råvaror. Skärgårdsmöte 7 hölls i Bohuslän och hade tema Storstadsnära skärgårdar. Återträff 1 hölls i Sankt Anna och hade tema Skärgårdsbarnens skolor. Återträff 2 hölls på Väddö och hade tema Skärgårdsskolor i nätverk för erfarenhetsutbyte och samverkan - Skärgårdsblogg Skärgårdsmöte 8 hölls på Gräsö och hade tema Areella näringar naturbetesmarker Skärgårdsmöte 9 hölls på Ven och hade tema Attraktiv Skärgård Återträff 3 hölls på Torsö och hade tema Skärgårdsskolor i nätverk för erfarenhetsutbyte och samverkan Skärgårdskunskap. Under våren 2014 planeras ett Skärgårdsmöte på tema besöksnäringen samt ytterligare några återträffar. Apropå kommande möte kring besöksnäringen. Tydlig skyltning är uppskattat av besökare. Från ett besök i den finska skärgården. Foto: Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013 3

Projektledare för Skärgårds Leader Anetté Larm Johansson ser vi här i röd jacka omgiven av deltagare från Kalix i norr till Ven i söder. Gruppen står på platån vid Sankt Ibbs kyrka på Ven med Danmark i bakgrunden. Möte kring Attraktiv skärgård Vad är skärgårdens attraktionskraft? Så gott som alla har en bild av det som är attraktivt med den svenska skärgården. De satsningar som görs för att Sverige skall bli världens bästa land att vistas, verka och växa i gäller i stor grad den svenska skärgården. Den 10-11 oktober var det dags för ett Skärgårds Leader-möte på temat Attraktiv skärgård. Under 2013 har många möten behandlat begreppet attraktionskraft. Det handlar om att se över sin bygd. Att tillsammans sätta sig ner och punkta ner vad som är bra och vad som kan bli bättre. Ofta pratas det om svårigheterna, då enas folk. Kampen för att behålla skolan, affären och så vidare. Det är dock viktigt att lyfta det positiva. Vad är attraktivt? Fastboende är viktiga Här gäller det att inte bara tänka på vad som är attraktivt för besökare. Åka ut i skärgården till olika öar på sommaren är populärt, det vet vi. Många aktörer försöker även locka övriga årstider med olika arrangemang. Nu är det till exempel julborden som marknadsförs. Att åka ut med en skärgårdsbåt och äta julbord på en trevlig skärgårdsrestaurang är en helt annan upplevelse är att gå på en restaurang i en stad. Besöks- näringen är oerhört viktig för skärgårdsborna så länge man kan få en inkomst av den. Det är just det som är kärnan, hur kan de som bor och lever i skärgården få tillräckligt med inkomster året runt? I arbetet kring en attraktiv skärgård är det viktigt att jobba med frågan Vad är det som gör att människor vill bo och leva i skärgården? Börja med att lista ner alla positiva saker. Det kan vara bra att medvetandegöra en sådan bralista. Och tänk sen vidare, vad kan man utveckla för att det ska bli bättre? Både för de som bor i och för de som gästar skärgården. Att göra studiebesök i andra skärgårdar är också ett bra sätt att lära av andra och se på sin egen hemort med nya ögon. Det är lätt att bli hemmablind. Arbetsmaterial Skärgårdarnas Riksförbund har gjort ett arbetsmaterial kring en Attraktivare skärgård, lämplig att använda på sina olika hemöar. Det var bland annat detta material som användes vid Skärgårds Leaderträffen, vilken var förlagd till ön Ven i Öresund. Venborna presenterade sin ö och det arbete man här har gjort kring att säkerställa en framtid på ön och göra den till en attraktivare ö för boende och för besökare. En hel del av öbornas arbete kan man läsa om i förra numret av Vi skärgårdsbor, nr 3 2013. Förutom en rundtur på ön och information om öns olika projekt blev det ett grupparbete där deltagarna började med att lista ner vad som kan vara en attraktion på en ö. Tystnad, tomhet på folk (i positiv mening), närhet till vatten, naturen, djur en, fiske, smakupplevelser, närproducerat, egen tid, möte med öbor var några av de punkter som kom med på listan. Lite provocerande kom så nästa fråga Kan man skapa en attraktion? Här kom blandade motsägelsefulla förslag upp som nattklubb, nöjespark eller fågelskådning. En tredje viktig fråga var Vad behövs för att folk ska vilja och kunna bo året runt i skärgården? Ett sammantaget svar på detta är ett fungerande året runt samhälle där kommunikationer och bostadsfrågan är centrala. Attraktivt för kommunerna Skärgården är något som alla kommuner med skärgård lyfter i sin marknadsföring. SRF roade sig med att titta på skärgårdskommunernas hemsidor och i stort sett alla har en skärgårdsbild med, ofta som första bild. Det rimmar då ganska illa när man kommer till kostnadsbiten då öborna många gånger får höra att de är en belastning för kommunen. Man är inte lika villig att betala för den grundläggande service som skärgårdsbefolkningen också behöver. 4 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013

Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri Den Europæiske Landbrugsfond for Udvikling af Landdistrikterne Danmark og EU investerer i landdistrikterne. 121 A4 annonce 6.indd 1 29/03/12 9:30:56 Bli öbo nu Lise Thillemann Sørensen, verksamhetsledare i den danska ö-organisationen besökte mötet den andra dagen och berättade om det danska ö-projektet Bli öbo nu. Sammanslutningen av de små danska öarna har 27 medlemsöar. För att få vara medlem ska ön ha en befolkning mellan 20 och 1200 personer. Det finns således både större och mindre danska öar som inte ingår. Bosättningskampanj Öarna vill ha fler fastboende och har därför gjort en bosättningskampanj genom ett brett projekt där man verkligen har fört fram attraktionskraften i den danska ö-världen. Bli öbo för en dag, en vecka eller kanske ett liv är uppmaningen. Projektet förberedde två arrangemang under våren 2012 och bjöd in alla de 27 öarna att vara med. Gemensamma marknadsföringsmallar tillverkades som varje ö sen kunde anpassa utifrån sina förutsättningar. Man tryckte upp flyers, reklamhäften, affischer och vykort och hade en gemensam presskampanj. På en särskild hemsida, avsedd för alla som vill leka med tanken på att vara en öbo, kan besökaren möta olika öbor. Bilder och informativa texter finns om de olika öarna. Öarnas dagar Vid två bestämda dagar gjordes två satsningar. Den första dagen reste öborna till stan. Det var den 12 maj som ö-marknader med utställningar hölls i tre städer Odense, Århus och Köpenhamn. Öborna sålde ö-produkter och marknadsförde öarna på olika sätt. Man passade även på att bjuda in till en öppen ö-dag den 9 juni med rabatterade resor på färjorna och olika aktiviteter på de medverkande öarna. Hur har det gått? De inledande dagarna i städerna var lyckade, succé på alla tre ställen. Arrangemangen var välbesökta, stämningen var god och budskapet spreds. Mediabevakningen var bra och det var ett gott samarbete öarna emellan. Den 9 juni var det också många som passade på att besöka de olika öarna. Det varierade stort mellan öarna liksom det varierade med utbudet av aktiviteter denna dag. En lyckad öppen ö-dag blev det och kanhända följs det upp med jämna mellanrum även efter projektet. - En person flyttade direkt ut till en av öarna, men man får se det långsiktigt, tror Lise. Genom att öarna syns mer planteras en tanke till de som inte vill bo i städerna. Vill man bosätta sig på landsbygden ska man veta att öarna är ett alternativ. Efter kampanjen Lise berättade vidare om några nya mindre projekt efter själva kampanjen som att vara med på Folkmötet på Bornholm i maj 2013, där man debatterade många av öarnas viktiga frågor. Ett gemensamt cykelprojekt med särskilda cykelrutter på de olika öarna har genomförts och man har gjort ett särskilt Ö-pass, samla på småöar! När deltagarna på Skärgårds Leadermötet tackade och for hemåt skyndade Lise vidare till Köpenhamn och Kulturnatten där de danska småöarna passade på att visa upp sig. Eva Widlund http://www.blivøbo.nu/ Denna sida är avsedd för dig som vill leka med tanken på att vara en öbo. Se även Vi skärgårdsbor nr 3 2012 Øboere har plads til eftertanke På småøerne er der højt til loftet. Du kan uhindret se himmelhvælvets stjernetæppe, en hel regnbue, skyformationernes skiften, havets vekslende nuancer, solens op- og nedgange og fugletrækkene på himlen. Øboere kan også have travlt. Men når der holdes pause, er det i smukkere omgivelser og med plads til eftertanke. BlivØbo.nu er støttet af Småøernes Aktionsgruppe, Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter, Fødevareministeriet og EU. BlivØbo.nu Sammenslutningen af Danske Småøer Genom projektet hoppades man kunna öka antalet invånare på öarna och ge fler människor möjlighet att få njuta av stjärnhimlen, den friska luften, naturens egna ljud, årstidernas växlingar och trygga ö-samhällen där alla hälsar på varandra. Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013 5

Hus för fjäll och skärgård Att bygga hus i skärgården och speciellt på öar utan vägförbindelse eller färja, brukar vara krångligt och dyrt. Under de senaste åren har det dock kommit ett flertal lösningar som gör det enklare för de som vill bygga själv, och där det är ganska lätt att transportera ut byggmaterialet. Jag har besökt ett husbygge uppe i Jämtland, som byggts av IsoTimber, ett byggsystem som använts några år, med mycket goda resultat. För två år sedan följde jag byggandet av det första IsoTimberhuset avsedd för en familj. Huset är beläget i Undersåker i Åre kommun och ägs av ett par i pensionsåldern, vilka har lämnat över jordbruksfastigheten till ett av sina barn och byggt sin egen gård på samma fastighet. Huset är byggt på en grundplatta på cirka 100 m². Som värmesystem har de valt golvvärme där värmen kommer från den tidigare fastigheten som har en bergvärmepump som uppvärmningskälla. Från braständare till hus IsoTimbersystemet skapades av Mikael Östling som har haft många idéer om hur man kan använda skogsråvaror. Idén till IsoTimbersystemet kom till när han försökte sälja braständare av uppslitsade trästycken. Ett misslyckat projekt, men som blev idén till IsoTimberstockarna. Byggelementen består av 2-4 bräder där spår sågats upp och där man sedan limmar ihop ett antal. Varje stock består då av 50 % luftkanaler. Dessa kanaler fungerar som isolering. Därmed utnyttjas träets egenskaper att både isolera och transportera bort fukt. Byggelementen är 10 cm bred, men kan sammanfogas till både 20 cm och 30 cm. Det är den sistnämnda som används till boningshus. De andra två kan användas till fritidshus och förråd av olika slag. Varje byggelement (10 cm) är klädd med plywood och när stockarna är mon- terade kläs de dessutom med 12 mm hela plywoodskivor både utvändigt och invändigt för stabilitetens skull. Klassat som passivhus I huset i Undersåker har man dessutom lagt till 5 cm på