RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Gesällen på Kvarnholmen i Kalmar, Småland

RAPPORT 2013 Osteologisk analys av djurben från kv. Gesällen på Kvarnholmen i Kalmar, Småland Maria Vretemark Västergötlands museum 2013

2 Innehåll Inledning 3 Benmaterialen från de olika tomterna och kontexterna 6 Kategorier av avfall 16 Hushållens animaliekonsumtion 19 Beskrivning av de olika arterna 23 Sammanfattande diskussion 33 Referenser 35 Bilagor 36

3 Rapport Osteologisk analys av djurben från kv. Gesällen på Kvarnholmen i Kalmar. Inledning Den osteologiska analysen har omfattat totalt 142,5 kg i huvudsak obrända djurben från kulturlager inom två tomter, daterade till 1600-talets slut tidigt 1800-tal (tab. 1 och 2). Antalet fragment uppgick till 14.240 varav en stor andel utgjordes av fisk (tab. 3). Benfragmenten härrör från olika typer av kontexter vilket också innebär att sammansättning, mängd och avfallets karaktär i viss mån skiljer sig åt. Vid den arkeologiska utgrävningen tillvaratogs ben från elva tomter. Två av dessa, tomt 283 och 290, valdes ut för den osteologiska analysen med totalregistrering av samtliga benfynd. Inom tomt 283 genomfördes vattensållning av ett sample från samtliga kontexter. Detta resulterade i en stor ökning av mängden tillvaratagna småben, både i form av mindre fragmentflisor av däggdjursben och av ben från fisk och fågel. Materialet från tomt 283 kan på detta sätt ge en mer rättvis bild av animaliekonsumtionens olika komponenter, och inte minst fiskets betydelse för försörjningen på hushållsnivå. Dessutom kan problematik kring hantering av hushållssopor och andra kategorier av avfall diskuteras utifrån ett mer representativt underlag. Vattensållningen av tomt 283 ger också tydliga effekter i den genomsnittliga fragmentvikten. Antalet fragment per kilo är dubbelt så stort i materialet från tomt 283 jämfört med tomt 290 (tab. 1). Tab. 1. Det analyserade benmaterialets fördelning på tomterna 283 och 290. Tomt nr Vikt i g Antal fragment Genomsnittlig fragmentvikt i gram Antal fragment/kg 283 96577,3 11488 8,4 119 290 45885,0 2752 16,7 60 Summa 142462,3 14240 Målsättningen med analysen är få fram osteologiska data som kan användas för att bygga upp en grundkunskap om animaliekonsumtion, produktion och avfallshantering i det tidigmoderna Kalmar. Arbetet har genomförts på samma sätt och med samma metoder som den tidigare analysen av benmaterialet från det angränsande kvarteret Mästaren (Vretemark 2011), liksom även vid analyser av andra tidigmoderna benmaterial från bl. a. Jönköping, Norrköping, Linköping och Göteborg. Det ger förutsättningar för komparativa analyser mellan olika regioner. Föreliggande rapport följer också redovisningen i rapporten från kv. Mästaren för att underlätta jämförelser inom Kvarnholmen.

4 Tab. 2. Redovisning av materialets fördelning på tomt och på kontextgrupper (KG). Tomt 283 Fas KG Antal frag Vikt i g Tomt 290 Fas KG Antal frag Vikt i g 1 300 10 1251,1 1 423 23 446,7 2 449 1777 12495,9 2 421 2 23,1 2 689 271 1059,0 3 950 2 69,8 4 690 389 6428,6 4 420 312 3276,4 4 873 3116 21711,5 4 493 3 58,9 4 868 1633 16357,0 4 521 2 109,3 5 867 181 2555,3 4 932 6 121,5 5 877 17 274,0 4 923 74 1344,2 6 448 974 9775,2 5 492 6 70,9 7 876 376 934,1 5 526 25 347,6 8 447 157 4484,3 5 525 16 120,1 9 446 10 43,6 5 516 83 1420,9 9 620 143 1003,5 6 491 55 1696,1 9 632 49 627,1 6 419 279 5067,4 9 636 267 2184,5 6 530 60 1088,6 9 871 940 8506,7 6 517 4 86,7 10 634 290 916,8 6 520 58 4,9 11 633 43 13,5 6 522 9 149,8 12 549 462 1906,4 6 523 6 234,1 12 602 58 1936 6 524 18 354,1 12 642 170 181,4 6 518 226 2265,1 13 604 56 1721,3 7 496 177 1671,3 13 870 11 66,6 8 536 84 2691,7 14 641 57 76,2 8 411 37 412,4 16 639 17 15,7 8 534 58 1594,1 17 638 14 52,0 9 385 10 100,0 SUMMA 11488 96577,3 9 157 32 272,8 9 344 156 1233,9 9 410 11 104,5 9 540 79 4058,8 9 537 31 465,1 10 196 19 415,5 10 188 60 2199,8 10 408 2 63,8 10 204 60 1446,3 11 201 217 2219,0 12 200 24 78,5 13 184 31 468,0 13 183 138 1242,3 13 143 72 1571,1 13 189 18 672,2 14 257 5 40,0 14 185 83 2373,3 15 186 33 847,3 N. del 930 15 845,9 N. del 928 6 105,3 N. del 925 24 333,9 N. del 682 1 2,0 SUMMA 2752 45885,0

5 Ett osteologiskt material innehåller oändliga mängder med information och det är därför viktigt att välja vilka data som ska excerperas vid analysen. Det är enkelt uttryck vad man vill veta som styr datainsamlingen. I denna analys har frågeställningarna fokuserats på: Animaliska delen av kosten och hushållsekonomin inom tomterna under olika skeden. I vilken grad hade man egen djurhållning och hur förändrades den under de århundraden som undersökningen avspeglar? Finns det mätbara förändringar som kan kopplas till stadens och samhällets övergripande förändringar under 1600-1800-talen, exempelvis tillkomsten av kommunalt slakteri, professionalisering av livsmedelshanteringen, ökad handel med animalieprodukter etc. Hushållens sociala ställning speglad utifrån animaliekonsumtionen. Finns det skillnader gentemot det närliggande kv. Mästaren som antyder en annan social sammansättning av de boende i kv. Gesällen? De hygieniska aspekterna och sophanteringen utifrån spridning av djurben i olika kontexter på tomterna. Hur ser fördelningen ut av djurben i avfallskontexterna och vilken typ av avfall handlar det om inom olika delar av tomtytorna. Den moderna djurhållningens framväxt. Djurbensmaterialet förväntas kunna spegla utvecklingsprocessen från 1600-talets senare del, under 1700-talet och möjligen även delar av 1800-talet. Här ges unika möjligheter att se effekterna av det moderna avelsarbetet. Det finns idag ytterst få osteologiska material som konkret kan visa hur framför allt nötboskapen förbättrades genom import och korsningar. Att intensifiera forskningen kring perioden 1700-1900 är en av animalosteologins verkligt stora uppgifter idag. I rapporten redovisas resultat och iakttagelser utifrån olika utgångspunkter. Först görs en redogörelse av benfyndens allmänna karaktär inom olika fyndkontexter på de två analyserade tomterna. Därefter dras slutsatser om vilken kategori av avfall benmaterialen representerar och vilka processer i livsmedelskedjan som avspeglas. Vidare ges en bild av hushållens animaliekonsumtion utifrån vilka arter som påträffats. De olika arterna beskrivs utifrån data om könsfördelning, slaktålder och fysiska egenskaper. I de fall spår av skador eller sjukdomar har påträffats redovisas de under respektive art. I sammanfattningen görs en återkoppling till de frågeställningar som bildade utgångspunkt för analysarbetet.

