Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Relevanta dokument
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Inventering av stormusslor i Finjasjön 2018

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Lilla Sinnern. i Alsteråns vattensystem. Standardiserat nätprovfiske och musselinventering 2015

Vegetationsrika sjöar

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län Publ nr 2012:36

Stormusslor i biflöden till Göta älv

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Kräftseminarium 7 mars 2013

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Kunskapsunderlag för delområde

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Musselinventering Pinkabäcken Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Inventering av stormusslor i Nyköpingsån

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6

Allt går med elektricitet!

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Kunskapsunderlag för delområde

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget


Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Kunskapsunderlag för delområde

Hammarskogsån-Danshytteån

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kunskapsunderlag för delområde

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken

Fördjupad artinventering av groddjur - Mellby

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Kunskapsunderlag för delområde

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Med syfte öka kunskapen om biologiska värden i Silverån Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Inventering Ullisbäcken 2016

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Åtgärdsområde 004 Västerån

Kunskapsunderlag för delområde

Inventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, 2004

Transkript:

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se

Förord Yxern och Yxeredsån är värdefulla vatten. Yxern är Kalmar läns största insjö. Yxeredsån håller strömvattenbiotoper med arter såsom öring. Det är viktigt att öka kunskapen om dessa vattens biologiska värden. Yxern är kraftigt reglerad enligt vattendom, i Yxeredsån ligger flera dammar. Både Yxern och Yxeredsån är påverkade i hög grad. Under 2016 hade Yxern rekordlågt vattenstånd, stora ytor av strandzonerna låg torrlagda. Standardiserat nätprovfiske genomfördes av undertecknad 2011. Fiskbeståndet bedömdes som helhet till måttlig status där den kraftiga vattenregleringen är en påverkansfaktor (Månsson, 2011). Denna undersökning behandlar de viktiga stormusslorna som är betydelsefulla och har en koppling till både fiskbestånd och vattenkvalitet. Jag hoppas denna undersökning kan bli en del i att öka kunskapen om vad som lever under ytan och i förlängningen intensifiera arbetet med att förbättra båda dessa vattens status. Vattenregleringen är den centrala frågan. Då det är viktigt att en helhet eftersträvas, där både sjön och ån ingår, har jag valt att lägga in undersökningarna i samma rapport för att kunna jämföra och få en god helhetsbild. Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Metoder Ett antal lokaler/områden inventerades med metoderna snorkling och vattenkikare i Yxern 13 juni och i Yxeredsån 14 juni, 2016. Samtliga lokalernas läge visas i figur 1-4. Musslor söktes av under en timma i snitt på vardera plats. Levande musslor noterades, skal sparades. Sök efter småmusslor genomfördes med en sedimentskopa. En del musslor längdmättes för att se hur storleksfördelningen är. Varje lokal har klassats utifrån ett bedöms musselvärde i tre klasser; lågt musselvärde, måttligt musselvärde och högt musselvärde. Musselvärdet kan förutom värdering av musselbeståndet ge en indikation om det biologiska värdet i ett större perspektiv. Skalen har insänts till Göteborgs naturhistoriska museum där arkivering för framtiden sker. Några hittade skal har varit mycket svåra att artbestämma, dels beroende på skador på skalen samt lokala variationer. Skalens arttillhörighet kommer att säkerställas så snart personalen på naturhistoriska museet har tid. Inventeringsmetoder följer Naturvårdsverkets metodbeskrivning i största utsträckning (Naturvårdsverket, 2010). Alla inventeringsmoment, planering samt rapportering har utförts av Carl-Johan Månsson, fiskerikonuslent på Hushållningssällskapet Kalmar. 2

M1 M5 M2 M3 3

M4 M12 M9 M8 M13 M11 M10 M7 M6 Figur 1-4. Kartor över de inventerade lokalerna i Yxern och Yxeredsån 2016. 4

