till beräkningarna av fjärde kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till föregående kvartal säsongrensat, om inget annat anges. Dessutom finns en text om säsongrensning i nationalräkenskaperna. Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 5 Offentlig konsumtion... 7 Investeringar... 10 Lager... 12 Utrikeshandel... 14 Näringslivets produktion... 16 Sysselsättning... 18 Multifaktorproduktivitet... 21 Inkomster och sparande... 23 Avstämning... 28 Revideringar... 31 Säsongrensning av nationalräkenskaper... 35 Statistiska centralbyrån 1
BNP kvartal 2 Statistiska centralbyrån
BNP-utvecklingen Export och hushållskonsumtion bakom stark tillväxt Drivkrafterna bakom BNP-tillväxten ändrade karaktär fjärde kvartalet och exporten visade styrka. Även om hushållskonsumtionen gav ett tydligt tillväxtbidrag var det inte i samma omfattning som för exporten. Några stora poster av engångskaraktär lyfte importen, men dessa drog upp investeringarna i samma omfattning och fick ingen effekt på BN P- tillväxten. Exportnettot gav trots detta ett svagt positivt tillväxtbidrag. BNP ökade med 1,1 procent fjärde kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det är, tillsammans med första kvartalet 2013, den starkaste ökningen sedan återhämtningsåret 2010. Tillväxttakten har tilltagit under året. Till skillnad mot de senaste kvartalen var det framförallt exporten som bidrog till den starka tillväxttakten. BNP, procentuell förändring, säsongrensad och jämförd med kvartalet innan respektive kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal året innan. Perioden 2000-2014 Viss ljusning i tysk ekonomi Sveriges BNP-tillväxt fjärde kvartalet står sig väl i en internationell jämförelse. I EU ökade BNP med 0,4 procent (euroområdet +0,3 procent) säsongrensat och jämfört med föregående kvartal, vilket var marginellt starkare än tredje kvartalet. För USA dämpades tillväxten något till 0,7 procent. Utvecklingen i EU lyftes främst av en stigande tillväxttakt i Tyskland, men även i Spanien, medan utvecklingen dämpades av en svagare tillväxt i Storbritannien och Frankrike. Sett till Sveriges större handelspartners tilltog BNP-tillväxten, förutom i Tyskland, även i Norge medan tillväxten Statistiska centralbyrån 3
BNP kvartal dämpades något i Storbritannien. För Danmark och Finland har inga BNPuppgifter för fjärde kvartalet ännu publicerats, men tillväxten tidigare under året har i båda länderna varit svag. Exporten lyfte BNP-utvecklingen Det var framförallt exporten av tjänster som bidrog till tillväxten fjärde kvartalet, med en ökning med 5,1 procent jämfört med kvartalet innan. Denna ökning står ut i jämförelse med tidigare kvartal under året trots att tjänsteexporten har växt kraftigt även tidigare. Varuexporten stod också för ett relativt stort bidrag och sammantaget var det säsongrensade bidraget till BNP-tillväxten från exporten 1,2 procentenheter. Även om också importen ökade kraftigt bestod den ökningen till stor del av ett fåtal poster inom tjänsteimporten som bedöms vara av engångskaraktär. Denna del av tjänsteimporten var kopplad till FoU-investeringar vilket medförde att BNP-effekten blev neutral. Bidraget till BNP-tillväxten från importen uppgick därmed till -1,1 procentenheter, men trots detta gav exportnettot således ett svagt positivt BNP-bidrag. Utöver exporten bid rog även hushållens konsumtion klart till BN P- tillväxten efter att ha varit oförändrad tredje kvartalet. Förbättringen jämfört med tredje kvartalet syntes framförallt inom konsumtionen av transporter och fordon. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,5 procent vilket gav ett marginellt BNP-bidrag. Det kraftiga bidraget från fasta bruttoinvesteringar var uppblåst av samma fåtal poster som drog upp tjänsteimporten. Däremot fortsatte bostadsinvesteringarna att utvecklas starkt och gav ett betydande bidrag till de totala investeringarna. Lagerinvesteringarna hade en marginellt negativ effekt på BNPutvecklingen. Bidrag till säsongrensad BNP-utveckling, procentenheter. 2013kv4 2014kv1 2014kv2 2014kv3 2014kv4 Hushållens konsumtion 0,4 0,2 0,6 0,0 0,4 Offentlig konsumtion 0,1 0,1 0,2 0,2 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 0,0 0,6 0,2 0,4 0,6 Lagerinvesteringar 0,6-0,2 0,2 0,1-0,1 Export 0,2 0,4 0,3 0,5 1,2 Import -0,4-0,8-0,8-0,6-1,1 Exportnetto -0,2-0,4-0,5-0,1 0,1 BNP 0,9 0,3 0,6 0,5 1,1 4 Statistiska centralbyrån
Hushållskonsumtionen Transporter lyfte hushållskonsumtionen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 1,0 procent fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan säsongrensat. Ökade utgifter för bland annat transporter samt övriga varor och tjänster bidrog mest till utvecklingen. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade den egentliga hushållskonsumtionen med 2,5 procent. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. 3 2 2 1 1 0-1 -1-2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,0 procent fjärde kvartalet säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Störst positiv inverkan på den totala hushållkonsumtionen fjärde kvartalet hade utgifter för transporter samt övriga varor och tjänster. Utgifter för transporter ökade med 2,1 procent från det tredje till det fjärde kvartalet säsongrensat och bidrog med 0,3 procentenheter till den totala konsumtionsökningen. I posten transporter ingår bland annat utgifter för nya och begagnade bilar som ökade med 3,7 procent i kvartalstakt. Övriga varor och tjänster, som bland annat omfattar hushållens utgifter för finansiella tjänster, ökade med 1,4 procent och bidrog med 0,2 procentenheter till konsumtionsökningen. 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 5
BNP kvartal Till den totala konsumtionsökningen bidrog även utgiftsökningar för livsmedel, kläder och skor, möbler, fritid och underhållning samt hotell och restaurang. Dessa utgiftsposter bidrog med vardera 0,1 procentenhet till den totala hushållskonsumtionen mätt i säsongrensad kvartalstakt. Även boendeutgifterna, som står för cirka en fjärdedel av den totala hushållskonsumtionen, steg och bidrog med 0,1 procentenhet till den totala uppgången. Därtill noterades små utgiftsökningar för delposterna alkohol och tobak, hälso- och sjukvård, kommunikation samt utbildning. Bidrag till den egentliga hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 fjärde kvartalet 2014, volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal och bidrag i procentenheter. COICOP Volymutveckling Bidrag 01 Livsmedel 0,7 0,1 02 Alkohol och tobak 0,0 0,0 03 Kläder och skor 1,7 0,1 04 Bostad 0,2 0,1 05 Möbler 1,3 0,1 06 Hälso- och sjukvård 0,7 0,0 07 Transporter 2,1 0,3 08 Kommunikation 0,7 0,0 09 Fritid och Underhållning 0,8 0,1 10 Utbildning 0,2 0,0 11 Hotell och restaurang 1,1 0,1 12 Övriga varor och tjänster 1,4 0,2 15 Svensk konsumtion utomlands 2,7 0,1 16 Utländsk konsumtion i Sverige 1,6-0,1 TOTALT 1,0 1,0 Svenskars konsumtion utomlands ökade med 2,7 procent och bidrog med 0,1 procentenhet till den totala uppgången av hushållskonsumtionen mätt i säsongrensad kvartalstakt. Utländska besökares konsumtion i Sverige ökade med 1,6 procent och motverkade därmed den totala uppgången med 0,1 procentenhet. Eftersom hushållskonsumtionen endast ska återspegla svenska hushålls konsumtion dras utländska besökares inköp i Sverige bort från den totala konsumtionen. 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) 6 Statistiska centralbyrån