6 Benmaterialen från de olika tomterna och kontexterna De drygt 14.000 registrerade benfragmenten representerar 34 olika arter av däggdjur, fågel, fisk och mollusker påträffade i olika fyndkontexter inom de två tomter varifrån det analyserade materialet härrör (tab. 3 och 4). Tab. 3. Antal identifierade fragment per art i benmaterialet från tomt 283, redovisade per fas. Tomt 283 Fas 1 2 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 16 17 SUMMA nöt 9 183 1329 100 330 31 65 472 70 1 119 24 2 1 3 2739 får/get 135 837 44 238 46 33 241 32 3 48 17 7 1 1682 svin 1 25 311 16 93 8 24 134 13 1 26 14 666 häst 1 1 hund 1 1 katt 10 1 1 1 13 ekorre 1 1 hare 1 36 1 1 3 1 43 råtta 2 1 30 2 4 1 40 mus 4 4 kronhjort 4 4 höns 26 103 5 29 7 1 29 1 1 11 1 214 gås 6 46 1 5 1 19 1 6 1 86 kalkon 1 5 3 1 10 gräsand 1 5 1 1 3 11 svärta 1 1 ejder 2 2 svan 1 1 stare 2 2 rödbena 1 1 fågel obest 21 52 1 2 9 1 1 3 90 abborre 408 284 2 30 60 3 63 42 1 162 19 8 2 1084 gädda 40 44 2 4 4 1 11 9 1 116 torsk (lokal) 542 437 14 47 5 52 11 43 1151 torsk (fjärr) 1 5 2 1 1 10 långa 1 1 sill 31 90 40 8 8 8 12 2 104 3 2 308 lax 1 1 2 plattfisk 8 1 1 11 1 1 6 29 mört 1 7 3 11 id 2 1 3 karpfisk obest 24 75 15 7 1 9 3 22 2 1 159 ål 3 4 1 8 hornsimpa 3 6 4 13 näbbgädda 1 1 stör 1 1 fisk obest 313 387 14 110 10 60 71 30 73 3 15 6 1092 ostron 3 1 4

7 Tab. 4. Antal identifierade fragment per art i benmaterialet från tomt 290, redovisade per fas. Tomt 290 Fas 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 SUMMA nöt 10 1 140 63 362 60 80 110 60 131 5 150 51 15 31 1269 får/get 9 2 44 37 162 54 45 110 35 26 8 33 20 3 9 597 svin 4 1 22 26 87 36 35 43 14 25 8 42 13 4 4 364 katt 1 1 ekorre 1 1 hare 2 1 1 1 5 råtta 1 1 3 5 mus 1 1 höns 6 8 1 3 6 10 2 2 7 1 1 1 48 gås 5 12 4 4 15 8 4 3 1 1 57 gräsand 4 3 7 fågel obest 1 1 1 1 1 5 abborre 47 5 5 1 58 gädda 10 2 3 1 1 1 1 19 torsk (lokal) 5 1 3 5 1 2 17 torsk (fjärr) 1 1 sill 80 15 7 1 103 lax 1 1 plattfisk 1 1 id 9 9 karpfisk obest 8 1 2 11 hornsimpa 1 1 fisk obest 30 10 2 3 13 4 2 64 N. del Nedan beskrivs benfyndens karaktär inom kontextgrupperna, särskilt med hänseende på vilka arter som påträffats i de olika fyndkontexterna och vilken typ av avfall det handlar om. Denna information ska kunna användas som grund för djupare analyser av depositionsmönster inom tomterna. Detaljnivån blir högre för tomt 283 i och med att detta material inbegriper konsekvent vattensållade prover från samtliga kontexter och följaktligen är ett mer komplett benavfall, särskilt avseende fisk och andra småben. Tomt 283 Fas 283:1 - planering KG 300 utjämningslager (A 26518) Huvudsakligen slaktavfall från nöt i form av kluvna kranier och mellanfotsben samt en underkäke av svin. Materialet kan tyda på slakteriverksamhet i närområdet, men kraniedelarna kan också ha kommit till platsen med ditfraktad utfyllnadsjord inför den första bebyggelsen.

8 Fas 283: 2 - konstruktion KG 449 hus, konstruktion (A 64346, 225643, 225696, 225671, 253699, 301254, 301259, 301286) Lite blandat material med både slakt- och matrester. Mindre mängder matavfall från nöt, får/get och svin, lite fågel samt en del fiskrens tillvaratogs i kontexterna A 64346, 225643, 253699, 301254. Mer blandat avfall med inslag av såväl matavfall som slaktavfall påträffades i kontexterna A 225696, 225671, 301259 och 301286. Mest ben kom från A 301286 där bland annat ett tiotal hela mellanhands- och mellanfotsben av nöt ingick. I samma kontext fanns även några ben från spädkalv. I kontexterna noterades kluvna kotor och kluvna mellanfotsben av nöt samt ett höftben styckat med sågning. Många revben av nöt som är styckade i korta portionsbitar påträffades. Av vilt hittades ett ben av hare. Av fågel identifierades höns, gås, några ben av gräsand, svärta och stare samt ett ben av kalkon. Fiskbenen härrörde från abborre, gädda, torsk, sill, ål, hornsimpa, id, karpfiskar, lax, näbbgädda samt ett ben från fjärrimporterad stor torsk. KG 689 gårdsyta (A 301369) Matavfall från nöt, får/get, svin, höns, gås och en hel del fiskben från abborre, gädda, mört, sill och torsk. Fas 283:4 - ombyggnation KG 690 ombyggnad av hus (A 99852, 194856, 245966, 256125) Blandat avfall med inslag av såväl mat- som slaktavfall från nöt, får/get och svin. Även ben från höns och gås. Lite fiskben från abborre, torsk och ål. Flera exempel på styckning med såg, kluvna kotor och några märgkluvna mellanfotsben av nöt. En kluven skalle av får. KG 873 utjämning (A 214599) Den mest benrika kontexten av alla från tomt 283 med över 20 kg ben. Materialet utgörs huvudsakligen av typiskt matavfall med exempelvis korta revbensbitar, kluvna kotor och sönderhuggna extremitetsbitar. Även lite slaktavfall i form av delar av ett kluvet kranium från nöt och några kluvna skallar av får påträffades. Ett par av fårskallarna är från hornlösa tackor. Förutom nöt och får/get identifierades även svin samt några ben av hare. Av fågel hittades höns, gås, kalkon och gräsand. Mycket fiskben påträffades från abborre, gädda, id, mört, hornsimpa, plattfisk, sill, stör och lokalt fångad torsk. Därtill några ben från fjärrimporterad stor torsk och långa samt ett par skal av ostron. Mängder med fjäll från abborre tyder på att färsk fångst hanterades på tomten. Rätt mycket ben från spädkalvar bland avfallet kan antyda nötdjurshållning i närområdet. Även några ben från spädgris. Bland avfallet fanns även en halskota från en liten hund. KG 868 hus, konstruktion (A 301648) Mycket benrik kontext med i huvudsak matavfall. Här identifierades ben från nöt, får/get och svin samt hare. Av övriga husdjur hittades några ben av katt. Av fågel noterades höns, gås, kalkon, ejder, gräsand samt ett ben av en mindre vadarfågel, troligen rödbena. Även ett fragment av äggskal noterades, sannolikt från höns. Av fisk fanns ben från gädda, abborre, sill, torsk och ett fragment av fjärrimporterad stor torsk. Därtill påträffades några kronhjortshorn med spår av bearbetning samt ett skal av ostron. Några ben från spädkalv och spädgris. Ett kluvet kranium från en bagge och ett från en hornlös tacka.

