Remissammanställning. En översyn av yttrandefriheten (SOU 2012:55)

Justitiedepartementet Ju2012/5629/L6 Remissammanställning En översyn av yttrandefriheten (SOU 2012:55)

2 Innehåll 1. Förteckning över remissinstanser... 3 1.1 Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet... 3 1.2 Remissinstanser som har avstått från att yttra sig... 3 2. Allmänna och sammanfattande synpunkter... 4 3. Vägvalet mellan NYGL och TF/YGL och frågan om större teknikneutralitet... 18 4. TF och YGL görs mer lättillämpade... 44 5. Förutsättningar för begränsning av yttrandefriheten och vissa bestämmelser angående tillämpningsområdet... 57 6. Utökad distributionsplikt... 65 7. Rättegångsbestämmelserna en översyn och flytt av bestämmelser till lag... 74 8. Förändringar i databasregeln... 78 8.1 Allmänt... 78 8.2 Omodererade kommentarer/uppdragstagare som förändrar sidorna... 87 9. Arkivdatabaser... 92 10. Taltidningar... 102 11. En delegationsbestämmelse för produktinformation... 104 12. En straffbestämmelse i TF och YGL för integritetsskydd?... 111 13. Enskildas processuella skydd vid brott i medierna... 124 13.1 Allmänt... 124 13.2 Åtalsprövningsregeln... 125 13.3 Kvittningsregel... 130 14. Internationellt rättsligt bistånd... 136 14.1 Spridning från Sverige... 136 14.2 Korrespondentskyddet... 138 14.3 Möjligheterna för internationellt rättsligt bistånd ökar.... 139 15. Andra förändringar som har diskuterats men har fått prioriteras ned... 145 15.1 Utökat meddelarskydd... 145 15.2 Hets mot folkgrupp... 149 15.3 Tvångsmedel... 153 15.4 Övriga förändringar... 155 16. Övrigt... 158

3 1. Förteckning över remissinstanser 1.1 Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Helsingborgs tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Marknadsdomstolen, Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), Brottsförebyggande rådet (Brå), Brottsoffermyndigheten, Konsumentverket, Datainspektionen, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Läkemedelsverket, Statens folkhälsoinstitut, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kungliga Biblioteket, Vetenskapsrådet, Stockholms universitet, Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Lunds universitet (Juridiska fakulteten), Göteborgs universitet (Inst. för journalistik, medier och kommunikation), Mittuniversitetet (Inst. för informationsteknologi och medier), Livsmedelsverket, Sametinget, Post- och telestyrelsen, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Riksarkivet, Statens medieråd, Presstödsnämnden, Myndigheten för radio och tv, Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Allmänhetens pressombudsman, Svenska journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Utgivarna, Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco), Det kreativa facket (DIK), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Sveriges Författarförbund, Svenska Förläggareföreningen, Handikappförbundens samarbetsorganisation, Bonnier AB, Stampen AB, TV4 AB, Posten AB, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), Förbundet Arbetsliv och Forskning i Sverige. 1.2 Remissinstanser som har avstått från att yttra sig Arbetsgivarverket, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Teracom AB, Publicistklubben, Pressens Opinionsnämnd, Högerpressens förening, Socialdemokratiska Pressföreningen, Vänsterpressens förening, Mediearkivet, Newsline Group AB, Civil Rights Defenders, Svenska avdelningen vid Internationella juristkommissionen, Copyswede, Film- och TVproducenterna, Föreningen Grävande Journalister, IFPI Svenska gruppen, ISOC-SE, IT&Telekomföretagen, Konstnärernas riksorganisation (KRO), Reklamombudsmannen, Stiftelsen för rättsinformation, Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS), Sveriges Biografägareförbund, Sveriges Filmuthyrareförening, Svenska kabel-tv-föreningen, Sveriges Tidskrifter, Förbundet Lika Unika, AB Svensk Filmindustri, Boxer TV-Access AB, B2 Bredband AB, Canal Digital Sverige AB, C More Entertainment AB, Com Hem AB, Ginza Musik AB, Glocalnet AB, Modern Times Group MTG AB, SBS Media Group Sweden (Kanal 5), Schibsted Sverige AB, Tele2 AB, Telenor Sverige AB, Telia Sonera AB, Bring Citymail, Business Check i Sverige AB, UC AB.

4 2. Allmänna och sammanfattande synpunkter 1 Riksdagens ombudsmän (JO) YFK har gjort en stor och alltigenom respektingivande insats när det gäller huvuduppgiften: att utreda förutsättningarna för att ersätta de nuvarande yttrandefrihetsgrundlagarna med en teknikoberoende reglering. Tidigare utredningar har inte på det sätt YFK nu gjort utrett frågan i botten. Även om detta inte lett till något förslag har kommitténs insats fört utvecklingen framåt, till gagn för fortlöpande och framtida arbete med grundlagsregleringen av yttrandefriheten. Det är tydligt att NYGL blivit något av en gökunge som trängt ut andra utredningsuppgifter. Den mer allmänt inriktade översynen av yttrandefrihetsgrundlagarna har inte lett fram till ett tillräckligt genomarbetat förslag och flera viktiga frågor har inte hunnit utredas alls. Med tanke på den tid som återstår innan förslag om grundlagsändringar måste föreligga för att kunna träda i kraft efter nästa riksdagsval är det antagligen nödvändigt att prioritera bland YFK:s förslag. Jag förordar mot den bakgrunden följande. De allmänna redaktionella förändringarna bör inte genomföras nu. Det rör sig om en formellt mycket omfattande grundlagsrevision, som bör anstå tills det finns tid för dels en mer grundlig genomarbetning av de bägge yttrandefrihetsgrundlagarna tillsammans, dels utredning av de frågor kommittén inte tagit sig an. En sådan uppgift kan med fördel utföras under en beredning av det slag som föregick YFK. De sakliga förändringar som föreslås (delegationsregler, distributionsplikt m.m.) bör efter viss ytterligare beredning genomföras nu. Detsamma gäller ändringarna i databasregeln, som därvid dock bör göras till föremål för ett mer ingående beredningsarbete, i enlighet med de synpunkter som anförs om detta ovan. Till det som bör prioriteras hör även införandet av en regel om kränkning av privatlivet. 2 Svea hovrätt Hovrätten står fast vid de allmänna synpunkter på dagens reglering av tryck- och yttrandefriheten som hovrätten har lämnat i remissyttrande över kommitténs delbetänkande SOU 2010:68. Med hänsyn till kommitténs vägval anser hovrätten att det saknas anledning att anlägga ytterligare synpunkter på frågan om dagens reglering av tryck- och yttrandefriheten bör ersättas med en mer teknikoberoende reglering. Beredningsunderlaget är inte heller tillräckligt för ett ställningstagande till den närmare utformningen av en straffbestämmelse om integritetsskydd på det grundlagsskyddade området. Utifrån de utgångspunkter som hovrätten har att beakta lämnar hovrätten följande synpunkter på betänkandet. 3 Hovrätten för Västra Sverige Hovrätten anser, i enlighet med vad som närmare utvecklas nedan, att frågan om nuvarande grundlagar inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området bör ersättas av en ny teknikoberoende grundlag bör bli föremål för fortsatta överväganden.

