SSPF. skola-socialtjänst-polis-fritid. Anette Hillskär Malmfors, Göteborgs Stad Even Magnusson, polisen

Relevanta dokument
Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

SSPF Ett fokus på ungdomar i riskzonx

Anmälningsblankett - En dörr in

Malmö Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Samverkansöverenskommelse

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 (9) Brottsförebyggande rådet Sammanträdesdatum

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Arbetsbok. Barn och unga år i risk att utveckla eller som har kriminellt beteende och/eller missbruk

Handlingsplan Trygg och säker

Information om SPINK Samlad placerings- och inköpsfunktion Startade 1 mars 2018

Polis och kommun i samverkan! Brottsförebyggande och Trygghetsskapande arbete

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

Strategisk plan mot våldsbejakande extremism

Teamorienterat arbetssätt Majorna Linné. Socialtjänstens förändringsresa

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

En föräldrakoordinator berättar om koordinatorsarbetet och om koordinatorsrollen

ABCDE. Stadens strategi mot droger och missbruk - yttrande till revisionskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Rätt boende

Handlingsplan Trygg och säker

Kommunfullmäktige 11 juni

Handlingsplan

VÄSTBAS I STENUNGSUND

Ungdomsarbete och fritidsgårdar

Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

. ~~. L,J,1... Eva österlu d Hjort

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

Rätt boende

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Samverkansforum. BRÅ-råd 2. Grannsamverkan 3. Grannstöd 4. Krissamverkan 5. Orossamtal 6. Samtidigt Först 7. Social Insatsgrupp (SIG) Unga Vuxna 8

Konsultation med tandvård

Samordnad Individuell Plan SIP

Handlingsplan

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

SAMBAT Årsredogörelse och aktivitetsplanering

Samverkansöverenskommelse Polisen och Åre kommun

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Projekt Fotosyntes. Anders Nordgren Tel

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete

Hammarbyenhetens Samverkansprojekt

Rutiner vid polisanmälningar

Beskrivning av uppdrag och mandat

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Brottsförebyggande arbete i Enskede-Årsta- Vantör

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Ansökan. Sökanden. Arbetsmarknadscenter, Kompetens- och arbetslivsförvaltningen. Falköpings kommun FALKÖPING. Personnummer:

Närvarosatsningen Ett samverkansarbete i AFH Utbildning/Individ- och Familjeomsorg

Information om SPINK. Samlad placerings- och inköpsfunktion. GR-nätverk Marianne Forslund

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer

Psykisk hälsa - barn och unga

Samverkansöverenskommelse

Konsten att vara koordinator i samverkan

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Ansökan till Arbetsmarknadsenheten Falköpings Kommun

Samverkansöverenskommelse

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

SSPF i Skurups kommun

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Plan för Askim Frölunda Högsbos uppföljning av privata utförare. SDN Askim-Frölunda-Högsbo

Arbetsgången mellan EHT och Resurscentrummöte

Vettiga vuxna En utbildningsinsats med personal på fritidsgårdarna

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket

Ansökan. Sökanden. Arbetsmarknadscenter, Kompetens- och arbetslivsförvaltningen. Falköpings kommun FALKÖPING. Personnummer:

Samverkan Trygg och säker stad

Lägesrapport från förändringsprocessen Åtvidabergssamverkan för trygga och goda uppväxtvillkor

1. Strängnäs kommun tillsammans med Polismyndigheten avger medborgarlöften 2017.

SAMS - samverkan om sjukvårdsförsäkrade

Delredovisning av regeringsuppdrag

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Burlövs kommun Kommunstyrelsen KS/2012:

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete mot våldsbejakande extremism.

Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism beslut om remiss

Brottsförebygganderådet (BRÅ)

Umeå växer tryggt och säkert

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Samverkan mellan skolorna och socialtjänsten

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Slutrapport samverkan kring skolnärvaro

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Transkript:

SSPF skola-socialtjänst-polis-fritid Anette Hillskär Malmfors, Göteborgs Stad Even Magnusson, polisen

Insatser för ungdomar och unga vuxna Göteborgsmodellen samverkan mellan polis och Göteborg Stad

Skola-socialtjänst-polis-fritid (SSPF) Mål: Förhindra och minimera ungdomars brottslighet, drogmissbruk och andra riskbeteenden.