Offentlig konsumtion Konsumtionsökning i offentliga myndigheter Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 3,0 procent fjärde kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period föregående år. Landstingens och statens konsumtion ökade med 3,7 respektive 3,3 procent, medan kommunernas steg något mindre, med 2,3 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Fjärde kvartalet ökade konsumtionen med 2,3 procent. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Antalet elever i kommunala grundskolor har ökat vilket bidrog till en ökad konsumtion fjärde kvartalet. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor har dock minskat, beroende på mindre elevunderlag. Ökningen av antalet barn inom den kommunala förskolan bidrog också till en högre konsumtionsutveckling. Äldreomsorgen höll tillbaka konsumtionen inom kommunerna något, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att antalet vårdplatser i särskilt boende för de äldre minskade till förmån för insatser inom hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreomsorg i privat regi vilket istället redovisas som sociala naturaförmåner. Sociala naturaförmåner ökade med 8,0 procent och är en stor utgiftspost för kommunerna. Det var främst äldrevård i privat regi som ökade, både hemtjänst och särskilt boende. Kommunernas försäljning minskade med Statistiska centralbyrån 7
BNP kvartal 0,5 procent fjärde kvartalet. Eftersom försäljning ger kommunerna en intäkt som finansierar en del av den kommunala verksamheten, exempelvis avgift för förskola, reduceras därmed konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Fjärde kvartalet ökad e landstingens konsumtion med 3,7 procent. Landstingens förbrukning ökade med 5,8 procent. En stor del av förbrukningen består av köp av verksamhetsanknutna tjänster såsom köp av laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster vilka ökade kraftigt fjärde kvartalet. En annan stor del av förbrukningen är inköp av material och tjänster. Här ingår bland annat sjukvård och läkemedel men även lokalkostnader och förbrukningsmaterial. Antalet arbetade timmar ökade med 1,4 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under en rad år steg dessa vårdavtal kraftigt men sedan år 2011 har ökningstakten dämpats och de senaste två kvartalen har de t.o.m. minskat något. Läkemedelsförmånen är en annan betydande del av landstingens sociala naturaförmåner, vilken ökade det fjärde kvartalet. Landstingens utgifter för sociala naturaförmåner ökade därmed totalt med 0,2 procent. Försäljningen hos landstingen minskade med 0,7 procent. En del av försäljningen består av patientavgifter, vilka minskade fjärde kvartalet. Övrig försäljning av verksamhet ökade däremot. Statens konsumtion ökade fjärde kvartalet med 3,3 procent. Statens förbrukning ökade med 3,1 procent i volym. Det beror främst på att inköpen av varor och tjänster ökade hos några myndigheter, främst Försvaret och Migrationsverket. Hyrorna, som är en del av förbrukningen, fortsatte att öka kraftigt och steg med 6,9 procent mätt i volym. Migrationsverket stod för en stor del av denna ökning på grund av ökat antal asylsökande samt brist på bostäder. Antalet arbetade timmar inom staten ökade med 1,8 procent fjärde kvartalet. Det beror bland annat på att Migrationsverket har ökat antalet anställda under senaste året. Försäljningen inom staten minskade med 2,7 procent, vilket ökar konsumtionsutgifterna. Statens sociala naturaförmåner minskade i volym med 12,5 procent. Arbetsförmedlingens anslag för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade, bland annat beroende på att fler arbetslösa gått från aktivitetsstöd till att bli sysselsatta. Anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare steg däremot kraftigt. Orsaken är att allt fler omfattas av etableringsreformen som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. 8 Statistiska centralbyrån
Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 5 4 3 2 1 0 Stat Kommun -1 Landsting -2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2012 2013 2014 Statistiska centralbyrån 9
BNP kvartal Investeringar Bostadsinvesteringarna visade fortsatt styrka De fasta bruttoinvesteringarna fortsatte att öka fjärde kvartalet i jämförelse med det tredje säsongrensat. Investeringarna höjdes dock betydligt av poster inom FoU som bedöms vara av engångskaraktär. Utöver FoU-investeringarna fortsatte bostadsinvesteringarna och även övriga bygg- och anläggningsinvesteringarna att utvecklas starkt. Däremot minskade maskininvesteringarna. De fasta bruttoinvesteringarna steg med 2,7 procen t från tredje till fjärde kvartalet säsongrensat och har nu ökat sju kvartal i rad. Fjärde kvartalet lyftes kraftigt till följd av poster inom FoU-investeringarna som bedöms vara av engångskaraktär. Dessa poster påverkade dock inte BNP-tillväxten totalt eftersom den vägs upp av en motsvarande post inom tjänsteimporten. Fjärde kvartalet ökade immateriella tillgångar, som inkluderar FoU-investeringar, med 15,2 procent. Därutöver ökade bostadsinvesteringarna med 5,0 procent säsongrensat, vilket följde starka kvartalsvisa ökningstal på 4,4 respektive 3,0 procent de två föregående kvartalen. Investeringar i övriga byggnader och anläggningar ökade med 1,7 procent jämfört med föregående kvartal. Svagare gick det för maskiner, inventarier samt vapensystem som backad e med 4,5 procent. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med föregående kvartal säsongrensat respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 8,0 6,0 4,0 2,0 240 220 200 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 180 160 140 120 100 Procentuell förändring Miljarder kronor 10 Statistiska centralbyrån
