Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur och drastiska effekter över hela planeten. En annan konsekvens är att vi är beroende av importerad energi för att ha en trygg energiförsörjning i Europa. Opålitliga handelspartners påverkar därmed vår energisäkerhet. Europas beroende av rysk olja och gas är ett tydligt exempel på detta. Förbränningen av fossil energi är största orsaken till utsläpp av växthusgaser och att klimatförändringar sker. Energisektorn och transporterna inom EU är de två sektorer som är mest beroende av fossil energi och orsakar mest utsläpp av växthusgaser. Som den senaste IPCC-rapporten bekräftar så är läget akut om vi ska klara 2-gradersmålet. Det bästa sättet att minska vårt fossilberoende är att bygga ut den förnybara energin, säkra att vi har förnybara drivmedel i tanken, satsa ännu mer på energieffektivisering för att minska påverkan på miljön och därmed minska Sveriges och Europas beroende av importerad fossil energi. Den här rapporten syftar till att beskriva Centerpartiets förslag på hur vi kan stärka EU:s energisäkerhet och samtidigt minska vår påverkan på klimatet. 2. Bakgrund Under Centerpartiets tid i regeringsställning har Sverige ökat takten och gått från 43 procent till 51 procent förnybar energi i vår energikonsumtion. Sverige har nu högst andel förnybar energi i hela EU. Men utsläppen av växthusgaser känner inga gränser och därför är det viktigt att vi har ambitiösa gemensamma mål på EU-nivå för att minska vår klimatpåverkan och vårt oljeberoende. Till 2020 innebär dessa mål att vi ska minska våra växthusgasutsläpp med 40 procent jämfört med 1990, säkra att 20 procent av vår energi kommer från förnybara energikällor, effektivisera vår energianvändning med 20 procent och öka andelen förnybar energi i transportsektorn till 10 procent. Målen till 2030 är fortfarande under förhandling, men Centerpartiets ståndpunkt är tydlig. Vi vill att EU ska fortsätta vara pådrivande i det internationella klimatarbetet och tycker därför att det är viktigt med höga ambitioner. EU behöver också stärka sin energipolitik för att klara sitt internationella åtagande om 80-95 procents utsläppsminskningar till 2050. Att EU ökar andelen förnybar energi är bra för klimatet, men det handlar minst lika mycket om att skapa en trygg och stabil energiförsörjning som är långsiktigt hållbar. Det är både en snabb och billig lösning, som tar oss bort från Europas starka beroende av ryska fossila bränslen och stärker EU:s inre marknad för energi. Det oroliga läget i östra Europa och ett stort beroende av rysk gas stärker bilden av att EU behöver satsa mer på förnybar energi. 3. vilka problem har vi att hantera? 1970 var Sverige ett av de allra mest fossilberoende länderna i hela OECD. Sedan dess har vi i Sverige kommit långt på vår hållbara resa, även om en hel del återstår för oss. Idag har vi 51 procent förnybart i vårt energisystem. 60 procent av vår el är förnybar och oljeberoendet har pressats tillbaka från 1970-talets 80 procent till dagens cirka 30 procent.