Bakgrund Behov av samverkan för att förhindra rekrytering till kriminella gäng Ung & Trygg och polisen får uppdrag. SSPF skapas år 2007. Framtidsverkstäder i alla stadsdelar Struktur tas fram Omorganisation till färre stadsdelar 2010 omstart SSPF Askim-Frölunda-Högsbo pilot Utvärdering av SSPF år 2015

SSPF i korthet Brotts- och drogförebyggande arbete Funktion i stället för person Fast struktur och dagordning Återkommande möten Samverkan kring individer och grupper Gemensamma åtagandeplaner

Arbetsgång Samtycke vårdnadshavare Myndighetsövergripande diskussion Snabb och samspelt åtgärd

SSPF i varje stadsdel Lokal styrgrupp Koordinator Lokal arbetsgrupp

Lokal styrgrupp Socialtjänst Områdeschef Polis Lokalpolisområdeschef Koordinator från lokal arbetsgrupp Skola Områdeschef Fritid Områdeschef/ sektorchef

Lokal arbetsgrupp Socialtjänst Enhetschef Socialsekreterare Socialsekreterare vid polisen Individärenden Kuratorer Lärare Socialsekreterare Fritidsledare Områdespoliser Polis Befäl ungdomspolis Koordinator (Absolut fördel socialtjänst) Skola Rektorer Fritid Enhetschef fritid Fritidsledare

Koordinator i varje stadsdel/kommun Tydligt mandat att driva SSPF-modellen Minst halvtidstjänst krävs enligt utvärdering Uppdrag: Förankra SSPF-modellen i stadsdelen/kommunen Vara mötesledare för arbetsgruppen Samordna samverkan och insatser Avrapportera till styrgruppen

Centralt processtöd Tillvarata och utveckla SSPF-modellen Koordinera regelbundna koordinatorsmöten Handleda och introducera nya koordinatorer i rollen Stödja fortsatt implementering Leda metodutveckling

Möten i lokala arbetsgruppen Fast dagordning individ och allmän Individ Vad har hänt sedan sist med samtycke, uppföljning etc. Nya ärende med samtycke Skapa gemensamma åtagandeplaner Eventuell hemgång av ungdomar som kan behöva stöd Allmän Nulägessituation i området. Kalender med gemensamma åtaganden Åtgärdsplaner för grupper av ungdomar det finns oro för

Styrgruppsmöten Leds av områdeschef IFO Två gånger per termin och vid behov Fast dagordning med avrapportering från koordinatorn: Mötesfrekvens och deltagande Antal samtycken Antal åtagandeplaner med uppföljning Lägesbild och inventering av riskungdomar Fastställa strategier och mål Säkerställa personal och strategier för uppdragen

Prioriteringar enligt riskprincipen för SSPF 1. Ungdomar som bedöms löpa hög risk för återfall i brott, t ex strategiska brott Mer intensiva och omfattande insatser 2. Ungdomar som bedöms löpa lägre risk Mindre omfattande insatser eller inga insatser alls

Inventering av ungdomar i riskzonen en del av lägesbilden 5. Uppföljning 4. Aktivitet Åtgärd 1. Lägesbild 2. Problembild Hög risk antal ungdomar Medelhög risk antal ungdomar Låg risk antal ungdomar 3. Metod Resurs Organisation 3. Syfte och mål

Samtyckesblankett Mitt samtycke gäller endast information som behövs för att de samverkande myndigheterna på bästa sätt skall kunna hjälpa mitt barn. Jag samtycker till att socialtjänsten, skolan, fritid och polisen samverkar kring mitt barns behov. Jag medger därför att dessa myndigheter får utbyta information om mitt barn utan hinder av sekretess. Samtycket gäller tills något annat överenskommes. Ort och datum: Underskrift: Namnförtydligande: Barnets namn: Barnets personnummer: Samtycket gäller t o m: Inremitterande handläggare: Myndighets tel :

Rekommendationer Varannan/var tredje vecka är en bra mötesfrekvens Förutbestämda mötesdagar Kommunikation mellan grupperna, t ex byta protokoll Utveckla former för gymnasieskolor och friskolor att vid behov ingå i lokala arbetsgrupper Koordinatorn bör tillhöra socialtjänsten för att få nödvändig tillgång till information i individärenden