20 års erfarenhet av gröna kilar hur har det påverkat Stockholmsregionen? Göteborg 21 sept 2012 Bette Malmros TMR- Stockholms läns landsting
Vilka insatser har främst påverkat? Gemensam målbild Kunskap, verktyg och modeller Dialog, engagemang och arbetsformer Resultat och förändringar på plats Beskriva genom några exempel RUFS, Upplevelsevärden, Storstadsnatur, Samverkan, Svaga samband
Gemensam målbild Planer och program regionala och kommunala Gemensamma projekt gränsöverskridande arbeten (fysiskt- och sakområden) Underlättar prioriteringar av insatser i t ex verksamhetsplanering Gemensam finansiering t ex via EU, NOLA, SLL
Ny kunskap, verktyg och modeller Ny kunskap GIS, rapporter, i projekt Modeller och verktyg för att bearbeta, analysera och presentera kunskap Kartor, statistik, indikatorer Kombination av systematiskt arbete och innovation
Kommunikation och arbetsformer dialog och personligt engagemang när, var, hur Aktörer och organisation Kraft i samverkan och nätverk Begrepp, bilder, kartor, illustrationer mm Mellankommunal planering
Förändringar på plats Regional systemsyn i kommunala planer Gröna kilar och grönområden har en större identitet och högre status En bättre avvägning mellan olika intressen Brett engagemang, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt Kvalitetshöjande åtgärder på plats
Målbild resultat av. Gröna bältet Gröna kilar Grönstruktur i Stockholms regionen Svaga samband i gröna kilar Upplevelsevärden En skogsbacke i handen.ett systematiskt, långsiktigt arbete
RUFS 2010 regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - en sammanhållen bebyggelse - tätt i stationsnära lägen - spara tätortsnära gröna kilar - samordna, samverka och stödja - system- och struktursyn - regional nytta - grönstrukturen samverkar med andra strukturer
Regional grönstruktur och tio gröna kilar Stort, sammanhängande område Tätortsnära Mellankommunalt planeringsområde Begrepp - namn identitet Olika läge och kvaliteter Grön kil, värdekärnor, svaga samband
Ex: Upplands Bro kommun gröna kilar i öp Tillväxt, miljö och regionplanering
Upplevelsevärden En metod att beskriva sociala värden i gröna kilar Regionalt grupparbete Mellankommunalt planeringsområde GIS 10 rapporter en för varje kil
2012-09-24 12 Namn ändra i bildbakgrund Planera för ett spektrum av kvaliteter! Natur Kultur
Upplevelsevärden en metod som kopplar brukarnas önskemål till konkreta kartor Förväntad Upplevelse Natur- Miljö Upplevelse- värde Störning Parameter Underlag Tystnad Mångfald spänning Äldre Barrskog Stränder Betes marker Orördhet och Mystik Aktivitet och utmaning Buller Skräp Dålig skötsel Störande människor Äldre skog Tysta Områden God tillgänglighet Natur- Inventering Översikts- Planer Nyckelbiotoper
2012-09-24 14 Orördhet och Skogskänsla trolska naturmiljöer Utblickar och öppna landskap Variationsrikedo m och naturpedagogik Kulturhistoria och levande landskap Aktivitet och utmaning Samvaro och service
Interaktiv process Forskning Referensgrupper Fallstudie Hanveden METOD Djupintervjuer
Kommunala underlag TILLÄMPNING RAPPORTER GIS DATABAS GRANSKNING
Erfarenheter och framgångsfaktorer Fånga efterfrågan och knäckfrågor Rätt timing Regionalt grupparbete kombination av regional systematisering och kommunal kunskap Bas för mellankommunal planering Transperent, användarvänlig metod Används i öp, grönplaner, skogsvårdstyrelsen, NNV mm Naturlig bas för Program för skydd av tätortsnära natur
Storstadsnatur årlig konferens - arrangeras av TMR och lst - uppföljning av aldrig långt till naturen - teman och aktuella nyheter - nätverksfunktion - ett sätt att följa upp utvecklingen, byta erfarenheter och stimulera utveckling
Samverkan i Rösjö-, Angarn- och Bogesundskilen 8 kommuner: Täby, Danderyd, Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Österåker och Vaxholm
Samverkan i kilarna Startade 2006 i Rösjökilen på initiativ av Naturskyddsföreningen SNF och TMR (fd RTK) först drivande. Bra relation 20-tal möten under 4 år Startade 2011 i Angarn och Bogesundskilen Kommunerna driver Politisk styrgrupp
Exempel på insatser - Papperskarta med smultronställen - Internet guide, delvis interaktiv - bussexkursioner, diskutera mellankommunala frågor - politisk styrgrupp
Insatser forts - verksamhetsplan - plattform med uttalade mål - finansierat via LONA, SLLs miljöanslag, Naturskyddsföreningen och numera kommunerna - URBIS UNESCO projekt
Erfarenheter och framgångsfaktorer Tålamod, tillit och förankring Två steg framåt och ett bakåt Naturskyddsföreningen och TMR/RTK viktiga för att driva frågan framåt i ett startskede. Aktörsroller måste klargöras. Kommunerna är huvudaktörer i ett långsiktigt perspektiv. Bra forum för dialog Fokus på positiva utvecklingsfaktorer som attraktivitet, tillgänglighet, turistvärde och gemensam nytta Krävs resultat i ett inledningsskede
Rapporten Svaga samband i gröna kilar Genomförande av RUFS 2010 Gröna kilar etablerade men utsatta Fakta, ideskrift och sammanställning framtagen i process med aktörer Ekosystemtjänster - efterfrågan VAD, NÄR, VARFÖR, HUR?