Men tittar vi ut i Europa så är det fortfarande framför allt olja, kol och gas som ger våra europeiska grannar värme och el. Sverige har valt en förnybar väg, men även här har vi utmaningar kvar. Exempelvis när det gäller oljan. I Sverige kommer 42 procent av vår olja från Ryssland och i transportsektorn är majoriteten av alla drivmedel oljebaserade. Medan vi har minskat användningen av fossil energi i industrin och i bostäder så är det jämförelsevis stiltje i omställningen av transporterna. I Sverige står transporter för en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser. I biltanken är strax under 90 procent fortfarande fossilt bränsle. Miljöbilarna har ökat på vägarna men vi behöver ett skarpare grepp och högre ambitioner för att fasa ut det fossila bränslet och ersätta med förnybart, både i EU och i Sverige. Gasen är en stor del av EU:s medlemsländer beroende av. Den fossila gasen spelar en roll i EU som vi i Sverige ibland har svårt att förstå. Sverige tillhörde de som tidigt byggde ut fjärrvärme och skapade en infrastruktur där vi snabbt kunde byta ut både oljan och kolet mot förnybara bränslen. Med den storskaliga vattenkraften, och kärnkraften, fick Sverige en god tillgång på el till låga priser och låga koldioxidutsläpp. Andra länder har gjort andra val. Medan det har varit naturligt för oss att ta vara på det förnybara så har länder som Storbritannien och Nederländerna haft naturgas som en av sina naturliga egna energikällor. I dessa länder, med flera, har man sett hur gasanvändningen efter andra världskriget ökade så mycket att gasen blev en av de dominerande el- och värmekällorna under 1960- och 1970-talen. Jämfört med kol, som tidigare dominerade som energikälla, såg man gasen som ett framsteg, som var renare och säkrare än kol. Det är detta som är bakgrunden till situationen idag, med ett EU som är otroligt starkt beroende av gas, och av att kunna importera stora mängder gas för att klara sina energibehov. Till skillnad från oljan som fraktas och handlas på en global marknad kors och tvärs över jordklotet, så är gasmarknaden fortfarande i hög grad lokal. Länder som Storbritannien, Nederländerna och Norge kan bidra med trygga gasleveranser, men de är långt från tillräckliga. Och därför är stora delar av Europa, inte minst östra Europa, helt beroende av gas från Ryssland. Idag kommer drygt 25 procent av den gas som används i EU från Ryssland, varav 16 procent av den passerar genom Ukraina. Samtidigt som konsekvenserna av Europas beroende av rysk energi blir allt mer uppenbar så påverkas Europa allt mer av att skiffergasanvändningen och skiffergasproduktionen i USA har ökat dramatiskt de senaste åren. Men detta märks snarare i form av billigt kol än av nya gasleveranser. Det är alltså inget som reducerat vårt fossilberoende. Tvärt om pekar mycket på att EU-länderna framöver kommer att bli ännu mer beroende än vad man redan är av att importera fossila bränslen, om man inte väljer en annan väg. Sammantaget importerar EU idag mer än hälften av sitt behov av fossila bränslen. Samtidigt har bland andra Europeiska Rådets ordförande varnat för att detta beroende ökar och kan om tjugo år vara så högt som 80 procent. Detta är ett beroende som bygger på Ryssland och Gulfstaterna som vitala leverantörer.
I EU kommer 25 procent av alla utsläpp från transporter. Efter energisektorn är transporterna den största bidragande orsaken till utsläpp av växthusgaser. Mål för att öka mängden förnybara drivmedel finns i EU till 2020, men diskuteras inte för år 2030. Centerpartiet har sedan tidigare haft frågan om nya energi- och klimatmål för EU till 2030 på agendan. Men som en följd av Rysslands agerande mot Ukraina och Krim-halvön är frågorna som rör vår energisäkerhet, försörjningstrygghet och vårt klimat alltmer aktuella. IPCC bekräftar dessutom i sin senaste rapport att vi världen över behöver minska utsläppen av växthusgaser med 40-70 procent till år 2050 för att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än 2 grader. Enbart om vi agerar kraftfullt nu och de närmsta åren har vi möjlighet att klara detta mål. Framför allt är deras rekommendation att det är genom att begränsa användningen av fossila bränslen som vi kan nå målet. Mellan år 2000 och 2010 ökade utsläppen av växthusgaser historiskt snabbt jämfört med något av de tre tidigare decennierna. Forskarna bakom IPCCrapporten menar att 80 procent av ökningen kom från förbränning av olja, kol och naturgas. Det leder till deras slutsats att energikällor med inga eller låga utsläpp av kol måste tre- eller fyrdubblas fram till år 2050 jämfört med idag för att nå 2-gradersmålet. Det här är utmaningar som energipolitiken kan, och ska, lösa. Visionen för Centerpartiets energipolitik är att Sverige ska ha ett hållbart energisystem inom en generation baserat på 100 procent förnybar energi. Oenighet inom EU och ett allt starkare fokus på händelserna i Ukraina och Ryssland har inneburit att ambitiösa målsättningar för att minska vårt fossilberoende inte har kunnat beslutas om. Att den processen drar ut på tiden är extra allvarligt när behovet av mål för förnybar energi för att få fram fler alternativ till den ryska gasen är viktigare än på mycket länge. 4. Vägen fram med förnybar energi IPCC:s rekommendation till världens länder är stöd till förnybar energi, avskaffning av subventioner till fossil energi, inklusive gas, liksom en teknikutveckling och stor förändring i samhället. För Centerpartiet är det alldeles uppenbart att vi måste ta sikte på ett hållbart energisystem. Ett hållbart energisystem är inte bara den mest långsiktiga lösningen, utan också det snabbaste sättet att göra oss mindre beroende av rysk gas och olja. För det första, den skapar en ökad egenförsörjning, diversifiering och trygghet. En högre andel förnybar energi innebär att vi producerar mer av vår eget energibehov och blir mindre beroende av importerad energi. Vi blir mindre beroende av några få stora anläggningar som utgör dagens kärnkraft och storskaliga vattenkraft eller fossila källor. Vår exponering mot störningar och kriser minskar. För det andra, den förnybara energin blir allt billigare. Kostnadsutvecklingen har gått snabbt åt rätt håll. Denna utveckling fortsätter och den förnybara energin kan nu på allt fler områden klara sig utan subventioner.
