Delrapport 2012-11-06 Beredningen för samhällets omsorger
Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Uppdraget...5 1.2 Utmaningar...5 2 Uppdragets huvudinriktningar 8 3 Var står vi nu? 9 4 Fortsättning på uppdraget 12 Bilaga 1 14 3
4
1 Bakgrund 1.1 Uppdraget Kommunfullmäktige uppdrar i Årsplan 2012 beredningen för samhällets omsorger att ta fram långsiktiga strategier för hur kommunen ska möta framtidens äldre. Syftet är att ur ett medborgarperspektiv dra upp riktlinjer som rustar kommunen för framtida utmaningar på en rad områden som relaterar till äldresituationen. Avsikten med denna delrapport är att redogöra för de vägval som beredningen hittills har gjort samt att bjuda in till diskussion om hur Lerums kommun ska tackla de utmaningar som är att vänta kopplat till äldresituationen. 1.2 Utmaningar Vilka är då de utmaningar som beskrivs i uppdragets syfte? Nedan identifierar beredningen några utmaningar och funderar över varför det är viktigt för Lerums kommun att bemöta dem. Från pyramid till muffins? Befolkningens sammansättning i vår del av världen håller på att förändras. Vi blir friskare och lever längre vilket resulterar i att den relativa andelen av befolkningen som räknas till gruppen äldre blir allt större. Befolkningspyramiden, som visar befolkningens fördelning i olika åldergrupper, håller på att omformas till, låt säga, en muffins, när de äldre längst upp i modellen blir allt fler.? Bilder från Microsoft samt www.freedigitalphotos.net, Fotograf: Paul. 5
I Lerums kommun stämmer varken en pyramid- eller muffinsform in perfekt i vare sig nuläge eller prognos. De yngre vuxna tycks lämna kommunen vilket orsakar avsteg från vad som annars kunde varit en pyramid eller en muffins. Det kan dock konstateras att gruppen äldre i det gröna fältet som symboliserar prognosen för 2020 drar sig mer mot muffinsformen än den traditionella pyramidformen. Se prognos för GRkommunernas ökning av åldersgruppen 80+ i Bilaga 1. 99 92 85 78 71 64 57 50 43 36 29 22 15 8 1-700 -600-500 -400-300 -200-100 0 100 200 300 400 500 600 700 2011 2020 Figur: Data hämtad från Statistikdatabas för Västra Götaland. 1 Utmaningen med en befolkningsstruktur med formen av en muffins ligger i att försörjningsbördan per arbetande individ i samhället ökar. Färre måste alltså försörja fler. En direkt följd av att fler blir äldre skulle också kunna vara att omsorgsbehoven kommer att öka. Ökat omsorgsbehov bland gruppen äldre kommer sannolikt att anstränga ekonomin för hälso- och sjukvård på såväl kommunal som regional basis. Folkhälsan En förutsättning för att denna ekvation över huvudtaget kan gå ihop är att framtida äldregenerationer är friskare. Förebyggande arbete för folkhälsa i allmänhet, men kanske för äldre i synnerhet, kommer att bli avgörande för kommunens framtida möjlighet att hjälpa dem som tids nog kommer att behöva stöd och hjälp på ålderns höst. Attitydförändring i sikte? Trots farhågor om ökat omsorgsbehov har de allra flesta av framtidens äldre många friska år att vänta efter pensionsåldern. Enligt tidningen Arbetsliv uppger mer än fyra av 1 http://www.vgregion.se/sv/vastra-gotalandsregionen/startsida/regionutveckling/publikationer-statistik/faktaoch-statistik/statistikdatabas/ 6
