Miljöbokslut Ekologisk hållbarhetsanalys. (Version efter KSAU )

Miljöbokslut 2015 - Ekologisk hållbarhetsanalys (Version efter KSAU 2016-09-07)

Innehållsförteckning Sid 2 Inledning och läsanvisning Sid 6 Avfall Sid 9 Energi/Klimat Sid 16 Fordon/Resor/Kollektivtrafik Sid 22 Förorenad mark Sid 25 Kemikalier/Miljögifter/Radon Sid 29 Luft Sid 32 Natur Sid 38 Skog Sid 42 Vatten Sid 47 Livsmedel Sid 49. Övrigt 1

Inledning och läsanvisning Bakgrund och syfte Detta är Alingsås kommuns första miljöbokslut. Under 2015 arbetade tjänstemän och en grupp politiker tillsammans med att ta fram förslag på miljöstyrande indikatorer med därtill hörande nyckeltal. De miljöstyrande indikatorerna togs fram i syfte att användas i den kommunala årsredovisningen och arbetet med flerårsstrategin. Under arbetets gång framgick att det också finns behov av en mer heltäckande årlig miljöredovisning då en sådan inte funnits på några år. Kommunstyrelsen gav därför kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en sådan. Syftet med miljöbokslutet är att vara ett komplement och ett beslutsunderlag när prioriteringar ska göras i budgetarbetet. Ambitionen är att miljöbokslutet ska spegla den miljöpåverkan som kommunens och de kommunala bolagens verksamhet ger upphov till. Förhoppningsvis kan miljöbokslutet både leda till att synliggöra områden där insatser behöver göras, och till att göra kostnadseffektiva satsningar och prioriteringar bland kommunens verksamheter. Nyckeltal urval och tolkning Nyckeltalen har valts ut för att i första hand spegla sådant som kommunen själv har rådighet och påverkansmöjlighet över. Miljöbokslutet gör därmed inte anspråk på att vara heltäckande och spegla allt i hela Alingsåssamhället. Inom miljö-, klimat- och energiområdet finns det ofta också en eftersläpning med att få fram statistik och därför är data för några av nyckeltalen från 2014. Detta bör man vara medveten om när man läser miljöbokslutet. Tolkning av data och trender bör alltså ske med viss reservation. Dels speglas nödvändigtvis inte utvecklingen i samhället i stort och dels visar alltså några nyckeltal hur det såg ut för flera år sedan. Miljöbokslutet ska vara ett levande dokument. Om data till ett visst nyckeltal visar sig vara svår att få fram eller om datakvaliteten inte bedöms vara tillförlitlig eller relevant så bör det aktuella nyckeltalet tas bort. På samma sätt föreslås nyckeltal som mäter saker som idag inte finns med vid behov kunna tas med. En utvärdering av om rätt nyckeltal finns med bör därför årligen göras. Framtida miljöbokslut: analys och sammanställning Arbetet med att analysera och utvärdera nyckeltalen föreslås kommande år genomföras av en expertgrupp/analysgrupp där tjänstemän från berörda verksamheter (förvaltningar och bolag) ingår. Sammanställning av nyckeltalen i detta miljöbokslut har gjorts av kommunledningskontorets miljöstrateg. Där kommentar finns under respektive nyckeltal är denna gjord av verksamhetens experter och/eller av miljöstrategen. 2

Globala och nationella miljö- och hållbarhetsmål Både globalt, nationellt, regionalt och lokalt finns en mängd olika miljö- och hållbarhetsmål. Nyckeltalen i detta miljöbokslut speglar utvecklingen lokalt för ett antal av dessa miljömål. För att tydliggöra hur det lokala och det globala hänger ihop kopplas i detta miljöbokslut varje rubrik och samling med nyckeltal ihop med de övergripande globala och nationella målen. Alingsås kommuns miljömål bygger på de nationella miljömålen. Varje samling av nyckeltal markeras inledningsvis med symboler för de globala hållbarhetsmål och nationella miljömål de hänger ihop med. Utförda åtgärder i Alingsås kommun som gör att utvecklingen för nyckeltalen går i önskvärd riktning bidrar till att både globala, nationella och lokala mål kan nås. De globala målen antogs av FN 2015. Av dessa används följande i miljöbokslutet: 3