Ökade investeringar inom fastighetsbranschen Jämfört med motsvarande kvartal året innan, d.v.s. mätt i årstakt, ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 8,3 procent Fjärde kvartalet gav de fasta bruttoinvesteringarna ett bidrag med 1,9 procentenheter till den faktiska årsvisa BNP-tillväxten på 2,7 procent. Näringslivets investeringar steg med 11,9 procent och tillverkningsindustrin ökade sina med 29 procent. Uppgången beror som tidigare nämnts delvis på poster som bedöms vara av engångskaraktär. Energibranschens investeringar ökade med måttliga 1,0 procent medan branscherna inom mineralutvinning fortsatte att utvecklas svagt och sjönk med 23 procent fjärde kvartalet i årstakt. Tjänsteproducenternas investeringar utvecklades överlag starkt och ökade med 9,5 procent där fastighetsverksamhet fortsatt var motorn bakom uppgången. Dessutom ökade även investeringarna i branscherna informations- och kommunikationstjänster och företagstjänster relativt mycket. Volymutveckling samt bidrag fjärde kvartalet 2014 jämfört med fjärde kvartalet 2013. Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher 15,6 4,7 Tillverkningsindustrin C10-C33 29,3 5,0 Tjänstebranscher 9,5 4,4 Näringslivet 11,9 9,1 Offentliga myndigheter -3,8-0,9 Totalt 8,3 8,3 Vapensystem tyngde offentliga investeringar De offentliga myndigheternas investeringar minskade med 3,8 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Primärkommunerna ökade med 1,9 procent. Stockholms kommun noterades för de största investeringarna. Landstingens investeringar ökade med 5,1 procent, bland annat till följd av byggprojektet Nya Karolinska i Stockholm. Statens investeringar minskade däremot relativt kraftigt, med 9,6 procent fjärde kvartalet mätt i årstakt. Nedgången förklaras till stor del av minskade investeringar i militära vapensystem, som sedan omläggningen i september i fjol till det nya statistikregelverket ENS 2010, nu klassas som investering i nationalräkenskaperna. Investeringar i militära vapensystem kan variera kraftigt mellan kvartalen och under jämförelsekvartalet, fjärde kvartalet 2013, var dessa relativt höga. Statistiska centralbyrån 11
BNP kvartal Lager Svagt minskade lagerinvesteringar Lagerinvesteringarna minskade fjärde kvartalet 2014 med 11,8 miljarder kronor och höll tillbaka BNP-utvecklingen mätt i årstakt med 0,2 procentenheter. Enligt säsongrensade data drog lagerinvesteringarna ned BNP-tillväxten med 0,1 procentenheter mellan tredje och fjärde kvartalet 2014. Lagerinvesteringarna BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen under motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P. I säsongrensade värden beräknas lagerinvesteringarnas BN P- påverkan som förändringen under kvartalet minus förändringen föregående kvartal i procent av BNP föregående kvartal. Lagerinvesteringarna säsongrensas endast på aggregerad nivå och då inklusive förändringar i värdeföremål. Avsnittet nedan beskriver därför genomgående jämförelser mot motsvarande kvartal föregående år. Vanligtvis sker en lageravveckling fjärde kvartalet, vilket även skedde 2014. Industrins totala lager minskade och höll tillbaka BNP-utvecklingen. Även varuhandelns lager minskade men gav ett svagt positivt bidrag till BNP-utvecklingen eftersom avvecklingen var mindre än motsvarande kvartal 2013. Inom industrin minskade både insatsvarulagren och lagren av produkter i arbete m ätt i årstakt. Minskningen av insatsvarulagren d rog ner BNPutvecklingen, medan produkter i arbete och lagren av färdiga varor bidrog positivt. Sam mantaget höll ind ustrins lagerföränd ringar tillbaka BN P- tillväxten med 0,2 procentenheter. Förändringarna på varugruppsnivå inom varuhandeln var relativt stora. Inom partihandeln minskade lagren av beklädnadvaror och hemutrustning, medan apoteksvaror ökade. Inom detaljhandeln drevs nedgången också av att beklädnadsvarorna minskade, men nedgången hölls tillbaka av större lager av hemutrustning, livsmedel och övriga dagligvaror. Inom motorhandeln tog förändringarna på varugruppsnivå ut varandra. Lager av nya bilar ökade medan bildelar minskade ungefär lika mycket. Varuhandelns bidrag till BNP-utvecklingen var mycket svagt positiv. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, gav ingen påverkan på BNP-utvecklingen. 12 Statistiska centralbyrån
Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, säsongrensat, procentenheter 3 2 1 0-1 -2-3 123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Statistiska centralbyrån 13
BNP kvartal Utrikeshandel Exporten vände uppåt Fjärde kvartalet 2014 fortsatte både importen och exporten att växa säsongsrensat och jämfört med tredje kvartalet 2014. Importen steg med 2,8 procent medan exportökningen var 2,7 procent jämfört med kvartalet innan. Nettoexporten bidrog med 0,1 procent till BNP utvecklingen säsongsrensat. Utrikeshandeln växte starkt fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet både gällande export och import. Det är framför allt tjänstesidan som drar, tjänsteimporten ökade med 6,4 procent och tjänsteexporten växte med 5,1 procent jämfört med kvartal tre. Uppgången inom tjänsteimporten förklaras delvis av poster som bedöms vara av engångskaraktär. Dessa poster påverkade dock inte BNP-utvecklingen totalt eftersom den vägs upp av en motsvarande post inom investeringarna. Även varusidan växte, om än i något måttligare takt, varuexporten med 1,7 procent och varuimporten med 1,2 procent. Det säsongsrensade bidraget från utrikeshandeln drog upp BNP tillväxten med 0,1 procent. Exporten bidrog med 1,2 procent till BNP medan importen drog ned den med 1,1 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent, säsongsrensade uppgifter Utrikeshandel Kv4 2013 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2014 Export 0,5 0,9 0,7 1,1 2,7 Export varor 1,3 0,0 0,2 0,5 1,7 Export tjänster -1,3 3,1 1,7 2,8 5,1 Import 1,1 2,0 2,1 1,5 2,8 Import varor 1,4 1,5 1,5 1,1 1,2 Import tjänster 0,2 3,3 3,4 2,5 6,4 Kraftigt negativt BNP-bidrag i årstakt Jämfört med samma period föregående år steg exporten med 5,6 procent medan importen ökade med 8,9 procent. Den betydligt starkare tillväxten på importen gjorde att bidraget i årstakt var starkt negativt och drog ner BNP-tillväxten med 1,0 procent. Tjänsteimporten och tjänsteexporten fortsatte att öka i hög takt med 18 respektive 13,4 procent. Men som tidigare nämnts lyftes tjänsteimporten delvis av poster av engångskaraktär. Även varusidan steg men i en något måttligare takt, varu importen med 5,1 procent och varuexporten med 2,4 procent jämfört m ed fjärde kvartalet 2013. Varuexporten tar fart Stora produktgrupper som stenkolsprodukter samt datorer, elektronik och optik fortsatte att öka fjärde kvartalet med 34 respektive 13 procent i 14 Statistiska centralbyrån