9 Några ben uppvisar spår av styckning med såg. I materialet finns många revben av nöt som är styckade i korta portionsbitar. På ett höftben av hare finns bitmärken från hund och på ett mellanfotsben av nöt finns gnagmärken från råtta. Fas 283:5 - ombyggnation KG 867 ombyggnad av hus (A 223836, 252595) Matavfall, delvis mycket eroderade ben som tyder på att de legat exponerade för väder och vind, eller trampning, under en tid. Ben från nöt, får/get, svin, hare, höns, gås, gädda och plattfisk. Många revben av nöt är styckade i korta portionsbitar. Några ben från spädkalv. KG 877 utjämning (A 253315) Mindre mängd matavfall från huvudsakligen nöt, samt lite får/get och svin. Fas 283:6 - ombyggnation KG 448 ombyggnad av hus (A 189588, 244169, 244191, 252853) Lite blandat avfall, huvudsakligen matavfall med visst inslag av slaktavfall. Särskilt A 252853 har en blandad karaktär medan övriga kontexter innehåller mer renodlat matavfall. I kontext A 252853 finns även en del eroderade ben som legat exponerade för väder och vind samt även några ben som uppvisar råttgnag. De arter som identifierades var nöt, får/get, svin, ekorre, råtta, höns, gås, kalkon, gräsand, abborre, gädda, mört, sill, torsk och plattfisk. Några ben av spädkalv noterades. Många revben av nöt är styckade i korta portionsbitar. Här finns även märgspaltade mellanhands- och mellanfotsben av nöt. Ett kluvet kranium av en hornlös tacka. Fas 283:7 brukning och konstruktion KG 876 brukning (A 248261) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get, svin, höns, abborre, gädda, sill, torsk, ål, plattfisk och karpfisk. Spår av styckning med såg på ett höftben av får/get. Enstaka ben från spädkalv och spädgris. Ett par kluvna skallar av får. I materialet noterades även ett överarmsben från en nyfödd kattunge. Fas 283:8 destruktion KG 447 destruktion (A 189938) Blandat material med mest matavfall men även en del från slakt. Här fanns ben från nöt, får/get och svin samt av fågel höns och gås. Rätt mycket fiskben från abborre, gädda, karpfisk, sill och torsk. Fas 283:9 Konstruktion KG 446 hus, konstruktion (A 188698) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get och svin samt abborre och sill.

10 KG 632 utjämning (A 99821) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get och svin samt höns, gås och gräsand. Av fisk påträffades abborre och torsk. KG 620 gårdsyta (A 99807, 231754) Mindre mängd matavfall med ben från nöt, får/get, svin, abborre, gädda, och torsk. KG 871 konstruktion (A 217983) Matavfall med ben från nöt, får/get, svin, hare, höns, gås, abborre, gädda, karpfisk, plattfisk, sill, torsk, samt även fjärrimporterad stor torsk. Därtill hittades ett par ben av katt samt materialets enda ben av häst, ett tåben. Ett antal ben av spädkalv noterades. Många revben av nöt är styckade i korta portionsbitar. KG 636 byggnad, konstruktion (A 197024, 196728) Matavfall med ben från nöt, får/get, svin, höns, gås, abborre, sill och torsk. En del ben av spädkalv noterades. I lagret A 197024 påträffades större delen av ett skelett från en råtta. Fas 283:10 Ombyggnation KG 634 ombyggnation av byggnad (A 69195, 192776, 192788) Matavfall med ben från nöt, får/get, svin, höns, gås, kalkon samt rätt mycket fiskben från abborre, karpfisk, plattfisk, sill och torsk samt fjärrimporterad stor torsk. Därtill fanns ben från mus och från katt. En del ben av spädkalv noterades. Fas 283:11 Brukning KG 633 brukning (A 192767) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get, svin, höns, gås, abborre, sill samt fjärrimporterad stor torsk. Därtill fanns ben från råtta. Fas 283:12 Destruktion KG 549 destruktion av hus (A 63815, 63783) Matavfall med ben från nöt, får/get, svin, hare, höns, gås, gräsand och svan. Stora mängder fiskben från framför allt sill men även abborre, gädda, karpfisk, plattfisk, samt torsk. Därtill fanns ben från råtta samt ett skal från ostron. Ben av spädkalv noterades. KG 602 destruktion av brunn (A 99370, 200802) Matavfall med ben från nöt, får/get, svin, höns, gås, abborre, karpfisk, plattfisk och torsk. Spår av styckning med såg. Påfallande stora nötdjur och även stora svin. Ben av spädkalv noterades. KG 642 källare konstruktion (A 236825) Matavfall med ben från nöt, får/get, svin och höns. Mycket fiskben från abborre, gädda, hornsimpa, karpfisk, plattfisk, sill samt torsk. Därtill fanns ben från råtta. Ben av spädkalv noterades.

11 Fas 283:13 Moderna konstruktioner KG 870 utjämning (A 63771, 63814) Mindre mängd matavfall med enstaka ben från nöt, får/get, svin, gädda och lax. KG 604 gårdsyta (A 196675, 201550) Mindre mängd matavfall med ben från nöt, får/get, svin, höns och gås. Fas 283:14 Modern brukning KG 641 golvlager (A 66888) Mindre mängd matavfall med enstaka ben från nöt, får/get och rätt mycket fiskben från abborre, sill och karpfisk. Ett kraniefragment från råtta. Fas 283:16 Modern brukning KG 639 brukning (A 99363) Förutom ett ben av nöt påträffades endast fiskben från sill och abborre i denna kontext, Fas 283:17 Destruktion KG 638 destruktion (A 99357) Enstaka ben av nöt och får/get samt abborre och karpfisk. Ett tåben från spädkalv. Tomt 290 Fas 290:1 Konstruktion KG 423 hus, konstruktion (A 49715) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get och svin. Fas 290:2 Brukning KG 421 brukning, av hus (A 46423) Endast ett par fragment av får/get. Fas 290:3 Ombyggnation och nybyggnad KG 950 konstruktion (A 98086) Endast ett kluvet mellanhandsben av nöt samt en mycket stor bete från en svingalt.

12 Fas 290:4 Brukning KG 420 konstruktion (A 92310, 170979, 170839, 170969) Tydligt matavfall från nöt, får/get och svin samt höns och gås. En hel del fiskben från gädda, sill, mört och abborre. Många fjäll visar att fisk rensats på platsen. Ett äggskal, sannolikt från höns påträffades. Många revben av nöt är styckade i korta portionsbitar. Delar av två kluvna skallar av får. Mycket eroderade ben som legat exponerade och utsatts för väder och vind eller trampning innan de bäddades in i lagren. KG 493 brukning, av byggnad (A 178432) Endast ett par fragment av nöt och får/get. KG 521 brukning, av gårdsyta (A 38735) Endast ett par fragment av får/get och gås. KG 932 brukning, av byggnad (A 177587) Endast ett antal horn från nöt bestående av en avsågad hornkvicke och fyra bevarade hornslidor (fig. 1). Fig. 1. Bevarade hornslidor från nötdjurshorn samt en avsågad bit av hornkvicke. Från KG 932, fas 4 på tomt 283. Det är ovanligt att hornslidan från kohornen bevaras i jorden. KG 923 brukning, av hus (A 47311) Matavfall från nöt, får/get, svin, hare, gås, höns samt gädda. Del av en kluven svinskalle. Två hela ben (överarmsben och strålben) från samma vuxna får. Även två ben (höger och vänster strålben) från samma hare. Revben av nöt som är styckade i korta portionsbitar. En kluven skalle av får.

13 Fas 290:5 Ombyggnation KG 942 ombyggnation, av byggnad (A 178202 ) Mindre mängd matavfall från nöt och får/get. KG 526 odling (A 38772) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get, svin. Revben av nöt som är styckade i korta portionsbitar påträffades. KG 525 brukning, av gårdsyta (A 37865) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get, svin. KG 516 utjämning, gårdsyta (A 37778) Matavfall från nöt, får/get, svin. En bröstkota av nöt är styckad med såg. Flera revben av nöt som är styckade i korta portionsbitar påträffades. Del av pannben med horn från en tacka som alltså inte var hornlös. Fas 290:6 Brukning och ombyggnation KG 419 brukning, av byggnad (A 39943) Matavfall från nöt, får/get, svin, höns och gås. Fiskben från id, sill och torsk. Därtill ett ben från råtta. Märgkluvna mellanhands- och mellanfotsben av nöt samt kluvna kotor. KG 491 brukning, av hus/smedja (A 50690) Matavfall från nöt, får/get, svin och gås. Märgkluvna mellanhands- och mellanfotsben av nöt. Ett par ben från spädkalv. KG 524 brukning, av gårdsyta (A 38296) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get och svin. Kluvna kotor av nöt. KG 523 utjämning, gårdsyta (A 37799) Mindre mängd matavfall från nöt och får/get. En bevarad hornslida av nöt. KG 520 utjämning, gårdsyta (A 165170) Matavfall från nöt, får/get, svin, gås och höns. Fiskben från abborre och torsk. En kota från spädkalv. Flera revben av nöt som är styckade i korta portionsbitar påträffades. Delar av två kluvna skallar av får. KG 522 utjämning, gårdsyta (A 37810) Mindre mängd matavfall från nöt och får/get. KG 517 utjämning, gårdsyta (A 165103) Mindre mängd matavfall från nöt och får/get. KG 530 brukning, av byggnad (A 49378) Matavfall från nöt, får/get och svin samt ett par ben från gås.

