Näringslivskontoret i mars 2011. Näringslivsprogram för hållbar tillväxt



Relevanta dokument
Antagen av KF , 145. Vision 2030

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun

Plattform för Strategi 2020

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Kjell Friman. Näringslivskontoret Borlänge kommun

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

LIVSKVALITET KARLSTAD

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

version Vision 2030 och strategi

Hagforsstrategin den korta versionen

Värdegrund. framtidsoch. berättelse Gullspångs kommun

Näringslivsprogram

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Verksamhetsplan

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

Näringslivspolitiskt program

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Länsstyrelsens länsuppdrag

Internationell strategi

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Näringslivsstrategi , Västerviks kommun

Strategisk plan

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

Det här är regionförbundet örebro

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Information kring VG2020 och strategisk styrning

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Strategi. Kulturstrategi

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Strategi för internationellt arbete

Vision Stolthet inför det som är och varit. Öppenhet inför det som kan bli.

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Besöksnäringsstrategi

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Näringslivsstrategi för Mora

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

2 Internationell policy

Utvecklingsstrategi Vision 2025

K O RT V E R S I O N

internationell strategi 1

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Näringslivsprogram Hylte kommun

Verksamhetsplan Forum Flen

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision 2030 för Jönköpings kommun

Blomstrande näringsliv

Näringslivspolitiskt program

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

Transkript:

Näringslivskontoret i mars 2011 Näringslivsprogram för hållbar tillväxt 2011 2013

2 Innehållsförteckning Sidan 1. Motiv för kommunal näringslivsutveckling. 3 2. Syfte 3 3. Vision för näringslivsutveckling 3 3.1 Ledord 3 4. Kommunfullmäktiges inriktningsmål med bäring på näringslivsutveckling.. 3 5. Kommunstyrelsens mål för kommunal näringslivsutveckling 3 6. Förutsättningar för ett utvecklingsinriktat och starkt näringsliv. 4 6.1 Horisontella perspektiv 4 6.1.1 Hållbar utveckling. 4 6.1.2 Integration. 4 6.2 Grundstenar i näringslivets förutsättningar. 5 6.2.1 Förnyelse och utveckling v näringslivet 5 6.2.2 Attraktiv livsmiljö.. 5 6.2.3 Kompetensförsörjning 5 6.2.4 Infrastruktur 5 6.2.5 Regional samverkan 6 6.2.6 Internationellt samarbete.6 7. Profilområden. 7 7.1 Materialteknik stål och papper..7 7.2 Transport och kommunikationer..7 7.3 Handel..7 7.4 Musik och upplevelser.7 8. Med spetsen mot framtiden 8 8.1 Borlänge Science Park, Framtidsdalen - stark regional tillväxtarena och motor. 8 2

1. Motiv för kommunal näringslivsutveckling 3 Med ett starkt lokalt näringsliv bygger vi ett bättre Borlänge. 2. Syfte Näringslivsprogrammet är ett ramprogram, vars syfte är att i stora drag ange inom vilka områden och med vilken prioritering kommunen ska arbeta för att främja utvecklingen och tillväxten i näringslivet. 3. Vision för näringslivsutveckling Borlänge går före 3.1 Ledord Attraktion Borlänge ska vara en attraktiv kommun för boende och företag. Värdskap - Ett gott värdskap ska vara naturligt för oss i Borlänge. Utveckling Borlänge ska vara en utvecklingsinriktad kommun. Samverkan Det råder nära och god samverkan inom näringslivet samt mellan kommunen och näringslivet.. 4. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Den kommunala verksamheten ska tillhandahålla god service inom ramen för en sund ekonomi. Borlänge är en attraktiv kommun för boende, företagande och besök. Borlänge är den trygga och hållbara kommunen som vågar gå före. Borlänge tar vara på mångfalden och har en välfungerande integration. Borlänge prioriterar barn och ungdomar. Barnperspektivet finns med när besluten tas. 5. Kommunstyrelsens mål för kommunal näringslivsutveckling Borlänge ska ha hög sysselsättning Att stimulera tillväxt och utveckling för företagen, underlätta myndighetsprocesserna samt verka för att högskolan/gymnasieskolan/vuxenutbildningen ska ha ett nära samspel med företagen. Borlänge ska ha ett gott företagsklimat Att ytterligare stärka kontakterna med näringslivet genom företagsbesök (sammantaget minst 100/år). Att näringslivsenheten arrangerar frukostmöten, (10 per år), vilka stärker nätverken och ger oss möjlighet att informera samt underlättar för företagen att kontakta Borlänge kommun. Att vara lyhörd för signaler från företagen om vad som behöver förändras i deras förutsättningar för att växa. Att bistå företagare i alla ärendetyper genom att utveckla en form av företagslotsfunktion, vilken innebär en förenklad process i företagens kontakter med kommunen, ibland benämnd En dörr in. 3