De nationella miljömålen antogs av Riksdagen 1999. Undantaget Mål 14 (Storslagen fjällmiljö) så kan insatser i Alingsås bidra till att samtliga nationella miljömål på sikt kan nås. Övergripande mål för miljöarbetet i Alingsås kommun Alingsås kommuns Miljömål 2011-19 antogs av kommunfullmäktige 2010 och gäller fram till och med 2019. I och med den nya styrmodellens införande och därtill hörande borttagande av den årliga separata miljöredovisningen har dock uppföljning av statusen för arbetet med de kommunala miljömålen saknats. Flerårsstrategi 2016-2018 i Alingsås kommun har via de prioriterade målen ett tydligt fokus på miljö-, energi- och klimatfrågor: Prioriterat Mål 1 Alingsås kommun leder utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle Prioriterat Mål 2 Alingsås kommuns organisation är miljö- och klimatsmart och på sikt fossilbränslefri Flerårsstrategin stakar ut den politiska färdriktningen för utvecklingen i kommunen och förhoppningsvis kan detta miljöbokslut bidra till att de prioriterade målen kan nås. 4

Utveckling / Trender För att se utvecklingen för respektive nyckeltal görs en bedömning utifrån kvaliteten på den data som finns och om det finns en tidsserie från tre eller fler år bakåt. En trendpil visar hur utvecklingen ser ut. Observera att trenden för varje enskilt nyckeltal kan påverkas av många olika saker och att en viss årsvariation beroende på variation i t.ex. nederbörd eller temperatur kan ge olika utfall. Den eventuella trend en pil visar är alltså olika stark beroende på vad det är som mäts. Observera också att både en minskande och en ökande pil kan indikera en önskvärd utveckling beroende på vad nyckeltalet mäter. I de fall det endast finns data för enstaka år görs ingen trendanalys. Följande trendpilar används: Trenden för det nyckeltalet mäter är minskande Trenden för det nyckeltalet mäter är i stort sett oförändrat Trenden för det nyckeltalet mäter är ökande Kommentar / Analys Under många av nyckeltalen finns en kortare text som fungerar som en enkel analys eller förklaring. Tolkningen av nyckeltalet är gjord av verksamhetens experter och/eller miljöstrategen. Särskilda insatser Under några av nyckeltalen finns ovanstående rubrik. Där lyfts speciella insatser utöver den ordinarie/fortlöpande verksamheten fram. I detta miljöbokslut kan i vissa fall även en del insatser som gjorts till och med halvårsskiftet 2016 finnas med. 5

Avfall Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 4) Giftfri miljö 15) God bebyggd miljö 6

Mängd hushållsavfall (kg/person) Mängder och hantering av hushållsavfall kg/person och år 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kommentar Energiutvinning 214 238 210 229 273 Återbruk 0,3 2,7 ökande Återvinning Varav: 54 124 128 129 ökande Tidningar 55 51 45 46 45 49 Pappersförpackningar 11,3 11,6 12,1 11,7 14,2 13,5 Glas 18 20 19 20 24 26 Metall 1,4 1,5 1,4 1,5 2,2 2,1 Plastförpackningar 5,7 5,8 5,8 6,1 6,2 8,63 Matavfall till rötning 68 79 62 63 62 Deponering 22 10,2 4,6 3,3 minskande Farligt avfall * 8,4 11,1 26 11,5 8 12,8 Total mängd insamlat hushållsavfall 540 457 439 505 431 475 I siffrorna ingår hushållens kärl samt det som lämnas av hushållen på återvinningscentraler. Verksamhetsavfall ingår inte utom det som småföretag sorterar på återvinningscentraler. * Inklusive tryckimpregnerat trä. Data: Avfallweb och kommunens avfallsavdelning (TF) Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning (inklusive biologisk behandling) (%) Andel (%) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kommentar Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning Inkl. biologisk behandling, inklusive trä 47 60 Över det nationella målet 56 om 50 % Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning Inkl. biologisk behandling, exklusive trä Data: Avfallweb och kommunens avfallsavdelning (TF) Nyckeltalen visar att avfallet vandrar uppåt i den s.k. avfallstrappan genom minskande deponering och ökande energiutvinning, materialåtervinning och återbrukande. Mängden hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, uppnår och överstiger det nationella målet. Efter att ha minskat 2014 ökade mängden insamlat avfall/person 2015 till 475 kg. Samma trend fanns också på nationell nivå där den genomsnittliga avfallsmängden per person ökade med 5 % till 477 kg. 7