årstakt. Exporten av elapparatur vände nedåt under kvartal 4 och minskade med 4 procent och exporten för motorfordon var fortsatt svag och minskade med 15 procent jämfört med fjärde kvartalet 2013. Flertalet av de större produktgrupperna inom tjänsteexporten växte starkt. Resevaluta och datatjänster, de största produkterna, växte båda med 15 procent i årstakt. Exporten av sjötransporter gick däremot fortsatt svagt och minskade med 7 procent fjärde kvartalet. Starkt växande import Importen fortsatte att öka och växte starkt fjärde kvartalet 2014 jämfört med samma kvartal 2013. Varuimporten ökade med 5,1 procent och tjänsteimporten steg med hela 18 procent. Totalt ökade importen med 8,9 procent i årstakt. Importen av datorer och elektronikvaror steg 11 procent och importen av råpetroleum och naturgas med 44 procent. Importen av övriga maskiner vände dock neråt och minskade med 3 procent. Även på tjänstesidan ökade de flesta enskilda produkter. De två viktigaste produktgrupperna, resevaluta och huvudkontorstjänster, växte med 4 respektive 8 procent. Mot strömmen gick landtransporter som minskade med 6 procent i årstakt. Statistiska centralbyrån 15
BNP kvartal Näringslivets produktion Starkt fjärde kvartal för varuproducenterna Produktionsökningen i näringslivet uppgick till 1,3 procent säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det är den starkaste tillväxttakten på fyra år. Ökningstakten lyftes av en kraftig ökning inom varuproduktionen samtidigt som de tjänsteproducerande branscherna fortsatte att utvecklas relativt starkt. Näringslivets produktion ökade med 1,3 procent säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Tillväxttakten har stegrats under året och för fjärde kvartalet var det den starkaste tillväxten sedan slutet av 2010, ett år som präglades av återhämtningen efter den svaga utvecklingen 2008 och 2009. Till skillnad mot de senaste årens mönster var det framförallt de varuproducerande branscherna som bidrog till ökningen med en uppgång på 1,9 procent. Det starka fjärde kvartalet står i tydlig kontrast till den svaga utvecklingen de senaste åren för varuproduktionen. Det är endast andra gången sedan den industridrivna återhämtningen 2010 som tillväxten har varit starkare i de varuproducerande branscherna än i de tjänsteproducerande. Produktionen i de tjänsteproducerande branscherna fortsatte att växa i en stabil takt och ökningen uppgick till 1,0 procent. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2013, säsongrensade värden, första kvartalet 2000=100 160 Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter 150 140 130 120 110 100 90 123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 16 Statistiska centralbyrån
Industri och energi drog upp varuproduktionen Den kraftiga ökningen av förädlingsvärdet i de varuproducerande branscherna fjärde kvartalet förklaras av en stark utveckling inom såväl industrin som energi- och byggbranschen. Medan byggbranschen har växt i snabb takt under en längre tid ökade förädlingsvärdet kraftigt inom både industrin och energibranschen efter en mycket svängig utveckling de två senaste åren. För båda dessa branscher var det den starkaste utvecklingen sedan första kvartalet 2013. Förädlingsvärdet inom de tjänsteproducerande branscherna fortsatte att öka i en stadig takt. Parti- och detaljhandeln ökade i en förhållandevis snabb takt och likaså hotell och restaurang. Detsamma gäller informationsoch kommunikationstjänster där både telekommunikation och datakonsulter ingår. De två senaste kvartalen har dessutom bank och försäkring bidragit starkt till produ ktionsökningen inom tjänstebranscherna. Produktionsutvecklingen inom tjänstebranscherna hölls tillbaka av att framförallt transportbranschen minskade kraftigt efter flera kvartal med svag utveckling samt en fortsatt svag utveckling för fastighetstjänster. 2013 Kv4 2014 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 Volymutvecklingstal näringslivets produktion (säsongrensat) SNI A01-F43 Varuproducenter 0,7-0,1 0,9-0,2 1,9 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske -0,2 0,2 0,2 0,2 0,6 SNI B05-B09 Utvinning av mineral -3,6 0,8-1,4-3,7 3,3 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri 0,9-1,8 0,8-0,9 1,7 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk 0,7-1,7 0,7-1,0 1,8 SNI F41-F43 Byggindustri 1,2 4,0 2,3 2,3 2,9 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 1,3 0,4 0,4 1,2 1,0 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 0,8 1,2 1,5 1,0 2,0 SNI H49-H53 Transport o kommunikation 1,6-0,8-0,2 0,3-1,2 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 0,8 0,6 1,1 0,9 1,1 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 0,6 0,9 1,6 1,1 1,9 SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag 3,5-0,6-1,7 3,5 2,8 SNI L68 Fastighetsverksamhet 0,9-0,7-0,4 0,3 0,1 SNI M69-N82 Företagstjänster 1,7 0,6 1,0 1,1 0,5 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 1,0 1,4-0,9 2,6 0,4 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 0,2 0,7-0,2 0,6 0,6 Totalt 1,0 0,2 0,6 0,7 1,3 Statistiska centralbyrån 17
BNP kvartal Sysselsättning Offentliga myndigheter höll upp sysselsättningen Antalet sysselsatta ökade med 0,2 procent mellan kvartal tre och fyra säsongrensat. Sysselsättningen har ökat kontinuerligt alltsedan tredje kvartalet 2009 vilket följt en ökning i arbetskraften och befolkningen. Det är tjänstesektorn och detta kvartal offentliga myndigheter som främst står bakom uppgången. Antalet arbetade timmar minskade med 0,3 procent. Samtidigt steg arbetsproduktiviteten i näringslivet med 1,8 procent. I de offentliga myndigheterna gick antalet sysselsatta upp med 0,5 procent. Störst var ökningen i primärkommunerna där uppgången var 0,7 procent medan den landstingskommunala delen endast ökade med 0,3 procent. Inom staten ökade antalet sysselsatta med 0,4 procent. I näringslivet var antalet sysselsatta oförändrat. I tjänstesektorn steg sysselsättningen med 0,2 procent men detta uppvägdes endast av varuproduktionens fortsatta nedgång med 0,2 procent. Däremot fortsätter kräftgången inom tillverkningsindustrin. I samband med finanskrisen var det en kraftig nedgång i tillverkningsindustrin under 2009-2010. Därefter skedde en viss uppgång, men under de tre senaste åren har nedgången fortsatt. Tjänstesektorn visade en mindre nedgång i sysselsättningen under 2009, men har sedan dess stigit de flesta kvartal. Antal sysselsatta. Procentuell förändring säsongrensat 2 1 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin 0-1 -2-3 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 18 Statistiska centralbyrån