4 Möjliggöra för nya företag att etablera sig i Borlänge Ett nära samarbete inom alla delar av samhällsbyggnadssektorn samt med handläggare av serveringstillstånd. Näringslivsenheten ska här fungera som en lots för företagen samt ha goda kontakter med fastighetsägare, mäklare och organisationer som arbetar med finansiering. Tillse att det finns riktlinjer (om t ex skyltning och uteserveringar) och checklistor för företag som vill etablera sig eller utveckla sin rörelse i Borlänge. Professionella medarbetare som står för bra bemötande och god service Att arbeta enligt konceptet Förenkla helt enkelt som kommer att innebära att vi förenklar våra processer inom den kommunala förvaltningen gentemot företagen samt genom en kontinuerlig kompetensutveckling för kommunens personal. Borlänge kommuns anställda inom samhällsbyggnadssektorn, och då främst näringslivsenheten, ska arbeta nära företagen, besitta god omvärldskunskap i allmänhet samt hålla sig uppdaterade om samhället och dess utveckling. Samhällsbyggnadssektorn, och då främst näringslivsenheten, ska vara drivande i Borlänges näringslivsutveckling, vara engagerade samt vara uppmärksamma på olika möjligheter till nytänkande och utveckling. Skapa förutsättningar för ett hållbart näringsliv Att särskilt stödja och verka för en utveckling av gröna näringar i Borlänge samt i samarbete med Borlänge Energi och Hållbar samhällsbyggnad informera om kommunens miljö- och klimatstrategi. 6. Förutsättningar för ett starkt näringsliv 6.1 Horisontella perspektiv, dvs sådana som är allmängiltiga och genomsyrar samtliga områden 6.1.1 Hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar om jordens och våra barns framtid. Att värna om naturresurser och människors hälsa är avgörande förutsättningar för utveckling och välstånd. Hållbar utveckling är möjlig och bärs upp av människors solidaritet, arbetskraft, kunskap och kreativitet. Att arbeta för ett hållbart samhälle är allas ansvar och arbetet görs av enskilda, ideella organisationer, företag och andra verksamma i Borlänge. Borlänge ska sträva mot att bli en klimatneutral kommun. Detta kan ske både genom ett offensivt arbete från kommunens sida inom olika delar av miljöområdet, som energi, avfallshantering, transporter och byggnation, men också genom att kommunen verkar för ett ökat företagande inom gröna näringar och gröna produkter och tjänster. 6.1.2 Integration Borlänge har många invånare med en bakgrund i andra kulturer. Mångfald och olika perspektiv genererar en styrka som är gynnsam för företagsutveckling och tillväxt samt för samhället i sin helhet. Borlängebor med en bakgrund i andra kulturer integreras i samhället och tillför kommunen en ökad bredd av nya perspektiv och ny kompetens. Integration sker bland anat genom att kommunen som helhet aktivt verkar för adekvat utbildning, flera praktikplatser, bland annat i det lokala näringslivet 4

