LIA1 CV-Rapport Bilaga - Reningsverk Jimmy Wallin 2016 1
Innehåll för bilaga: Reningsverk FRÄMBY... 3 GRUVVATTENRENINGEN... 3 KOMMUNALA AVLOPPSVATTENRENINGEN... 4 Utförande (Processchema)... 4 Den mekaniska delen... 4 Den biologiska delen... 4 Den kemiska delen... 4 Slambehandling... 5 Värden och data... 5 SÅGMYRA, BJURSÅS OCH GRYCKSBO... 6 SÅGMYRA... 6 Utförande (Processchema)... 6 Den mekaniska delen... 6 Den biologiska delen... 6 Den kemiska delen... 7 Slambehandling... 7 Värden och data... 7 BJURSÅS... 8 Utförande (Processchema)... 8 Den mekaniska delen... 8 Den biologiska och kemiska delen... 9 Slambehandling... 9 Värden och data... 9 GRYCKSBO... 10 Utförande (Processchema)... 10 Den mekaniska delen... 10 Den kemiska delen... 11 Slambehandling... 11 Värden och data... 11 SVÄRDSJÖ (BODA), LINGHED OCH ENVIKEN... 12 SVÄRDSJÖ (BODA)... 12 Utförande (Processchema)... 12 Den mekaniska... 12 Den biologiska delen... 12 Den Kemiska delen... 13 Slambehandling... 13 Värden och data... 13 LINGHED... 14 Utförande (Processchema)... 14 Den mekaniska delen... 14 Den biologiska delen... 14 Den Kemiska delen... 14 Slambehandling... 15 Värden och data... 15 ENVIKEN... 15 Utförande (Processchema)... 15 Den mekaniska... 15 Den biologiska delen... 16 Den Kemiska delen... 16 Slambehandling... 16 Värden och data... 16 KÄLLOR... 17 2
Främby Recipienten för både gruvvattnet och det kommunala vattnet är sjön Runn som ligger strax utanför reningsverket. Gruvvattenreningen Den här reningen är en liten del utav ett världsarv som finns i Falun, d.v.s. Falu gruva. För att besökare ska kunna besöka gruvan så måste grundvattnet pumpas bort, och detta vatten innehåller mycket tungmetaller som järn och zink. Främby använder en parallell linje som är avskilt ifrån den kommunala reningen för att rena gruvvattnet för sig. Och slammet därifrån får en röd färg. (Slammet ifrån gruvvattnet, Falu gruva, 2016-04-04) Ibland så talar man därför om vägen innanför området, men även den vanliga vägen utanför att man lagt ut röda mattan, då lastbilar som varit in på gården har fått slammet på däcken och får det med sig ut ett par hundra meter på vägen utanför. 15-20 ton kalk om dagen. Visserligen är Falu gruva ett världsarv, men för att kunna hålla gruvan i drift som besöksgruva så går det åt mycket kemikalier som polymer, men även hela 15-20 ton kalk om dagen! Gruvvattnets rening går ut på att avskilja metallerna genom att påbörja processen i tre stora tankar som man låter vattnet gå igenom med luftning ifrån botten och vidare till en sedimenteringsbassäng. Ifrån sedimenteringsbassängen så återcirkuleras en liten mängd slam och ytvatten till tankarna och resterande ytvatten ifrån sedimenteringsbassängen rinner ut i sjön Runn och överskottsslammet går vidare till en mekanisk vacuum avvattnare. 3
(Mekanisk avvattnare som arbetar med vaccum, 2016-03-18) Kommunala avloppsvattenreningen Utförande (Processchema) Den mekaniska delen Galler, av märket MEVA, större föremål silas bort Sandfång, Grus, sand, kaffesump m.m. sedimenteras (sjunker) Försedimentering, Lättare partiklar som pappersfragment, hår, ludd och matrester sedimenteras bort) Den biologiska delen Luftningsbassänger, bakterier producerar slam av organiskt material. Tillsättning av luft Mellansedimentering, bioslam ifrån luftningsbassäng sedimenteras. Den kemiska delen 4
Flockningsbassäng, slambildning sker främst utav fosfor genom tillsättning av kemiskt flockningsmedel. (EKOflock 90, Polyaluminiumklorid) Eftersedimentering, kemslam ifrån flockningsbassäng sedimenteras Slambehandling Slammet rötas tillsammans med dom yttre verkens slam och annat som kommer ifrån Cederroth osv. Och utav metangasen som bildas så drivs en V8 gasmotor som driver en generator som maximalt ger 240kW, men medan jag var där så gick den inte fullt ut pga. olika problem och gav i snitt ca 180 kw. Värden och data Maximala dygnsbelastningen 2007 (under provtagningsdygn) var 35300 PE och medelbelastningen var 22300 PE. q-dim = 1000 m3/h och Q-dim = 20600m3/dygn Antal PE (tillstånds dimensionerat) Q/medel (m3/d) BOD7 mg/l Tot-P mg/l 55000 20600 119/4,5 96 % 4,7/0,12 97 % (Källa: Intern insp 2008_Framby) 5