Resultat I Yxern noterades mycket musslor på vissa platser, lokalerna Toverum och bro Hästö bör framhållas. Dominerade gjorde arten större dammussla. Yxeredsån var betydligt fattigare på musslor. Endast i dammen vid Hässletull noterades ett fungerande bestånd, även här större dammussla. Resultatet per lokal redovisas nedan. M1 Vid Toverum, i området runt båthuset. Djupet uppgick till 1,5 m, mjuka sediment dominerade. Vass, kaveldun och gula näckrosor dominerar i strandzonen. Området är mer näringsrikt än andra delar i Yxern. I området noterades ett stort antal musslor (100-tals), många exemplar av den relativt ovanliga större dammussla noterades. Inga småmusslor noterades dock. 29 st större dammusslor längdmättes, dessa varierade mellan 81-130 mm. Ett tiotal exemplar av spetsig målarmussla hittades, längd 63-89 mm. Abborre noterades i ett stim. Bedömning: Högt musselvärde Figur 5. Viken vid Toverum bedöms som ett mycket viktigt område för Yxerns biologi. Foto: Carl-Johan Månsson 5

M2 Vid Gröpple sand, långa blottade stränder i och med det låga vattenståndet. Här var vattnet grumligt, sikten var endast 0,5 m. Djupet var 0-1 m. Här växte näckrosor och krusnate. Några få levande musslor av arterna större dammussla och spetsig målarmussla noterades. Större strandpipare noterades, även lagda ägg. Bedömning: Måttligt musselvärde Figur 6. Lågt vatten i juni månad i Yxern. Men vattnet skulle sjunka betydligt mer under året. Foto: Carl-Johan Månsson M3 Brantestad, vid båtbrygga. Här söktes ett område av med 0-1,5 m djup. Här noterades ett 15-tal exemplar av större dammussla och ett antal skal. Syrehalt mättes här och den visade god syrehalt i ytan. Bra ph. Ett stim med sarv noterades. Bedömning: Måttligt musselvärde 6

M4 Sundet Hästö. Mycket mjuka sediment noterades. Ett mycket stort antal levande exemplar av större dammussla noterades i området. 44 exemplar längmättes där variationen var 54-130 mm. Ett exemplar av spetsig målarmussla. Skogsvicker noterades intill grusväg. Bedömning: Högt musselvärde Figur 7. Högt musselvärde vid sundet i Hästö. Troligen håller området vattennivåerna bättre i och med dess bottenprofil och inkapslade struktur. Foto: Carl-Johan Månsson M5 Adelsnäs. Dy dominerade botten, en del större sten på sina håll. Upp till en meters djup. Ett 10-tal större dammusslor noterades och några få skal. Vattenpest växte här liksom vattenpilört och sköldmöja. Andra speciella kärlväxter som noterades var ängsklocka. M6 Hölja av ån, vid inloppet till Hagsjön. Upp till 2 m djupt, sten och block på botten. Trots att det var en lämplig lokal hittades endast en mindre mussla av arten spetsig målarmussla, 30 mm i längd. Bra ph. Även den nedre forsen undersöktse men utan musslor i sikte. 7

M7 Ett svängande parti. 0-1,5 m djupt, sand och grusbotten. Inga musslor, däremot mycket kräftor. Den relativt ovanliga växten vippärt noterades här intill ån. M8 Ett grunt strömmande till forsande parti. Inga musslor alls. Öring på 30 cm noterades. M9 Dammen Hässeltull. Här växte svärdslilja och fräken samt gul och vit näckros. Dybotten dominerade. Här hittades större dammussla, sex st exemplar med en längd av 58-92 mm. Dammar som dessa hyser ofta olika naturvärden (egen notering). Detta kan ha att göra med att de fungerar som biologiska refugier i påverkade vattendrag. Bedömning: Högt musselvärde Figur 8. Dammen Hässeltull värderades som betydelsefull för biologin i Yxeredsån. Foto: Carl-Johan Månsson 8

M 10 En längre strömsträcka inventerades här, öring förekommer på sträckan. Sten- och grusbotten dominerar, djupet uppgick som djupast i höljor till 1,5 m. Trots fina lokaler så noterades endast ett skal av spetsig målarmussla. Vid dammen observerades forsärla. Bedömning: Måttligt musselvärde Figur 9. Värdefulla strömsträckor i Yxeredsån. Inga musslor noterades här trots omfattande sök. Foto: Carl-Johan Månsson M 11 Dammen Nykvarn. Näckrosor i större täckning. Inga musslor alls. M 12 Sträckan som genomsöktes från båt dominerades av sandbotten, en del dy, sten och block. Svagt strömmande vatten. Lite djupare delar här. Inga musslor noterdes. 9