14 KG 518 brukning, av gårdsyta (A 165033) Typiskt matavfall från nöt, får/get, svin, gås och höns. Fiskben från abborre, torsk, hornsimpa, karpfisk samt ett ben från fjärrimporterad stor torsk. En axiskota från ett påfallande stort svin. Kotan är tvärshuggen rakt av från när skallen skilts av vid styckningen. Flera revben av nöt som är styckade i korta portionsbitar, och även flera kluvna kotor påträffades. Delar av två kluvna skallar av får. Fas 290:7 Destruktion KG 496 destruktion, fyllning av träränna (A 35866) Matavfall från nöt, får/get, svin, hare, gås och höns samt ett par obestämda revben av fisk. Ett ben från spädkalv. Fas 290:8 Konstruktion KG 411 gårdsyta (A 35079 ) Matavfall från nöt, får/get, svin, höns och gås. Eroderade ben som legat exponerade och utsatts för trampning. KG 534 brukning, av byggnad (A 168549) Matavfall från nöt, får/get, svin, höns, gås och torsk. Delar av kluvet kranium från mycket gammalt får. KG 536 ombyggnation (A 39967, 168530) Lite blandat, mest matavfall men med inslag av slaktavfall. Bland benen identifierades nöt, får/get, svin och gås. Spår av styckning med såg på ett höftben av nötdjur. Flera revben av nöt är styckade i korta portionsbitar. Delar av en kluven skalle av nöt. Fas 290:9 Brukning KG 344 brukning, av hus (A 161134, 161740) Matavfall från nöt, får/get, svin, höns och gås. Några fiskben från torsk och karpfisk. Ett ben vardera från spädkalv och spädsvin. KG 410 brukning, av gårdsyta (A 163414) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get och höns. KG 537 brukning, av byggnad (A 39947) Matavfall från nöt, får/get, svin, höns och gås. Kraniefragment och underkäke från spädkalv. KG 385 brukning, av gårdsyta (A 29436) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get, svin, hare och gås. KG 540 ombyggnation i rum (A 29144) Blandat material med mest matavfall, men även en del slaktavfall i form av underkäkar av nöt. Förutom nöt identifierades får/get, svin och gås. Ett par kluvna skallar av får. Flera revben av nöt är styckade i korta portionsbitar. Flera ben från spädkalv.

15 KG 157 brukning, av byggnad (A 154081) Matavfall från nöt, får/get och svin samt några fiskben från gädda och karpfisk. Ett par ben från spädkalv. Därtill även ett ben av råtta. Fas 290:10 Konstruktion KG 204 brukning, av hus (A 22115, 25018) Matavfall från nöt, får/get och svin samt rätt mycket fågelben från höns, gås och gräsand. Även ett ben från mus. KG 188 konstruktion, hus (A 24912) Blandat material med mest matavfall med inslag av slaktavfall från nötdjur. Förutom nöt identifierades får/get, svin, gås och höns. Några ben från råtta, bland annat ett kraniefragment som visar att benet är från en svartråtta. Ett fragment av spädkalv. KG 196 gårdsyta (A 22867) Lite blandat material. Huvudsakligen matavfall från nöt, får/get och svin, men även lite slaktavfall från nöt. Flera revben av nöt är styckade i korta portionsbitar. KG 408 fyllning, av brunn (A 154181) Mindre mängd slaktavfall från nöt bestående av en tand och ett mellanhandsben. Fas 290:11 Brukning KG 201 brukning, av hus (A 14902, 16771, 152193) Matavfall från nöt, får/get, svin, gås och höns. Rätt mycket fiskben från torsk, abborre, gädda, sill och lax. Även ett skenben från ekorre. Ett strålben från spädsvin. I A 16771 fanns ben från nästan ett komplett skelett av en spädkalv. Benen från A 16771 är kritiga och vita och tycks ha legat exponerade och torkat ovan mark, möjligen utsatta för viss värme. Fas 290:12 Destruktion KG 200 destruktion, av hus (A 82533) Mindre mängd matavfall från nöt, får/get, svin och höns. En kota och en klöv från spädkalv. Fas 290:13 Konstruktion KG 143 hus, konstruktion (A 14145, 14159, 16025) Matavfall från nöt, får/get och svin samt ett ben från gräsand. Ett skulderblad från nöt har spår av råttgnag. Några ben av spädkalv. Märgspaltat mellanfotsben av nöt. KG 189 hus, ombyggnad av rum (A 15149, 15180) Matavfall från nöt, får/get, svin och höns. Ett skenben av nöt har spår av styckning med såg. KG 184 hus, konstruktion (A 15092, 15129, 29182)

16 Matavfall från nöt, får/get, svin, gås och höns. Något eroderad ytstruktur på benen som tyder på att de utsatts för trampning. KG 183 gårdsyta (A 17500) Matavfall från nöt, får/get, svin, hare, gås, höns och gräsand samt lite fiskben från gädda och sill. Benet från hare är ett lårben från en ej vuxen individ, men ändå påfallande stor vilket tyder på att det är en fälthare. Några ben från spädkalv. Många revben av nöt är styckade i korta portionsbitar. Fas 290:14 Brukning KG 257 avfall, brukning (A 19356) Mindre mängd matavfall från nöt, svin och gädda. KG 185 brukning, av byggnad (A 10250, 10280) Matavfall från nöt, får/get, svin, höns, gås och torsk. Märgspaltat mellanfotsben av nöt. Några ben av spädkalv. En påfallande stor kota av nöt som är kluven med såg. Fas 290:15 Destruktion KG 186 destruktion av byggnad (A 9122) Matavfall från nöt, får/get, svin, gås och höns. Några fiskben från abborre, gädda, torsk och plattfisk. Ett par ben från spädkalv. Fas 290 Norra delen KG 930 brukning (A 43784) Matavfall från nöt, får/get och svin. KG 925 ombyggnation av hus (A 166712) Matavfall från nöt, får/get och svin samt gädda. KG 928 brukning av gårdsyta (A 44083) Mindre mängd matavfall från nöt, svin och höns. KG 682 brukning av hus (A 166777) Endast ett ben från får/get. Kategorier av avfall Ett fåtal ben uppvisar gnagspår från råttor och möss och endast ett ben från hare visar gnagspår från hund. Att de är så få ben med tuggmärgen talar för att tomterna generellt städades och att avfallet hanterades på ett sådant sätt att benbitarna snabbt bäddades in och överlagrades eller förvarades i slutna utrymmen i väntan på att forslas bort. Mängden ben som tillvaratogs inom tomt 283 är trots det ganska ansenlig. Även fast det inte återfanns någon särskild avfallsbinge eller annan större urskiljbar avfallsdeponi så uppgår den samlade vikten från tomten till nästan 100 kg. Mest ben påträffades i de äldre lagren, fas 2 KG 449 och fas 4

