SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Relevanta dokument
SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Material och metoder. from:

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Strategier mot skadegörare i ärter

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Biologisk markkartering

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Biologisk markkartering av patogener

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Biologisk markkartering av patogener

Delredovisning Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas

Biologisk markkartering

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Kan samodling med ärt och havre minska problem med ärtrotröta (Aphanomyces euteiches)?

Klippträda istället för svartträda

Publikationslista för Lena Engström

Biologisk markkartering av patogener

Gröngödsling mot jordburna svampar

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Innehåll. Bearbetning och bar mark Växtnäringsförluster Erosion Uteblivna ekosystemtjänster. Kvickrotskontroll i växande gröda

Tips på VPE-föredrag Nilla Nilsdotter-Linde

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Inventering av svampsjukdomar i fält och lager

Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver

Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG

Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Dränering Från missväxt till tillväxt

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Växtodlingskonferens Brunnby

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Abiotiska egenskaper hos åkermark i sydvästra Skåne och deras koppling till rotbrand hos sockerbeta

Tenta i växtfysiologi (BL3005)

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Plattform växtskydd.

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Kunskapsbaserat växtskydd i praktiken vilka faktorer spelar roll för lantbrukares beslutsfattande om växtskyddsåtgärder?

Klumprotsjuka orsakad av Plasmodiophora brassicae

Pythium kan angripa de flesta ogräs och kulturväxter (Middleton, 1943).

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Bin, bidöd och neonikotinoider

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet

29 maj Jordberga gård

Biologisk markkartering

Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI med inriktningar

Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Sveakonferensen januari 2015

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Proteininlagring i korn och vete årets läxa

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde

Patogena svampar (och närbesläktade)

Klippträda istället för svartträda

Forskning inom ekologisk produktion

Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Transkript:

Slutrapport 131219 till SLU EkoForsk för projektet SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö, SLU, kerstin.berglund@slu.se Paula Persson (växtpatologi), Inst för växtproduktionsekologi, SLU, Paula.Persson@slu.se Anna Mårtensson (markbiologi), Inst f mark och miljö, SLU, Anna.Martensson@slu.se Göran Bergkvist (växtodling), Inst för växtproduktionsekologi, SLU, Goran.Bergkvist@slu.se Desirée Börjesdotter (växtodling), Lantmännen Lantbruk, projektets första år. Desiree.Borjesdotter@lantmannen.com Doktorand: Shakhawat Hossain, Inst för växtproduktionsekologi, SLU, Shakhawat.Hossain@slu.se MSc Shakhawat Hossain knöts till projektet hösten 2008 och blev antagen som doktorand i oktober samma år. Den 15 november 2013 försvarade han sin avhandling Impact of Brassicaceae Cover Crops on Pea Root Rot (Aphanomyces euteiches) in subsequent peas. http://pub.epsilon.slu.se/10857/53/hossain_s_131018.pdf Avhandlingen grundar sig på 4 vetenskapliga artiklar: Hossain, S., Bergkvist, G., Berglund, K., Mårtensson, A. and Persson, P. 2012. Aphanomyces pea root rot disease and control with special reference to impact of Brassicaceae cover crops. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil & Plant Science 62(6):477-487. Hossain, S., Bergkvist, G., Berglund, K., Mårtensson, A., Glinwood, R. and Persson, P. Growth of Sinapis alba in Aphanomyces euteiches infested soil reduces pea root rot in subsequent peas (manuscript). Hossain, S., Bergkvist, G., Berglund, K., Mårtensson, A. Hallin, S. and Persson, P. Influence of Brassicaceae cover crops on ammonia-oxidising and nitrogen-fixing organism communities (manuscript). Hossain, S., Bergkvist, G., Berglund, K., Mårtensson, A., Glinwood, R., Kabouw, P. and Persson, P. Concentration and time-dependent effects of isothiocyanates produced from Brassicaceae shoot tissues on the pea root rot pathogen Aphanomyces euteiches (manuscript). Avhandlingen är projektets slutrapport och sammanfattas här på svenska.