insidan som klätts med plywood och i det utrymmet har alla ledningar, både vatten och el dragits. Huset är då klassat som passivhus. Hela stommen är bärande varför placering av dörrar och fönster kan placeras var som helst. Det är bara att såga upp där de skall placeras. Eftersom huset är helt av trä, kan man också skruva överallt och behöver inte placera reglar för skåp och liknande. Visst är stommen dyrare än ett lösvirkeshus, men å andra sidan sattes stommen upp på 2,5 dag av tre personer. Vill man göra allt jobb själv går det också bra. Stockarna väger bara 12 kg och har en längd på 2,35 m vilket gör dem mycket lätthanterliga. När det gäller husets klimatpåverkan har den en större påverkan på klimatet under tillverkningsprocessen, än andra konstruktioner av trähus, på grund av att konstruktionen innehåller flera lager plywood. Detta kompenseras genom att allt spill används till träpellets som ersätter eldning av fossila bränslen. Nettoutsläppet av koldioxid är lägre för IsoTimber jämfört med alla väggkonstruktioner förutom när IsoTimber 100 jämförs med en timmerstomme utan isolering. Detta beror på att timmerstommen innehåller ca 60 % mer trämaterial. I husets grundkonstruktion finns inget plastmaterial och huset behöver ingen diffusionsspärr vilket ger ett behagligt inomhusklimat. Under de här två vintrarna har det inte varit några som helst problem, även om vi installerat en braskamin, vilket vi inte använt annat än för myseldning, säger en nöjd husägare. Kalkylen vi gjort slutar på en förbrukning av 5000 kwh per år. Tyvärr har vi inte kunnat mäta energiförbrukningen eftersom vi saknar mätare i vårt hus. Men enligt dottern har det varit en obetydlig ökning av deras energikostnader. Det färdiga IsoTimberhuset i Undersåker. Foto: Lennart Andersson 6 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013

Lämpligt skärgårdshus För vår skärgård skulle IsoTimberhuset passa alldeles utmärkt. Det är lätt att transportera och hantera i byggnadsprocessen, energisnålt och liten klimatpåverkan. Flera hus fabrikanter har liknande konstruktioner, men då använder man bland annat frigolit som isoleringsmaterial. Stendalsstugan Nyligen har också Stendalsstugan, STF:s fjällstuga belägen mellan Vålådalen och Gåsenstugan byggts upp av en IsoTimberstomme. Stugan brann ned för några år sedan. Invigningen av den nya Stendalsstugan beräknas ske i februari 2014. Läs mer på Svenska turistföreningens hemsida. http://www.svenskaturistforeningen. se/sv/om-stf/nya-stensdalen/ Bakgrund-till-projektet1// På Energikullen i Katrineholm är solenergihuset också byggt med IsoTimberstomme. Läs mer på deras hemsida www.egenel.se Våra öar i den svenska skärgården är relativt små med några få undantag. Det är få som är egna kommuner och hamnar därför längst ut i periferin när det gäller planer, vård och omsorg, skolor och kommunikationer. För att öarna inte skall dö ut måste befolkningen på öarna själva göra sig hörda, komma med förslag och projekt till lösningar. Ingen annan kommer att göra något. Nu är det några öar som hoppat på projektet Smilegov (flernivåstyre) som är ett europeiskt projekt omfattande 50 öar, både stora och små. Öarna runt om i Europa är indelade i 12 kluster. Kluster Sverige leds av Region Gotland och Ölands kommunalförbund, och omfattar förutom dessa öar även Sturkö, Aspö och Hasslö. SRF:s öar Visingsö, Vinön, Hven och Holmön ingår i ESIN-klustret tillsammans med öar från Finland, Åland, Irland och Italien. Projektet pågår mellan april 2013 och oktober 2015 Det här handlar Smilegov om: Medlemskap i Europas största nätverk för hållbar utveckling Stärkt samarbete med andra öar Inbjudan till workshops om energiplanering och om hur man finansierar hållbara energiprojekt Kvalificerad utbildning om energiplanering och projektarbete Tillgång till verktyg, stöd och teknisk assistans i processen för hållbar energiplanering Kontaktperson för SRF:s deltagande öar är Lennart Andersson lennart.andersson@soderhamn.com Utförligare artiklar finns på SRF:s hemsida www.skargardarna.se HEM / ARBETSGRUPPER / MILJÖ & ENERGI Lennart Andersson Arbetsgruppen Miljö & Energi inom Skärgårdarnas Riksförbund Miljö & Energi Den nya Stendalsstugan som byggs av IsoTimber ska invigas i februari 2014. Foto: Erik Wasell Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013 7

Skärgårdsskolor Ett nätverk inom Skärgårdarnas Riksförbund Nätverksträff skärgårdsskolor Skärgårdarnas Riksförbund bjöd in till ännu en träff för skärgårdsskolornas personal. Denna gång flyttade vi oss inåt i landet till en ö i Sveriges och EU:s största sjö, Vänern. Detta innanhav har många öar men inte så många bebodda öar. På Torsö, i Mariestads kommun finns Torsö skärgårdsskola, numera som friskola. Värdar denna gång var lärarna Helena Ekström och Anna Jansson som båda bor och jobbar på Torsö. Gemenskap och fortbildning Det var i mitten av oktober som deltagarna anlände en torsdagskväll till Bygdegården, där vi bodde. Det blev kvällsmat och en presentationsrunda och en massa skolprat! Fredagen den 18 oktober inleddes på Bygdegården med en runda vad som är aktuellt på varje skola. Vi listade även ner sådant som de olika deltagarna ville ta upp under denna träff. Det planerade programmet följdes först och mot slutet av träffen på lördag förmiddag försökte vi