Arbetskraftsinsatsen 3 Det totala antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 0,3 procent säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet. Antalet arbetade timmar i näringslivet gick ner med 0,5 procent. I den varuproducerade delen av näringslivet sjönk antalet timmar med 0,8 procent och inom den tjänsteproducerande delen med 0,4 procent. Flertalet branscher i näringslivet backade bortsett från bygg och anläggning, hotell och restaurang och fastighetsverksamhet. I de offentliga myndigheterna ökade antalet arbetade timmar med 0,3 procent. För primärkommuner och landsting ökade arbetade timmar med 0,4 respektive 0,5 procent. Högst var uppgången i staten, där arbetade timmar steg med 1,8 procent. Detta stämmer väl med ökningen av sysselsatta. Medelarbetstiden minskade med 0,5 procent för ekonomin som helhet jämfört med föregående kvartal. I de offen tliga myndigheterna sjönk medelarbetstiden med 0,2 procent. För näringslivet gick medelarbetstiden ner med 0,5 procent. I tillverkningsindustrin var nedgången 1,7 procent. Även i tjänstesektorn sänktes medelarbetstiden, där nedgången var 0,6 procent. Arbetade timmar, procentuell förändring. Säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet 2014 Arbetade timmar totalt Näringslivet Tillverkningsindustri Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -2,0-1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 3 Det totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsa ts som rekommenderas av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS2010) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. Statistiska centralbyrån 19
BNP kvartal Arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade säsongrensat med 1,8 procent. Särskilt stark var utvecklingen inom varuproduktionen, där arbetsproduktiviteten gick upp med 2,7 procent. Tjänstebranschernas arbetsproduktivitet stärktes också och steg med 1,4 procent. Detta var en följd av en betydande produktionsuppgång samtidigt som antalet arbetade timmar minskade något. Produktionen ökade med 1,9, procent i de varuproducerande branscherna. De arbetade timmarna minskade samtidigt med 0,8 procent, vilket ger en uppgång i arbetsproduktivitet med 2,7 procent. De tjänsteproducerande branscherna höjde produktionen med 1,0 procent, medan timmarna sjönk med 0,4 procent. Arbetsproduktiviten ökade därmed med 1,4 procent. Arbetsproduktivitet Procentuell förändring säsongrensat 6 Näringslivet Tjänsteproducenter(G-U) Varuproducenter(A-F) Tillverkningsindustrin 4 2 0-2 -4-6 1 2 3 4 1 2 3 4 2013 2014 20 Statistiska centralbyrån
Multifaktorproduktivitet Multifaktorproduktivitens bidrag till förädlingsvärdetillväxten i näringslivet blev positiv 2014. Den förbättrade produktiviteten drevs främst av de stora branscherna inom både varu- och tjänstebranscherna. Ett positivt bidrag till förädlingsvärdet Näringslivets multifaktorproduktivitet 4 vände upp helåret 2014 och gav återigen ett positivt bidrag till dess tillväxt i förädlingsvärdet efter två år med negativa bidrag. Det positiva bidraget förklaras av näringslivets lägre resursutnyttjande av produktionsfaktorerna arbetskraftsinsats och kapitalinsats. Förädlingsvärdet inom näringslivet 2014 ökade med 2,3 procent. Multifaktorproduktiviteten bidrog med 2,3 procentenheter till denna ökning medan kapitalinsatsen bidrog med 0,4 procentenheter och arbetskraftsinsatsen gav ett negativ bidrag på 0,4 procentenheter. Bidragstalen för multifaktorproduktiviteten år 2013 har reviderats ner med 0,9 procentenheter. 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde Näringsliv Om multifaktorproduktiviteten delas upp efter varu- respektive tjänstebranscher uppvisar varubranscherna en utveckling med gradvis förbättrade bidragstal de tre senaste åren. 2014 blev varubranschernas påverkan på förädlingsvärdets tillväxt återigen positiv efter två år med negativa bidrag. Den tekniska utvecklingen, eller multifaktorproduktiviteten, inom tjänstebranscherna gav även år 2014 ett positivt bidrag till tillväxten i tjänstebranschernas förädlingsvärde. 4 Enkelt uttryckt kan multifaktorproduktiviteten ses som ett mått på effektiviteten i produktionen eller på den tekniska utvecklingen. För en mer utförlig beskrivning, se till beräkningarna av andra kvartalet 2013. Statistiska centralbyrån 21
Procent per år 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP kvartal 15,0 Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 Varubranscher Tjänstebranscher 22 Statistiska centralbyrån
Inkomster och sparande Hushållens sparkvot rekordhög Hushållens 5 sparkvot var 8,0 procent fjärde kvartalet 2014. Det är den högsta sparkvoten under ett fjärde kvartal. Den individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och premiepensioner, uppgick till 0,5 procent vilket var tredje året i rad ett fjärde kvartal uppvisade en positiv individuell sparkvot. Det finansiella sparandet ökade svagt jämfört med fjärde kvartalet 2013 och uppgick till 32 mdkr fjärde kvartalet 2014. Hushållens disponibla inkomster ökade med 3,5 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Disponibel inkomst uppgick till 473 mdkr vilket var en ökning med 3,5 procent nominellt och 2,8 procent realt under fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2013. Ökningen av den reala disponibla inkomsten har varit något högre under 2014 än under 2013. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster fjärde kvartalet 2014 förklaras av ökade löneinkomster. Löneinkomsterna ökade med 12 mdkr till 398 mdkr, en ökning med 3,0 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, d.v.s. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 7,2 procent till 27 mdkr fjärde kvartalet 2014. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Transfereringsinkomsterna ökade med 1,6 procent och uppgick till 204 mdkr. Det som ökat mest är sjukpenning och rehabilitering samt föräldraförsäkring. Även andra löpande transfereringar ökade. I andra löpande transfereringar ingår bl.a. skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna steg med 2,2 5 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d vs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke - vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. Statistiska centralbyrån 23