Trolig orsak både nationellt och lokalt är att många hushåll har god ekonomi och därför har ökat sin konsumtion. En positiv trend i Alingsås kommun är att mängden som går till återbruk har ökat och att mängden som går till deponi minskar. Tänkbara orsaker till detta kan dels vara satsningen på ett kretsloppstält på Bälinge återvinningsstation (i samverkan med Vinden och Hus till Hus) och dels den fortsatta utbyggnaden av Fastighetsnära insamling (FNI). 8

Energi/Klimat Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 1) Begränsad klimatpåverkan 2) Frisk luft 3) Bara naturlig försurning 4) Giftfri miljö 5) Skyddande ozonskikt 7) Ingen övergödning 9

Byggnader Lokaler och bostäder Inköpt energi (värme och el) till kommunala bostäder (kwh per m 2 och år) Data: Alingsåshem År kwh m 2 A-temp kwh/m 2 A-temp 2010 31016328 242618 127,8 2011 26153042 242618 107,8 2012 27328765 245320 111,4 2013 26415558 245320 107,7 2014 23745837 245320 96,8 2015 24451540 245320 99,7 Trend: Alingsåshems bostadsbestånd har under de senaste åren blivit mer energieffektiva. Inköpt energi (värme och el) till kommunala verksamhetslokaler (kwh per m 2 och år) Data: Fabs, Alingsåshem, SBK (EES-rapporteringen) Alingsåshems verksamhetslokaler År kwh m 2 A-temp kwh/m 2 A-temp 2010 8986092 55862 160,9 2011 7663751 55862 137,2 2012 7957540 56208 141,6 2013 7954583 56208 141,5 2014 7256019 56208 129,1 2015 7579570 56208 134,8 Trend: Fabs verksamhetslokaler År 2011 2012 2013 2014 2015 A-temp m 2 167 162 205 477 167 330 170 622 Ingen uppgift Energi kwh 26 305 700 36 100 900 24 416 875 23 952 667 Ingen uppgift Energieffektivitet kwh/m 2 157,4 175,7 145,9 140,4 Ingen uppgift 10

Trend: Energiförbrukningen i Alingsåshems verksamhetslokaler är minskande. En liknande trend finns för de lokaler som Fabs förvaltar, men där är tidsserien ett par år kortare. Siffrorna för 2012 verkar inte stämma och bör därför ej tas med i bedömningen. Inköpt el till kommunal verksamhet (kwh per invånare och år) Data: Fabs (Telge Kraft (till och med 2015), Energi Försäljning Sverige AB (från och med 2016)) 2013: 24 220 060 kwh Befolkning 2013: 38630 627 kwh/invånare och år För att kunna analysera utvecklingen behövs en längre tidsserie. Kommunägd verksamhetsyta byggd i passivhusteknik eller motsvarande & Andel kommunal verksamhetsyta byggd i passivhusteknik eller motsvarande Data: Fabs, Alingsåshem, SBK Fabs År Passivhusteknik (m 2 ) Total yta (m 2 ) Andel (%) 2015 12 184 167 854 7,3 Alingsåshem* År Passivhusteknik (m 2 ) Total yta (m 2 ) Andel (%) 2015 0 39186 0 Totalt År Passivhusteknik (m 2 ) Total yta (m 2 ) Andel (%) 2015 12184 207040 5,9 * Äldreboende, gruppboende, förskolor För att kunna analysera utvecklingen behövs en längre tidsserie. 11