5 Vidare är hovrätten av uppfattningen att kommitténs EU-rättsliga överväganden inte tillräckligt speglar de svårigheter som den svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen ställs inför med anledning av EU-samarbetet. Ytterligare åtgärder kan behöva övervägas i syfte att minska konfliktytorna mellan EU-rätten och det svenska grundlagsskyddet för tryckoch yttrandefriheten. När det gäller förslagen till förändringar i de befintliga grundlagarna ställer sig hovrätten i huvudsak bakom dessa. 4 Helsingsborgs tingsrätt I övrigt har tingsrätten inget att invända mot föreslagna materiella ändringar, om det bedöms meningsfullt att genomföra ändringar i TF och YGL utan att först ta ställning till ett fullständigt förslag till en teknikoberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten. 5 Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten välkomnar att det sker en översyn av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Kammarrätten tillstyrker huvuddragen i de föreslagna grundlagsändringarna men har funnit skäl att särskilt kommentera vissa av kommitténs överväganden. Kammarrätten noterar att kommittén inte närmare analyserat frågan om vad som bör gälla för yttranden som sprids från utlandet i Sverige, trots att kammarrätten i sitt remissyttrande över delbetänkandet Ny yttrandefrihetsgrundlag? (SOU 2010:68) särskilt efterfrågat en sådan analys. 6 Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten tillstyrker i huvudsak de lämnade förslagen till materiella ändringar i TF och YGL. 7 Marknadsdomstolen Marknadsdomstolen har utifrån de intressen som domstolen har att bevaka inget att erinra mot kommitténs författningsförslag. 8 Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) Sieps konstaterar att Yttrandefrihetskommittén har gjort en omfattande och djupgående analys av den svenska tryckfrihets- och yttrandefrihetslagstiftningen. Mot bakgrund av Sieps verksamhetsområde framstår det emellertid som ändamålsenligt att i detta yttrande enbart uppehålla sig vid de övergripande EU-rättsliga bedömningar som presenterats. Sieps noterar för övrigt att kommittén i dessa delar inhämtat vetenskapligt baserade rapporter till stöd för sina slutsatser. 9 Justitiekanslern Det utkast till NYGL som lämnas i betänkandet utgör det första genomarbetade förslaget till en teknikoberoende reglering av tryck- och yttrandefriheten. Eftersom kommitténs centrala uppdrag har varit att överväga frågan om det mot bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är möjligt att i längden behålla en teknikberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten i medierna och om det på sikt finns anledning att slå samman TF och YGL till en

6 grundlag omfattande såväl tryckfrihet som annan yttrandefrihet anser Justitiekanslern att det är angeläget att redovisa en uppfattning beträffande förslagen i den delen. Justitiekanslern redovisar därefter sina synpunkter beträffande den översyn av TF och YGL som kommittén har presenterat. Justitiekanslern konstaterar att remisstiden, med beaktande av betänkandets omfattning, har varit mycket kort. Förslagen till NYGL är inte helt lätta att överblicka. Materiella förändringar som föreslås i TF och YGL är inte heller okomplicerade och den modernisering som föreslås ske av TF:s och YGL:s bestämmelser är omfattande. Granskningen av förslagen har mot denna bakgrund inte kunnat omfatta alla enskildheter och detaljer i den utsträckning som hade varit önskvärd med hänsyn till att fråga är om förslag till grundlagsändringar. Genomgången av förslagen har dessutom försvårats av att redogörelsen för vissa materiella förändringar återfinns först i specialmotiveringen till författningsförslagen och således inte finns redovisad genom några närmare överväganden i den allmänna motiveringen. Justitiekanslern noterar också att kommittén redovisar att flera frågor som ingått i uppdraget inte har kunnat behandlas på grund av tidsbrist. Detta är förståeligt eftersom ambitionsnivån har varit hög och uppdraget att utreda en teknikoberoende grundlagsreglering är komplicerat. Enligt Justitiekanslern bör det mot denna bakgrund emellertid övervägas om inte en stående beredning bör tillsättas dels för att ta sig an kvarvarande frågor men också för att fortsätta det nödvändiga arbetet med att genomföra ytterligare förbättringar av det yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet och dess anpassning till teknikutvecklingen. 10 Domstolsverket Sammanfattning av Domstolsverkets synpunkter Domstolsverket ansluter sig till kommitténs bedömning i fråga om valet mellan att övergå till en gemensam teknikoberoende grundlag (NYGL) eller att behålla och utveckla tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Domstolsverket tillstyrker således att TF och YGL behålls tillsvidare. Även i övrigt kan Domstolsverket i allt väsentligt ansluta sig till kommitténs förslag och överväganden. När det gäller några förslag och överväganden har dock Domstolsverket en annan uppfattning än kommittén. Domstolsverket anser således att frågan om att införa en regel om borttagandeskyldighet för material i arkivdatabaser bör övervägas ytterligare. Domstolsverket delar vidare inte kommitténs bedömning i fråga om behovet av ett stärkt skydd mot integritetskränkningar inom det grundlagsskyddade området, utan anser att en straffbestämmelse om privatlivskränkning i TF och YGL bör övervägas ytterligare. I övrigt anser Domstolsverket att det på en del håll finns behov av fortsatta överväganden och justeringar i författningstexterna. Inledning Domstolsverket har granskat betänkandet med utgångspunkt i den betydelse förslagen kan ha för den verksamhet som domstolarna bedriver och en rättssäker rättstillämpning. Verket konstaterar att en reform på grundlagsområdet kräver långtgående analyser och noggranna överväganden. Yttrandefrihetskommittén har kommit en god bit på väg i detta arbete. Det betänkande kommittén presenterar innehåller utförliga problembeskrivningar, vilket ger en tydlig bild av svårigheterna med den nuvarande grundlagsregleringen. Kommittén har emellertid haft ett flertal omfattande uppgifter att lösa, och det framgår att utredningstiden inte har varit