17 KG 873 (fig. 2). Senare blev tomtmarken och bakgårdarna mer intensivt utnyttjade till odling och bebyggelse vilket säkert medförde att avfall helst transporterades bort och att ytor hölls rena. Sett till vikt är det bara ungefär hälften så mycket ben tillvaratagna inom tomt 290 som på tomt 283. Det är fler kontexter men mängden ben från varje enskild kontext är inte så stor. Mest ben sett till vikt inom tomt 290 tillvaratogs i fas 6, KG 419. Tomt 283. Benmaterialets vikt per fas Tomt 290. Benmaterialets vikt per fas 45000 40000 35000 30000 45000 40000 35000 30000 Vikt i gram 25000 20000 15000 10000 5000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Fas Fig. 2. Fördelning av benvikt per fas på tomterna 283 och 290. Benmaterialet är genomgående mycket väl bevarat. Det finns till och med några bevarade hornslidor från kohorn tillvaratagna. Det som avviker i bevaringsgrad är att en del kontexter innehåller ben som är flagnade och eroderade i ytan vilket tyder på att de utsatts för väder och vind, eller trampning. Det gäller tomt 283 KG 867 i fas 5 och tomt 290 KG 420 i fas 4 och KG 184 fas 13. Även benen i KG 201 i fas 11 på tomt 290 avviker genom att de är vita och uttorkade i ytan, möjligen utsatta för värme. Tydliga spår av att man har rensat färsk fisk fanns i stort sett i samtliga faser på båda tomterna, men särskilt på den vattensållade tomten 283. I lagren hittades mängder med fjäll, fenstrålar, kranieben och annat fiskrens. Hantering, preparering och tillagning av fisk tillhörde vardagssysslorna inom hushållen. Hundratals kotor visar att den fisk som rensades även konsumerades på platsen. Djurbensmaterialet på båda tomterna domineras tydligt av fragment som kan kategoriseras som matavfall, dvs rester efter måltider inom de hushåll som fanns på tomterna. Det är kotor, decimeterlånga bitar av revben, sönderstyckade extremitetsben från köttrika kroppsdelar osv. I några kontexter finns dock även inslag av slaktavfall. På tomt 283 påträffades tydligt slaktavfall endast i KG 300 i fas 1. I övrigt fanns där en del blandat material med i huvudsak matavfall men med inslag av slaktavfall i fas 2 KG 449, fas 4 KG 690, fas 6 KG 448 och i fas 8 KG 447. Även i avfallet från tomt 290 fanns några kontexter med lite mer blandat material med inslag av slaktavfall i fas 8 KG 536, i fas 9 KG 540 och i fas 10 KG 188, 196 och 408. Samtliga kontexter med inslag av slaktavfall är från lager tillkomna i samband med utjämning, konstruktion eller ombyggnationer. Sett till artfördelning, fragmenteringsgrad och karaktär så skiljer sig benmaterialen från dessa tertiära avfallskontexter i övrigt inte särskilt mycket från de primärt deponerade vilket talar för att även det omlagrade benavfallet är lokalt producerat (fig. 3). Vikt i gram 25000 20000 15000 10000 5000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 N del Fas

18 Artfördelning i primära och tertiära kontexter tomt 290 tertiära tomt 290 primära Nöt Får/get Svin tomt 283 tertiära tomt 283 primära 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fig. 3. Jämförelse av artfördelning i primära och tertiära kontexter. Skillnaden för tomt 290 är obefintlig. För tomt 283 finns en lite förhöjd andel nöt i de tertiära lagren till följd av en viss deponering av större ben i några kontexter. Värt att notera är att det påträffades en hel del exempel på märgkluvna ben. Det gäller särskilt mellanhands- och mellanfotsben av nöt. Det är ben som normalt betraktas som slaktavfall, och som ofta påträffas hela utan styckning eftersom de inte processats vidare efter grovstyckningen av slaktkroppen då extremiteternas nedre delar skurits bort. I kv. Gesällen har dessa ben tagits tillvara, krossats och märgen har tagits omhand. Sedan har benen kastats bland övrigt köksavfall. I det nu analyserade benmaterialet finns flera exempel på att alla bitar från ett krossat ben finns tillvaratagna från en kontext (fig. 4). Det visar att avfallet sannolikt inte fraktats särskilt långt och att det heller inte lagrats om efter deponeringen i jorden. De märgkluvna benen kan vara ett tecken på hushåll som levde under lite knappare omständigheter när det gällde köttprodukter, och att utnyttjandegraden av det som fanns att tillgå därför maximerades. Fig. 4. Krossade, märgkluvna mellanhandsben från nöt. Från tomt 290 fas 6 KG 419.

19 På båda tomterna noterades ett tydligt inslag av spädkalvar samt även en del unga lamm och kultingar. Det tyder på att viss djurhållning bedrevs av hushållen inom tomterna. Höns och gäss har man troligen hållit inom tomterna under hela den period som undersökningen täcker, möjligen även kalkon. Det antyds av att det finns gott om ben från ungfågel och att alla kroppsdelar är representerade. Även om merparten av det kött som konsumerades inom de olika hushållen i kvarteret tycks ha införskaffats i färdigstyckat skick, kan de spår av slakt som trots allt finns i olika kontexter handla om att man hade viss köttproduktion i form av hemmaslakt av egen boskap. Det finns många belägg för att förbudet mot hemmaslakt inte efterlevdes och att de kommunala slakterierna inte fungerade. Kronan hade uppenbara problem med att etablera den nya slakteriförordningen på grund av det motstånd som fanns (Vretemark 2010). På en del ben finns tydliga spår av att slaktkropparna styckats med såg (fig. 5). Dessa påträffades på tomt 283 i KG 690 fas 4, KG 876 fas 7 och KG 602 fas 12 samt på tomt 290 i KG 516 fas 5, KG 536 fas 8, KG 189 fas 13 och KG 185 fas 14. Det är en teknik som sannolikt kan kopplas till professionell slakterihantering. Även i kv. Mästaren påträffades ben med sådana styckningsspår (Vretemark 2011). Fig. 5. Exempel på märken efter styckning med såg. Tänderna från sågklingan syns tydligt. Det är troligen spår av professionell slakterihantering. Käke av nöt, tomt 283, fas 2 KG 449. Hushållens animaliekonsumtion Materialet från tomt 283 är särskilt intressant tack vare att delar av alla kontexter vattensållades. Det gav framför allt utdelning i en betydligt högre andel fiskben än vad annars skulle ha varit fallet. Mängder med fiskrens hittades och det visar tydligt att fiskkonsumtionen varit hög och att färsk fisk hanterades inom tomten. Viktigaste matfisken var torsk, följd av abborre och sill (fig. 6). Även gädda och karpfiskar (mört och id) var vanligt förekommande medan lax, plattfisk, ål, hornsimpa, näbbgädda, stör och långa stod för mindre inslag. Fjärrimporterad stor torsk och långa noterades i faserna 2-5 och 9-11. Ostron, som också var fjärrimporterad hittades i fas 4 och 12. Bland fiskavfallet finns mycket ben från småfisk, dvs påtagligt små abborrar, torskar och andra fiskar som har tagits till tomten, rensats och konsumerats. Det tyder på ett eget fiske för husbehov.

20 Förutom köttdjuren nöt, får/get och svin, påträffades enstaka ben av de övriga husdjuren katt, hund och häst inom tomt 283. Av vilda djur hittades några ben av hare och ekorre samt fyra hornbitar av kronhjort och lite råtta och mus. Rätt mycket ben från fjäderfä identifierades, framför allt från höns och gås, men här fanns även kalkon (fig. 7). Av vilda fåglar identifierades gräsand samt några enstaka ben av svärta, ejder, svan, rödbena och stare. Det är svårt att skilja på tamgås och den vilda stamformen grågås, men på lårbenet finns ett särskiljande drag. I och med att tamgåsen förflyttar sig gående istället för att flyga så slits och omformas lårbenskulan (fig.8). Samtliga lårben av gås från kv. Gesällen har sådana tillplattade lårbenskulor vilket därmed visar att de är från tamgås. På tomt 290 påträffades, förutom köttdjuren nöt, får/get och svin, även några enstaka ben av hare och ekorre. Av övriga däggdjur fanns ett ben av katt och ett litet inslag av mus och råtta. Rätt mycket fågelben identifierades från höns och gås, samt därtill några ben av gräsand (fig. 7). Trots att jordlagren från tomt 290 inte vattensållades fanns rätt stora mängder fiskben som visade att man åt mycket fisk, troligen lokalt fångad, i hushållen på tomten. Det var främst sill, abborre, gädda och torsk samt därutöver mindre inslag av lax, plattfisk, karpfiskar och hornsimpa (fig. 6). Ett enda ben av fjärrimporterad stor torsk påträffades i fas 6. Benmaterialet från båda tomterna ger ett likartat intryck av hushållens konsumtion. En betydande andel utgjordes av fisk som troligen utgjorde huvuddelen av kosten. Av kött var det nötkött som dominerade (fig. 9) kompletterat med en rätt stor andel kött från får, inklusive ett marginellt inslag av get. Mindre mängder utgjordes av fläsk från svin och av fågelkött från höns och gäss. Andra mer sporadiska inslag var kött från kalkon, vilda änder och hare. Förekomst av olika fiskarter på tomterna 1200 1161 1084 1092 1000 800 Antal fragment 600 T283 T290 400 308 200 0 58 173 116 19 18 1 20 103 2 29 1 1 8 13 1 1 1 64 abborre gädda torsk långa karpfiskar sill lax plattfisk ål hornsimpa näbbgädda stör fisk obest Fig. 6. Förekomst av fiskben på tomt 283 och 290. Den stora skillnaden i mängd mellan tomterna beror på att tomt 283 vattensållades.