Kommunägd boendeyta byggd i passivhusteknik eller motsvarande & Andel kommunägd boendeyta byggd i passivhusteknik eller motsvarande Data: Alingsåshem År Passivhusteknik (m 2 ) Total yta (m 2 ) Andel (%) 2015 23 673 184 749 12,8 Trend: Nyckeltalen ökar successivt i takt med att Alingsåshem bygger och renoverar energieffektivt. 12

Energiproduktion Installerad effekt vindkraft totalt i kommunen (ackumulerat, MW) Data: Energimyndigheten 0,8 MW Vid ingången av 2016 fanns ett vindkraftverk (i Gendalen) inom kommungränsen. Installerad effekt solkraft (solceller) totalt i kommunen (ackumulerat, kw) Data: Kommunala bolag och förvaltningar (Information om privata anläggningar fås från nätbolagen: Alingsås Energi, Bjärke Energi, Vattenfall.) Privat/Mikroproduktion - Uppdelat på nätområde* År Fabs Alingsåshem Alingsås Energi Bjärke Energi Totalt 2013 200,5** Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Minst 200,5 kw 2014 200,5 Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Minst 200,5 kw 2015 200,5 114,1 6 st = 56 kw 7 st = 31,4 kw 367 kw / 402 kw*** * I sydligaste kommundelen är Vattenfall nätägare. Data från det området saknas. ** Solcellsanläggningen på Stadsskogenskolans tak togs i drift 2013. Anläggningens takyta är 1323 m 2. *** Vid utgången av 2015 fanns det i Alingsås Energis nätområde totalt 10 solcellsanläggningar i drift med en total effekt på 336 kw. Av dessa var 6 st. privata små anläggningar med mikroproduktion och 4 st. större kommunala anläggningar. I de senare ingår både Stadsskogenskolan och Alingsåshems installationer på fastigheter i Brogården och kvarteret Ljuset. Om det till de 336 kw adderas de drygt 31 kw som fanns installerat i Bjärke Energis nätområde så uppgick den totala installerad effekten i Alingsås kommun till 367 kw. Om man istället adderar uppgiven installerad effekt från Fabs och Alingsåshem med det som installerats av privata aktörer i de båda nätområdena så uppgår installerad effekt till 402 kw. Något i sammanställningen stämmer således inte. Fortsatt analys bör göras till nästa miljöbokslut. Trend: Både Fabs och Alingsåshem har solcellsanläggningar i drift och planer på att bygga fler anläggningar kommande år (se kommentar under nästa nyckeltal). Utbyggnadstakten när det gäller s.k. mikroproduktion (d.v.s. små anläggningar på villatak, ladugårdar eller motsvarande) är också på väg att ta fart. Både Alingsås Energi och Bjärke Energi berättar om ett ökande intresse och att allt fler privatpersoner nu installerar solcellsanläggningar. Under 2015 var utvecklingen snabb och preliminära uppgifter från de båda nätbolagen för 2016 visar att utvecklingen nu går ännu snabbare. I augusti 2016 hade nämligen redan ytterligare 22 hushåll installerat solceller. Mycket talar för att denna utveckling kan fortsätta då både priset på solceller och installation sjunkit kraftigt under senare år. Utvecklingen ställer nya krav på alla energibolag, men kommunledningskontoret gör bedömningen att t.ex. Alingsås Energi är väl rustat i frågan då de har mikroproduktion av solel som ett särskilt fokusområde under 2016. 13