7 tillräcklig. Betänkandet bör emellertid kunna ligga till grund för fortsatta överväganden av reformer på tryck- och yttrandefrihetsområdet. 11 Åklagarmyndigheten Åklagarmyndighetens yttrande inskränker sig till de aspekter av förslagen som mer direkt berör myndighetens verksamhet. Således lämnas inga synpunkter t.ex. på den systematiska och språkliga översyn som föreslås av Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). 12 Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen är positiv till att en översyn gjorts för att förbättra och förtydliga aktuella författningar så att de ska bli mer lättillämpade. Styrelsen beklagar samtidigt att kommittén inte lyckades finna en teknikoberoende lösning som fokuserar på ändamålet med den framställda informationen, snarare än på hur den har framställts. I övrigt har styrelsen, utifrån Polisens ansvarsområde, inga synpunkter på betänkandet. 13 Statens kriminaltekniska laboratorium(skl) Statens kriminaltekniska laboratorium har tagit del av betänkandet och tycker att kommittén har gjort ett gediget arbete i sin analys och vägval. 14 Brottsförebyggande rådet (Brå) Brottsförebyggande rådet (Brå), som har fått rubricerat betänkande på remiss, avgränsar sitt yttrande till att enbart beröra frågan om behovet av ett stärkt skydd för privatlivet oaktat hur detta skydd lagstiftningstekniskt kan åstadkommas. Beträffande förändringar i befintlig eller, i ännu högre grad, införande av helt ny lagstiftning av grundlagskaraktär, anser Brå att värdet av varje sådan förändring mycket kritiskt bör vägas mot det värde som består i konsistens över tid och därigenom: absorption i allmänt rättsmedvetande och förutsebarhet på centrala rättsområden. Förslagsställaren bör således ha en mycket tung "bevisbörda" för förändringens lämplighet. 15 Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten har tagit del av slutbetänkandet med myndighetens ansvarsområden som utgångspunkt. Myndigheten har inte något att erinra mot slutbetänkandet men vill särskilt framhålla följande: 16 Konsumentverket Konsumentverket har i övriga delar inga synpunkter. 17 Datainspektionen Datainspektionen anser att det behövs en generell straffbestämmelse för att motverka grova kränkningar av den personliga integriteten. Det ska inte spela någon roll om allvarliga kränkningar av integriteten sker innanför eller utanför det grundlagsskyddade området.

8 Datainspektionen befarar att det svenska grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten till viss del står i strid med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EG-direktivet) och Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (europakonventionen). Datainspektionen anser att det frivilliga grundlagsskyddet borde utformas på ett sådant sätt att det tydligt framgår att hänsyn tas till en sådan intresseavvägning i det enskilda fallet som förutsätts i EG-direktivet och europakonventionen när yttrandefriheten inskränker skyddet för privatlivet. För att skapa balans mellan yttrandefrihet och integritetsskydd bör personuppgiftslagen (PuL) göras tillämplig på sådan personuppgiftsbehandling som sker med stöd av utgivningsbevis för annat än journalistiska ändamål. Detta kan ske genom en delegationsregel som gör det möjligt att på det frivilliga grundlagsskyddets område lagstifta i vanlig lag om personuppgiftsbehandling som sker för något annat ändamål än det som är ändamålet med yttrandefriheten enligt grundlagen. I praktiken skulle PuL därmed bli tillämplig i vissa fall när kränkande yttranden görs på webbplatser som är grundlagsskyddade genom utgivningsbevis. Datainspektionen välkomnar att det klargörs att yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) inte ska gälla för just de delar av en databas som kan ändras av någon annan än den som driver verksamheten. Datainspektionen anser att det är bra att delegationsbestämmelsen avseende kreditupplysningsverksamhet förtydligas. Det vore dock enligt Datainspektionens mening önskvärt att öka möjligheterna att lagstiftningsvägen åstadkomma ett förstärkt integritetsskydd på kreditupplysningsområdet genom att göra det möjligt att i lag reglera kommersiell kreditupplysningsverksamhet i sin helhet. Inledande synpunkter Datainspektionen konstaterar att förslaget inte innehåller några nya bestämmelser som stärker det generella skyddet för enskilds integritet och privatliv i tryckfrihetsförordningen (TF) och YGL. Detta är en allvarlig svaghet med förslaget. Genom det frivilliga grundlagsskyddet har grundlagarna kommit att omfatta ett allt för stort område. Det grundlagsskyddade området saknar ett tillräckligt skydd mot kränkningar av den personliga integriteten. Detta gäller även när personuppgifter behandlas för journalistiska ändamål utanför det grundlagsskyddade området. Även området som omfattas av PuL har ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Trots de argument som kommittén för fram anser Datainspektionen att det behövs en generell straffbestämmelse som kriminaliserar grova integritetskränkningar såväl innanför som utanför det grundlagsskyddade området. Datainspektionens möter dagligdags människor som uppfattar att deras integritet kränks på Internet såväl innanför som utanför det grundlagsskyddade området. Det är en händelse som ser ut som en tanke att det i skrivandes stund pågår upplopp på gymnasieskolor i Göteborg med anledning av att ungdomar publicerat kränkande bilder och texter av varandra på det sociala nätverket Instagram.

9 18 Kommerskollegium Yttrandet inskränker sig till de delar av betänkandet som berör kollegiets ansvarsområden. 20 Försvarets Materielverk (FMV) Med anledning av det remitterade förslaget får FMV meddela att myndigheten lämnar förslaget utan erinran. 21 Försvarets radioanstalt (FRA) Försvarets radioanstalt har utifrån de utgångspunkter myndigheten har att beakta inga synpunkter på förslaget. 22 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB instämmer i huvudsak med föreslagna författningsändringar men har synpunkter avseende förslaget på utökad distributionsplikt. 23 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) FOI har med utgångspunkt i de aspekter som myndigheten har att beakta ingen erinran mot kommitténs förslag i berörda delar. 25 Statens folkhälsoinstitut Remissen är besvarad utifrån det perspektiv som myndigheten företräder. Yttrandet begränsas så att synpunkter enbart lämnas på den del av förslaget som berör delegationsbestämmelsen om produktinformation mm, och då särskilt varningstext och illustrationer på tobaksförpackningar mm enligt 9 tobakslagen (1993:581) Vi avstår från att yttra oss om frågor som rör kommersiell reklam, eftersom dessa inte ligger inom myndighetens ansvarsområde. 26 Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) Handisam ställer sig bakom Yttrandefrihetskommitténs val att hålla fast vid de två grundlagarna Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Att de istället stärks och utvecklas genom att förbättras och förtydligas anser Handisam är positivt också sett ur ett tillgänglighetsperspektiv. De synpunkter Handisam har berör funktionshinderspolitiska frågor. Dels handlar det om den begränsade möjligheten att ställa krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när det gäller s.k. beställ-tv och dels handlar det om frågan om brottet hets mot folkgrupp bör utvidgas till att även omfatta personer med funktionsnedsättning och transpersoner. 27 Tullverket Av betänkandet kan utläsas att kommittén sannolikt hade behövt mer tid till sitt förfogande. Det framgår även av ett särskilt yttrande att vägvalet mellan att förorda NYGL eller en reformering av TF och YGL gjordes i ett sent skede av utredningsarbetet. Med beaktande härav och även med beaktande av den tidsåtgång som krävs för att genomföra grundlagsändringar

