2010-11-01 Handlingsplan NSI 2010 Dnr LiU-2010-01387 0(7) Handlingsplan Hälsouniversitetet Nöjd Student Index 2010
1(7) 1. Introduktion... 2 1.1. Framtagande av handlingsplan... 2 1.2. Avgränsningar... 3 1.3. Åtgärdsområde 1... 3 1.3.1. Prioriterade åtgärder... 4 1.4. Åtgärdsområde 2... 4 1.4.1. Prioriterade åtgärder... 4 1.5. Åtgärdsområde 3... 5 1.5.1. Prioriterade åtgärder... 5 2. Former för uppföljning av åtgärder utöver NSI 2012... 6 2.1. Det elektroniska kursvärderingssystemet, KURT... 6 3. Återkoppling till studenter om vidtagna åtgärder... 6 3.1. Arbetsmetod... 6 3.2. Informationsspridning... 6 4. Bilagor... 6 Bilaga 1. Sammanställning över programmens prioriterade åtgärder Bilaga 2. Programmens handlingsplaner 2:1. Arbetsterapeutprogrammet 2:2. Biomedicinsk analytikerprogrammet 2:3. Programmen inom medicinsk biologi 2:4. Masterprogrammet i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/logopedi/medicinsk pedagogik/ omvårdnad/sjukgymnastik 2:5 Logopedprogrammet 2:6. Läkarprogrammet 2:7. Sjukgymnastprogrammet 2:8. Sjuksköterskeprogrammet 2:9. Barnmorske- och Specialistsjuksköterskeprogrammen
2(7) 1. Introduktion 1.1. Framtagande av handlingsplan Denna handlingsplan avser arbetet gällande Nöjd student index (NSI) vid Hälsouniversitetet (HU). Handlingsplanen består av två delar. Den första delen är den gemensamma handlingsplanen där sådana delar ingår som det enskilda programmet inte kan åtgärda, och där fakulteten har ett övergripande ansvar. Den andra delen är de konkreta åtgärderna som är kopplade till studenterna, och som finns beskrivna i de programspecifika handlingsplanerna. Programmen prioriterar där åtgärder och har angiven ansvarig och tidplan för när dessa åtgärder ska genomföras. Information om NSI-resultatet för HU. HU har i NSI-undersökningen 2010 fått ett nöjd studentindex på 76, jämfört med universitetets nöjd studentindex på 81. I en jämförelse med de övriga fakulteterna ligger HU ungefär som filosofiska fakulteten (78) och utbildningsvetenskap (75), medan studenterna på tekniska fakulteten är aningen mer nöjda (86 mot HU s 76). HU bedriver undervisning på två campi. Studenterna på Campus Norrköping (80) var mer nöjda än studenterna på Campus US (76). I princip alla program på HU har ett högre index än vid föregående undersökning. Det kan vara ett resultat av att HU sedan förra undersökningen systematiskt har arbetat med de åtgärdsområden som framkom i undersökningen. Fortfarande finns dock kritik mot framförallt den fysiska arbetsmiljön, återkoppling till studenten och tydlighet i de krav som ställs på studenten m.m. Trots att många program har arbetat med återkoppling, får detta område fortfarande kritik. De program som särskiljer sig med lägre index totalt sett, är specialistsjuksköterskeprogrammen. Programmen har i sin gemensamma handlingsplan beskrivit möjliga orsaker till det låga indexet, där en förklaring kan vara att det gäller en annan studentgrupp som har varit ute i arbetslivet och har andra krav och förväntningar på studierna. Tillvägagångssätt för hur handlinsplanen har tagits fram. Fakultetsstyrelsen (FSM) gav 2010-06-09 Grundutbildningsnämnden (GUN) i uppdrag att ta fram en handlingsplan för HU. Grundutbildningsnämnden delegerade arbetet till Kvalitetskommittén som är en kommitté underordnad nämnden. Kvalitetskommittén påbörjade arbetet med handlingsplanen i augusti och rapporterade till GUN vid nämndens möte 2010-09-06 och 2010-10-11 då handlingsplanen presenterades i sin helhet. Kvalitetskommittén gav utbildningarna i uppdrag att ta fram programspecifika handlingsplaner. Resultatet från NSI-undersökningen redovisas för varje enskilt program, och i varje programs handlingsprogram har programmet valt vilka områden de aktivt arbetar med. Programmens handlingsplaner har tagits fram bl.a. efter arbete i t.ex. programutskott, lärarmöten och studiedagar där i många fall även studenter har medverkat. Programmen har även fått i uppdrag att ta andra utvärderingar som KURT, VFU-KURT och programutvärderingar i beaktande. De åtgärder som programmen planerar att genomföra, följer planeringen som är angiven i respektive programs handlingsplan. Uppföljning av arbetet utifrån handlingsplanen, inkl programmens handlingsplaner, kommer att göras till slutrapporteringen av NSI den 15 november 2011, då bl.a. respektive programansvarig kommer att få lämna in en PM till kvalitetskommittén om hur arbetet genomförts. En översikt över programmens valda åtgärdsområden finns som bilaga 1, och programmens handlingsplaner finns som bilaga 2. Kopplingar till den tidigare handlingsplanen Handlingsplanen daterad 2008-10-29 beskriver FSM s uppdrag vad gäller olika åtgärder. Iréne Rydberg gavs i uppdrag att i samråd med studenter, lokalförsörjningsenheten vid LiU, LiÖ försörjningscentrum, LOKE, Pedagogiskt Centrum, utbildningsprogrammen och institutionerna att arbeta med lokalfrågor, med anledning av kritik mot studenters fysiska arbetsmiljö, lokaler mm. Uppdraget bestod bl.a. av att