Särskilda insatser: Våren 2015 förenklade Samhällsbyggnadsnämnden reglerna för installation av solfångare och solceller på tak inom detaljplanelagt område. Våren 2016 presenterade Alingsås Energi sin Solkarta som underlättar för boende i Alingsås stad att se vilken potentiell produktion av solel som finns på varje tak. Solkartan har fått positiv uppmärksamhet och togs fram i samverkan mellan kommunledningskontoret, GIS-enheten på Samhällsbyggnadskontoret och Alingsås Energi. Både de förenklade reglerna och Solkartan syftar till att underlätta för verksamhetsutövare, fastighetsägare och villaägare att börja producera egen el. Årlig kommunägd produktion av solel (MWh) Data: Alingsås Energi, Alingsåshem, Fabs År Fabs Alingsåshem Totalt 2014 174,6?? 2015 176,1 98,9 275 Trend: En successiv utbyggnad av solceller på kommunägda byggnader pågår. Fabs planerar t.ex. att under kommande år bygga fler solcellsanläggningar. Nationellt finns dock ett frågetecken för den framtida utvecklingen gällande storskaliga solcellsanläggningar. Gällande lagstiftning/skatteregler innebär nämligen att företag (organisationsnummer) som har installerat mer än totalt 255 kw effekt tvingas skatta för den el som genereras. Finansdepartementet ser i skrivande stund (augusti 2016) över frågan, men ännu finns inget besked. Årlig kommunägd produktion av vindel Data: Alingsås Energi År MWh 2015 1440 Alingsås Energi Nät AB äger ett vindkraftverk i Falköpings kommun (0,6 MW effekt). Den el som genereras av vindkraftverket används till att kompensera för nätförluster. 14

Årlig produktion av biogas i Nolhaga Avloppsreningsverk Data: Årsrapporter, Nolhaga ARV (Avloppsreningsverk) År 2015 Trend: MWh 2012 2255 2013 2145 2014 1888 Den minskande produktionen av biogas beror på vissa tekniska problem med slammet och en rötkammare. Problemen åtgärdas delvis under 2016 och eventuellt kommer nya rötkammare att byggas 2018. Andel förnyelsebar energi i fjärrvärmeproduktionen Data: Alingsås Energi År Andel År Andel 1996 6,40% 2006 92,80% 1997 5,40% 2007 97,70% 1998 27,90% 2008 96,50% 1999 96,90% 2009 92,60% 2000 96,20% 2010 81,40% 2001 96,00% 2011 95,00% 2002 95,50% 2012 98,00% 2003 92,30% 2013 99,50% 2004 96,10% 2014 100,00% 2005 95,10% 2015 99,90% Trend: För 2015 motsvarade de 99,9 % att 130,9 GWh av de totalt 131 GWh värme som fjärrvärmeverket producerade hade biobränslen som bränsle. 15

Fordon/Resor/Kollektivtrafik Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 1) Begränsad klimatpåverkan 2) Frisk luft 3) Bara naturlig försurning 4) Giftfri miljö 5) Skyddande ozonskikt 7) Ingen övergödning 16

Andel kommunala personbilar och lätta lastbilar som är miljöbilar (enligt definition 2013) Data: Fordonsansvarig (Tekniska förvaltningen) Personbilar och lätta arbetsfordon upp till 3,5 ton: 2011 2012 2013 2014 2015 Personalbilar andel 29,3% 36,4% 45,2% Antal 34 43 56 Total 116 118 124 Arbetsfordon andel 22,9% 21,3% 19,5% Antal 11 10 8 Total 48 47 41 2011 2012 2013 2014 2015 Andel miljöbilar 55,0% 59,6% 27,4% 32,1% 38,8% Antal Totalt 82 93 45 53 64 2011-12 enligt gammal definition. Trend: Sedan den nya miljöbilsdefinitionen började gälla 2013 har andelen miljöbilar i den kommunala fordonsflottan successivt ökat. Ännu är dock en minoritet av kommunens fordon klassade som miljöfordon. Fördelning av drivmedel för kommunens samtliga fordon (antal bilar, lastbilar, arbetsfordon Data: Fordonsansvarig (Tekniska förvaltningen) År 2011 2012 2013 2014 2015 Diesel 110 113 123 122 113 Elhybrid (bensin/el) 2 3 5 10 25 Fordonsgas/gas 16 25 27 26 22 Bensin 4 2 3 3 2 Etanol 17 13 6 4 2 El 0 0 0 0 1 Totalt lätta 149 156 164 165 165 Tung lastbil Diesel???? 20 Totalt - Lätta och tunga fordon 185 *I totalen ingår delar av Fabs fordon. 17