BNP kvartal procent till 271 mdkr. Ökade skatter och sociala avgifter bidrog mest till ökningen. De sociala avgifterna steg med 3,8 procent till 95 mdkr. Kapitalinkomstnettot ökade med 2 mdkr till 23 mdkr. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 6, utdelningar, kapitalinkomster och -utgifter. Hushållens räntenetto, d.v.s. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är alltid negativt. Räntenettot, innan FISIM justeringar, uppgick till minus 19 mdkr fjärde kvartalet 2014. Lägre räntesatser gentemot MFI 7 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 3,0 mdkr till 21 mdkr medan intäkterna minskade med 2,0 mdkr till 1,8 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv4 2014 Förändring mot kv 4 2013 Egentliga löner 398 3,0% Sociala avgifter 79 4,4% Driftsöverskott egna hem 14 1,6% Sammansatt förvärvsinkomst 27 7,2% Kapitalinkomster 32-2,8% Kapitalutgifter 9-23,6% Primärinkomstsaldo 540 3,6% Transfereringsinkomster 204 1,6% Sociala förmåner 165 1,4% Andra löpande transfereringar 39 2,5% Transfereringsutgifter 271 2,2% Inkomst- och övr. löpande skatter 147 2,5% Sociala avgifter 95 3,8% Sociala förmåner, användning 3-12,5% Andra löpande transfereringar 25-2,8% Disponibel inkomst 473 3,5% Hushållens individuella konsumtionsutgifter ökade med 3,2 procent i löpande priser till 471 mdkr. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar, ökade med 3 miljarder kronor till 41 mdkr jämfört med motsvarande kvartal 2013. Hushållens sparkvot uppgick till 8,0 procent fjärde kvartalet 2014. Det är den högsta sparkvoten under ett fjärde kvartal sedan 1993. Den individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och premiepensioner, var 0,5 procent vilket är tredje året i rad ett fjärde kvartal uppvisade en positiv individuell sparkvot. Även under övriga kvartal åren 2012-2014 har hushållens sparande varit förhållandevis högt. Det finansiella sparandet var 32 mdkr, en ökning med 0,4 mdkr jämfört med motsvarande kvartal 2013. 6 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 7 Monetära finansinstitut (banker m.fl.). 24 Statistiska centralbyrån
Hushållens sparkvot, procent 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sparkvot Sparkvot, individuell Statistiska centralbyrån 25
BNP kvartal Större underskott i offentlig förvaltning Det finansiella sparandet för offentlig förvaltning visade ett underskott på 51,8 miljarder fjärde kvartalet 2014. Underskottet var 9,1 miljarder högre än motsvarande kvartal året innan, vilket ligger i linje med tidigare kvartal under 2014 som också visat lägre sparande än 2013. För helåret 2014 uppvisades ett underskott på 80,7 m iljarder, en försämring med 28,9 miljarder jämfört med 2013. Den enskilt viktigaste händelsen till det lägre sparandet för offentlig förvaltning jämfört med fjärde kvartalet föregående år är att kommuner och landsting erhöll återbetalade försäkringspremier under 2013, vilket de inte fick under 2014 års fjärde kvartal. Effekten av dessa sänker sparandet med 10,3 miljarder. Samtidigt ökade konsumtionsutgifterna starkt likt tidigare kvartal under året, och översteg inkomstökningen i form av produkt- och produktionsskatter samt inkomstskatter. Utgiftsökningen bromsades dock något av att transfereringar till utlandet samt ränteutgifter båda minskade med 3,1 miljarder vardera jämfört med fjärde kvartalet föregående år. Statens finansiella sparande visade ett underskott med 27,2 m iljarder för fjärde kvartalet vilket är 2,3 m iljarder bättre än föregående år. Orsakerna till det lägre underskottet är lägre transfereringar till utlandet, ränteutgifter och investeringar. Samtidigt fortsatte produkt- och produktionsskatterna att öka starkt vilket de gjort under en längre period. Transfereringar till andra delsektorer inom offentlig förvaltning fortsatte att öka och stod för den största ökningen på utgiftssidan med 8,4 miljarder. Även Sociala trygghetsfond er, som om fattar Pensionsm yndigheten och APfonderna, visade ett negativt finansiellt sparande. Underskottet uppgick till 1,9 miljarder, vilket ändå var en förbättring på 1,6 miljarder jämfört med 2013. En orsak till att underskottet är lite lägre är att den så kallade bromsen i pensionssystemet slagit till under 2014, vilket har hållit nere utvecklingen av pensionerna. På inkomstsidan ökade sociala avgifter och transfereringar från staten något jämfört med året innan. Kommunerna visade ett underskott under kvartalet med 16,4 miljarder. Underskottet har försämrats med 8,8 miljarder jämfört med året innan, vilket till stor del beror på lägre inkomster då de under 2013 erhöll en återbetalning av försäkringspremier på 7,4 m iljarder. Inkomstskatter och transfereringar från offentliga förvaltningen ökade i nivå med konsumtionen på utgiftssidan. Även landstingen visade ett underskott som uppgick till 6,3 miljarder under fjärde kvartalet, vilket var 4,2 miljarder sämre än året innan. Det lägre sparandet förklaras även för landstingen till stor del av de återbetalda försäkringspremier som de erhöll 2013. På samma sätt som för kommunerna ökade inkomstskatt samt transfereringar från offentlig 26 Statistiska centralbyrån
förvaltning, samtidigt som konsumtionsutgifterna fortsatte att öka på utgiftssidan. Även utbetalda subventioner till kollektivtrafik samt investeringar ökade. Finansiellt sparande inom offentlig förvaltning, miljarder kronor 2014 Kv1 2014 Kv2 2014 Kv3 2014 Kv4 2014 Helår Offentlig förvaltning -18,7 8,5-18,7-51,8-80,7 Statlig förvaltning -21,1-2,6-13,1-27,2-64,1 Sociala trygghetsfonder (STF) -0,4 8,6-0,7-1,9 5,7 Primärkommuner 2,0 3,0-3,5-16,4-14,9 Landsting 0,8-0,5-1,4-6,3-7,4 Till det här publiceringstillfället har även helåret 2013 samt tidigare kvartal under 2014 reviderats. För 2013 har finansiellt sparande reviderats ner med 0,5 miljarder till 51,8 miljarder för den konsoliderade offentliga förvaltningen. Den största revid eringen var prod ukt- och prod uktionsskatterna som reviderades ner med 0,8 miljarder, medan inkomstskatterna reviderades upp med 0,4 m iljarder, båda till följd av taxeringsutfallet. För första till tredje kvartalet 2014 så har finansiellt sparande reviderats upp, främst till följd av uppreviderade skatteprognoser. Främst är det inkomstskatterna som reviderats upp, men även mervärdesskatten för tredje kvartalet har reviderats upp. På utgiftssidan har subventioner och räntor reviderats upp tidigare kvartal, samt konsumtionsutgifterna för tredje kvartalet. Statistiska centralbyrån 27
BNP kvartal Avstämning Avstämning fjärde kvartalet 2014 Beräkningarna av fjärde kvartalet 2014 visade i utgångsläget ganska små skillnader mellan användning och tillförsel i ekonomin. Före avstämning visade det statistiska underlaget på en BNP-utveckling från användningssidan på 2,6 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 2,8 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 2,0 miljarder kronor högre än användningen och i löpande priser 2,6 miljarder högre. I avstämningarna gjordes sammanlagda uppjusteringar av användningssidan med 0,5 miljarder både i föregående års prisnivå och i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på lagerinvesteringar. Produktionssidan nedjusterades med 1,5 miljarder i föregående års prisnivå och med 2,1 miljarder i löpande priser. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. 28 Statistiska centralbyrån