10 delar Tullverket bedömningen att det är klokt att snarast genomföra de ändringar som nu föreslås i TF och YGL. Tullverket anser att omarbetningen av TF och YGL och de föreslagna ändringarna enbart är till sin fördel. Tullverket är därför positiv till de föreslagna ändringarna. 28 Skatteverket Skatteverket har inga synpunkter på förslagen. 29 Kronofogdemyndigheten Betänkandet har liten anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Kronofogdemyndigheten har därför inga synpunkter på betänkandet. 31 Kungliga biblioteket En stor del av förslaget berör inte Kungl. Biblioteket (KB) direkt så remissvaret kommer bara avse förändringarna i databasregeln samt regeln om arkivdatabaser. 32 Vetenskapsrådet Vetenskapsrådets uppdrag går ut på att stödja forskning i olika avseenden. De synpunkter som lämnas ges därför i huvudsak mot denna bakgrund och de intressen som Vetenskapsrådet har att bevaka. Övriga frågor som Yttrandefrihetskommittén har att ta ställning till men som inte berör Vetenskapsrådet särskilt lämnas utan synpunkter. 33 Stockholms universitet I det följande kommenteras endast de förslag som Stockholms universitet finner anledning att särskilt uttala sig om. [ ] Vissa materiella förändringar Kommittén förklarar att förslaget inte ska ses som uttömmande utan att ytterligare förändringar kan komma att erfordras. Arbetet med det förkastade förslaget till NYGL kom helt enkelt att ta så mycket av kommitténs tid i anspråk att kommitténs insatser fick begränsas. De förslag som förordas avser enligt kommittén uppenbara otydligheter och brister. Den svagheten vidlåder såtillvida kommitténs förslag att det är tveksamt om grundlagarna verkligen bör ändras utan att mer preciserade förslag har utformats. Om grundlagen ändras med stöd av befintligt underlag kan behovet av följdändringar knappast uteslutas.[ ] Sammanfattningsvis framstår kommitténs konkreta förslag som väldigt begränsade och försiktiga med tanke på det omfattande utredningsarbete som har bedrivits. Värdet av en enklare och mer lättläst TF och en tydligare struktur genom rubriker ska givetvis inte förringas och det är vad vi för stunden kan uppnå. Med avseende på YGL är det, som ovan angetts, en klar fördel att denna grundlag s.a.s. frikopplas från TF, men det är tveksamt om förslagen i övrigt är ägnade att komma till rätta med de tillämpningsproblem som identifierats.

11 35 Uppsala universitet Juridiska fakultetsnämnden kan i allt väsentligt tillstyrka förslagen i Yttrandefrihetskommitténs betänkande En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55). Fakultetsnämnden anser emellertid att det kvarstår frågor som kräver fortsatt utredning, dit hör behovet av att stärka och utvidga meddelarfriheten. 36 Lunds universitet Utredningen håller en ojämn kvalitet. I vissa delar är den väl genomarbetad och välavvägd. I andra delar är den skissartad och kan inte utan ytterligare beredning ligga till grund för förändringar. Allmänt I de genomarbetade delarna har kommittén gjort ett grundligt arbete med att redogöra för möjliga lösningar på de problem som föreligger på området. Juridiska fakultetsstyrelsen välkomnar den öppna diskussion som präglar centrala delar av betänkandet. Samtidigt beklagar fakultetsstyrelsen att tiden uppenbarligen inte har räckt till för att behandla vissa viktiga frågor. Framför allt gäller detta meddelarfriheten i offentligt finansierad verksamhet som drivs av privata organ. Denna fråga behandlas visserligen av en annan utredning, men har en så nära koppling till betänkandet att frågan borde förts längre även här. Även de praktiskt sett mycket viktiga bestämmelserna i 2 kap. TF har tyvärr fått en begränsad behandling. Slutligen borde de viktiga frågorna om begränsning av spridning av yttranden på Internet (blockering) behandlas mer utförligt och kanske också föranlett konkreta förslag. 37 Göteborgs universitet Sammanfattningsvis anser vi att det är olyckligt att utredningen inte lyckats åstadkomma ett genomarbetat förslag som ger ett väl fungerande grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten oberoende av i vilket medium budskapet framförs. Vi anser vidare det olyckligt att man inte på ett djupgående sätt analyserat och gett förslag till jurysystemets framtida roll i tryckfrihetsmål, eller tagit upp frågan om offentlighetsprincipens utvidgning. Med tanke på att de förändringar som nu föreslås huvudsakligen är av språklig karaktär, och egentligen inte innebär någon förändring i sak och definitivt inte i huvudsak är vi av uppfattningen att förslagen ej bör föranleda någon proposition. 38 Mittuniversitetet Mittuniversitetet instämmer i utredningens förslag att i huvudsak behålla nuvarande ordning med Tryckfrihetsförordning, TF, och Yttrandefrihetsgrundlag, YGL; i stället för att ersätta dessa med en ny teknikoberoende grundlag, NYGL. Mittuniversitetet anser däremot att utredningens resonemang om skyddet av den enskildes integritet bör fördjupas, liksom övervägandena om Justitiekanslerns möjlighet att väcka allmänt åtal för ärekränkningsbrott. Utredningen hänvisar i dessa frågor till betydelsen av mediernas självsanering för sina ställningstaganden, men analyserar inte självsaneringens grundval och hållbarhet.

