Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22 Postgironummer 625516-0 Organisationsnummer 222000-0265 Kommun Ort Göteborg Kontonummer Projektnr 470314 Kontaktperson Namn Lotta Wall Fax 031-335 51 19 Telefon 031-335 50 83 070 231 52 06 E-post Lotta.wall@grkom.se Finansiering Arbetsnamn Kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC Tidpunkt för start 1 jan 2010 Totalkostnad Annan finansiering -- Har ansökan skett till annan -- Underskrift Ort och datum Namnunderskrift Sökt belopp 518 000 Huvudmannens egen finansiering Ca 1 500 000 Se under rubrik Hur ska arbetet planeras/utvecklas Befattning Namnförtydligande Ort och datum Namnunderskrift Befattning Namnförtydligande 1
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC Vad gäller ansökan Socialstyrelsen har i sin rapport Social barnavård i förändring slutrapport från BBIC-projektet dragit slutsatsen att utsatta barns ställning stärks med BBIC. Elva av Göteborgsregionens medlemskommuner har under tiden december 2008 till november 2009 beviljats utvecklingsmedel till tidiga insatser från Länsstyrelsen för att införa, utveckla och stödja ett systematiskt användande av systemet BBIC. Denna ansökan gäller för tiden januari till december 2010 och söks för fortsatta aktiviteter för att införa, men framförallt utveckla och stödja ett systematiskt användande av BBIC i kommunerna. Vilka behov finns i kommunerna Socialtjänstens hantering av barnavårdsutredningar har under senare år satts i fokus. Socialtjänsten har kritiserats bl.a. för brister i handläggning och otydlighet vad gäller bedömningar om barns behov. Samtidigt har antalet anmälningar till socialtjänsten ökat bl.a. som en följd av utökat samarbete med skola och polis. Även anmälningar från allmänheten har ökat, sedan en del ärenden fått kraftig massmedial uppmärksamhet. Denna trend kan vi se generellt i Göteborgsregionens medlemskommuner. Barn som bevittnat våld har genom ny lagstiftning fått en starkare ställning som brottsoffer. Till det kommer kommunernas arbete med tillkommande målgrupper som exempelvis ensamkommande flyktingbarn och barn med funktionsnedsättning. Sett ur ett medborgarperspektiv finns det behov att stärka utsatta barns ställning. Kommunerna har det yttersta ansvaret att tillsammans med andra aktörer, särskilt hälso- o sjukvården, ansvara för detta. Det finns också behov hos kommunerna att på övergripande, strategisk nivå skaffa sig en överblick och kunna följa upp sin verksamhet och på så sätt öka sina möjligheter att ge utsatta barn rätt stöd och behandling. Kommunerna behöver i större utsträckning använda sig av utprövade och enhetliga bedömningsinstrument inom den sociala barnavården som bygger på forskning. Senare års forskning om implementering visar entydigt att det krävs konsekventa satsningar under flera år och på flera plan för att nya arbetssätt ska få genomslag. För att BBIC ska bli en långsiktigt hållbart systematiskt arbete krävs att det blir både välkänt och välanvänt, och kommunerna behöver fortsatt stöd i det arbetet. 2
Sammantaget finns ett fortsatt behov hos kommunerna av en bärande och gynnande struktur för att införa men framförallt utveckla och stödja ett systematiskt användande av BBIC i kommunerna. Mål med den planerade verksamheten Visionen med BBIC är att de barn och unga som behöver socialtjänstens insatser ska ha samma chanser i livet som alla andra barn i samhället. BBIC sätter barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga att tillgodose dem, samt faktorer i omgivningen. Målet med den planerade verksamheten är, som vid föregående ansökan, att stärka utsatta barns ställning genom bättre, tydligare och mer rättsäkra barnavårdsutredningar. Det gäller barn som befinner sig i missbruks-, vålds- eller andra riskmiljöer. Målet är också att genom att elva kommuner gör ytterligare en gemensam ansökan kan kommunerna stötta varandra och utnyttja styrkan med ett regionalt samarbete. Göteborgsregionens medlemskommuner samarbetar i nätverk, projekt och kompetensutveckling. Erfarenheten hittills är att samarbetet ger synergieffekter och ökar effektiviteten. Målet är vidare att inom den sociala barnavården använda sig av utprövade och enhetliga bedömningsinstrument som bygger på forskning. Ytterligare ett mål är att kunna överblicka och följa upp verksamheten på ett övergripande plan. Hur ska arbetet planeras/utvecklas? Arbetet planeras och utvecklas gemensamt av elva kommuner i Göteborgsregionen och det arbetet fortsätter bl.a. genom denna ansökan om utvecklingsmedel. De deltagande kommunerna är Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Kungsbacka kommun deltar också i planeringen och utvecklingen, men utan att söka medel eftersom de tillhör annat län. Deltagande kommuner startade ett gemensamt utvecklingsarbete under 2006 och har kommit en bra bit på väg. Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, och Mölndal har permanenta licensavtal för BBIC, medan Partille, Stenungsund och Öckerö kommer att söka permanent licens inom kort. Kommunernas BBIC-process har i flertalet kommuner lett till att man säkerställer implementering och kvalitetssäkring genom att BBIC-arbetet är en integrerad del 3