Sågmyra, Bjursås och Grycksbo Dessa tre reningsverk ansvarade Kent över och tillhör Sågmyra driftområde. Sågmyra Inkommande vatten till Sågmyra reningsverk inkommer ifrån: Sågmyra, Vrebo, Sågen, Hällgårdarna samt Bengtsgårdarna. Recipienten för vattnet är sjön Gopen. (Sågmyra reningsverk 2016-04-01) Utförande (Processchema) Den mekaniska delen Roto-Sieve, med 1 mm silhål. Renset faller ner till en tvättpress och går sen vidare med en mottrycksskruv där den avvattnas och ramlar sen ner i ett sopkärl med påse i. Den biologiska delen 6
Luftningsbassäng, med en volym på 100 m 3. Och blåsmaskiner ger luft till en bottenluftare. Som även rör om och förhindrar sedimentation Biosedimenteringsbassäng som är av typen SNV S2, och har en yta på 42 m 2. Returslam pumpas tillbaka till biosteget, det andra går till förtjockaren som överskottsslam. Den kemiska delen Bassäng för flockning, har volymen 36 m 3. Samt en tank för flytande kemikalier. Slutsedimenteringsbassäng av typen SNV S2, med en volym på 140 m 3 och yta på 42 m 2. Slambehandling Som förtjockningshjälp vid förtjockaren så används polymer. Värden och data Dimensionerande data: Antal Pe Q/medel (m3/d) BOD7 Kg/d Tot-P Kg/d 2000 760 270 13,5 (Anslutna 2014 var 500 pe.) 7
Bjursås Inkommande vatten till Bjursås reningsverk inkommer ifrån: Tätorten: Bjursås Och byarna: Bodarna, Kvarntäkt, Näset, Storsveden och Kullgärdet. Recipienten för vattnet är Ärtsjön, som ligger direkt utanför verket. Vattnet går vidare från Ärtsjön till Sältjärn och ut i Gopen. (Bjursås reningsverk 2016-04-01) All utrustning och bassänger är placerade i en uppvärmd isolerad byggnad som du ser på bilden. Utförande (Processchema) Den mekaniska delen Mekaniskt galler, automatrensat nivåstyrt MEVA galler med 3 mm spaltvidd i en 600 mm bred kanal. Renset faller ner i en tvättpress och går via en mottrycksskruv som avvattnar renset och samlas i ett sopkärl med påse i. Luftat sandfång. Volym på 15 m 3 den beräknade uppehållstiden i sandfånget är ca 15 minuter och ytbelastningen ligger på 10 m 2 /h. Försedimentering. Volymen ligger på 56 m 3 med ytan 28 m 2. Och har en ytbelastning på 2,2 m/h och en uppehållstid på 0,9 h. Sedimenterat slam skrapas med hjälp av kedjeskrapspel till en slamficka varifrån det pumpas till förtjockare. Här finns det även en breddningspunkt med flödesmätning och provtagare. 8
Den biologiska och kemiska delen Både biologisk och kemisk rening är utformat som förfällning (konstruerat som en simultanfällning) Biologisk luftningsbassäng med en volym på 160 m 3 och den har ett djup på 2,8 meter, med en uppehållstid på ca 2 h 40 min. Som är delad i två med en träskärm i mitten för att hindra kortslutningsflöde. Och blåsmaskiner ger luft till en bottenluftare. En tank för flytande kemikalier, doseringen sker med en membranpump och är flödesstyrd via datorn. Och tillsammans med fällningskemikalien så används också polymerdosering med en excenterskruvpump. Slutsedimenteringsbassäng (av typen S1). Med en volym på 130 m 3 och ytan är på 77 m 2. Och har en ytbelastning på 0,8 m/h och en uppehållstid på 2.2 timmar. Slammet skrapas med kedjeskrapspel till en slamficka och sen vidare till en förtjockare. Överskottsslam tas bort genom en manuell inställning av drifttid på plats efter kontroll av slammängd i luftningsbassäng. Polymer används i slutsedimenteringen. 4 st. sandfilter, och dessa använder sig utav en motströmsprincip (vattnet går nerifrån och upp). Slambehandling Slammet tas om hand genom att transportera det till Främby i en slambil efter att det har förtjockats i en Silbands förtjockare (Polymer används). Värden och data Dimensionerande data: Q dim är beräknat som 80 m 3 /h x 18 h/d= 1440 m 3 /d. Antal PE. Qdim m3/d BOD/7 kg/d Tot-P kg/d 2200 1440 170 7,7 Reduktionen utav fosfor är ca 90 % (högst 0,5 mg/l) BOD 7 - halten beräknas vara högst 15 mg/l (Anslutna 2012 var 1636 pe) 9