12 39 Livsmedelsverket Kommittén har lämnat förslag på ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsförordningen. Livsmedelsverkets yttrande är inskränkt till att avse förslagen i den del de rör delegationsbestämmelsen om produktinformation m.m. Verket tar inte ställning till hur tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsförordningen förhåller sig till EU-rätten utan utgår i detta yttrande från betänkandets bedömning i denna del. 40 Sametinget Sametinget har inte några synpunkter att redovisa. 41 Post- och telestyrelsen (PTS) Post- och telestyrelsen (PTS) har enligt 1 förordningen (2007:951) med instruktion för Postoch telestyrelsen ett samlat ansvar inom postområdet och området för elektronisk kommunikation. PTS lämnar nedan myndighetens synpunkter med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområden. - PTS avstyrker förslaget om utökad distributionsplikt. - PTS hade gärna sett ett förslag om undantag för hantering av personuppgifter. - PTS finner det positivt att TF och YGL görs mer lättillämpade. - Det hade varit önskvärt om förslaget enligt betänkandet hade kommit lite längre mot en teknikoberoende lagstiftning. - PTS delar kommitténs bedömning att inte införa någon distributionsplikt för internetoperatörer. 42 Statens kulturråd Kulturrådet accepterar i stora drag kommitténs förslag. 43 Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden har i uppdrag att följa de professionella och yrkesverksamma konstnärerna samt deras förutsättningar för konstnärligt skapande i samhället. Konstnärsnämnden använder begreppet konstnär för skapande eller utövande person oavsett konstområde. Myndighetens yttrande utgår därför utifrån detta perspektiv. Konstnärsnämnden väljer att inte gå in i på detalj utan yttrar sig mer generellt över betänkandet. Ett starkt grundlagsskydd för tryck- yttrandefrihet som säkerställer ett fritt meningsutbyte är en nödvändig förutsättning för en konstnärlig verksamhet och konstnärligt skapande. Sammanfattning Konstnärsnämnden har i stora drag inget att invända mot kommitténs förslag. Med tanke på den snabba övergången från fysisk till digital informationsdistribution och att alltmer av informationen görs tillgänglig digitalt hade det varit önskvärt om kommittén tydligare inkluderat och beskrivit dessa nya distributörer. Konstnärsnämnden ser också gärna en lagstiftning beträffande meddelarfriheten inom enskild sektor och ett utvidgat skydd beträffande hets mot folkgrupp.

13 45 Statens medieråd Statens medieråd har inget att erinra mot utredningens förslag. Myndigheten vill, utifrån sitt uppdrag, lyfta fram vikten av ett förstärkt processuellt skydd för minderåriga vid brott i medierna såsom det föreslås i kapitel 20. 49 Myndigheten för radio och tv Myndigheten för radio och tv lämnar bara synpunkter på de delar av utredningen som berör myndighetens verksamhetsområde. 50 Diskrimineringsombudsmannen DO har gjort tolkningen att frågor som rör tryck- och yttrandefriheten faller utanför DO:s uppdrag och även tillämpningen av diskrimineringslagen (2008:567). Detta eftersom frågor rörande tryck- och yttrandefrihet har sin lagreglering i grundlagen och därmed förknippade bestämmelser. Det finns dock ingenting som uttryckligen säger att exempelvis internetsidor inte skulle kunna omfattas av diskrimineringslagens förbud mot diskriminering avseende tjänster. Lag (1998:112) om elektroniska anslagstavlor ger ett visst kompletterande skydd i sådana situationer men faller utanför DO:s tillsynsuppdrag. DO noterar att kommittén inte har funnit det möjligt att utreda en utvidgning av skyddet för transpersoner och personer med funktionsnedsättning mot hetsande yttranden. DO skulle välkomna en sådan utredning. DO har utifrån sitt uppdrag inga övriga synpunkter på betänkandet. 52 Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundet yttrade sig år 2007 över delbetänkandet Ett nytt grundlagsskydd för tryckoch yttrandefriheten (SOU 2006:96, Ju2004/11833/L6) och år 2011 över delbetänkandet Ny yttrandefrihetsgrundlag? (SOU 2010:68, Ju2010/8054/L6). Advokatsamfundets ståndpunkt i dessa yttranden var att den gällande tryck- och yttrandefrihetsregleringen inte bör överges. Advokatsamfundet avstyrkte i yttrandet år 2011 kommitténs tre modeller till grund för en ny lagstiftning och ansåg att det saknades tillräckliga skäl att ändra i en väl fungerande ordning, som bygger på etablerade principer. Advokatsamfundets principiella ställningstagande var således att det nuvarande regleringssystemet i dess huvuddrag bör behållas, men att det från rättssäkerhetssynpunkt är angeläget att det förenklas och görs mer lättillgängligt. Kommitténs slutbetänkande föranleder ingen annan bedömning från Advokatsamfundets sida och samfundet står fast vid de synpunkter som framförts i dessa remissyttranden med reservation för vad som anges nedan. Advokatsamfundet delar följaktligen kommitténs bedömning att det nu gällande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet inte bör överges och ersättas. I stället bör lagstiftaren, som kommittén anfört, utföra en allmän översyn av det gällande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet. Advokatsamfundet konstaterar dock att det återstår ett betydande arbete med en sådan allmän översyn. Av betänkandet framgår att kommittén inledde arbetet med en översyn av tryck- och

14 yttrandefriheten först i mars 2012. Väsentliga frågor har inte blivit utredda. Vad som särskilt krävs är ytterligare utredning avseende frågan om behovet och utformningen av ett utvidgat integritetsskydd. Ett sådant utökat skydd torde behövas för att uppfylla Europakonventionens krav på adekvat skydd för rätten till privatliv. Hur detta skydd ska utformas saknas på nuvarande material möjlighet att yttra sig om. Advokatsamfundet tillstyrker förslagen i betänkandet med följande synpunkter. 57 Allmänhetens pressombudsman (PO) PO begränsar yttrandet till att avse förslaget om att inte införa någon straffbestämmelse om integritetskränkning inom det grundlagsskyddade området (kapitel 19 i betänkandet). 60 Svenska Journalistförbundet Sammanfattning Journalistförbundet ställer sig bakom kommitténs förslag att inte införa en ny Yttrandefrihetsgrundlag. Nuvarande TF fungerar förhållandevis väl och man behöver inte laga något som inte är trasigt för att citera utredningens ordförande Göran Lambertz. Detta till trots kommer gränsdragningsproblemen i nuvarande YGL att finnas kvar, men en ny YGL hade utökat dessa problem. Utredningen föreslår att skyddet för den personliga integriteten utanför det grundlagsskyddade området utreds särskilt. Vi har inget att invända mot detta, men föreslår att en sådan utredning också tar reda på i vilken utsträckning redan befintlig lagstiftning till skydd för medborgerlig frihet kan stärkas. Kommittén uppmanar vidare regeringen att utreda möjligheten att utvidga rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (meddelarfriheten) att omfatta privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Utredningen är nu tillsatt. Journalistförbundet välkomnar utredningen även om vi anser att direktiven är väl snäva, att vi hade hoppats att de skulle omfatta även anställda i statliga bolag och att det är en nackdel att utesluta grundlagsändringar i direktiven. Vi kommer att delta i utredningsarbetet genom en expert. Vi avvisar förslaget om särregler för arkivdatabaser eftersom det komplicerar en redan komplicerad lagstiftning och kan komma att missbrukas. Samtidigt beklagar vi att utredningen inte lyckades komma fram till en hel databasregel som inneburit enklare tillämpningar. Journalistförbundet beklagar också att utredningen inte har lagt några författningsförslag när det gäller rättsliga tvångsmedel som husrannsakan och beslag av digitalt material där källskyddet kan trädas förnär. En reglering av dessa intressekollisioner är nödvändig.