21 Förekomst av olika fågelarter på tomterna 250 214 200 Antal fragment 150 100 86 90 T283 T290 50 48 57 0 10 11 7 1 2 1 2 5 1 höns gås kalkon gräsand svärta ejder svan stare rödbena fågel obest Fig. 7. Förekomst av fågelben på tomt 283 och 290. Fig. 8. Lårben av tamgås. Att benet är från en tamgås framgår av den tillplattade ytan på lårbenskulan vid pilen. Tamgåsen går istället för att flyga. Det leder till att lårbenskulan slits och omformas. Tomt 290 fas 9, KG 540.

22 Tomt 283, artfördelning i olika faser 12 10 9 Fas 8 6 nöt får/get svin 5 4 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tomt 290, artfördelning i olika faser Fas 14 13 11 10 9 8 7 6 5 4 nöt får/get svin 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fig. 9. Relativ fördelning mellan köttdjuren i det analyserade materialet från olika faser inom tomt 283 och 290. En generell dominans av nöt är tydlig med andelar runt 55-65 %. Mängden ben per fas är högre i tomt 283 vilket ger en mer stabil fördelning. Baserat på antal fragment per art.

23 Beskrivning av de olika arterna Nöt Överlägset flest ben härrörde från nötboskap (fig. 9) vilket visar att nötdjuren var den viktigaste komponenten i den animala ekonomin i Kalmar på 1600-1700-talen. Samma förhållande har även tidigare konstaterats inom kv. Mästaren på Kvarnholmen (Vretemark 2011). Nötdjuren var småväxta och hornbärande. Deras mankhöjd kunde beräknas utifrån ett antal hela mellanhandsben (bilaga 2). Medelvärdet för kor uppgick till 106,8 cm med en spridning mellan 97-116 cm. För oxar uppgick medel till 116,8 cm med en spridning mellan 109-126 cm. Det är en ökning med några cm jämfört med medeltida förhållanden (Vretemark 2000, s. 36ff), särskilt för oxarna där det finns ett tydligt inslag av storväxta nöt. Det är dock inga dramatiska förändringar gentemot tidigare århundraden men variationsbredden har ökat något jämfört med förhållandena under tidig- och högmedeltid. Storleksökningen under 1600-1700-talen hänger samman med att det fanns en ökad efterfrågan på kött och en marknad för större nötdjur inom den nationella handeln med slaktoxar. Genom medveten avel och korsning med importerade raser försökte man förbättra de inhemska nötdjuren. Från de yngsta faserna i kv. Gesällen syns tendenser till inslag av större nötboskap, exempelvis bland benen i fyllningen till en brunn i fas 12 på tomt 283 (KG 602, A 200802). Nöt, relativ fördelning på olika slaktåldrar 60 50 40 % 30 Gesällen Mästaren 20 10 0 < 6 mån 6-18 mån 1,5-2,5 år 2,5-4 år 4-8 år > 8 år Slaktålder Fig. 10. Åldersfördelning av slaktnöt i materialen från kv. Gesällen och kv. Mästaren på Kvarnholmen i Kalmar. Gjord utifrån slitagebedömning på underkäkar enligt metod av Grant 1982. Åldersattribuering enligt Vretemark 1997. Materialet från de båda kvarteren ger en samstämmig bild av utslaktningen.

24 Nötboskapens slaktåldersfördelning visar att den stora mängden nötdjur slaktades inom åldersintervallet 4-8 år med en tonvikt på 4-5 årsåldern (fig. 10 och 11). Ungefär 20 % var äldre individer som troligen var över 8 år vid slakten. Ett tydligt inslag i form av spädkalvar utgjorde ungefär 10 % av nötdjuren. En jämförelse med åldersfördelningen i materialet från kv. Mästaren ger en mycket likartad bild (fig. 10). Nöt - åldersfördelning utifrån epifyser 4-5 år 2-3 år äldre än yngre än 1-2 år 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Får - åldersfördelning utifrån epifyser 2,5-3 år 1,5-2 år äldre än yngre än 3-4 mån 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svin - åldersfördelning utifrån epifyser 3-3,5 år 1-2 år äldre än yngre än 5-6 mån 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fig. 11. Åldersfördelning av slaktdjuren utifrån om epifyserna på rörbenen är sammanväxta eller ej, dvs om benen är vuxit färdigt vilket sker vid lite olika åldrar.

25 Könsfördelning, mellanhandsbenets distala bredd antal ben 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 ko oxe 0 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 mm Fig. 12. Könsfördelning av nöt utifrån mellanhandsben från tomt 283 och 290. Könsfördelningen, baserad på mellanhandsben, visar att 60 % av de slaktade nötdjuren var kor (fig. 12). Spädkalvarnas könstillhörighet var inte möjlig att fastställa, men ett rimligt antagande är att det i första hand var överskottet av tjurkalvar som slaktades så tidigt. Ett fåtal skador och sjukdomar kunde noteras på benfragmenten från kv. Gesällen, (tab. 5). Hos nötdjur påträffades några belastningsskador i bakben och höft. En fraktur i en ländkota kan sannolikt också vara en följd av hård belastning. Tab. 5. Redovisning av de skador och sjukdomar som noterades på benfragmenten. Tomt A nummer art benslag skada 283 301286 nöt mellanfotsben Belastningsskada, artros i proximala leden. 283 301286 nöt ländkota Kotkompression, läkt fraktur i kotkroppen. 283 196675 nöt höftben Belastningsskada i höftbenet. Eburnation i acetabulum vid pubis. 283 189938 nöt mellanfotsben Belastningsskada, artros i proximala leden. Ett fotrotsben (ct) delvis fastväxt. 283 252853 get mellanfotsben Benpålagring, inflammation på benets skaftdel. Tjuderskada? 283 99852 svin revben Fraktur, läkt utan att halvorna gått ihop. 283 214599 svin revben Fraktur, läkt utan att halvorna gått ihop.

