Lötens skola Nedanstående författare till berättelsen om Lötens skola, Gunilla Ståhle, var Ludgo Spelvik Hembygdsförenings förste ordförande bodde här med sin man Göte Göransson åren 1981-2016. Artikeln är införd i Södermanlands Hembygdsförbunds årsbok 2005. Med luft, ljus och högt i tak GUNILLA STÅHLE I början på 1800-talet inrättades allmänna folkskolor på lands-bygden. Aspa i Ludgo fick på 1830-talet en liten röd stuga på gården Löthens mark med hjälp av donation från brukspatron Groen på Öster Malma. I nedre planet fanns skolsalen och på vinden inrättades lärarbostaden. I uthuset kunde läraren ha höns och gris och egen toalett. För barnen gjordes där sjuradshål, som fortfarande finns kvar, samt vedbod och materialbod. Hit kom skollärare Gustav Walker, född 1786, som ambulerande lärare för Löthens skola, Mellanviks skola (Sofielundsvägen) och Spelviks skola. Han blev känd i bygden för sitt goda sätt att ta hand om barnen, sin pedagogik och sitt sparsamma leverne. Under sitt liv samlade han både pengar och alla goda krafter för att bygga en ny ändamålsenlig skola. Den nya Löthens skola, byggd efter de nya byggnormerna, stod klar år 1865. Samma år, på Kristi Himmelsfärdsdagen, dog Gustav Walker. Skolan blev hans livsverk. Den första skolan byggdes på 1830-talet och blev gymnastiksal när den nya skolan byggdes om. Foto Gunilla Ståhle Dass med sjuradshål, vedbod och materialbod rymdes i denna byggnad. Foto Gunilla Ståhle
Löthens skola stod klar 1865. Vykort av A. Bianchini Liksom idag var regering och riksdag i mitten på 1800-talet bekymrade över ökade sjukdomstal i Sverige. Det fördes en intensiv debatt i riksdagen samt bland läkare och forskare, om hur man skulle kunna få särskilt barn och patienter att bli friskare. En del förordade karantänstationer runt rikets gränser. En annan falang menade att sol, ljus och frisk luft samt närande mat var det som behövdes. Denna åsikt vann, och nya byggnadsplaner speciellt för skolor och sjukhus skickades ut i landet. Man räknade ut hur mycket luft det borde finnas ovanför varje elevs huvud och hur mycket ljus det fordrades samt att vädringsfönster måste finnas även på innanfönstren. Det är därför som skol- och sjukhusbyggnader från 1850- talet och fram till ungefär 50-60-talet ser så lika ut, de typiska raderna av höga fönster, vare sig byggnaden är gjord i trä eller tegel. Entrén på baksidan. Foto Gunilla Ståhle. Löthens skola är byggd på torpargrund, i hårdbränt tegel med svaga välvningar över fönster och dörrar. Huset är putsat i gult med vita fönsteromfattningar. Taket gjordes först med spånor men efter några år lades tegeltak från Öster Malma tegelbruk med läkt ovanpå spånorna. En del finns fortfarande kvar. Snickarglädje i form av fint slöjdade taklister och ingången till skolan, som då fanns på framsidan, pryddes av ett sirligt ornament med SKOLHUS.
Det var två stora lektionssalar med 4 meter högt i tak och flera fönster i varje rum. Dessutom fanns en lärarbostad som bestod av vardagsrum, två små kammare och kök. Ett långsmalt rum 2,20 m x 6,20 m och 4 m takhöjd var skol- och postexpedition. Det var på den tiden då postiljonen kom till häst med postväska och trumpet för att kalla på uppmärksamhet och skolläraren sorterade posten i distriktsväskor, som hängdes upp på långväggen och hämtades av bönderna i socknen. Luftventilationen i huset är mycket god. Det är varmt på vintern och svalt på sommaren och många vädringsfönster. Det gjordes också i ordning ett lärarinnerum en trappa upp. Lärare fick gifta sig men lärarinnor skulle vara ogifta och behövde då bara ett rum. Den gamla skolan, den röda stugan, användes som slöjdsal. Trädgården var viktig i undervisningen. Tomten som Gustav Walker köpt var på 5 000 kvadratmeter. Fruktträd planterades, trädgårdsland och grusgångar anlades samt en liten berså för lärarna att dricka kaffe i. Lärare Walker hade redan på den gamla skolans tid insett att barnen både behövde lära sig odla och ta hand om frukt och grönsaker. Han införde skolmåltider, barnen hade ofta det fattigt och fick inte näringsrik mat. De fick betyg i att kratta och rensa och odla. En liten knatte på 10 år från en liten stuga i Hjortensberg cirka 1 mil från skolan, fick ett så dåligt betyg år 1887, att han gömde det på vinden bland takspånorna. Han hade underkänt i alla ämnen, både rensning och krattning, Gustav Vasas historia och räta och krokiga linjer men godkänt i uppförande och ordning. Han hade nog inte orkat gå till skolan så ofta. I början på 1900-talet avskaffades skolmåltider. Det skulle bara vara för fattigbarn. Barnen utanför skolan år 1900 År 1932 blev skolan för trång. Skolhusentrén togs bort och ingången blev från baksidan. Det blev tre rymliga salar på nedervåningen, en sal på övervåningen med tre fönster samt skolkök med tre vedspisar i det gamla lärarinnerummet. Slöjdsal blev det i vindsutrymmet. Man byggde en lärarbostad på tomten, med rymlig bostad för rektorn, samt tre lärarbostäder varav två ettor för lärarinnor. De uppvärmdes med kakelugnar och badrum med toiletter fanns i källaren. Den gamla skolan byggdes om till Sveriges första fristående gymnastiksal, vilket det fortfarande är. Sorgligt nog lades skolan ner 1971 och 1981 köpte min man Göte Göransson och jag Löthens skola med lärarbostaden. Många äldre människor kommer hit med barnbarnen för att visa sin älskade skola. Fram till dess skolan lades ned vandrade alla skolbarnen med en stor blomsterkrans till lärare Walkers grav varje Kristi Himmelfärdsdag. Men först skulle man ha vårstädat hela trädgården.
En ny skola byggdes i Runtuna, men då hade man glömt alla riktlinjer från 1850-talet. Skolan har lågt i tak och små fönster och centralventilation. Den är drabbad av fuktskador och mögel med därtill följande allergier hos barnen. Att det är högt i taket betyder även att blicken kan lyftas och kreativiteten växa. Lärare Walkers framsynta och goda ande vilar i Löthens skolhus. Men hur har man kunnat glömma att barnen i skolan behöver sol, lius och en naturlig luftväxling? Skolhuset och lärarbostaden år 2004. Foto Gunilla Ståhle Skolhuset år 2004. Foto Gunilla Ståhle