samt en ökad förståelse för integrationsarbetet, vilket ska gå som en röd tråd genom all kommunal verksamhet. 5 6.2 Grundstenar i näringslivets förutsättningar 6.2.1 Förnyelse och utveckling av näringslivet En av de mest betydelsefulla grundstenarna i förutsättningarna för Borlänges framtida näringsliv är att detta är förnyelse- och utvecklingsinriktat. Kommunen värnar om och verkar för en vidareutveckling av det befintliga näringslivet. Arbetet med att vidareutveckla Borlänge Science Park, Framtidsdalen som en av länets främsta tillväxtarenor går vidare. Kommunen förändrar sin organisation till ett mera sammanhållet arbete inom samhällsbyggnadssektorn. Detta lägger grunden till en mera snabb och korrekt hantering av ärenden som rör företag. Kontakterna med företagen ska präglas av hög kompetens och positivt bemötande. Kommunen har lokalförsörjning som ett viktigt verktyg för företagsutveckling. Kommunen har en aktiv markpolitik och verkar för ett varierat utbud av företagsmiljöer. Kommunen håller hög planberedskap och eftersträvar korta handläggningstider. Det är angeläget att antalet nya företag kan öka, då detta bidrar till en högre tillväxt och sysselsättning. En viktig del i utvecklingsarbetet är att stimulera till och skapa förutsättningar för ett levande nätverksbyggande. 6.2.2 Attraktiv livsmiljö Avgörande för varje kommuns möjligheter till tillräckliga resurser för en bra kommunal service och välfärd är att ha ett högt befolkningstal. Därför är det av största vikt också för Borlänge att här finns en boende- och livsmiljö som är så attraktiv att många människor väljer att bo här. Om vi lyckas skapa förutsättningar för tillväxt och hög sysselsättning men inte kan förmå de som får jobben att bosätta sig här är den framgången på sätt och vis ändå förfelad. Kommunen verkar för ett brett utbud av bostäder till rimliga priser, god tillgänglighet och trygghet, värnar om natur- och kulturmiljöer samt vidareutvecklar arbetet med klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska också verka för en bra barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning med hög kvalitet samt ett livslångt lärande. Kommunen arbetar och skapar goda förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter, evenemang och upplevelser så att Borlänge ses som en attraktiv och intressant kommun. 6.2.3 Kompetensförsörjning Att den lokala arbetskraften har adekvat och tillräcklig kompetens kommer att vara avgörande för näringslivets möjligheter att utvecklas i framtiden. Kommunen verkar för en god överensstämmelse mellan näringslivets behov av arbetskraft och det utbud som gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan erbjuder, bland annat. genom nära och täta kontakter med företagen och utbildningsinstitutionerna. 6.2.4 Infrastruktur En av de mest betydelsefulla faktorerna för en kommuns möjligheter att utvecklas är en stark och långsiktigt hållbar infrastruktur, som tillgodoser behoven för såväl näringslivet som samhället i stort. Kommunen är aktiv och stimulerar processer som förser kommunen och regionen med en stark och hållbar infrastruktur. 5