26 Får/get Näst vanligaste däggdjuret i benmaterialet var får inklusive en mindre andel get (fig. 9). Eftersom det är svårt att se skillnad på ben från får och get klumpas dessa arter oftast ihop. I benmaterialet från kv. Gesällen fanns ett mindre inslag av getter. En get kunde mankhöjdberäknas till 59 cm. Bland fåren var det betydligt fler som kunde mätas och medelvärdet för mankhöjden hos fåren uppgick till 62 cm med en variation mellan 59-67 cm. Fragment av kranier visar att baggarna hade kraftiga böjda horn medan tackorna i allmänhet tycks ha varit hornlösa. Ett par tackor med horn påträffades dock vilket visar att det fanns en viss variation avseende behorning inom fårstammen i området. Får (get), relativ fördelning på olika slaktåldrar 60 50 40 % 30 Gesällen Mästaren 20 10 0 < 3 mån 3-9 mån 0,75-2 år 2-4 år 4-6 år > 6 år Slaktålder Fig. 13. Åldersfördelning av slaktade får/getter i Kalmar utifrån slitagebedömning på underkäkar enligt metod av Grant 1982. Åldersattribuering enligt Vretemark 1997. Materialet från de båda kvarteren ger en samstämmig bild av utslaktningen. Utslaktningsstrategin framträder tydligt av åldersfördelningen baserad på tandslitage (fig. 13) och av epifysstatus (fig. 11). Närmare 70 % av de får som slaktades var årslamm som gallrades ut på hösten för att reducera antalet djur inför vinterstallningen. Andelen äldre reproducerande får i materialet var därmed låg. Det är exakt samma förhållande som tidigare noterats i kv. Mästaren. Motsvarande höga andelar utslaktade årslamm finns också belagd i medeltida material från Öland, såväl på Eketorp som på Gråborg. I övrigt finns liknande utslaktningsmönster dokumenterat från framför allt centrala Västergötland och från Skåne. Det som avspeglas är en kombination av två faktorer; dels god tillväxt av årslammen genom bra beten, dels en stor betydelse av fårmjölken i det lokala kosthållet (Vretemark 1997, s. 90ff).

27 Könsfördelningen av fåren utifrån bedömningar på höftbenen visade att 60 % av de slaktade fåren som var äldre än 1 år var tackor. Det är den vanliga fördelningen i många stadsmaterial (Vretemark 1997, s. 117). Den stora mängden utslaktade årslamm kan inte könsbedömas, men det är rimligt att anta att bagglammen var i majoritet bland dessa. Ett mellanfotsben av get från tomt 283 fas 6 (KG 448) hade en skada mitt på benets skaftdel (tab. 5). Här fanns en lokal benpålagring som skulle kunna vara en följd av att geten hållits tjudrad och att ett rep eller annat skavt på bakbenet under en längre tid. Getter är erkänt svåra att hålla kvar i en hägnad och därför kan det ha varit nödvändigt att komplettera med tjuder. I övrigt noterades inga fler spår av skador eller sjukdomar bland får och getter. Svin Andelen svin låg mellan 10-20 % i faserna (fig. 8) på båda tomterna vilket visar att man inte åt så mycket fläsk jämfört med andra kategorier av kött. Ett fåtal mankhöjdsberäkningar kunde göras av vilka framgick att svinen var mellan 63-67 cm i mankhöjd. Det är jämförbart med medeltida svin som hade en genomsnittlig mankhöjd runt 65-70 cm (Vretemark 2000, s. 43). Den storleksökning som vi vet sker med svinen under 1700-1800-tal (Vretemark 2002, s. 27) syntes även i detta material genom inslag av ben från påtagligt stora svin i de yngre faserna, exempelvis i fas 12 på tomt 283 (A 200802, KG 602). Svin, relativ fördelning på olika slaktåldrar 50 45 40 35 30 % 25 20 Gesällen Mästaren 15 10 5 0 < 6 mån 6-18 mån 1,5-2 år 2-4 år > 4 år Slaktåldrar Fig. 14. Åldersfördelning av slaktade svin i Kalmar utifrån slitagebedömning på underkäkar enligt metod av Grant 1982. Åldersattribuering enligt Vretemark 1997. Materialet från de båda kvarteren ger en samstämmig bild av utslaktningen. Svinen slaktades i allmänhet vid 1,5-2 års ålder då de var fullväxta (fig. 14). Könsfördelningen av svinen gjordes utifrån tänder och käkar. Här av framgick att majoriteten av slaktsvinen, ca 80 %, var galtar i materialet som helhet. En motsvarande dominans

28 noterades även i kv. Mästaren (Vretemark 2011). Sannolikt höll sig hushållen med gödsvin som utfordrades med köksavfall och restprodukter från grönsaks- och spannmålsodling för att sedan slaktas när de växt till sig. Två fall av revbensbrott på svin noterades, båda från tomt 283, fas 4 (KG 690 och 873) (tab. 5). Frakturerna hade läkt utan kontakt mellan brottytorna vilket är rätt vanligt just vid frakturer på revben. Häst Av häst påträffades endast ett ben i fas 9 på tomt 283 (KG 871, A 217983). Det var ett tåben, närmare bestämt den andra falangen från bakbenet på en häst som bör ha varit runt 140 cm i mankhöjd. Tåbenet kan ha suttit kvar i en råhud tagits till tomten för vidare rengöring och preparering eller så har det helt enkelt kommit dit med utfyllnadsmassor till det konstruktionslager i vilket benet hittades. Hund Endast ett hundben fanns i materialet. Det var en halskota från en liten hund, påträffad i fas 4 på tomt 283 (KG 873, A 214599). Övriga spår av hund utgjordes av tuggmärken på ett höftben av hare i fas 4 på tomt 283 (KG 868, A 301648). Katt Några ben av katt hittades på tomterna, särskilt i fas 4 på tomt 283 där de mest benrika kontexterna fanns. Av de totalt 14 fragmenten härrörde tre ben från ej vuxna individer varav ett ben från en nyfödd unge (tomt 283, fas 7, KG 876). Snittspår kunde inte ses på något av benen, men det är ändå sannolikt att pälsen tagits tillvara. Kronhjort Av klövvilt hittades endast fyra fragment av horn i fas 4 (KG 868) på tomt 283. Alla hornbitarna hade sågmärken. Dessa hornfragment hör samman med hantverk och har inget med kosthållet att göra. Om bitarna var från fällhorn eller jaktfällda hjortar kunde inte avgöras. Hare Hare förekom i olika kontexter från både på tomt 283 och 290. Flest fynd kom från fas 4 på tomt 283 (KG 868). Samtliga fynd utom ett härrörde från fullvuxna individer. Det juvenila benet utgjordes av ett stort lårben från fas 13 på tomt 290 (KG 183). Storleken på benet tyder på att det kom från en fälthare och inte den något mindre inhemska skogsharen. Fältharen planterades in i Sverige vid flera tillfällen under 1700-1800-talen och kom sedan att bli den dominerande arten av hare i södra och mellersta Sverige. Övriga ben från hare i materialet förefaller mer sannolikt härröra från skogshare. Ekorre Av ekorre fanns endast ett ben i fas 6 på tomt 283 (KG 448) och ett ben i fas 11 på tomt 290 (KG 201). Båda dessa ben var skenben. Det ena benet var från en fullvuxen individ medan det andra kom från en ej helt vuxen ekorre. Det tyder på höst- eller vinterjakt. Eftersom pälskvalitén var bättre vintertid var det vanligen då som ekorrar jagades. Gås Bland gåsfynden kan det dölja sig något ben från vilda gäss, men troligen handlar det om tamgäss i huvudsak (fig. 8). Gås finns belagd på båda tomterna i nästan alla faser. I materialet

29 från tomt 283 är andelen gås ungefär en tredjedel av mängden hönsben, medan fördelningen är mer jämn på tomt 290. Skillnaden i frekvensen gås jämfört med höns mellan tomterna hänger helt säkert ihop med att tomt 283 vattensållats och att antalet av de mindre hönsbenen därför blivit högre härifrån. Det är dock tydligt att gås utgjorde en viktig komponent i hushållens kosthåll, något som tidigare också konstaterats i kv. Mästaren. Merparten av fragmenten härrörde från vuxna gäss. Andelen ungfågel uppgick till endast 2-3 % på tomterna. Höns Ben från höns finns i riklig mängd från båda tomterna. Det är troligt att man haft egen hönshållning på bakgårdarna i enklare hägn. Av hönsfynden härrörde ca 18 % från ungfågel. Ett par fragment av äggskal från fas 4 tomt 283 (KG 868) och fas 4 tomt 290 (KG 420) härrör troligen från hönsägg. På tomt 283, i faserna 2 (KG 449), 4 (KG 868), 9 (KG 871) och 12 (KG 642), påträffades sammanlagt fyra mellanfotsben från tuppar där sporren skurits av (fig. 15). Det syntes inga läkningsreaktioner på benen vilket visar att sporrarna skurits av från döda tuppar. Sannolikt togs sporren omhand för att användas, kanske inom folkmedicinen. Fig. 15. Mellanfotsben från tupp där sporren har skurits av efter slakten. Tomt 283, fas 12 (KG 642, A 236825). Hönsbenen från Kalmar representerar en större och grövre typ av höns jämfört med de medeltida höns som dokumenterats från Gråborg och Eketorp på Öland. Variationsbredden