För det tredje, den förnybara energin är till skillnad från fossila energislag och kärnkraft snabb att bygga och börja producera. Det finns röster som pekar på skiffergasfyndigheter i Europa som en möjlig lösning på energiutmaningen. Men bortsett från de frågetecken som finns kring miljöpåverkan och det faktum att det är ett energislag som är fossilt, så är det också en långsam lösning som ligger åratal in i framtiden för de som väljer den. Andra energislag har långa ledtider i byggnation och planering, en eventuellt ny kärnkraft i Sverige skulle kräva många år bara i planering och tillstånd innan nybyggnad kan påbörjas. Den kärnkraft som nu byggs och planeras i Europa är betydligt dyrare än vad som från början budgeterades. I Finland ser bygget av det nya kärnkraftverket i Olkiluoto att kosta minst 80 miljarder kronor, mot den budgeterade kostnaden på drygt 30 miljarder. I Frankrike byggs ny kärnkraft i Flamanville till ungefär samma kostnader och till liknande fördyrningar av projektet. Dessutom är båda byggena många år försenade. Och i Storbritannien har den brittiska regeringen bestämt sig för att det är nödvändigt med ett garantipris på runt en krona kilowattimmen i 35 år för att det över huvud taget ska vara intressant att bygga en ny reaktor i landet. Kontrasten mot det förnybara är tydlig den byggs här och nu, tas i bruk på betydligt kortare tid, och kostnadsutvecklingen är på snabbt nedåtgående. I Sverige har vi ökat mängden förnybar energi i vår energikonsumtion med 41 procent mellan 2004 och 2012. Det innebär att vi idag i Sverige har 51 procent förnybart i vår energimix. Det är möjligt att på relativt kort tid åstadkomma samma utveckling i hela EU. Vi vill genom ett enkelt räkneexempel visa på de möjligheter som finns genom att satsa på förnybar energi. Om EU i genomsnitt under de närmaste tio åren skulle hålla samma ökningstakt som Sverige i att bygga ut sin förnybara energi skulle EU kunna bli helt oberoende av rysk gas år 2024, illustrerat i diagrammet nedan. Redan till 2020 skulle beroendet av rysk gas kunna halveras inom EU. Enskilda länder som Finland och Frankrike skulle mycket tidigare bli helt oberoende. 1 Om den importerade gasen från Ryssland skulle ersättas av förnybar energi skulle vi på EU-nivå totalt få en minskning som motsvarar 19 år av svensk kärnkraftsproduktion. För det fjärde, när energisektorn och transporterna i EU påverkar vårt klimat mest med utsläpp av växthusgaser är det också här behovet och potentialen är som störst. Forskningen pekar på det och vi kan märka det. Man kan redan tyda effekterna av klimatförändringarna med oförutsägbara temperaturer, kraftigare intensitet i stormar och varmare hav som rubbar ekosystemen. Allt detta kan motverkas med kraftfulla omedelbara åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. I Sverige har vi visat att vi kan producera och marknadsetablera förnybar energi och uppnå målen till 2020 med råge. Vi tror på samma kapacitet i resten av EU-länderna. 5. Centerpartiets förslag för att minska EU:s beroende av rysk fossil energi Målet för Centerpartiet är att vi ska ha ett klimatneutralt samhälle till år 2050 med ett hundra procent förnybart energisystem. Behovet är enligt IPCC-rapporten det snarlika. För Centerpartiet betyder det att vår energianvändning inte ska påverka klimatet, och att vi inte 1 Eurostat samt egna beräkningar.