hinna med övriga önskemål. Friskolan Torsö skärgårdsskola Till klockan 10.00 på fredagen åkte vi till skolan på Torsö och blev där välkomnade av de äldre eleverna som även guidade runt oss på skolan i olika grupper. Helena Ekström, lärare och rektor, berättade om resan från beskedet om att skolan skulle läggas ner fram till idag, då friskolan är inne på sitt andra verksamhetsår. - Det var i slutet av vårterminen 2011 som beskedet kom som ett bombnedslag. Vi hade varit på hajk på Brommö bara några dagar innan skolavslutningen när vi fick veta att kommunen beslutat lägga ner skolan på Torsö, berättar Helena. Torsöborna började omedelbart mobilisera och jobba för en friskola. Tack vare ett gemensamt engagemang av öborna lyckades man. Alla hjälptes åt på olika sätt, allt från att skaffa möbler, datorer med mera till att organisera en ekonomisk förening och ordna med allt pappersarbete. Skolan har fått många gåvor, senast är det fyren som har placerats vid skolan. Ett år tog det dock, ett år som barnen fick pendla till fastlandet men från augusti 2012 kunde friskolan välkomna barnen till Torsö skärgårdsskola i samma lokaler men med nya möbler och inredning. Många detaljer är skärgårdsinspirerade, som ryssjan i matsalen till exempel och i entrén på skolan finns nu en välkomnande väggmålning av konstnären Kjell Fristedt från Torsö. En mäktig skärgårdsbild på Vänern som eleverna gärna poserar framför. De flesta av den tidigare personalen återvände till öns skola så nu var det bara att fortsätta att jobba men på egna villkor och med egna möjligheter. Bloggen, ett nätverksprojekt Efter dagens lunch i skärgårdskockens restaurang (skolmatsalen) var det så dags för arbete med bloggen Anna Jansson och Helena Ekström som båda har många år bakom sig på Torsö skolan är mycket nöjda med hur friskolan har fått all inredning och material. Betoningen på skärgårdsskola finns där från inredningsdetaljer till det pedagogiska arbetets upplägg. 8 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013

Skärgårdsskolor i nätverk igen. Vid förra träffen introducerades nätverkets blogg av vår IT-expert Kicki Hammarlund. Det visade sig dock att vi behövde nog lite mer utbildning för att kunna använda den med eleverna, så nu fick alla prova på och Kicki var med som handledare. Tanken är att ha olika elevaktiviteter som kan kommuniceras via bloggen. Skärgårdskunskap Nytt denna gång var att utveckla temat Skärgårdskunskap. Vad är då skärgårdskunskap? Kunskap om livet i skärgården förr och nu kan man nog enklast säga. Det inbegriper väldigt mycket och kan göras hur omfattande som helst. Många olika skolämnen går att få in i temat. Vid denna träff samtalade deltagarna om hur man kan jobba med skärgårdskunskap och hur det kan kopplas till läroplanens mål. Att jobba med skärgårdskunskap som ett övergripande tema stärker elevernas identitet. Dessutom är det så att med mer kunskap känner eleverna en stolthet över sin skärgård/sin bygd. Eftermiddagstur på Torsö Att få tid att se lite av den plats man besöker vid olika skärgårdsmöten är inte alltid så lätt att få till, denna gång blev det ändå en tur så vi fick se delar av ön och de miljöer skolan använder sig av. Eftermiddagsfika i solskenet på bryggan i Laxhall med Brommö strax utanför var skönt och avstressande efter en intensiv arbetsvecka. Värdefulla träffar Vid en snabb utvärdering om vad som var mest uppskattat vid denna träff förutom att besöka skolan på Torsö så återkom alla till arbetet kring skärgårdskunskap. - Det blir som en bekräftelse på att det vi gör är rätt samtidigt som vi får tips från andra hur man kan jobba, säger en av lärarna. Tillsammans kan vi utveckla detta tema och få ett bra paket med kopplingar till läroplanens mål. - Att få tanka positivitet bland likasinnade gör att man vänder åter hem med ny kraft för att jobba för skärgårdsskolornas utveckling och överlevnad, avslutar en annan lärare och ser fram emot nästa träff i vår i en annan skärgård. Eva Widlund Skärgårdsskolor i nätverk Några pedagoger från nätverksträffen i solskenet på bryggan vid Laxhall. Torsö skärgårdsskola Torsö är Vänerns största ö, den ligger i den östra delen av sjön och hör till Mariestads kommun. Ön består egentligen av de två öarna Torsö och Fågelö som har vuxit ihop på grund av utdikningen som skedde i slutet av 1800-talet. I november 1994 färdigställdes bron som går i en halvbåge från Sundsörn på fastlandet till Torsö. Den 19 november 1994 ersatte Torsöbron färjetrafiken som varit igång sedan 1932. Nuvarande skolbyggnad byggdes 1969 och var den kommunala skolan fram till våren 2011 då kommunen beslutade att stänga skolan. Ett år pendlade barnen till en skola på fastlandet, tills de åter kunde gå i skolan på ön. Från augusti 2012 är det Torsö skärgårdsskolas ekonomiska förening som driver skolan med i stort sett samma personal som tidigare. I lokalerna finns skola, förskola och fritids. Förutom de fina lokalerna inne i skolan finns här fina utemiljöer skolskog, vatten och åkermark. Skolan använder medvetet dessa miljöer i undervisningen vid elevprojekt av skiftande slag. Man har ett åldersblandat arbetssätt där årskurserna 1-2-3 arbetar tillsammans och 4-5-6 tillsammans. Förskoleklassen arbetar både för sig själva och tillsammans med de lägre årskurserna. Läsåret 2013-2014 finns det 35 elever på skolan. Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013 9