3(7) under 2009 och 2010 utöka antalet läs-/arbetsplatser för enskilda och grupper vid Campus US och vid Campus Norrköping. Det arbete som påbörjades 2008 kommer att fortsätta i och med 2010-års handlingsplan, läs mer om detta i åtgärdsområde 1, stycke 1.3 nedan. FSM gav även ett uppdrag till en person (ej namngiven i handlingsplanen) att i nära samverkan med Pedagogiskt centrum i samråd med studenterna, LiÖ-VFU-kontor, institutionerna och utbildningsprogrammen bl.a. dokumentera lärares pedagogiska kunskaper. Den rapport som lämnades från Pedagogiskt Centrum till FSM hade som huvudsyfte att bättre förstå innebörden i det missnöje studenter uttrycker i NSI-enkäten, men även att få ökad förståelse för hur förutsättningar för studenters och lärares arbete och relation ser ut och påverkar utbildningen. Inledningsvis gjordes ett utredningsarbete för att få fram underlag. Rapporten presenterades under våren 2010. I rapporten finns förslag på åtgärder för att förbättra studenters studiesituation och lärares arbetssituation. Detta arbete har påbörjats i form av pedagogiskt arbete i seminarieform och arbete med examinationsformer. 1.2. Avgränsningar Problemområden som bör lyftas inom andra delar av organisationen. När det gäller universitetets stödtjänster är det ett område som kan arbetas vidare med både centralt på LiU och lokalt på fakulteten. Det gäller t.ex studievägledning, där den centrala studievägledningen kan ge allmän studieinformation, och den lokala studievägledningen kan ge svar på program- eller utbildningsspecifika frågor. Studenterna anger i undersökningen att de inte vet var de ska vända sig för att få information om studier eller praktik utomlands. Detta sker centralt på LiU av International Office och lokalt av HU International och akademiska koordinatorer. Ett önskemål är att aktörerna tydliggör organisationen, så att studenterna vet till vem de ska vända sig. I undersökningen framkommer att studenterna upplevt psykisk ohälsa eller negativ stress. I första hand skall Studenthälsan utreda orsakerna men även arbeta tillsammans med programmen där det behövs. Studenterna riktar kritik mot universitetsbiblioteken, bl.a. gäller det på Campus Norrköping bibliotekets öppettider och att det är hög ljudnivå. På Campus US gäller det bl.a. utbudet av böcker för nya utbildningar (i det här fallet BMA-utbildningen). Biblioteket på Campus Norrköping har redan utökat sina öppettider, som en följd av årets NSI. 1.3. Åtgärdsområde 1 Ett prioriterat område där fakulteten har valt att satsa tid och resurser är lokalfrågan, dvs matplatser och den fysiska arbetsmiljön. Inger Sandström och Iréne Rydberg har i uppgift att koordinera arbetet. Målet efter NSI 2008 var att tillskapa 100 nya matplatser och 100 studieplatser inom Campus US. Som resultat av genomförda och planerade förändringar kommer en utökning med ca 80 studentköksplatser att uppnås till läsåret 2011-2012. Vid NSI 2008 var HU s studenter vid Campus Norrköping mer nöjda med fysisk arbetsmiljö än studenter vid Campus US, varför fakulteten valde att invänta de lokalförändringar som redan pågick vid Campus Norrköping under 2008. Vid 2010-års NSI-undersökning fick Campus Norrköping något sämre resultat när det gäller den fysiska arbetsmiljön än vid föregående undersökning, trots att t.ex. Kåkenhus nu är färdigbyggt. Iréne Rydberg och Inger Sandström avser att analysera situationen i samråd med LOKE för eventuella åtgärder. Totalbilden är att många studenter fortfarande anser att det saknas tillräckligt med matplatser, mikrovågsugnar och lugna studieplatser. Ett missnöje uttrycks även för vissa undervisningslokaler. Påbörjade åtgärder har bl.a. resulterat i att fler matplatser och studieplatser har skapats under augusti 2010, och fortsatta planerade åtgärder kommer att genomföras under 2011-2012.