15 61 Tidningsutgivarna Den svenska tryck- och yttrandefriheten är stark. Den har en lång tradition och är ett mycket medvetet uttryck för en ambition att så långt möjligt säkerställa såväl dess allmänna utövande som att skydda den från politiska ingrepp. Det har skett genom en detaljerad reglering på grundlagsnivå, uppbyggd kring ett antal grundläggande principer, t ex ensamansvar, meddelarskydd och jurysystem, som ger ett skydd inte bara för publiceringen som sådan utan för alla de moment i tryck- och yttrandefrihetens utövande som föregår en publicering. Detta är i sig en styrka eftersom det innebär att tryck- och yttrandefriheten oftast ges företräde mot andra motstående intressen i vanlig lag. En annan styrka är att grundlagsskyddet är medieanknutet och inte gjorts beroende av ett yttrandes innehåll eller ändamål. Detta till trots har kommitténs uppdrag varit att överväga det motsatta, d v s om det, med bibehållande av de grundläggande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna, finns skäl att övergå till en mera teknikoberoende reglering av mediegrundlagsskyddet. Och det är förvisso riktigt att det medieanknutna grundlagsskyddet ibland kan uppfattas som lite kantigt och oflexibelt. Detta uppvägs dock enligt TU:s mening av det robusta och förutsägbara skydd som det ger. Ett annat argument emot nuvarande ordning brukar vara att den kräver upprepade ändringar och anpassningar, men detta är en ganska naturlig konsekvens av dess detaljreglering. Inget är dock givet för alltid och TU har därför aktivt deltagit i kommitténs arbete och välkomnar att det nu gjorts en djupgående prövning och en sådan prövning har verkligen kommittén gjort - av frågan om det finns alternativ till TF och YGL som är bättre. TU kommenterar i det följande de förslag till en revidering av TF och YGL som kommittén lämnar. Som en inledande kommentar vill TU dock beklaga att arbetet med NYGL tilläts få ta en så lång tid trots att det var uppenbart att det inte skulle komma att finnas stöd för ett förslag om NYGL - att ett antal frågor därmed inte kom att hinna behandlas eller endast översiktligt kunde behandlas i kommitténs arbete. 62 Utgivarna Utgivarna välkomnar, bland annat genom TU:s aktiva deltagande i kommitténs arbete, den djupgående och noggranna prövning och en sådan prövning har verkligen kommittén gjort av frågan om det finns alternativ till TF och YGL som är bättre. 70 Sverige Akademikers Centralorganisation (Saco)/Det kreativa facket (DIK) Saco inskränker sitt yttrande till frågorna om förutsättningarna för allmänt åtal vid ärekränkningsbrott samt om meddelarskydd. Saco välkomnar förslaget att vidga förutsättningarna för allmänt åtal vid ärekränkningsbrott. Saco beklagar att kommittén inte hunnit lämna förslag om meddelarskydd för anställda inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel. Både ur arbetstagarsynvinkel och

16 med hänsyn till allmänintresset är det angeläget att frågan snarast får en lösning likvärdig med den som gäller för anställda inom offentlig verksamhet. Saco förutsätter att regeringen skyndsamt låter utreda frågan, så att den kan behandlas i samband med förslagen i det nu föreliggande betänkandet. 71 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) TCO anser att försiktighetsprincipen bör tillämpas när de gäller att ändra i huvudsak välfungerande grundlagar som reglerar grundläggande mänskliga rättigheter som tryckfrihet och offentlighet. Sådana rättigheter får inte inskränkas utan bör istället utvidgas. Meddelarskyddet, som endast idag gäller i offentlig verksamhet, bör därför utvidgas till att gälla även i privat verksamhet som är offentligt finansierad. Även i rent privat verksamhet är meddelarskyddet eftersatt och bör stärkas. Även efterforskningsförbudet för offentligt anställda bör stärkas. 80 Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) KLYS har lämnat kortfattade remissyttranden över kommitténs två delbetänkanden (SOU 2009:14 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor samt SOU 2010:68 Ny yttrandefrihetsgrundlag?). Även beträffande det nu aktuella slutbetänkandet kommer KLYS att begränsa sitt yttrande till att lyfta fram några för oss särskilt viktiga frågor. Vi kommenterar därför inte alla förslag i utredningen. Vi vill också hänvisa till våra medlemsorganisationer Svenska Journalistförbundets samt Sveriges Författarförbunds yttranden över slutbetänkandet, som i vissa delar är mer utförliga i sin argumentation än KLYS yttrande. Tryck- och yttrandefriheten är grundläggande för den konstnärliga friheten och integriteten. En stark yttrandefrihet i alla medier främjar mångfalden och nyskapandet i de konstnärliga uttrycken. Ett grundläggande mål för kulturpolitiken är därför att värna om yttrandefriheten och därmed om ett rikt spektrum av åsikter och idéer. En förutsättning för yttrande- och informationsfriheten är att lagstiftningen på området säkerställs och utvecklas med tiden. I detta ligger också ett erkännande att yttrandefrihetens innebörd och gränser förändras i takt med samhällsutvecklingen 87 Sveriges författarförbund Sveriges Författarförbund är liksom tidigare framförts positivt till att Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) inte ska ersättas av ny grundlag och välkomnar Yttrandefrihetskommitténs slutsats i den delen. Författarförbundet förordar istället moderniseringar i nuvarande grundlagar. Ett starkt vägande skäl till förbundets hållning är den långa tradition av tryckfrihet Sverige har med en rik flora avgöranden i rättspraxis vars värde riskerar att gå förlorat vid införandet av en ny grundlag en tradition som också bör försvaras på EU-nivå. Författarförbundet beklagar att kommittén inte hunnit utreda alla de frågor som kommittén var satt att göra. Författarförbundet anser att en fortfarande obesvarad fråga är ansvarighetsreglerna för böcker. Författarförbundet menar att det är angeläget att tydligt slå fast att det alltid är författaren som är ansvarig för innehållet i en bok oavsett format och/eller distributionsform. TFs s.k. stencilregel är uppbyggd utifrån grundförutsättningen att en upplaga av en bok framställs som första format. Så är inte längre alltid fallet på en snabbt föränderlig bokmarknad där användandet av ny teknik leder till oönskade effekter kring vem som ansvarar för in-