European Rural Parliament Den första europeiska landsbygdsriksdagen Den första europeiska landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament, hölls i Bryssel i november. Bengt Almkvist, SRF:s ordförande var där med andra ESIN-deltagare från Irland, Danmark och Finland. Över trettio länder deltog på den allra första europeiska landsbygdsriksdagen i Bryssel i november. Foto: HSSL Cirka 150 deltagare från olika organisationer i trettio länder samlades den 13 november i Bryssel för att stärka landsbygdens roll och betydelse gentemot EU:s institutioner när den första europeiska landsbygdsriksdagen hölls i Bryssel. ESIN på plats Bland de organisationer som redan arbetar samverkande över EU med sina speciella frågor fanns ESIN på plats, European Small Islands Federation, med medlemmar från Danmark, Finland, Irland och Sverige. Från Sverige deltog SRF:s ordförande Bengt Almkvist. Hela Sverige ska leva Det är inte lätt att nå fram med landsbygdernas budskap till EU-apparaten. Behovet av samverkan mellan alla olika intresseorganisationer är stort. Många länder har nationella landsbygdsorganisationer och allt fler arbetar även med sina egna landsbygdsriksdagar. Starkast organiserade i detta är de nordiska länderna, där Sverige intar en särställning genom Hela Sverige Ska Leva. Kontakter knöts Kvällen innan det stora mötet var det en mottagning inne i EU-parlamentet där också några av ledamöterna deltog. Det gavs bra tillfälle att knyta mer informella kontakter. Blandningen av deltagare var mycket stor. Själva dagen för Rural Parliament var utformad mer som ett internt arbetsmöte där formerna för ett återkommande parlament också diskuterades. Inga EU-parlamentariker deltog utan det var diskussioner om hur man bäst kan organisera sig i arbetet att föra fram landbygdens behov av utveckling på EU-nivå. ERCA nytt samarbete En samordning av två större intresseorganisationer annonserades med det nybildade European Rural Community Alliance, ERCA. Till ordförande för den nya sammanslutningen hade valts Staffan Nilsson, ordförande för Hela Sverige ska leva. Workshops Utöver inspirerande anföranden hölls också sex workshops där deltagarna fick möjligheter att komma till tals kring olika teman som sociala företag, jämställdhet, lokal demokrati och lokalt ledd utveckling. Uttalande Mötet avslutades med att man antog ett uttalande. Man sade bland annat att Arbetet med att bygga hållbarhet för våra landsbygder kan bara ske genom vitala lokala demokratier och ett starkt partnerskap mellan de som beslutar om politiken som påverkar våra bygder, och de som lever och arbetar i dem. Efter denna första stora europeiska Landsbygdsriksdag fortsätter man nu att organisera arbetet för en mer levande landsbygd. En uppmaning lades ut att försöka arrangera ett European Rural Parliament årligen. Hela Europa ska leva Organisationen Hela Sverige ska leva har arrangerat tolv svenska landsbygdsriksdagar sedan 1989. Vid den senaste i Blekinge 2012 framkom förslaget om att anordna en europeisk landsbygdsriksdag. Den svenska organisationen tog denna utmaning på allvar och det blev Inez Abrahamzon som fick jobbet att förverkliga det. Nu några veckor efter riksdagen frågar vi projektledaren Inez. Hur blev det, vad tycker du så här efteråt? Jag är väldigt nöjd, det blev ju en succé. På en extremt kort tid, från maj till november skulle allt ordnas och då menar jag verkligen allt. Inez Abrahamzon Foto: AnnCatrine Eriksson Ingen hade arrangerat en landsbygdsriksdag i Europa tidigare. Det var många kontakter att ta, en hemsida skulle byggas och finansieringsfrågan var inte löst, men det ena efter det andra löstes och pusselbitarna föll på plats. Det gick över all förväntan, vi fick dit över trettio länder samt ett tiotal europeiska nätverk. Ett antal samarbetsgrupper kring olika frågeställningar är nu på gång. Inez som avslutar sitt uppdrag vid årsskiftet tror och hoppas att det kommer att bli en fortsättning med nya European Rural Parliament. Av utvärderingarna att döma finns det ett stort intresse för det. Läs mer på www.europeanruralparliament.com Eva Widlund 10 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013

Besök i Danmarks ö-värld Agersö är en dansk ö, 7 km lång och 3 km bred med en by där husen står ganska tätt och små gator går kors och tvärs. Runt byn finns stora åkrar. På ön finns en fin hamn, kyrka, museum, kvarn, affär, smedja, skola och en kro med god mat och rum för övernattning. En dag i oktober kom jag med färjan från Stigsnäs på Själland till denna ö, en tur på femton minuter. Jag såg även en annan färja som går till grannön i söder, Omö, dit det är lite längre. Det är spännande att komma till en ny ö och gå på upptäcktsfärd. Jag noterade att det vid hamnen fanns ett hus med väntsal och ett cykelgarage. En skylt med hjärtstartare satt på fönstret till väntsalen. Jag såg även samma skylt när jag promenerat genom strandallén och kom förbi brandstationen längre upp i byn. Många vackra hus passerade jag på den slingriga vägen på väg till Agersö Kro, där ö-lärarnas seminarium var. Sju danska ö-skolor höll ett veckolångt seminarium med olika innehåll de olika dagarna. Vartannat år samlas lärarna från ö-skolorna och vartannat år