VAD Tillväxt, miljö och regionplanering
VAD är ett grönt svagt samband? En del av en sammanhängande grön kil en länk i ett system Definition: De gröna svaga sambanden är smala partier i de sammanhängande kilarna. Partierna är avgörande för att binda ihop de gröna kilarna och värdekärnorna i syfta att säkra rekreationsstråk, skapa tillgång till större grönområden och upprätthålla ekologiska spridningskorridorer. Om sambanden byggs bort bryts kilen upp i separata delar. Förhållningssätt: De svaga sambandens funktioner bör stärkas och säkerställas mm.
VAD är ett grönt svagt samband? forts Smala partier 500 m Identifierats med GIS och kunskapsunderlag 3 klasser - expanderande, tätbebyggda områden - infrastruktur och tillgänglighet - vatten och strandpromenader
Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros
När bör man göra vad? Viktiga slutsatser av NÄR: Lagstiftningen ger inte det stöd som många efterfrågar på regional och mellankommunal nivå. Säkrandet av regionala värden måste till stor del göras lokalt på områdesnivå, och inte enbart genom juridiskt bindande planer. Kommunägd mark och genomförandeavtal är i många fall avgörande. Förbättra existerande system, skapa inte nya. Begränsade resurser på lokal nivå, små ekonomiska incitament kan ge stor utväxling.
Identitet, marknadsföring och engagemang - Hitta en tydlig identitet - Kommunikationsstrategi och designplattform - Info och marknadsföring - Guidningar och evenemang - Engagera allmänheten - Engagera skolor och förskolor - Engagera näringslivet - Engagera markägare
Behov och möjligheter Mer systematisk samverkan och analys i den mellankommunala skalan är en förutsättning för arbete med frågor över administrativa gränser. bl a: Kilanalyser Måldokument för kilarna Större sannolikhet att säkra rätt regionala värden och fatta korrekta beslut på lokal nivå.
Svårspridda, mellanspridda och lättspridda arter - Man måste prioritera i svaga samband
Kilanalys Tvärsektoriell och neutral - Karaktärsanalys - Synergieffekter - Värdering - Förslag på utvecklingsmål Stöd i många olika typer av projekt
Att stärka svaga samband i olika landskap 1. Identifiera värden, funktioner och brister 2. Bevara viktiga värdeområden 3. Värdehöjande åtgärder (skötsel och nyanläggning) Skogslandskap, Odlingslandskap och Parklandskap Spridningsöar och ledstrukturer
Att stärka svaga samband i anslutning till bebyggelse Den gröna väven Länk mellan stadsdelar Noder för tillgänglighet
Tillväxt, miljö och regionplanering Fysisk planering för regionala gröna kilar och svaga samband - Regionplan - Översiktsplan - Tematiskt tillägg - Fördjupning - Detaljplan - Genomförandeavtal - Områdesbestämmelser - Bygglov - Miljöbedömning
Hur har arbetet påverkat utvecklingen? Bidragit till en gemensam målbild (planer, yttranden mm) Ökat kunskap och status på frågan Ökad kraft genom samarbete, samfinansiering mm Skapat kontinuerliga tillfällen till dialog, erfarenhetsutbyte och informella kontakter gratis utbildning Gett erfarenhet av regional samverkan för andra utvecklingsområden
Hur har arbetet påverkat utvecklingen forts. Stimulerat till forskning, nya kontakter och grönsöverskridande samarbeten Genomförda projekt för att höja kvaliteten och tillgängligheten Trots gemensam målbild finns ett ökat bebyggelsetryck på kilarna Delvis belyst storstadsproblematiken nationellt Bidragit till internationella kontakter
Goda råd Timing Våga tänka och göra nytt Uthållighet Kunskap + kommunikation Engagemang och arbetsglädje
Tack för uppmärksamheten! Tack för uppmärksamheten!
2012-09-24 44 Hur tätt?
Gröntypologi ett verktyg för stadsutveckling? En enkel och översiktlig indelning Jämför tillgången på kartor och i siffror Bild av fördelning, inbördes relation och läge Förändringar över tid och rum Analysverktyg i stadsutvecklingsprocesser Läs mer www.tmr.sll.se/regionalastadskarnor/projekt/grontypologi/ Seminarium den 21 mars för kommunerna
. Fyra huvudgrupper och 19 undergrupper Naturmark Parkmark Hårdjord mark Anläggningsmark offentligt tillgängliga större än 0,25 hektar.
Kartor Tillväxt, miljö och regionplanering
Exempel på användningsområden jämföra tillgång gångavstånd markägande
Komplettera eller omvandla? Olika scenarier i stadsutvecklingsprocesser
Uppföljning av RUFS 2010- indikatorer Mål - Människor i Regionen har god tillgång till tätortsnära natur av god kvalitet. - gröna kilar - närhet till bostad - tystnad - relation till andel invånare
Tillgång till tätortsnära natur Andel av länets invånare med tillgång till gröna kilar inom: 500 m 1000m År 2005 23 % 49 % År 2010 23 % 48 % www.tmr.sll.se/rufs2010/uppfoljning/tatortsnara-natur/
Naturreservat befintliga föreslagna på väg att inrättas från RUFS 2010