Avstämning fjärde kvartalet 2014, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2,5 2,5 0,0 0,0 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 2,9 2,9 0,0 0,0 0,0 Fast bruttoinvestering 8,3 8,3 0,0 0,0 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) -0,2-0,2 0,0 0,5 0,5 Export varor 2,4 2,4 0,0 0,0 0,0 Export tjänster 13,4 13,4 0,0 0,0 0,0 Import varor 5,1 5,1 0,0 0,0 0,0 Import tjänster 18,0 18,0 0,0 0,0 0,0 BNP från användningssidan 2,6 2,7 0,1 0,5 0,5 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri 0,9 0,6-0,3-0,3-0,5 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 6,6 6,4-0,2-0,2-0,3 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 3,3 3,1-0,2-1,0-1,4 Förädlingsvärde off. myndigheter 1,7 1,7 0,0 0,0 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 2,3 2,3 0,0 0,0 0,0 BNP från produktionssidan 2,8 2,7-0,1-1,5-2,1 Grafen nedan visar utvecklingen före avstämningarna för BNP från produktionssidan respektive BNP från användningssidan. Även den resulterande avstämda BNP-utvecklingen visas. Utvecklingstalen som visas är de som resulterat från första beräkningen av respektive kvartal. I grafen visas också BNP-utvecklingen från de definitiva beräkningarna som publiceras efter cirka två år. Från grafen kan till exempel utläsas att för åren 2011 och 2012 har BNPutvecklingen från de preliminära beräkningarna reviderats ned när de definitiva beräkningarna publicerats. I stort sett för samtliga kvartal under dessa två år har dessutom både BNP från användningssidan och BNP från prod uktionssid an i utgångsläget överskattat d en d efinitiva BN P- utvecklingen. Statistiska centralbyrån 29
Procent kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 BNP kvartal 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-4,0-6,0-8,0-10,0 Användningssidan t+60 dgr Publicerad BNP t+60 dgr Produktionssidan t+60 dgr BNP def. t+2 år Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2010:1 2014:4 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal 1 2013 Kvartal 4 2014 Extremvärde för: Arbetade timmar i Jordbruk, skogsbruk, fiske Fasta bruttoinvesteringar i immateriella tillgångar Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här http:/ / www.scb.se/ statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 30 Statistiska centralbyrån
Revideringar Revideringar av BNP 2014 Vid beräkningen av fjärde kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter in på alla områden för samtliga kvartal under året. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett vid de olika publiceringstillfällena för respektive kvartal 2014. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. Bidraget redovisas i relation till motsvarande kvartal föregående år. na till revideringarnas storlek i belopp avser föregående års prisnivå (fasta priser) om inget annat anges. BNP-bidrag kvartal 1-4 2014 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj -14 1,0 0,4 1,3-0,1-0,7 1,9 Kv 1 jul-14 1,0 0,4 1,3-0,1-0,7 1,9 Kv 1 sep-14 0,9 0,2 1,2-0,1-0,5 1,7 Kv 1 nov-14 0,9 0,2 1,1-0,2-0,4 1,7 Kv 1 feb-15 0,9 0,2 1,4-0,2-0,6 1,7 Kv 2 jul-14 1,4 0,2 0,4 0,1-0,7 1,4 Kv 2 sep-14 1,5 0,2 0,9 0,3-0,8 2,1 Kv 2 nov-14 1,4 0,3 1,1 0,2-1,2 1,9 Kv 2 feb-15 1,4 0,3 1,3 0,3-1,5 1,9 Kv 3 nov-14 1,2 0,6 0,9 0,8-1,3 2,1 Kv 3 feb-15 1,0 0,6 1,1 0,7-1,2 2,3 Kv 4 feb-15 1,1 0,8 1,9-0,2-1,0 2,7 Helår 2014 feb-15 1,1 0,5 1,4 0,2-1,1 2,1 Jämfört med publiceringen i november är BNP-utvecklingen för första och andra kvartalet oförändrad och tredje kvartalet har reviderats upp 0,2 procentenheter. Bidraget från hushållskonsumtionen för första och andra kvartalet var oförändrat vid denna publicering jämfört med publiceringen i november. Kvartal tre har reviderats ned knappt 2 miljarder kronor och bidraget till BNP-utvecklingen har sänkts med 0,2 procentenheter. Revideringen förklaras i allt väsentligt av att svenska besökares konsumtion i utlandet sänkts. Statistiska centralbyrån 31
BNP kvartal De offentliga konsumtionsutgifterna har, jämfört med föregående publicering, reviderats upp något alla tre kvartalen 2014. Störst var revideringen av tredje kvartalet för vilket konsumtionen totalt höjdes med 0,6 miljarder kronor. Upprevideringen förklaras i huvudsak av att primärkommunernas försäljning sänkts. Flera primärkommuner har gjort årsbokslut vilket medfört mindre revideringar av tidigare kvartal. Bidraget från de fasta bruttoinvesteringarna har reviderats upp samtliga kvartal. Höjningarna förklaras i huvudsak av revideringar för tidigare kvartal i underlaget från Investeringsenkäten. Reviderade uppgifter om export och import av forskning- och utvecklingstjänster (FoU) har medfört att investeringarna i immateriella tillgångar har reviderats upp samtliga kvartal. Export och import av FoU utgör en del av underlaget för att beräkna investeringar i immateriella tillgångar i de kvartalsvisa räkenskaperna. Upprevideringarna av de fasta bruttoinvesteringarna är också en följd av att statistiken över påbörjade småhus respektive flerfamiljshus har blivit mer komplett. Denna statistik uppdateras löpande och utfallsdata ersätter då successivt tidigare uppräkningar för saknade data. Lagerinvesteringarna har reviderats upp andra kvartalet och ned något första och tredje kvartalet jämfört med publiceringen i november. Det är uppdaterad statistik för handelns lager som bidrog mest till det höjd a lagerinvesteringarna andra kvartalet. Revideringarna tredje kvartalet är en följd av att lagerinvesteringarna drogs ned 0,8 miljarder kronor i samband avstämningen mellan tillgång och användning i ekonomin. Både exporten och importen har reviderats upp de tre första kvartalen 2014. Det första och andra kvartalet höjdes importen mer än exporten och exportnettot har därmed reviderats ned. För tredje kvartalet var förhållandet det omvända och exportnettot har reviderats upp. I avstämningen mellan tillgång och användning i ekonomin justerades exporten upp 2,4 miljarder kronor och importen ned 2,5 miljarder kronor första kvartalet. Motsvarande justeringar gjordes även vid tidigare publiceringstillfällen under 2014. Primärstatistiken för utrikeshandel med varor såväl som utrikeshandeln med tjänster revideras i samband med publicering av fjärde kvartalet för perioder före 2014. Enligt gällande revideringspolicy för BNP revideras dock endast kvartalen under 2014 vid denna publicering. Utgångspunkten i nationalräkenskaperna är då att, för kvartalen 2014, följa den utveckling mellan kvartalen 2014 och 2013 som den nu reviderade utrikeshandelsstatistiken visar. Revideringar av finansiellt sparande 2013 och 2014 Den konsoliderade offentliga förvaltningens finansiella sparande för år 2013 har reviderats ned med 0,5 miljarder till 51,8 miljarder kronor till följd av att taxeringsutfallet för år 2013 har förts in i beräkningarna. Skatter på produktion och import har sänkts medan löpande inkomstskatter har höjts. För första till tredje kvartalet 2014 har finansiellt sparande reviderats upp, främst till följd av uppdaterade skatteprognoser från ESV. 32 Statistiska centralbyrån