har man läger med speciella teman för eleverna från de olika öarna. I Danmark är ett vikande elevunderlag också ett problem på flera öar, samtidigt som man vill jobba för att profilera sig mer som ö-skolor med förankring i den natur och den miljö som öarna erbjuder. Jag var inbjuden att hålla i programmet en dag med information och aktiviteter om hur vi kan jobba ak- tivt utomhus med närmiljöerna på öarna som utgångspunkt. Vi började i närområdet i byn runt konferenslokalen. Det var en fin solig morgon och hösten hade inte kommit alls så långt här som hemma, så det var väldigt grönt fortfarande. Många olika övningar lockade fram många skratt och eftertanke, hur kan detta göras hemma med eleverna på den egna ön? När vi efter lunchen cyklade iväg för att komma till stranden hann vi precis fram när det började regna. Strandaktiviteterna fick tyvärr avbrytas och vi sökte oss in i den enda lilla skog som vi hittade på ön. Här byggde deltagarna upp modeller av sina öar av de naturmaterial som fanns att tillgå. Utepasset avslutades med ö-presentationer där flera sinnen fick användas. Ett önskemål om ytterligare utbyte mellan Danmark och Sverige framfördes. Säkerligen kan lärare från de små skolorna i våra svenska skärgårdar och de danska ö-skolelärarna ha mycket att tillföra varandra. Läs mer om ön Agersö på deras hemsida www.agersoe.nu Eva Widlund Personalen på Agersö Kro gör även guidade turer med traktor och kärra, bekant kändes det som. Agersö skola har väldigt fina lokaler och stor sporthall alldeles intill. Antalet elever har dock rasat och var nu endast tre stycken. En satsning på naturskola diskuteras för att locka barn att åka ut till ön. Presentation av sina öar i skogen på Agersö. Vem är vem? Porträtt av lärare. Lärarna utanför Agersö Kro. Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013 11

Skärgårdsbor på Representantskapsmöte Bredband och Energiprojekt Sista helgen i november var det dags för höstens Representantskapsmöte inom förbundet. Ett fyrtiotal deltagare från tretton olika medlemsföreningar mötte upp i huvudstaden. På dagordningen fanns verksamhetsplan för 2014 med tillhörande budget samt rapporteringar från såväl SRF:s olika arbetsgrupper som från medlemsföreningarna. Några av våra personliga medlemmar kom också med denna gång. Energiprojekt Christian Pleijel från den åländska skärgården informerade om ESINprojektet Smilegov, ett energiprojekt där flera svenska öar kommer att delta. SRF:s Lennart Andersson är kontaktpersonen för deltagande öar inom förbundet. Läs mer om detta på annan sida i denna tidning! Se även projektets hemsida http://www.sustainableislands.eu/ Bredband Sune Fogelström från Stockholms skärgård berättade om BUD-projektet (Bredband, Utbyggnad och Drift). Samordning av fiberutbyggnaden från Arholma till Landsort. Lokal aktivitet är helt avgörande, menar Sune. Är man riktigt duktig behövs inte ens några bidrag. Hur får man det att hända? Driv frågan i er förening Avgränsa ert område, ön eller öarna Väck intresset Kontrollera med kommunen Använd byalagsmetoden Behåll kontrollen över nätet själva Vänta inte Varför fiber? Det är pålitligt, går att ringa och surfa även vid strömavbrott. Lägre löpande kostnader än motsvarande mobila lösningar. För distansarbete kräver en del arbetsgivare fiber. Samhällets planering bland annat för framtida äldrevård i hemmet och annan sjukvård krävs tillförlitligt internet, alltså fiber. Mobila lösningar är tänkta för just mobil användning, inte i hemmet. Sunes presentation finns på SRF:s hemsida/bredband. På SIKOS hemsida, flik Bredband kommer ett nyhetsbrev varje månad med matnyttig information. http://www.siko.org.se/empty_50.html Ett bredbandsseminarium planeras till första kvartalet 2014. Text och foto: Eva Widlund Intresserat lyssnade Åsa från Småland, Dag och Janni, båda från Bohuslän. Foto: Björn Sjöblom Sune Fogelström pratade om bredband till skärgården. Christian Pleijel informerade om Smilegov. 12 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013

Ingen trafik nattetid till Vinön När färjan lagt till för natten, då ligger hon still som katten. Till Vinön i Hjälmaren kommer man med en vägfärja. Det är 5 km mellan Vinön och fastlandet. Det har funnits färjetrafik i drygt 70 år. Under denna tid har färjan alltid gått om det har behövts på natten. Vid akuta behov som barnafödsel eller sjukdom har färjepersonalen snabbt varit på plats och ambulans har kommit ut och hämtat den sjuke vid behov. Från den 1 december i år går inte färjan på natten längre. Bakgrund På senare år har färjepersonalen haft särskild beredskap på natten för att finnas till hands och köra färjan om det kommer ett larm från Larmcentralen. Det har funnits ett avtal mellan landstinget i Örebro och Trafikverket och det är detta avtal som Trafikverket nu har sagt upp. Den 1 december slutade avtalet att gälla. Larmplan Om något inträffar nattetid som kräver utryckning från samhället så finns det en larmplan. Denna plan presenterades för öborna vid ett informationsmöte på Vinön, ett par dagar innan den började gälla. Till mötet kom cirka 70 öbor och representanter för Landstinget, Räddningstjänsten, Kommunen, Polisen och Sjöräddningssällskapet som är en ideell organisation. Marie-Louise Forsberg-Fransson, ordförande i landstingsstyrelsen, inledde