Grycksbo Inkommande vatten till Grycksbos reningsverk inkommer ifrån: Grycksbo, Bergsätra, Fågelsången, Harmsarvet och kringliggande tätortsområde. (Grycksbo reningsverk 2016-04-01) Recipienten för vattnet är sjön Grycken och den sjön är även recipient för Grycksbo pappersbruk. Utförande (Processchema) Den mekaniska delen Rensgaller, Automatrensat MEVA galler som är flödesstyrt, med 3 mm spaltvidd. Renset faller ner i en skruvpress och går vidare till en mottrycksskruv som avvatnar renset och transporterar det till ett sopkärl med påse i. Luftat sandfång, det sedimenterade materialet transporteras med en mammutpump vidare till en tank där avvattning sker. Försedimenteringsbassäng. Har ett kedjeskrapspel som skrapar sedimenterat slam till en slamficka 10
Den kemiska delen Flockningsbassäng, med en Tank för flytande kemikalier Slutsedimentering Slambehandling Slam som pumpats till den mekaniska förtjockaren går vidare till en silo för transport till Främby reningsverk (rötkammaren). Polymer används som förtjockningsmedel. Värden och data Dimensionerande data: Q dim är beräknat som 94 m 3 /h x 18 h/d= 1692 m 3 /d. Antal PE. Qdim m3/d BOD/7 kg/d Tot-P kg/d 2700 1692 250 13,5 (Anslutna 2012 var 1628 PE) 11
Svärdsjö (Boda), Linghed och Enviken Dessa tre reningsverk ansvarade Ida över och tillhör Svärdsjö driftområde. Svärdsjö (Boda) Avloppsverket i Boda behandlar kommunalt avloppsvatten från upptagningsområdet Gårdvik, Borgärdet, Isala, Östansjö, Boda samt Bengtsheden med närliggande bebyggelse. Utloppet mynnar i strömfåran från Borängessjön till Gårdvikssjön. Recipienten ingår i sjösystemet Amungen-Runn. Utförande (Processchema) Den mekaniska Roto-Sieve Luftsandfång Den biologiska delen Luftningsbassäng Biosedimentering 12
Den Kemiska delen Flockningsbassäng Slutsedimentering Slambehandling Slamförtjockare (Ej i drift längre, men finns tillgänglig) Mevaförtjockare Slamsilo Slammet transporteras till Främby med slambil för rötning. Värden och data Dimensionerade data: Antal PE Q-dim (m3/h) BOD7 Kg/d Tot-P Kg/d 2200 48 176 6,6 (3g/pe.d) 13
Linghed Avloppsverket i Linghed behandlar kommunalt avloppsvatten från upptagningsområdet Linghedsbyn, Strömmen, Räviln samt Eriksberg med närliggande bebyggelse. Recipient är Svärdsjön, i strömfåran från Sör-Lingan. Recipienten ingår i sjösystemet Amungen-Runn. Utförande (Processchema) Den mekaniska delen Roto-Sieve Luftat sandfång Den biologiska delen Luftningsbassäng Biosedimentering Den Kemiska delen Flockningsbassänger Slutsedimentering 14
Slambehandling Slamförtjockare (Kemslam och överskottslam), slammet transporteras till Främby med slambil för rötning. Värden och data Dimensionerande data: Antal PE Q/medel (m3/h) BOD7 Kg/d Tot-P Kg/d 1200 54 96 4,8 Anslutna personer 2010 var 496 st. Enviken Avloppsverket i Enviken behandlar kommunalt avloppsvatten från upptagningsområdet Rönndalen, Hedgårdarna och Övertänger. Recipient är Klockarnässjön. Utförande (Processchema) Den mekaniska Galler 15
Den biologiska delen Luftningsbassäng Biosedimentering Den Kemiska delen Flockningsbassäng Slutsedimentering Slambehandling Slamförtjockare, slammet transporteras till Främby med slambil för rötning. Värden och data Dimensionerande data: Antal PE Q/medel (m3/h) BOD7 Kg/d Tot-P Kg/d 1200 54 80 4,8 Anslutna personer 2010 var 787 st. 16
Källor Bilder: Jimmy Wallin. Personal på Främbyverket. Data: Driftinstruktioner, Främby driftområde. 17