4(7) 1.3.1. Prioriterade åtgärder Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Ca 30 platser i Café Cellskapet, plan 10 IS/IR / LOKE Aug 2010 2 Ca 20 öppna läsplatser vid trapphuset mot IS/IR / LOKE Aug 2010 HUB 3 Karta med studentkök markerade, kartan IS/IR Sept 2010 uppdateras efter hand 4 Hus 462 IS/IR / LOKE Jan 2011 Ca 20 nya studentköksplatser, ersätter gamla Ca 25 öppna läsplatser som även kan användas som matplatser 5 Hus 001 IS/IR / LOKE Våren 2011 Ca 40 studentköksplatser plan 9, Provisoriska platser 6 Bättre skyltning till matplatser IS/IR / LOKE Våren 2011 7 Ombyggnation Örat (kårhus) IS/IR / LOKE Hösten 2011 Nytt studentkök ca 50 platser, ersätter gamla 8 Hus 240 Studentkök / studieplatser Ca 40 matplatser Tillfällig lösning av studieplatser IS/IR / LOKE Hösten 2011 Hösten 2010 iordningställs i kontorsrum plan 10 9 Fler studentköksplatser med mikrovågsugnar IS/IR / LOKE 2011-2012 Fler studieplatser 10 Analysera missnöjet på Campus Norrköping (bl.a. Kåkenhus) IS/IR / LOKE 2011 1.4. Åtgärdsområde 2 Ett åtgärdsområde som fakulteten har valt att prioritera är externt förlagda utbildningsmoment, eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som är benämningen på HU. Den kritik som riktats mot fakulteten är bl.a. att det inte finns tillräckligt med VFU-platser, kvalitén på de VFU-platser som finns samt VFU-handledarnas kompetens. Fakulteten bör skriva avtal med kommuner i Östergötland vad gäller VFU-placeringar, och även andra landsting och kommuner som kan vara aktuella för vissa program. Fakulteten måste utarbeta en plan med konkreta åtgärder för hur man ska få tillgång till det antal praktikplatser utbildningarna har behov av. Programmen kommer att arbeta med andra frågor avseende VFU, t.ex. kontakter med handledare och kontakter med VFU-platsernas kontaktpersoner. Som allmänt utvärderingsinstrument finns även VFU-KURT, som resulterar i programspecifik utvärdering av den externt förlagda utbildningen. Programmen har i denna utvärdering överlag fått bättre resultat än i NSI-undersökningen. Nästan samtliga program har i VFU-KURT fått 4,0 av 5,0 i omdöme. 1.4.1. Prioriterade åtgärder Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Säkerställa att avtal finns för utbildningsprogrammens behov av VFUplatser inom landsting och kommun, samt att upprätta en HU-övergripande plan för ansvarig + PA Plan klar vår 2011
5(7) arbetet 2 Upprätta avtal med Linköpings och Norrköpings kommun angående VFU-platser 3 Initiera kontakt med Landsting utanför Östergötland (t.ex. för LOG, LÄK) 4 Verka för att VFU-handledare ges möjlighet till kompetensutveckling och handledarutbildning (t.ex. fristående kurs IMH) ansvarig ansvarig ansvarig, dialog med Landstinget Våren 2011 2011-2012 2011 1.5. Åtgärdsområde 3 Åtgärdsområdet pedagogiskt arbete måste hela tiden utvecklas. I den här handlingsplanen fokuseras på studentens första möte med problembaserat lärande (PBL) under kursen Hälsa, etik, lärande (HEL 1) som inleder studentens universitetsstudier, samt gemensamma aktiviteter för lärares kompetensutveckling där Pedagogiskt Centrum ansvarar för planering och genomförande. Underlaget i rapporten från Pedagogiskt centrum NSI projektet en utredning av studenters och lärares synpunkter på utbildningen och dess förutsättningar, 2010-03-30, används för fortsatta specifika åtgärder. Man skriver att en anledning till att HU får kritik för otydlighet vad gäller krav på studenten, kan vara en följd av att använda PBL som pedagogisk filosofi och metod. En åtgärd för att öka förståelsen för PBL kan vara att den pedagogiska delen under utbildningens första veckor betonas mer. Under studenternas första år vid HU är det speciellt viktigt att handledarna är kunniga, erfarna och engagerade så att studenten får förståelse för PBL som metod, och därmed lär sig hantera osäkerheten som kan förekomma med problembaserat lärande. 