Sammanfattning SAFEPEAS - Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk I projektet har studerats hur odling och inblandning av fånggrödor med olika glykosinolathalt påverkar ärtplantan, rotröteutveckling samt patogenen Aphanomyces euteiches tillväxt och utveckling. Växter inom familjen Brassicaceae innehåller en grupp svavelhaltiga ämnen s.k. glukosinolater. Då växtcellen skadas hydroliseras glukosinolaterna tillsammans med enzymet myrosinas, som också finns i cellerna, till flyktiga och/eller vattenlösliga ämnen som kan påverka jordburna växtpatogener. Ärt är en viktig proteingröda i svensk jordbruksproduktion och den fråga projektet ställer är: Kan en Brassica mellangröda före ärt hämma den allvarliga jordburna sjukdomsalstraren Aphanomyces euteiches och sjukdomen ärtrotröta och därmed stärka ärtgrödan? Projektet har varit uppdelat i fyra delar: Del 1 En litteraturgenomgång och sammanställning av tidigare studier hur brassicagrödor påverkar jordburna organismer. Målet var framförallt att sammanställa faktorer som påverkar ärtrotröta och i detalj analysera hämmande effekter av olika brassicagrödor. Aphanomyces euteiches livscykel. Diagram från Hughes, T. J., & Grau, C. R. 2007. Aphanomyces root rot or common root rot of legumes. American Phytopathological Society. Online publication. doi: 10.1094/PHI-I-2007-0418-01. Hossain, S., Bergkvist, G., Berglund, K., Mårtensson, A. and Persson, P. 2012. Aphanomyces pea root rot disease and control with special reference to impact of Brassicaceae cover crops. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil & Plant Science 62(6):477-487.

Del 2 Växthusstudier för att undersöka den direkta effekten av inkorporerad skottbiomassa av olika brassica arter på Aphanomyces i inokulerad jord samt den mer långtidsverkande effekten av intakta växande rötter i inokulerad jord fram till tidig blomning. Utvecklingen av ärtrotröta undersöktes i ett efterföljande biotest med ärtor. Ärtrotröta Aphanomyces eutheices och biotest på ärt Hossain, S., Bergkvist, G., Berglund, K., Mårtensson, A., Glinwood, R. and Persson, P. Growth of Sinapis alba in Aphanomyces euteiches infested soil reduces pea root rot in subsequent peas (manuskript). Del 3 Målet med denna del var att med DNA-baserad realtids-pcr-metodik analysera hur växande, intakta brassicarötter påverkar gynnsamma organismer, där vi valt att studera förändringen i mängden kvävefixerande bakterier och nitrifikationsorganismer. Graderingsskala för sjukdomsindex (ärtrotröta) i biotest Biotest på ärt Hossain, S., Bergkvist, G., Berglund, K., Mårtensson, A. Hallin, S. and Persson, P. Influence of Brassicaceae cover crops on ammonia-oxidising and nitrogen-fixing organism communities (manuskript).

Del 4 I in vitro studier, med torkat brassicamaterial av två arter med skild glukosinolatprofil, studerades effekten av volatila ämnen på A. euteiches mycel med tunn cellvägg och oosporer med kraftig cellvägg. Dessutom studerades effekter av koncentration av volatilerna och exponeringens varaktighet samt vilket mönster det initiala frigörandet av volatiler har från olika brassica-växtmaterial. Uppsamling av volatila ämnen från torkat, uppfuktat brassicamaterial Uppsamling av volatila ämnen i miljön runt brassicarötter Hossain, S., Bergkvist, G., Berglund, K., Mårtensson, A., Glinwood, R., Kabouw, P. and Persson, P. Concentration and time-dependent effects of isothiocyanates produced from Brassicaceae shoot tissues on the pea root rot pathogen Aphanomyces euteiches (manuscript, inskickat).

Viktiga resultat och slutsatser från SAFEPEAS-projektet Volatila ämnen som utvecklas från färsk Brassica juncea skottvävnad hämmar kraftigt växten av ärtrotrötepatogenen A. euteiches då den växer i ett slutet system in vitro. Volatila ämnen som utvecklas från färsk B. juncea skottvävnad som blandats in i Aphanomyces inokulerad jord, visade inte hämning av utvecklingen av ärtrotröta då ärt såddes direkt efter inblandningen. I en biosaneringsprocess är valet av brassicagröda viktig. Dessutom gäller det att uppnå en tillräckligt hög koncentration av volatiler och att exponeringen sker tillräckligt länge. Detta indikerar behovet av marktäckning efter inblandning av brassica-biomassa. Tillväxt av brassicaarter, speciellt vitsenap (Sinapis alba), fram till tidig blomning reducerar ärtrotröta signifikant jämfört med en icke-glukosinolatgröda. Volatila ämnen, s.k aliphatiska isothiocyanater, i rot-jord miljön runt vitsenapsrötterna kan vara en av faktorerna som medför hämning av ärtrotröteutvecklingen. Brassicagrödor med olika glukosinolatprofiler, som vuxit elva veckor efter sådd, reducerade inte mängden kvävefixerande bakterier eller bakterier och arcéer som är inblandade i nitrifikationsprocessen.