17 nehållet i en bok. Det är viktigt för mottagaren/läsaren/köparen att både nås av ograverat innehåll i en bok och veta vem som står för innehållet straffrättsligt. Tilläggas kan att Författarförbundet och Svenska förläggareföreningen har samma ståndpunkt i frågan om vem som bör bära ansvaret för innehållet i en bok. Författarförbundet deltar gärna i en fortsatt utredning av frågan. 88 Svenska förläggareföreningen Svenska Förläggareföreningen välkomnar förslaget att inte ersätta den sedan länge väl etablerade tryck- och yttrandefrihetsreglering som vi har idag, utan istället göra en allmän översyn av TF och YGL för att komma till rätta med otydligheter i gällande lagstiftning. Föreningen saknar dock efter Yttrandefrihetskommitténs betänkande vissa rättsliga justeringar vad avser ansvaret och skyddet för böcker utgivna i olika format, som föreningen gärna ser åtgärdade i en fortsatt utredning. Förläggareföreningen ser fram emot ett likartat grundlagsskydd för alla böcker oavsett vilket format de ges ut i, liksom likartade regler för ansvar avseende innehållet i böckerna. Föreningen ser därför fram emot ytterligare beredning av dessa frågor liksom en inbjudan att få delta i det fortsatta arbetet. 92 Handikappförbunden Handikappförbunden anser att yttrandefriheten är en grundförutsättning för medborgares förutsättningar att använda sig av mänskliga rättigheter. Svenska regelverk för tryck- och yttrandefrihet är komplext och kan utgöra hinder för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning rättigheter i förhållande till övriga delar av befolkningen. Vi fokuserar vårt yttrande på två frågor som måste lösas: 1) Skyddet i hetslagstiftningen ska utvidgas till att gälla personer med funktionsnedsättning och transpersoner. 2) Möjligheten att ställa krav på tillgänglighet ska utvidgas och gälla distribution på alla plattformer, inklusive internet. 94 Bonnier AB I de delar vi inte lämnar några synpunkter nedan saknar vi invändningar och har inga ytterligare kommentarer att lämna. Efter att ha följt kommitténs arbete i debattbetänkandet fram till resultatet i detta betänkande kan vi konstatera att kommittén har lagt ner ett omfattande och gediget arbete på att säkerställa att grundbultarna ska stå fast och att inga ändringar ska ske som försvagar tryck-och yttrandefriheten om inte det finns mycket goda skäl för det. 109 TV4 AB En av grundpelarna i vår demokrati är öppenhet. TF och YGL utgör grunden för detta och grunden för ett fritt meningsutbyte. TF har här en särställning då TF i sekel har varit en garant för det fria ordet. Innebörden av lagstiftningen är väl känd och brett accepterad. Att gå in och ändra i TF är inte bara onödigt utan innebär också att vi riskerar att förstöra fundamenta. YGL är en senare lagstiftning men nog så viktig. Den är dessvärre redan urholkad genom undantag för begräsningar i annan lagstiftning.

18 TV4 vill även passa på att framföra oro över den av TV4 idag upplevda ökade slutenheten från statens sida. Allt fler handlingar sekretessbeläggs och därmed försvåras eller i vissa fall omöjliggörs samhällsgranskningen. TV4s uppfattning är att strävan snarast bör gå mot ökad öppenhet och inte tvärtom. 110 Posten AB Postens inställning till kommitténs förslag är följande. Vad gäller opinionsbildande politiskt material anser Posten att den föreslagna ordningen får accepteras, men Posten är negativt till förslaget om utökad distributionsplikt för andra typer av material av skäl som framförs nedan. Förbundet Arbetsliv och Forskning i Sverige Förbundet Arbetsliv och Forskning i Sverige (i forts. Förbundet), vill på ett allmänt plan inledningsvis framhålla att vi saknar ett principiellt förhållningssätt i sättet att närma sig den ytterst viktiga problematik som kommittén är satt av behandla. Enligt Förbundets mening borde översynen har tagit sin utgångspunkt i frågan om vilka värden som tryck- och yttrandefriheten är tänkt att värna om. De institutioner som skapas och/eller växer fram i politisk ordning har till uppgift att tillgodose vissa värden. Utredningen borde således ha inlett med att ange vilken värdegrund kommitténs arbete utgår ifrån. Handlar det om skydd för demokratin och en effektiv förvaltning eller handlar det om att hålla chefer bakom ryggen. Problemet finns i slutbetänkandet berört här och där utan att det slår igenom i utredningens förslag. Principiella ställningstaganden tycks ha fått ge vika för lagtekniska resonemang i teknikoberoendets namn. Förbundet menar att en viktig principiell utgångspunkt borde vara skyddet för den anställde som använder sig av sin meddelarfrihet. I detta sammanhang borde utredningen enligt Förbundets mening också diskuterat och lagt fram förslag om meddelarskydd på privat sektor, inte bara offentlig. Detta framstår som allt viktigare i takt med den offentliga sektorns privatisering, men är generellt sett av stort intresse. Förbundet anser även att man borde genomföra en ordentlig genomgång av det sätt på vilket kontrollorganen högre myndigheter, JO och JK samt domstolar av olika slag hanterar yttrandefrihetsfall för att förstå vad som kan gå fel. En rimlig hypotes är att det föreligger stora problem i prövningen av yttrandefrihetsfall. De referenser till ett antal fall som nu föreligger i betänkandet är utmärkta men borde breddas kraftigt för att eventuellt kunna belägga mer genomgående drag. Det finns ingen anledning att tro att svenska förhållanden på ett markant sätt skulle skilja sig från andra västdemokratiers, och tillgänglig forskning visar att yttrandefriheten överallt sitter trångt på ett sätt som utgör ett hot inte minst mot demokratin. Här ser Förbundet gärna att systematisk forskning anlitas för ändamålet 3. Vägvalet mellan NYGL och TF/YGL och frågan om större teknikneutralitet Beredningens bedömning: Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bör vara kvar.