1.5.1. Prioriterade åtgärder Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Betona det problembaserade lärandet för nya studenter: Ta fram nya scenarion för att stimulera PBL 2 Betona det problembaserade lärandet för nya studenter: Använda nya examinationsformer för att stimulera basgruppsarbetet 3 Ta fram gemensam kursplanetext, HEL I och HEL II, för samtliga program 4 Ta fram kvalitetskriterier för rekrytering av handledare 5 Ge handledarutbildning vid handledarträffar på HEL 1 6 Kompetensutveckling för lärare: seminarieserie på Pedagogiskt Centrum, t.ex. PBL och examinationer, hur/vad ger man återkoppling till studenter i basgruppsarbete 7 Fortbildningskurser t.ex. interprofessionellt lärande, mentorsskap Ht 2010 Ht 2010 Ht 2010 Vt 2011 VT 2011 Pedagogiskt centrum Ht 2010, Vt 2011 Pedagogiskt centrum Ht 2011
6(7) 2. Former för uppföljning av åtgärder utöver NSI 2012 2.1. Det elektroniska kursvärderingssystemet, KURT Resultat från KURT Kursutvärderingarna som görs i KURT får generellt bra omdöme. Det gäller samtliga HU s utbildningar. Den gemensamma sammanställningen av samtliga kursutvärderingar i KURT vt 2010 visar att studenterna tycker att kurserna är genomförda enligt kursplan, de är nöjda med lärarnas engagemang under kursen och examinationsformerna har varit relevanta för kursens mål (samtliga områden har fått totalomdömet 4,0 av 5,0). Trots det här resultatet poängterar några programansvariga att frågorna behöver valideras. Frågorna är otydliga och kan tolkas på många sätt, t.ex. vilka lärare är det som avses? Dessutom kan man för närvarande svara på frågorna för en kurs innan den är avslutad. Resultatet från NSI visar inte denna nöjdhet i samma utsträckning. VFU-KURT På HU görs också en utvärdering av den externa utbildningen, VFU-KURT. Frågorna som ställts har varit bl.a. om studenten fått bra introduktion på VFU-placeringen, om de fått ett bra bemötande av andra anställda på VFU-placeringen, om studenten fått tillräcklig handledning för att nå lärandemålen m.m. Samtliga program har i VFU-KURT fått mycket bra omdömen. Nästan samtliga program har fått över 4,0 av 5,0 möjliga i omdöme, både ht 2009 och ht 2010. 3. Återkoppling till studenter om vidtagna åtgärder 3.1. Arbetsmetod Fakulteten informerar programansvariga via GUN, och de informerar sedan vidare i sin respektive organisation på lärarnas programmöten, i programutskott och på programråden där studenter från alla terminer finns representerade. Vissa program har planerat att lägga ut utvärderingar och handlingsplan på varje kurs/termins hemsida på It s learning så att studenterna som har tillträde till dessa sidor kan få tillgång till dessa dokument. 3.2. Informationsspridning Fakultetsledning och institutionsledning för vidare information till anställda på kansli och institutioner. 4. Bilagor Bilaga 1. Sammanställning över programmens prioriterade åtgärder Bilaga 2. Programmens handlingsplaner 2:1. Arbetsterapeutprogrammet 2:2. Biomedicinsk analytikerprogrammet 2:3. Programmen i medicinsk biologi 2:4. Masterprogrammet i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/logopedi/medicinsk pedagogik/ omvårdnad/sjukgymnastik 2:5 Logopedprogrammet 2:6. Läkarprogrammet 2:7. Sjukgymnastprogrammet 2:8. Sjuksköterskeprogrammet 2:9. Barnmorske- och Specialistsjuksköterskeprogrammen