M 13 Dämmet vid Yxerns utlopp. Sten och block på botten med dy över. Inga musslor. Stor dammsnäcka noterades, även vattenväxten hästsvans. Samlad bedömning och diskussion Både Yxern och Yxeredsån är påverkade i hög grad. Denna undersökning, som är relativt begränsad, visar att Yxern innehåller stormusslor på en mängd platser, i flera fall stora bestånd. I Yxeredsån hittades levande musslor i främst en av dammarna. Dammar som ligger i påverkade vattendrag håller ofta trängda arter, det är ofta i dammarna ovanliga stormusslor kan hittas vilket kan bero på att de hittat en något stabilare miljö här (egna observationer). Att inte fler arter av musslor noterades i ån var oväntat men ån har utsatts för stor påverkan, från rensningar och flödesförändringar. Inventeringen, som undertecknad bedömer på ett bra sätt visar vattnens musselförekomster, är en värdefull del i att bedöma vattnens naturvärden. Viktigt att poängtera är att då förändringar uppstår finns det arter som missgynnas men det finns också arter som gynnas. Stormusslor är viktiga som renare av vattnet och i och med Yxerns stora bestånd så är dessa troligen viktiga djur för hela sjöns ekosystem. Uttorkade stränder, som uppvisats under 2016, har troligen en stor inverkan på sjöns musselsamhälle. Hur stor är svårt att kvantifiera men då musslor blir gamla så betyder ett stort bortfall en lång återställningsprocess till bestånden har uppnått samma storlek. Det är inte helt otänkbart att ett stort bortfall av stormusslor, som skett i Yxern 2016, i förlängningen kan påverka faktorer såsom syrehalter och algblomning. Musslorna är viktiga filtrerare av vattnet. Under hösten 2016 hittades döda fiskar i utloppsdelen av Yxern. Detta kan hänga ihop med låga syrehalter. Musselbeståndet i Yxeredsån är relativt glest och beror troligen på fysisk påverkan. Det är intressant att Yxerns största bestånd med musslor tycks finnas i delar som kan vara mindre påverkade av nivåförändringar. Troligen håller både Toverum och sundet i Hästö vattennivåer som inte når kritiska nivåer för musslorna. Detta är viktigt att ha med sig i det kommande arbetet gällande sjöns vattennivåer. Få mindre musslor noterades totalt sett. Det är svårt att hitta små musslor, de större bestånden som noterades i Toverum, Hästö och i ån vid Hässeltull visar att det finns mindre till medelstora musslor, en indikation på att rekryteringen fungerar på dessa platser. I jämförelse med andra sjöar i regionen så bedöms beståndet av större dammussla vara större i Yxern än i flertalet andra vatten. Denna art finns troligen utbredd runt hela Yxern. Yxern är en artrik sjö, dock har andra sjöar som liknar Yxern oftast fler musselarter. I Hulingen i Hultsfreds kommun hittades hela fem stormusselarter vid inventering 2015 (Månsson, 2015). Emåsystemet är ett känt vattensystem gällande stormusslor. Bottorpsströmmen är troligen fattigare på musslor men det skulle kunna finnas ovanligare arter även här så som äkta målarmussla och flat dammussla. I perspektivet miljöhänsyn och förbättringar inom vattenregleringen så är både sjön och ån viktiga. I det fortsatta arbetet bör en plan tas fram som tar fasta på var vatten bör finnas för att tillgodose biologin. Här är musslor och fisk viktiga artgrupper. Denna undersökning visar att sjön, i avseende på 10

musslor, innehåller fler skyddsvärda områden än ån. De lokaler som håller högt musselvärde är också de som är viktigast att bevara. Dessa kan ses som viktiga kärnområden. Stormusslor har en koppling till både vattenkvalitet och fiskbestånd. På detta sätt är det viktigt att få mer kunskap om norra Kalmar läns stormusselvatten. Yxern är Kalmar läns största sjö och ett viktigt ekosystem. Inventeringarna har gett ny och värdefull kunskap inom arbetet med att förbättra vattnens status kommande år. I det fortsatta arbetet med Yxern och Yxeredsån är det av största vikt att ta fram ett heltäckande underlag som fungerar för biologin i vattnet och människor. Undertecknad hoppas att denna rapport tillför något i det perspektivet. Referenser Naturvårdsverket. 2010. Undersökningstyp Stormusslor. Version 1:2; 2010-03-30. Månsson, C-J. 2015. Musselinventering i Hulingen 2015. Hushållningssällskapet Kalmar. Månsson, C-J. 2011. Nätprovfiske Yxern. Hushållningssällskapet Kalmar. 11