med att berätta om det avtal man haft med Trafikverket, där de båda myndigheterna har delat på kostnaden för beredskapen. Strax innan sommaren meddelade Trafikverket att priset hade höjts och då var landstinget inte beredda att betala den högre summan. Det är inte en så stor summa för landstinget, men de vill inte betala för att allmänna vägar hålls öppna utan tycker att det är Trafikverkets sak. Trafikverket å sin sida vill inte betala för ambulanstransporter, utan tycker att det är landstingets sak. I Vägförordningen står det att färjeleder ska hållas öppna i den utsträckning som behövs, men ingen vet hur många utryckningsfordon per år som kan göra beredskap behövlig. Vid larm Så här är det tänkt att fungera vid larm av ambulans: SOS larmar både ambulans, brandkår och Sjöräddningen (som ju har ett frivilligt uppdrag). Under färd från Örebro till Hampetorp tar man reda på om den sjuke kan transporteras ned till sjön på Vinön. En utrangerad ambulans utan utrustning ska placeras på ön för liggande transporter. Räddningstjänsten (brandkåren) kör ut ambulanspersonalen i sin öppna gummibåt eller i den täckta svävaren beroende på väderförhållanden, om inte Sjöräddningen har kört den nödställde från Vinön till Hampetorp. Eventuellt kommer helikopter att kunna användas i vissa fall. Om det gäller brand så finns ett brandvärn på ön. Manskap kan också transporteras ut med båt, likaså vid polisutryckningar. Mycket är oklart Det finns delar i det här som inte är lösta än, till exempel landstigningsplatser och hur omlastning till båten ska ske. Boende på ön med stor kunskap om sjön är också oroade för att det finns många väder när det inte går att transportera sjuka eller skadade på sjön. Vinöfärjan på väg mellan Hampetorp och Vinön. Foto: Petter Widlund Utbildning Öborna ska få utbildning i brandskydd och första hjälpen. Det är ju bra, men det förtar inte det faktum att Vinön står utan bra transport av utryckningsfordon under en tredjedel av dygnet. De frivilligorganisationer som finns på ön, Brandvärnet samt SSRS, har ingen beredskap utan den som är hemma och har möjlighet rycker ut. Bra möten Vid de möten som har varit mellan öbor och berörda myndigheter (förutom Trafikverket) har klimatet varit gott och diskussionen konstruktiv. Alla är överens om att det bästa är om färjan åter kan ha beredskap, och detta är också färjepersonalens vilja. Ett nytt möte är inbokat och dit är också Trafikverket inbjudet för att man ska kunna diskutera vidare tillsammans. Dessutom fortsätter undersökningarna av vad som menas med tillräcklig utsträckning. Samtidigt fortsätter arbetet med att räta ut de frågetecken som finns runt larmplanen. Åsa Ödman Vinön Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013 13

Foto: Joel Nordstedt Kommunikationer, bredband, strandskydd och fiske Skärgårdarnas viktigaste frågor 2013 SRF kontaktade medlemsföreningarna för att höra vad årets viktigaste fråga har varit hos dem. Korta snabba svar önskades. Vi har försökt samla ihop svaren i grupper. Varje förening kan berätta mer om vad det korta budskapet innebär. Vilken har varit er viktigaste fråga? Tveklöst är det kommunikationsfrågorna som dominerar. Det handlar mycket om skärgårdstrafiken och färjefrågor, nya färjor, gamla färjor, linfärjor, inställd trafik och framför allt ett förhållningssätt att trafiken inte anpassas efter öbornas behov utan snarare efter rederiernas önskemål. I Stockholms skärgård är det själva trafikupphandlingen som har varit en följetong, där den till sist efter åtskilliga protester avbröts. Börja om och gör rätt denna gång! var uppmaningen från skärgårdsborna. Bredbandsutbyggnaden är en annan viktig fråga för många, kommunikation på ett annat sätt. Även denna fråga har varit uppmärksammad under många år, men det tar tid innan Sverige kan leva upp till Bredband åt alla, i alla fall när det gäller skärgårdsborna. Att kunna komma fram tryggt och snabbt vid en utryckning är aktuella frågor för flera öbor. KOMMUN/REGION samverkan Luleå skärgård Deltagit aktivt med utformningen av program som omfattar kust och skärgård i Luleå kommuns Vision 2050. Bohuslän Att få till stånd ett samarbetsavtal med regionen Västra Götaland. FÄRJEFRÅGOR Holmön Ingen ny färja beställd än. Hemsö Fortfarande bekymmer med linfärjan! Ven Snabbt och kort: Färjeförbindelsen! Stora problem. Visingsö Den nya färjan, med allt vad det för med sig för trafikanterna. SJUKTRANSPORTER/BLÅLJUS Sörmland Sjuktransporterna måste fungera på ett betryggande sätt om några ska våga bo i skärgården. Vinön Jouren på färjan slutade gälla 1 dec 2013. Därmed är vår väg avstängd nattetid, även för ambulans, brandbil och polis. BREDBAND SIKO Bredbandsfrågan och självklart Skärgårdstrafikupphandlingen Gräsö Bredbandsutbyggnaden Östergötland Bredbandsutbyggnaden, det är ett hundraprocentigt intresse från öborna. STRANDSKYDDET Småland Strandskyddet och kollektivtrafiken i skärgården + tunga transporter. Rätten till FISKE Blekinge Värna rätten till fiske för det småskaliga yrkesfisket, husbehovsfiskarna och fiskevattenägarna. FISKAREMUSÉET Söderhamn Lyckats med att utföra två av tre objekt i vår treårsplan för Fiskaremuséet. Vill du veta mer om de olika föreningarnas arbete kring dessa frågor finns kontaktpersoner för alla medlemsföreningar, vilka kan nås via SRF info@skargardarna.se Eva Widlund 14 Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013