tio svenskar att de vill arbeta efter uppnådd pensionsålder. 2 Här finns en resurs med stora kunskaper, där eget arbete skapar bättre hälsa, bidrar till samhällets försörjning. Vi har i framtiden inte råd att inte utnyttja den kraft som finns i gruppen. Men är samhället rustat för att dra nytta av denna resurs? Ensam är stark? Nej, tvärt om. Ensamhet kan påverka både den mentala och den fysiska hälsan. Ensamhet är svår att definiera och det finns självklart många olika faktorer som påverkar om någon känner sig ensam eller inte. Men när man blir äldre och förlorar vänner eller anhöriga och saknar naturliga mötesplatser kan ensamheten växa. Strategier för att bryta mönster av ensamhet är starkt kopplat till folkhälsa. Slott eller koja? Vi lever inte för att bo. Vi bor för att leva. Det viktiga med hur vi bor är hur det låter oss leva, hur det påverkar raden av vardagar som lagrar sig till våra liv. 3 Hur man bor är för många människor en del av det goda livet. På äldre dar kan nya behov och önskemål kring boendet uppstå och för många blir det aktuellt att se sig om efter ett kanske mindre, mer lättskött boende. I Lerums kommuns bostadsundersökning från 2007 var en fråga Om du skulle flytta, vilken typ av bostad skulle du eller ditt hushåll i första hand tänka er att flytta till? Bland de svarande i åldern 50-69 år var det vanligaste svaret lägenhet i flerfamiljshus. Att flytta medan man kan och inte när man måste är centralt i detta sammanhang. Något som förstås bygger på att individen upplever att valmöjligheter finns och det är just här som en utmaning ligger, upplever äldre i Lerums kommun att valmöjligheter inom detta område finns? 2 http://www.prevent.se/sv/arbetsliv/artikel/2012/svenskarna-vill-arbeta-langre/ 2012-10-12 3 Rita Liljeström, Bo för att leva 7
2 Uppdragets huvudinriktningar Beredningen för samhällets omsorger har valt boende och folkhälsa som huvudinriktningar i arbetet med detta uppdrag. Inom ramen för boende och folkhälsa ryms flera av utmaningarna kopplat till äldresituationen som Lerums kommun har att möta de kommande åren. Ett bekvämt boende är för många en central del av det goda livet. Valfrihet när det gäller plats, form, service och tillgänglighet kan säkra den grundläggande trygghet det är att ha ett boende som man också vill kalla sitt hem. Boendemiljöer med naturliga mötesplatser som uppmuntrar till social samvaro kan också motverka ensamhet och göra oss friskare, gammal som ung. I begreppet folkhälsa ryms värden och idéer om ett friskt liv i balans. Det finns många val i vårt vardagliga liv som kan påverka vår hälsa. Hur får man då människor att göra hälsosamma val, att förändra sin livsstil? Hur kan Lerums kommun underlätta för människor i allmänhet och äldre i synnerhet att göra hälsosamma val? Dessa två perspektiv, boende och folkhälsa, ska vid uppdragets slut länkas samman till ett antal strategier för att möta framtidens äldre i Lerums kommun. Bilder från Microsoft 8
3 Var står vi nu? Den första fasen i beredningens arbete har ägnats åt informationsinsamling kring den demografiska utvecklingen nationellt, regionalt och lokalt. Äldrefrågan är aktuell och många andra kommuner och aktörer runt om i landet tampas med samma utmaningar vilket gör möjligheterna för omvärldsspaning omfattande. Att bilda sig en uppfattning om vilka utmaningar som finns kopplat till äldres folkhälsa har också varit en central fråga från första början. Boendefrågan har angripits genom att identifiera de utmaningar som föreligger och vad som idag saknas i Lerums kommun. Nedan sammanfattas kort några slutsatser som beredningen kommit fram till efter att ha genomfört ett antal olika aktiviteter under 2012. Olika boendeformer Efter att ha tagit del av forskningsrapporter, konferenser och seminarier om boendeplanering för äldre kan beredningen konstatera att äldres perspektiv i ökad grad behöver komma med i planering av bostäder. Äldre är heller ingen homogen grupp varför det är viktigt att involvera många i planeringsprocessen. Olika boendeformer passar olika människor och kan ses som en förutsättning för ett dynamiskt samhälle. Bostadsområden