Kommunen eftersträvar en lösning som tillgodoser såväl näringslivets behov av optimala transportmöjligheter som samhällets strävan efter en ur klimat- och miljösynpunkt hållbar infrastruktur. 6 Kommunen driver på en kontinuerlig upprustning av Dalabanan för snabbare och tätare persontågsförbindelser med Stockholm. Kommunen verkar för att ett dubbelspår mellan Falun och Borlänge kommer till stånd. Kommunen arbetar, i samverkan med regionens transportberoende företag samt Falun Borlängeregionen, för att modernisera och anpassa Bergslagsbanan för snabbare och effektivare godstransporter. Kommunen har en ledande roll i Partnerskapen E16 (9 kommuner) och Partnerskap Bergslagsdiagonalen (17 kommuner) för att skapa och utveckla de nationella vägstråken E16 och Rv50 genom länet med Borlänge som nod. Borlänge kommunkoncern vidareutvecklar det fiberoptikbaserade stadsnätet och marknadsför Borlänge som en kommun med en kraftfull infrastruktur inom ICT-området (Information and Communication Technologies). Med detta som grund verkar kommunen för att kommunikationsmöjligheterna inom ICT ska vara av högsta klass för alla företag i Borlänge. Borlänge kommunkoncern vidareutvecklar kvalitet och konkurrenskraftiga priser inom samhällstjänsterna el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp utifrån dagens position som en av de tio främsta i landet 6.2.5 Regional samverkan Det gamla talesättet Ensam är stark är inte tillämpbart på en kommuns möjlighet att utvecklas och skapa välfärd. För Borlänge måste utgångspunkten vara att ständigt utveckla samarbetet med sina grannkommuner. Borlänge ska gentemot dessa stå för ansvarstagande, delaktighet, generositet och engagemang. Det sedan snart ett decennium rådande samarbetet med de kommuner som omger Borlänge Falun, Gagnef, Säter, Ludvika och Smedjebacken idag formaliserat i utvecklingsbolaget Falun Borlänge-regionen är så etablerat och erkänt nödvändigt att det inte finns något annat bättre alternativ än djup, långsiktig samverkan. Ett exempel på det regionala samarbetet är projektet Dala Sports Academy, vars syfte är att skapa en komplett och livskraftig idrottsmiljö som ska kunna utgöra en resurs för ett växande företagande inom idrott och hälsa i regionen. Borlänge är en aktiv och initiativrik part i det regionala samarbetet. Samarbetet vidareutvecklas inom de områden som redan idag är kommungränsöverskridande. Borlänge tar täten i sökandet efter nya sakområden där samverkan kan öka medborgarnyttan, stärka regionens attraktionskraft samt tillväxt och sysselsättning. Borlänge ska också vara drivande i arbetet med att öka den interkommunala sammanhållningen i länet som helhet, vilket bland annat kan ske inom ramen för Region Dalarna. 6.2.6 Internationellt samarbete Vi lever i ett globalt samhälle idag. Världen krymper och vi är alla beroende av det som sker i vår omvärld. Genom internationellt samarbete och internationella projekt lär vi om och av varandra. Det blir allt viktigare att tänka globalt och agera lokalt. Internationellt samarbete kan få stora positiva effekter för kommunen, t ex i form av ökad tillväxt och sysselsättning, externt ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt, verksamhetsutveckling samt inte minst mera svårmätta effekter som en ökad acceptans för främmande kulturer och människor. Så vill vi forma framtiden för Borlänge Genom ett ökat internationellt samarbete uppnår vi större kunskap om andra kulturer och internationella relationer. Ett vidareutvecklat internationellt samarbete påskyndar Borlänges utveckling mot en kommun som är öppen för influenser och idéer med ett globalt ursprung, vilket leder till såväl ökad dynamik som tillväxt och därmed sysselsättning. 6