30 pekar mot att förändringen mot kraftigare, mer köttavkastande höns, hade påbörjats och gett påtagliga resultat redan under 1700-talet. Kalkon Från tomt 283 finns 10 ben av kalkon tillvaratagna, från fas 2 (KG 449), 4 (KG 868 och 873), 6 (KG 448) och 10 (KG 634) medan de saknas från tomt 290. Kalkon har tidigare hittats i benmaterialet från kv. Mästaren och i och med dessa fynd på kv. Gesällen så blir det än mer tydligt att kalkon faktiskt ingick i tamfågelsbeståndet i Kalmar från 1600-talets slut och under 1700-talet, om än i begränsad omfattning. Det är först under 1500-talet som kalkonen, som kommer från Mellan-Amerika, börjar hållas som en matfågel i Europa. Spridningen går uppenbarligen ganska fort vilket vi bland annat kan avläsa utifrån kalkonfynd i tidigmoderna kulturlager från flera svenska städer, exempelvis Norrköping, Göteborg, Varberg, Jönköping och Kalmar. Gräsand Sammanlagt 18 ben av gräsand hittades på tomt 283 och 290. Gräsand var därmed den mest förekommande vilda fågeln i materialet från kv. Gesällen. Med tanke på det stora antalet analyserade benfragment framstår mängden vilda fåglar ändå som mycket ringa och det är uppenbart att lokal jakt på sjöfågel endast bedrevs i liten skala trots att det bör ha funnits gott om sjöfågel i närområdet. Samtliga ben kom från fullvuxna individer. Det är mycket svårt att skilja ben av tamanka från ben av gräsand. Därmed är det inte uteslutet att även tamanka skulle kunna ingå i materialet. Svärta Endast ett ben av svärta hittades på tomt 283, fas 2 (KG 449). Svärta fanns även i benmaterialet från kv. Mästaren där det var den mest förekommande andfågeln. Ejder Av ejder hittades ett par fragment på tomt 283, fas 4 (KG 868). Svan Ett ben av svan fanns i materialet från tomt 283, fas 12 (KG 549). Rödbena Ett höftben av en liten vadarfågel, troligen rödbena påträffades på tomt 283, fas 4 (KG 868). Stare Två mellanfotsben av stare, samma individ, påträffades på tomt 283, fas 2 (KG 449). Abborre Abborre var den näst mest företrädda fiskarten i materialet. En hel del fjäll visar att man hanterat och rensat färsk abborre på tomterna. Storleksvariationen på abborrarna var påtaglig. Här finns ben från mycket små individer upp till rejält stora. Det pekar mot ett husbehovsfiske där all fångst togs omhand. Gädda Gädda hittades i de flesta faser med god spridning på många olika kontexter. Gäddorna var av skiftande storlek, mest medelstora gäddor med längder runt 40-50 cm, men även mycket små

31 individer. Flera fynd av avhuggna framdelar av underkäkar visar att man hanterat och preparerat färska gäddor för torkning eller rökning på tomterna. Torsk Torsk var den sett till antalet fragment bäst företrädda fisken i materialet och uppenbart en mycket viktig komponent i kosthållet. Benen härrör i huvudsak från lokal fångst av små till medelstora torskar. Här finns gott om kraniefragment som visar att färsk fisk rensades och togs omhand på tomterna. Flera exempel på väldigt små torskar tyder också på att man fiskade själv och tog tillvara det som fanns att tillgå. Vid sidan av den lokalt fiskade torsken så påträffades även ett antal ben från fjärrtransporterad torsk från västerhavet. Det visade att även torrfisk konsumerades i hushållen på tomterna, på tomt 283 i fas 2 (KG 449), fas 4 (KG 868 och 873), fas 9 (KG 871), fas 10 (KG 634) och fas 11 (KG 633) samt på tomt 290 fas 6 (KG 518). Import av torrfisk från Norge finns belagd i tullhandlingar för Kalmar. Långa Förutom stor torsk påträffades även ett ben av långa, som även den kommit till Kalmar som torrfisk västerifrån. Benet av långa påträffades på tomt 283, fas 4 (KG 873). Det var ett ben i skuldergördeln med de typiska huggmärken som uppstår när de stora fiskarna klyvs och fläks upp för att hängas på torkställningar. Storleken på benet visar att långan var ca 1 meter lång. Sill Ben från sill förekommer frekvent i materialet från i stort sett samtliga faser, särskilt på tomt 283 som vattensållades. Precis som noterats tidigare i kv. Mästaren så visar benen att sillen generellt var något mindre än den sill som fiskades runt Öland under järnålder och medeltid (Hallström 1979, s. 452f). Det tyder också på att sillbenen i huvudsak härrörde från lokal fångst och inte från fjärrtransporterad större norsk eller flamsk sill som vi utifrån tullförteckningar vet importerades till Kalmar. Denna sill är generellt mer storväxt. Det finns dock enstaka större sillben som kan representera sådan importsill i de yngre faserna på tomt 290, fas 13 (KG 183) och på tomt 283, fas 10 (KG 634). Lax Enstaka ben av lax hittades både på tomt 283, i fas 2 (KG 449) och i fas 13 (KG 870) samt på tomt 290 i fas 11 (KG 201). Lax tillhörde uppenbarligen inte vardagskonsumtionen av fisk. Plattfisk Ben från plattfiskar fanns i flera faser särskilt i det vattensållade materialet från tomt 283. Det var huvudsakligen kotor och fenstrålar från piggvar, sannolikt från lokalt fiske. Karpfiskar Karpfiskar var, efter abborre, torsk och sill, en väl företrädd fiskkategori i de flesta faser på båda tomterna. Det finns många karpfiskar med mycket snarlika skelett. Dock ger svalgbenen en tydlig artbestämning. I detta material kunde svalgben av mört och id identifieras vilket tyder på att det var dessa karpfiskar som huvudsakligen konsumerades. Storleksmässigt är det stor variation vilket visar att man åt det som kunde fiskas oavsett storlek. Ål Av ål påträffades ett mindre antal ben på tomt 283, i faserna 2 (KG 449), 4 (KG 690) och 7 (KG 876).

32 Hornsimpa Hornsimpa finns företrädd i materialet med enstaka ben från tomt 283 fas 2 (KG 449), fas 4 (KG 873) och fas 12 (KG 642) samt tomt 290 fas 6 (KG 518). Hornsimpan går ner på djupare vatten på sommaren och fångas därför lättast under vinter-vår. Den har fiskats främst för rommen. Näbbgädda Endast ett fragment av näbbgädda påträffades på tomt 283, fas 2 (KG 449). Stör Stören är en broskfisk vilket innebär att skelettet inte bevaras i jorden. Däremot har den hårda benplattor i huden och en sådan påträffades på tomt 283 i fas 4 (KG 873) (fig. 16). Idag är stör starkt utrotningshotad, och det var säkert inte heller något vardaglig fångst på 1700-talet. Den fiskades för rommen, men även köttet konsumerades. I det medeltida materialet från Borgholm på Öland har också en benplatta av stör identifierats (Vretemark 2006, s. 218). Fig. 16. Benplatta från stör. Benplattan är ca 5 cm lång. Den har suttit i huden längs med ryggen. Störens skelett i övrigt är av brosk och bevaras inte i jorden. Ostron På tomt 283 hittades sammanlagt 4 bitar av ostronskal, i fas 4 (KG 873) och fas 12 (KG 549). Ostron finns inte i Östersjön eftersom de kräver en högre salthalt. Ostronskalen i kv. Gesällen är således spår av import västerifrån.