Hushållens disponibla inkomster och sparande har reviderats upp för år 2013 samt första till tredje kvartalet 2014, bland annat till följd av att taxeringsutfallet förts in. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2011 till och med fjärde kvartalet 2014 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 2011 2011 maj 6,9 2011 jul 6,9 4,8 2011 sep 6,6 4,4 2011 nov 6,3 4,2 4,6 2012 feb 6,1 4,4 4,5 1,1 2012 maj 6,3 4,5 4,1 1,0 2012 jul 6,3 4,5 4,1 1,0 2012 sep 6,3 4,2 4,3 1,1 2012 nov 6,1 3,8 4,2 1,1 2013 mar 6,1 3,8 4,2 1,1 2013 maj 6,2 3,8 4,4 0,8 2013 jul 6,2 3,8 4,4 0,8 2013 sept 5,4 3,0 3,7 0,0 2013 nov 5,4 3,0 3,7 0,0 2014 feb 5,4 3,0 3,7 0,0 2014 maj 5,4 3,0 3,7 0,0 2014 jul 5,4 3,0 3,7 0,0 2014 sept 5,7 2,8 3,2-0,6 2014 nov 5,7 2,8 3,2-0,6 2015 feb 5,7 2,8 3,2-0,6 2012 2012 maj 1,9 2012 jul 1,9 1,8 2012 sep 1,8 0,8 2012 nov 1,7 0,9 0,3 2013 mar 1,6 1,0 0,3 0,5 2013 maj 1,4 1,0 0,0 0,5 2013 jul 1,4 1,0 0,0 0,5 2013 sept 1,6 1,1 0,4 0,8 2013 nov 1,6 1,0 0,3 0,8 2014 feb 1,6 1,0 0,3 0,8 2014 maj 1,6 0,9 0,4 0,7 2014 jul 1,6 0,9 0,4 0,7 2014 sept 0,4-0,2-1,1-0,3 2014 nov 0,4-0,2-1,1-0,3 2015 feb 0,4-0,2-1,1-0,3 Statistiska centralbyrån 33
BNP kvartal 2013 2013 maj 0,8 2013 jul 0,8 1,1 2013 sept 0,4 0,6 2013 nov 0,7 1,1 0,7 2014 feb 0,8 1,1 1,0 3,1 2014 maj 0,9 1,4 1,0 3,1 2014 jul 0,9 1,4 1,0 3,1 2014 sept 0,5 1,1 1,6 2,8 2014 nov 0,4 0,8 1,4 2,5 2015 feb 0,4 0,8 1,4 2,5 2014 2014 maj 1,9 2014 jul 1,9 1,4 2014 sept 1,7 2,1 2014 nov 1,7 1,9 2,1 2015 feb 1,7 1,9 2,3 2,7 34 Statistiska centralbyrån
Säsongrensning av nationalräkenskaper Inledning Säsongrensning är en statistisk metod för att eliminera kalender - och säsongsvariationer som förekommer i en tidserie. I fallet med BNP är svängningarna beroende på vilken tid på året exempelvis produktionen sker. Kalendervariation innebär att antalet arbetsdagar varierar mellan kvartalen. Med säsongvariation menas att en tidserie varierar mellan kvartalen. Exempelvis ökar hushållskonsumtionen återkommande fjärde kvartalet varje år jämfört med tredje kvartalet på grund av julhandeln. Säsongvariationer kan också vara klimatologiska och institutionella. Generellt sett är syftet med säsongrensningen av BNP att eliminera säsongvariationer för att kunna analysera utvecklingen kvartal för kvartal och för att identifiera vändpunkter i ekonomin. Analys av säsongrensade uppgifter För att få en bra bild av hur säsongrensade uppgifter ska tolkas är det viktigt att få en förståelse för vad det är som pågår när en tidserie säsongrensas, i detta fall BNP. Nedanstående diagram visar faktiska och säsongrensade tal för BNP i mkr, åren 1993-2014, räknat i referensårspriser (referensår 2013): För att utjämna de stora variationerna mellan kvartalen i ursprungsserien måste modellen för säsongrensning bryta ner ursprungsserien och dela upp den i olika komponenter för vidare analys. Först kalenderkorrigeras serien innan säsongrensningen inleds. Kalendervariation utgörs av att antalet arbetsdagar varierar från kvartal till kvartal. Statistiska centralbyrån 35
BNP kvartal År kvartal Antal arbetsdagar i Normalkv. Kalendereffekt brutto % 2013 1 62 62.6875-3.2 2013 2 60 62.6875 1.7 2013 3 66 62.6875 1.5 2013 4 62 62.6875 0 2014 1 62 62.6875 0 2014 2 59 62.6875 1.7 2014 3 66 62.6875 0 2014 4 66 62.6875 0 Andra kvartalet 2014 innehöll en arbetsdag mindre än andra kvartalet 2013, vilket motsvarar 1,7 procent färre arbetsdagar. Detta brukar kallas för bruttokalendereffekt. I nationalräkenskaperna görs vidare en skattning som ger att kalendereffekten brukar få ett genomslag i BNP med en tredjedel och för antalet arbetade timmar med tvåtredjedelar av bruttoeffekten. Den kalenderkorrigerade BNP-tillväxten blir då cirka 0,5 procentenheter högre än den faktiska icke-kalenderkorrigerade BNP-tillväxten och utvecklingen av arbetade timmar blir cirka 1,2 procentenheter högre än den faktiska utvecklingen. Normalkvartalet är ett jämförelsetal som bygger på ett historiskt medelvärde. När serien är korrigerad för kalender är serien färdig för säsongrensningen. Säsongrensningsmodellen delar upp då serien i olika komponenter. Komponentuppdelningen är följande: 1. Trend Trend avser den långsiktiga utvecklingen i BNP. Den sägs ofta innehålla även cykler som bestäms av konjunktursvängningar i ekonomin. I diagrammet ovanför finns det en klart positiv trend med undantag för svackan i samband med finanskrisen, under 2008-2009. 2. Säsongkomponenten Säsongeffekter definieras som återkommande rörelser i en tidserie under en viss period (ett år) med ungefär samma intensitet för samma säsong. Säsongsvariationen i kurvan i det första diagramet är tydlig. Diagrammet nedan visar skattade säsongkomponenter för serien ovan under perioden 1993-2014. Den horisontella linjen visar periodens genomsnitt för varje kvartal. Punkterna är de faktiska observationerna och kurvan som går igenom observationerna är en anpassad linje som visar utvecklingen (regressionslinje). 36 Statistiska centralbyrån
Det är uppenbart att BNP är klart lägre för kvartal 3 under perioden jämfört med övriga kvartal, vilket till stor del förklaras av lägre aktivitet under semestermånaderna. 3. Irreguljära komponenten och extremvärden (outlier) Förutom kalender, säsong och trend finns även en komponent som kallas för irreguljär komponent. Den definieras som en slumpvariabel i vilken variationen inte går att förklara. För den irreguljära komponenten görs ett antagande om att den följer en normalfördelning. Outlier utgör eventuella extremvärden i serien som modellen har identifierat. Dessa kan bero på revideringar i statistiken, extrema svängningar i ekonomin eller andra orsaker. Det är viktigt att säsongrensningsmodellen är konstruerad så att ett extremvärde inte hamnar i säsongkomponenten. De statistiska krav som ställs för att de olika komponenterna ska kunna skattas på bästa sätt är att de ska vara oberoende. Med detta menas exempelvis att om säsongen samvarierar med cykler i ekonomin blir modellen automatiskt svårare att skatta. Statistiska centralbyrån 37