Ny verksamhetsledare Anetté Larm Johansson, Orust är förbundets verksamhetsledare från och med den 1 november i år. Bengt Almkvist, SRF:s ordförande välkomnar Anetté i sin nya roll inom Skärgårdarnas Riksförbund. Välkommen Anetté! Det känns lite konstigt att säga välkommen till Anetté Larm Johansson i SRF. Du har ju varit med i vårt arbete ganska länge. Men efter höstens beslut har nu Anetté en ny och större roll, nu som verksamhetsledare för Skärgårdarnas Riksförbund. Detta vill vi gärna uppmärksamma. Den nya organisationen innebär att förbundets decentraliserade kontor och verksamhet nu leds från övervåningen på huset i Borgen på sydöstra Orust. Så ett litet porträtt är väl på sin plats. Anetté Larm föddes 1964 och växte upp på ett lantbruk på västgötaslätten. Skolan med ekonomisk linje på gymnasiet fylldes på med en datautbildning som var det nya på 1980-talet. Det ledde till jobb växlande mellan Cylinda och Sparbanken i Skara. Föreningsintresset växte genom ett engagemang i så väl scouterna som i 4H på 1980-talet. - På den tiden förväntades man ta ledaransvar från 13 års ålder, kul och lärorikt, säger Anetté som tycker synd om ungarna i dag som i princip inte får lov att göra något förrän de är 18. Hennes engagemang i 4H ledde vartefter till ett arbete på länsnivå inom 4H-förbundet. När Björn Johansson kom in i Anettés liv, de träffades i 4H, blev det flytt till Göteborg och några år senare till Orust, nära Björns föräldrar. Familjen Larm Johansson består idag av, utö- ver Anetté, Björn som just påbörjat sin utbildning till läkare och 17-åriga Emelie som går på gymnasiet. I Göteborg blev det jobb med ekonomi och administration på HSB. När det tog slut i krisens tidiga 90- tal erbjöds hon arbete på en konferensanläggning på Gullholmen. Där fick Anetté pröva på alla slags sysslor fram till 2005. Anetté verkar alltid ha haft många järn i elden. Sedan många år skriver hon artiklar för Stenungssundsposten, nuvarande Orust-Tjörn tidningen. Hon arbetar också som god man för några personer. En projektledarutbildning 2003-2005 plus ett ansvar för ett Leaderprojekt inom Carpe Mare öppnade intresset för nya engagemang. 2006 lockades Anetté att vara med i ett Mål 2 Öarna - projekt med skärgårdskoppling. Här mötte hon SRFfolk för första gången genom Jerry från Västervik, Birgitta från Gräsö och Jonas på Arholma. Det gav mersmak, så när Bohusläns Skärgårdsråd hörde av sig blev hon engagerad där. Anetté är också sedan 2008 ledamot av BSR styrelse. Under 2009 hade BSR tillsammans med SRF en rundresa med möten i Bohuslän och presenterade de aktuella skärgårdsfrågorna vi arbetar med. Anetté deltog sedan i ett möte på Mon i maj 2009 där tankarna kring Skärgårds Leader utformades. Anettés intresse kring skärgårdsfrågor växte ytterligare och hösten 2009 var det hon som skrev projektansökan till projektet Skärgårds Leader där hon sedan blev projektledare. Sedan dess har det blivit mer engagemang. Först genom att hon åtog sig arbetet som kassör och ansvarig för bokföring och redovisning. Därefter allt mer med utveckling av projektverksamhet. Och nu alltså som verksamhetsledare för förbundet. Anettés bakgrund är som ni förstått stabilt fostrad i en föreningskultur med demokrati och trygghet i organisation och allt vad det innebär. Hennes tankar om verksamheten framåt i SRF är också mycket förknippade med att få fler att bli delaktiga i arbetet. Genom projektmöjligheter och genom att stimulera arbetsgrupper. Detta bådar gott för SRF i framtiden. Vi hälsar dig välkommen i din nya roll som verksamhetsledare för Skärgårdarnas Riksförbund. Bengt Almkvist ordförande Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2013 15

Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön 112 715 93 VINÖN Gott Nytt År alla läsare! Nytt år och dags att förnya sitt medlemskap För alla som värnar om skärgården som ett levande samhälle året om finns flera möjligheter till engagemang, personlig medlem i SRF eller medlem i en regional förening eller medlemskap på båda planen. Personlig medlem För den som engagerar sig i skärgårdsfrågor i stort eller smått går det bra att bli personlig medlem i Skärgårdarnas Riksförbund. För att bli medlem betalar du in avgiften på 200 kr till bankgiro 766-0525 alternativt på plusgiro 85 86 60-4 och uppger namn, adress och e-postadress. Som personlig medlem får du information kopplat till olika skärgårdsfrågor till din e-postadress och fyra nummer per år av tidningen Vi skärgårdsbor kommer på posten. Regionala föreningar tillsammans i ett riksförbund Skärgårdarnas Riksförbund har fjorton regionala medlemsföreningar, varav två föreningar i sin tur är en paraplyorganisation av flera skärgårdsföreningar. Det är Bohusläns skärgårdsråd som omfattar föreningar utmed en lång kuststräcka samt SIKO i Stockholms skärgård. Riksförbundet har även en förening SURF som riktar sig till skärgårdens unga, även unga vuxna. Detta är en nationell förening. Dessa femton medlemsföreningar är basen i Riksförbundet för Sveriges skärgårdar, SRF. Information om medlemsföreningar finns på SRF:s hemsida, se medlemsföreningar. www.skargardarna.se Eva Widlund SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan www.skargardarna.se