19 1 Riksdagens ombudsmän (JO) Yttrandefrihetskommittén (YFK) har efter ingående överväganden stannat för att inte föreslå en teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag. Jag har inget att invända mot detta (jfr JO:s tidigare remissvar i anledning av YFK:s debattbetänkande, SOU 2010:68). Det är mycket bra att frågan om en teknikoberoende grundlag denna gång utretts och övervägts så grundligt som nu blivit fallet. Kommittén har på denna punkt genomfört ett energiskt och djuplodande arbete. Detta har dock tagit tid och kraft, vilket gått ut över andra delar av utredningsuppdraget. Det är tydligt, och framhålls även av kommittén, att flera viktiga frågor har valts bort. 3 Hovrätten för Västra Sverige Vägvalet teknikberoende eller inte Det är av stor betydelse att grundlagsregleringen inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området är utformad så att den kan möta den tekniska och mediala utvecklingen. Med nuvarande teknikberoende reglering kräver utvecklingen kontinuerliga anpassningar av grundlagsskyddet för att detta inte ska urholkas. Som framgår av betänkandet har t.ex. nättidningar och samhällskritiska bloggar enligt nuvarande ordning ett sämre skydd än texter på förpackningar. E-tidningar och e-böcker som levereras med innehåll saknar över huvud taget grundlagsskydd. Gränserna mellan olika medier blir dessutom allt svårare att dra, vilket gör det svårare att avgöra vilket skydd ett yttrande har. Enligt hovrättens uppfattning tar inte kommitténs förslag till förändringar i grundlagarna i tillräcklig omfattning hänsyn till den allt snabbare tekniska och mediala utvecklingen. De förslag som kommittén lämnar innebär dessutom att flera problem kvarstår. Bland annat kan yttranden med samma innehåll komma att behandlas olika beroende på vilken spridningsteknik som används. Hovrätten delar kommitténs uppfattning att NYGL inte heller löser alla problem som finns i TF och YGL. Dessutom innehåller NYGL andra svårigheter än den nuvarande regleringen. Hovrätten saknar dock i betänkandet en djupare analys av för- och nackdelarna med de två huvudalternativen, dvs. att behålla nuvarande teknikberoende grundlagsreglering och att ersätta nuvarande reglering med en ny teknikoberoende grundlag. Kommittén anser bl.a. att det inte är möjligt att utsträcka det extra starka grundlagsskyddet till att omfatta alla yttranden och samtidigt behålla systemets grundläggande principer (meddelarskyddet, ensamansvaret, censurförbudet, etableringsfriheten, de strama gränserna för straffansvaret och den särskilda rättegångsordningen). Enligt hovrättens mening är det ett rimligt antagande att en teknikoberoende grundlag i vissa avseenden kommer att innebära en försvagning av dessa principer. Hovrätten efterfrågar dock en närmare analys av hur principerna skulle påverkas av en teknikoberoende grundlag. Resultatet av en sådan analys bör ställas mot vinsterna med att lämna teknikberoendet. Hovrätten anser att det är först då som det är möjligt att ta ställning till om en teknikoberoende reglering bör införas. Tolkningsproblemen med begreppen massmedier och massmedieföretag kan inte som kommittén tycks mena vara avgörande för bedömningen av om en teknikoberoende grundlag bör införas.

20 Mot den angivna bakgrunden anser hovrätten att frågan om en teknikoberoende grundlag bör bli föremål för fördjupad analys och fortsatta överväganden. Kommitténs EU-rättsliga överväganden Hovrätten instämmer i kommitténs bedömning att det föreligger en osäkerhet kring omfattningen av konflikterna mellan EU-rätten och TF respektive YGL och hur djupt de berör det svenska systemet. Som kommittén redogör för talar dock mycket för att beröringspunkterna mellan EU-rätten och TF respektive YGL blir fler och att det finns potentiella konflikter mellan dessa. Lissabonfördraget har inneburit ett fördjupat rättsligt samarbete även på områden som i Sverige regleras genom TF och YGL. Det finns ett flertal områden där TF och YGL kan hamna i konflikt med EU:s rättsakter; exempelvis ensamansvaret, brottskatalogen, meddelarskyddet och skyddet för den personliga integriteten. Kommittén anför emellertid att skyldigheten att låta unionsrätten få företräde bara gäller fram till en viss gräns och att EU-rätt som innebär väsentliga ingrepp i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundprinciper inte ska tillämpas här och inte utlöser någon skyldighet att anpassa den svenska regleringen. Kommittén menar att det följer av bestämmelsen i 10 kap. 6 första stycket regeringsformen om begränsningar för riksdagen av möjligheten att överlåta beslutanderätt. En sådan tolkning skulle möjligen kunna hävdas från ett nationellt perspektiv (jfr bet. 1993/94:KU21). Tolkningen kan dock ifrågasättas ur EU-rättslig synvinkel. Det är en etablerad EU-rättslig grundprincip att unionsrätten har företräde framför nationell rätt, även framför medlemsstaternas grundlagar. Kommittén synes vidare mena att artikel 4.2 i Fördraget om Europeiska unionen om respekt för medlemsstaternas nationella identitet ger stöd för att hävda att den svenska regleringen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området innehåller konstitutionella kärnvärden som inte har överlåtits. Hovrätten är tveksam till en sådan tolkning av bestämmelsen. Artikelns innehåll kan säkert få viss betydelse i förhandlingsarbetet inom EU men kan knappast ge stöd för Sverige att inte följa bestämmelserna i en antagen EU-rättslig lagstiftningsakt. Kommittén redogör vidare för andra metoder för Sverige att undvika att bli bunden av en EUrättsakt. En sådan metod skulle vara att Sverige kan använda sig av den s.k. nödbromsen i det europeiska samarbetet. Enligt ett uttalande från regeringen inför antagandet av Lissabonfördraget utgör nödbromsen det yttersta skyddet för den svenska tryck- och yttrandefriheten. Det torde dock inte låta sig göras att använda sig av denna möjlighet vid fler än några enstaka tillfällen. En annan metod för att lösa en konflikt mellan EU-rätten och TF eller YGL har varit att det i ingressen till en rättsakt uttalas att rättsakten inte hindrar att medlemsstaterna tillämpar sina konstitutionella regler om bl.a. tryckfrihet och yttrandefrihet. Ett sådant ingressuttalande har i regel ingen motsvarighet i någon av rättsaktens artiklar. Det kan inte uteslutas att EUdomstolen skulle underkänna en svensk lagreglering som undantar området för TF och YGL enbart med stöd av ett sådant uttalande. EU-domstolen har ännu inte haft anledning att ta ställning till denna problematik och det är därför svårt att fullt ut bedöma denna. Hovrättens slutsats är dock att kommitténs EU-rättsliga överväganden inte tillräckligt speglar de svårigheter som den svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen ställs inför med hänsyn till EU-samarbetet.