heller ska vara beroende av rysk fossil gas och olja i Sverige. Vi är lika ambitiösa på EU-nivå och anser att det är viktigt att EU verkligen driver en ambitiös politik i enlighet med de långsiktiga målsättningarna om att minska utsläppen med 80-95 % till år 2050. Det finns inte en enskild lösning för att nå dessa mål. Centerpartiet presenterar därför ett paket av fyra kraftfulla åtgärder för att EU ska bli oberoende av rysk fossil energi och för att tackla utmaningen att klara 2-gradersmålet. För det första, det är hög tid att genomföra EU:s inre marknad för energi. Kan vi få en mer välfungerande inre marknad för energi så blir Europa automatiskt mer energieffektivt och vi får mer rationella investeringar. Samtidigt bidrar en inre energimarknad till att vi tillsammans kan minska vårt beroende av till exempel rysk gas och olja, och istället stötta varandra med vår energiproduktion. Ska vi lyckas med den inre marknaden måste vi se över regelverken, men vi måste också bygga ihop våra energinät med varandra. Sverige och Tyskland tecknade nyligen avtal om en ny elkabel, som kommer bidra till att balansera tysk vindkraft och svensk vattenkraft så att vi tillsammans kan utnyttja de lagringsmöjligheter som finns för den förnybara energin ännu bättre. För det andra, vi måste höja tempot i att bygga ut den förnybara energin, och vi måste använda energin mer effektivt. Därför är det bra att den förnybara energin nu snabbt blir allt billigare. För vindkraften har vi sett hur varje fördubbling av den installerade kapaciteten minskat kostnaden med ungefär 14 procent. För solceller har kostnaden på fem år minskat med uppemot 80 procent. Den utvecklingen fortsätter och på allt fler områden kan den förnybara energin nu klara sig utan subventioner. Den förnybara energin är också i motsats till fossila energislag och kärnkraft snabb att bygga ut och kan snabbt börja leverera energi. För det tredje, vi måste höja priset på koldioxidutsläpp. EU:s utsläppshandel har rasat och det är ett faktum att vi dras med ett stort överskott av utsläppsrätter. Insatser behövs göras nu för att reformera EU:s utsläppshandel, så att priset stiger och så att utsläppshandeln blir mer stabil kommande handelsperioder. Det är avgörande för utsläppshandeln att utsläppsminskningarna skärps, för klimatets skull och för att ett långsiktigt hållbart koldioxidpris ska ge de långsiktigt korrekta incitamenten för investeringar och ekonomiska beslut. Ett högre pris på koldioxid kommer leda både till mer förnybart och ökad energieffektivisering. För det färde, det krävs en handlingsplan för förnybart i transportsektorn. Oavsett utfallet i förhandlingarna om EU:s nya klimat och energiramverk till 2030 kan vi konstatera att stora insatser krävs för att komma framåt. Detta gäller inte minst transportsektorn där EU länderna alla delar utmaningen i att bryta oljeberoendet. Skall EU och Sverige nå våra långsiktiga mål att möta klimatutmaningen till 2050 krävs åtgärder för transporterna nu. Sverige har gått före. Vi har satt en prioritering om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, vi har högsta andelen förnybart energi i transportsektorn i EU och vi tar fram åtgärder för att gå vidare. Nu vill Centerpartiet
att EU tar nästa steg, för att ta fram en handlingsplan för att bryta fossilberoendet i Europas transportsektor. För det femte, så måste allt detta bli verklighet genom att EU antar ett nytt klimatoch energipaket. En ny ambition med innebörden av alla dessa delar: inre marknad, tuffa klimatmål, mer förnybar energi och hållbara drivmedel liksom tuffa styrmedel för att prissätta kolet. Ett klimat- och energipaket som inte bara innebär nya insatser, utan som också har ett oerhört signalvärde, som visar att vi vill ha ett alternativ till den fossilbaserade osäkerheten. I klimat- och energipaketet vill Centerpartiet se bindande målsättningar till 2030, som en del på vägen till målet 2050.