verksamhetens ordinarie resurser. Några av kommunerna satsar fortfarande särskilda personalresurser för införande och utveckling av BBIC. Flertalet kommuner har avsatt 50 100% av en heltid för implementering av BBIC. Kommunerna avsätter under 2010 tillsammans ca 1 500 000 kr för ansvariga och utbildare i BBIC. Till det kommer utbildningskostnader utanför projektet enligt utbildningsplan, kostnader för nätverk m.m. Hur har kommunerna organiserat införandet av BBIC? All utbildning i BBIC-systemet anordnas av Socialstyrelsen, som också utfärdar och övervakar licenser. Kommunernas utbildning i BBIC är systematisk och sker enligt särskild utbildningsplan. Inom varje kommun finns lokala organisationer för BBIC med 1 3 BBIC-utbildare och en BBIC-ansvarig i respektive kommun. Oftast finns det också ansvarig för ITsystemet. De BBIC-ansvariga har som regel en arbetsledande befattning. De har bl.a. ansvar för att sköta förankringen uppåt i organisationen och att BBIC-utbildningen och implementeringen drivs enligt Socialstyrelsens intentioner. De ansvarar för att utbildningsplanerna följs och vid behov revideras. BBIC-utbildarna ansvarar för att utbilda övriga inom organisationen. De utbildar nyanställd personal och personal som återkommit i tjänst, och de handleder och ger råd och stöd till kollegorna i deras utredningar. De ansvarar också för information till samarbetspartners. Kommunerna har etablerat och samlar regelbundet nätverk för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare. Inom kommunernas BBIC-nätverk tas ett gemensamt ansvar för att all ny personal utbildas i BBIC. De BBIC-ansvariga har beslutat att grundutbildning i BBIC ska genomföras varje termin. Kommunerna turas om att hålla i utbildningarna. Nätverket blir på så sätt en viktig plattform för Socialstyrelsens organisering av utbildningar. Under 2010 är Kungsbacka ansvarig för en fem dagars utbildning under maj och juni. Antalet anmälda deltagare till dags dato är ca 25 stycken. Det pågår även arbete med en ny utökad utbildningsplan för LSS-handläggare. Som i föregående ansökan är situationen sådana att kommunerna har kommit olika långt i sin implementering av arbetet med BBIC p.g.a. olika förutsättningar i respektive kommun. Gemensamt för alla kommunerna är emellertid att de alla står inför en kritisk period i den långsiktiga implementeringen. All erfarenhet visar att denna period kräver uthålliga stödprocesser i form av t ex vidareutbildning, handledning och samordning. 4
Det mest avgörande för hur de ska lyckas är troligen arbetsledningens konsekventa stöd och efterfrågan av resultat. Genom att de flesta BBIC-ansvariga har en arbetsledande funktion finns här goda förutsättningar att kunna stödja implementeringen av BBIC. En av BBIC-utbildarna har idag en samordnande funktion och fungerar som kontaktperson gentemot Socialstyrelsen. De BBIC-ansvariga behöver utvecklas och stödjas i sina uppdrag och from 1 dec 2008 har samordnaren kunnat sätta av särskild tid för uppdraget genom finansieringen från Länsstyrelsen. Insatsområden/struktur Arbetet har under 2008 och 2009 bl.a. utvecklats genom följande aktiviteter: Via tidigare projektmedel från Länsstyrelsen - Samordnare för BBIC-nätverk i Göteborgsregionen - Vidareutbildning av berörd personal, som är kopplad till BBIC, totalt 80 medarbetare - Handledning/coachning för BBIC-utbildare Via kommunernas finansiering - Vidareutbildning för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare - Tjänster för implementering och kvalitetssäkring av BBIC Arbetet under 2010 behöver fortsatt utvecklas genom bl.a. följande aktiviteter: - Samordnare för BBIC-nätverk i Göteborgsregionen - Handledning/coachning för BBIC-utbildare, vilket inkluderar coachning inför kommande steg med att vidareutveckla det systematiska arbetet - Vidareutbildning av berörd personal, som är kopplad till BBIC Vilka resurser behövs för 2010? Vidareutbildning för berörd personal kopplad till BBIC Utbildning i barnsamtal (via Göteborgs Universitet) ca 7 medarbetare/kommun, totalt 80 medarbetare Vidareutbildning för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare Handledning/coachning för BBIC-utbildare Totalt 22 personer Samordnare för BBIC-nätverk i Göteborgsregionen Motsvarande 25 % tjänst inkl sociala avgifter 14 000 kronor/mån Totalt sökt belopp 300 000 kr 50 000 kr 168 000 kr 518 000 kr 5
Kostnader i övrigt enligt kommunernas utbildningsplan 2010 och kostnader i samband med nätverksmöten m.m. tas inte upp i denna ansökan eftersom det hanteras av respektive kommun. Samarbetspartner Den viktigaste samarbetspartnern är Socialstyrelsen, som nationellt förvaltar BBIC och stödjer utvecklingsarbetet på olika sätt. Socialstyrelsen garanterar också kvalitetsutvecklingen genom att bevilja och övervaka licensavtal. Göteborgs universitet; utbildning i barnsamtal och Göteborgs stad Social Resursförvaltning; coaching av BBIC-utbildare. I planeringen ingår FoU i Väst/GR, genom stöd i arbetet med regional studie. Studien är tänt att ge möjlighet till kompetensutveckling med forskarstöd. Hur kommer utvärdering att ske 2010? Utvärdering sker genom att Socialstyrelsen beviljar och övervakar licensavtalen för BBIC. Kommunerna planerar att med FoU i Väst/GR som stöd genomföra en studie kring skolans uppfattning om BBIC-arbetet lett till förbättringar för den enskilde eleven. Fortsättning efter avslutad bidragstid? Införandet av BBIC i de berörda kommunerna fortsätter i den ordinarie verksamheten efter avslutad bidragstid. Respektive kommun ansvarar för att ansökan är politiskt förankrad i sin kommun. 6