och hus där populationen tillhör olika generationer och på så vis kan ha nöje och nytta av varandra är något som kan stärka vårt samhälle och få människor att må bättre. Tillgänglighet är centralt och något som gynnar alla i samhället, inte bara äldre. Nybyggnation av bostäder av skilda slag kräver samarbete mellan många olika parter. Beredningen för samhällets omsorger tror att Lerums kommun måste bestämma sig för vilken önskan och ansvar man har när det handlar om att få till stånd fler bostäder där äldre kan bo. Inflytande Under Livsrum i september genomförde beredningen medborgardialog vid två tillfällen. Fokus låg på äldres folkhälsa. Dialogen bestod av en enkel huvudfråga med ett antal alternativ där de deltagande fick välja alternativ genom att placera en kula i en glasburk. Huvudfrågan var Vilket av följande alternativ tror du är viktigast för att äldre i Lerums kommun ska må bättre i framtiden? I diagrammet på nästa sida syns de svar som de sammanlagt 154 deltagande gav på huvudfrågan. De gula fälten representerar kvinnors svar och de vita fälten representerar mäns svar. Som man frågar får man svar, heter det ju, och kanske hade fördelningen av svar sett annorlunda ut om några av alternativen handlade om något annat. 9
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Antal av Alternativ Delaktighet och inflytande i samhället Fysisk aktivitet God boendemiljö Alternativ Goda mat- och dryckesvanor Mötesplatser Närhet till natur Tillgång till kultur och service Resultatet ger en fingervisning om att människor anser att inflytande och delaktighet i samhället spelar stor roll för folkhälsan hos äldre. En följdfråga fanns också där de deltagande gavs utrymme att utveckla sina svar och fundera på hur det de valde i huvudfrågan kan bli bättre i Lerums kommun. Här är några exempel på synpunkter: God mat och goda dryckesvanor - att få vara med och laga mat, baka. Att få komma ut på promenad. Att få samvaro. Kultur och service - bryter ensamheten och bör därför finnas i många former. I centrum: Träffpunkt för äldre. Musik, lättare mat. Alltså social samvaro. En bra medicin. 10
Locka till rörelse Beredningen besökte i våras Hälsans stig i Alingsås och tog där en kreativ promenad med diskussioner om folkhälsa och hur man kan locka äldre att röra sig mer. Hälsans stig i Alingsås är ett bra exempel på hur man kan använda en centralt belägen naturmiljö för att locka människor till rörelse. Hälsans stig finns i ett stort antal kommuner runt om i landet och anläggs tillsammans med Hjärt- och lungsjukas riksförbund med syfte att förbättra folkhälsan. Konceptet ställer krav på bl a tydlig skyltning, viloplatser och god belysning. Alla ska känna sig trygga och säkra längs Hälsans stig. 4 Som sagt, promenadstigar som Hälsans stig är ett exempel på hur man kan locka äldre till rörelse, beredningen vill under det fortsatta arbetet samla på sig fler goda exempel. Naturen kring Säveån kan locka till rörelse. Foto: Silva D, Flickr. Samverkan med ideella krafter/civilsamhället Det arbete som bedrivs av föreningar och ideella organisationer till gagn för äldre i kommunen har stor betydelse. Många finner i organisationerna en glädje över att uträtta något för andra precis som många blir hjälpta. Gemenskap och känsla av sammanhang är minst lika viktigt i ett folkhälsoperspektiv. I en framtid där kommunernas ekonomi kan komma att bli mer ansträngd kan samverkan med denna sektor spela allt större roll. Också vid medborgardialogen var det flera av de medborgare som beredningen mötte som framhöll vikten av samverkan med kyrkan, föreningar och ideella organisationer. Mötesplatser - Ett hus flera funktioner Beredningen besökte Parasollen i Gråbo och fick en inspirerande rundvandring med information om all verksamhet som ryms i detta hus. I Parasollen finns, vid sidan av dagverksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning, restaurang, fritidsverksamhet, bibliotek och varmvattenbassäng. Runt omkring finns ett antal servicelägenheter i Förbos regi och en förskola. Parasollen är ett jättebra exempel på en naturlig mötesplats där många olika funktioner och verksamheter ryms och samspelar. 4 www.hjart-lung.se 11