7. Profilområden 7 7.1 Materialteknik stål och papper Med utgångspunkt från SSAB och Stora Enso Kvarnsveden har Borlänge en stark plattform inom produktion och vidareförädling av stål och papper. Materialteknik, med särskild tonvikt på stål och papper, är ett profilområde där Högskolan Dalarna, vad gäller området stål, har satsat på utbildning och forskning. Ett vidareutvecklat samarbete mellan de tongivande företagen, högskolan samt innovationssystem och nätverk med åtgärder som produktutveckling, aktiv marknadsföring, adekvat kompetensförsörjning samt ytterligare internationella kontakter för mindre företag torde kunna stärka och utveckla denna del av Borlänges näringsliv ytterligare. 7.2 Transport och kommunikationer Tillsammans utgör Trafikverket, Transportstyrelsen, Högskolan Dalarna och företagen en kraftfull kunskapsmassa inom transportsegmentet. Kompletterar vi denna bild med de sedan länge i Borlänge etablerade transportföretagen som DHL och Schenker samt distributionscentraler som ICA och Dagab m.fl. framträder Borlänge som ett mycket tydligt transportcentrum i Sverige. Till detta kan fogas att Borlänge utgör en infrastrukturnod med en av landets fyra rangerbangårdar, är knutpunkt för tågtransporter samt är skärningspunkt för riksvägarna 50 och 70 samt europaväg E16. Med alla de starka aktörerna inom transport- och kommunikationssegmentet som bas finns goda förutsättningar för att ytterligare kraftsamla inom detta område. Det kan dels ske genom en tydligare profilering, dels genom flera marknadsanpassade utbildningar för transporter och kommunikationer inom gymnasieskolan och högskolan samt efterfrågestyrd forskning. Den redan idag starka kompetensen inom detta område i Borlänge kan dra till sig flera nya företag och verksamheter, vilket ytterligare befäster Borlänges position som ett transport- och kommunikationscentrum i Sverige. 7.3 Handel Handeln har alltid spelat en stor roll i Borlänge, som idag är Dalarnas främsta handelsstad. Genom de goda kommunikationerna och det strategiska läget har Borlänge också intagit positionen av distributionscentrum. Med kommande etableringar på Norra Backa förstärks handeln ytterligare som en av kommunens basnäringar. En handelsstrategi tas fram i vilken den framtida strategin och strukturen för Borlänges handel tydliggörs. Handelssektorn i Borlänge utvecklas till en hållbar ny basnäring med närhet och tillgänglighet som signum, vilken genererar tillväxt och sysselsättning men också tillför kommunen ytterligare attraktionskraft för såväl boende som besökare. 7.4 Musik och upplevelser Borlänge är sedan länge en kommun med stark musiktradition. Många framgångsrika musiker och artister har fått sin första musikaliska skolning här. Idag är Borlänges främsta profiler inom musiken utbildnings- och utvecklingsprojektet BoomTown samt Peace & Love. Borlänge är ett kreativt centrum för rock, pop och alla former av populärmusik i Sverige och Europa. BoomTown och Musikskolan är två av de satsningar som bidrar till en fortsatt utveckling av musikbranschen i Borlänge. Ett av arbetsfälten är stöd, rådgivning och samarbete med eldsjälar, yrkesverksamma och övriga aktörer inom populärmusikbranschen. Målet är att stimulera till företagsetableringar, nätverk samt utbildning och fortbildning. 7

8. Med spetsen mot framtiden 8 8.1 Borlänge Science Park, Framtidsdalen - stark regional tillväxtarena och motor En stark utveckling av företag med högt kunskaps- och teknikinnehåll är en av förutsättningarna för utveckling och välfärd. Spetskompetensföretagens utveckling är beroende av en kreativ miljö med närhet till likartade verksamheter i mer eller mindre tydliga kluster. En sådan miljö erbjuder Borlänge Science Park, Framtidsdalen - Borlänges teknikpark, vilken är medlem i SISP Sveriges Inkubatorer and Science Parks. SISP arbetar för att utveckla optimala förutsättningar hos medlemmarna för att underlätta och öka start och tillväxt av kunskapsintensiva företag. För att bli medlem i SISP erfordras att teknikparken har en högskola, inkubator samt en massa av kunskapsintensiva företag. Borlänge Science Park, Framtidsdalen är en attraktiv arena för utveckling och tillväxt i Dalarna. I stadsdelen Framtidsdalen finns attraktiva kunskapsmiljöer och mötesplatser. Här etableras och utvecklas såväl nya som befintliga företag i nära samverkan med Högskolan Dalarna, bland annat inom de nationellt ledande profilområdena Transport & Kommunikationer och Materialteknik men också i den innovativa miljön som Stiftelsen Teknikdalen erbjuder genom sin företagsinkubator. Borlänges framträdande kunskapsföretag finns framför allt inom två av våra fokusområden Materialteknik samt Transport & Kommunikationer. I Borlänge Science Park är närheten till den akademiska utbildningen och forskningen på Högskolan Dalarna av stor betydelse. Borlänge Science Park, Framtidsdalen ska vara en av Sveriges mest attraktiva och offensiva arenor för utveckling och tillväxt främst inom de nationellt ledande profilområdena Transport & Kommunikation och Materialteknik. Vidareutveckla befintliga kunskaps- och företagsmiljöer samt skapande av nya. Stimulera den innovativa miljön för FoU, produktutveckling och företagande, bland annat genom företagsinkubatorn. Fortsätta nätverksbyggande mellan kunskapsmiljöer och företag samt skapande av nya och vidareutveckling av befintliga nationella kunskapsplattformar, såsom ITS Sweden och Triple Steelix. 8