4 Fortsättning på uppdraget Syftet med det aktuella uppdraget är att ur ett medborgarperspektiv dra upp riktlinjer som rustar kommunen för framtida utmaningar på en rad områden som relaterar till äldresituationen. För att så småningom kunna formulera strategier för att möta framtidens äldre har beredningen tagit fram ett antal idéer om hur man kan gå vidare med uppdraget under våren 2013. Dessa innefattar bland annat: Nulägesrapport omsorgsbehov För att få grepp om den framtid som väntar måste man förstå nuet. Därför kommer beredningen att tillsammans reda ut vilka omsorgsbehov som förestår i Lerums kommuns olika kommundelar idag. Studiebesök Hur tacklas dessa frågor i andra kommuner runt om i landet? Finns det någon kommun som sticker ut i sina satsningar för att möta framtidens äldregenerationer? Det är lätt att bli hemmablind och därför kommer studiebesök på andra platser med stor säkerhet ge nya infallsvinklar och inspiration. Infrastrukturen i äldres boendemiljöer Tillgänglighet och trygghet är två värdeord som återkommer när man talar om äldres boendemiljöer och kringliggande infrastruktur. Inom detta område vill beredningen samverka med beredningen för infrastuktur och boende. Dialog Uppdraget ska bedrivas i ett medborgarperspektiv så dialog för att lyssna in behov och tankar om framtiden är centralt. I kommunen finns många föreningar som samlar stort engagemang, säkert har dessa föreningar också idéer om vad som kommer att krävas för att möta framtida äldregenerationer. Parasoll med olika verksamheter och funktioner Finns det anläggningar likt Parasollen i närområdet som också erbjuder mötesplatser och med ett brett spektrum av verksamheter under samma tak? Beredningen vill ha fler goda exempel på allaktivitetshus där äldre kan mötas och ta del av samhällslivet. 12
Aktuell forskning FoU i Väst är en del av GR-samarbetet som driver många intressanta forskningsprojekt inom bl a äldreområdet. Beredningen kommer att hålla löpande uppsikt över vad FoU i Väst och andra forskningsinstitut presenterar inom uppdragsområdet. Samverkan kring byggande Beredningen vill vidare utreda kommunens möjligheter att påverka att det byggs fler boenden för äldre. Vad kan kommuner som Lerum egentligen göra? Närvårdssamverkan Närvårdssamverkan handlar om att förebygga framtida vård- och omsorgsbehov och ta bort trösklar mellan sjukhus, primärvård och kommuner. Genom samverkan blir det bättre för de patienter/brukare som har stort behov av vård- och omsorg varav många såklart är äldre. Beredningen följer fortsättningsvis detta samarbete med intresse. 13
Bilaga 1 GR-kommunernas befolkningsökning i åldersgruppen 80+ Kommun Ökning till 2020 Ökning till 2025 Ökning till 2030 Ökning till 2035 Ale 31% 80% 113% 114% 113% Alingsås 13% 46% 79% 93% 98% Göteborg -4% 15% 39% 49% 57% Härryda 27% 64% 94% 99% 105% Kungsbacka 38% 84% 119% 130% 140% Kungälv 30% 63% 93% 99% 108% Ökning till 2040 Lerum 38% 80% 104% 106% 106% Lilla Edet 8% 37% 59% 66% 70% Mölndal 9% 27% 48% 55% 62% Partille 15% 39% 63% 72% 80% Stenungsund 39% 78% 115% 126% 138% Tjörn 24% 55% 87% 100% 102% Öckerö 22% 61% 98% 109% 113% Källa: SCB:s demografiska prognos 2011. 14