Drivmedel till kommunens fordon Data: Fordonsansvarig (Tekniska förvaltningen), Preem, Fordonsgas, Shell, OKQ8, Starta År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diesel (liter) 228000 272796 240097 272979 238748 230885 264082 Diesel - Sollebrunn 23466 23466 22838 23836 23664 Fordonsgas (kg) 5638 6653 8134 11641 12239 12041 11460 Bensin (liter) 49000 28539 17846 10135 14609 16200 21638 Etanol (liter) 42000 39808 30470 15329 4999 1292 830 El (kwh)? Växthusgasutsläpp från kommunens fordon (kg CO 2 ) Data: Fordonsansvarig (Tekniska förvaltningen), Statoil, Fordonsgas År 2015 Diesel * ** 786568 Fordonsgas*** 20983 Bensin* 47718 Etanol* 755 Totalt CO 2 -utsläpp 856024 kg CO 2 /kommuninv.**** 21,6 *Uppgift om utsläpp från bensinen, etanolen och det mesta av dieseln kommer från Statoil. **Utsläpp från den diesel som tankats i Sollebrunn är beräknat m.h.a. schablon på www.utsläppsrätt.se ***Utsläpp från fordonsgas beräknat m.h.a. schablon på www.fordonsgas.se ****Beräknat på 39602 personer (31 dec 2015) Det går inte att få fram data längre bakåt i tiden p.g.a. olika inblandningar (%) av biobränsle i bensin respektive diesel för de olika åren. Den tidigare leverantören (Preem) uppger att de inte har tillgänglig data för det. Från 2015 är Statoil huvudsaklig leverantör av fordonsbränsle och deras statistik för inblandning är tillgänglig. 18

Utbetald milersättning till tjänstemän* för tjänsteresor med privatbil (kr) Data: Alingsås kommun, administrativa avdelningen (KLK) Förvaltning År 2013 2014 2015 Kommunstyrelsen 22964 27196 18773 Tekniska nämnden 40546 40525 52430 Samhällsbyggnadsnämnden 1058 664 2482 Miljöskyddsnämnden 998 1702 858 Kultur- och Fritidsnämnden 42519 70332 63194 Barn- och ungdomsnämnden 295391 326088 329632 Utbildningsnämnden 51718 44980 54511 Vård- och äldreomsorgsnämnden 145613 185553 168274 Socialnämnden 48578 27665 55262 Totalt 649385 724705 745417 *Ovanstående siffror gäller endast tjänstemän. Resor gjorda av t.ex. förtroendevalda ingår ej. Trend: Användandet av privat bil i tjänsten verkar ha ökat under de senaste åren. Utifrån ett miljöperspektiv är detta inte bra eftersom det då inte finns kontroll på om fordonet som används är miljöklassat eller vilka utsläpp av t.ex. koldioxid resorna ger upphov till. Utvecklingen går också mot ambitionerna i de Föreskrifter för tjänstresor som infördes i kommunen 2012. Antal resor med stadstrafiken i Alingsås Data: Västtrafik och kollektivtrafiksamordnaren i Alingsås kommun Linje/År 2011 2012 2013 2014 2015 1 Terminalen-Noltorp-Term-Ängabo 291 424 284 387 290575 259750 279425 2 Term-Brogården-Term-Stadsskogen 159 692 166 399 177 871 170 726 186 459 544 Bälinge-Kristineholm-Alingsås 3 209 3 515 2 458 2188 2 742 567 Terminalen-Torvmossen- 5 255 4 389 2 330 1 468 1 152 Terminalen 577 Alingsås Term - Sävelund 3 601 3 689 3 287 3811 3 346 579 Alingsås Term - Kristineholm 8 522 8 343 6 600 5432 5 098 Totalt 471703 470721 483 122 443 374 478 222 Trend: Det totala antalet resor hänger starkt ihop med antalet avgångar. Beroende på detta och på hur ovanstående data tolkas går det därför att säga att trenden för kollektivtrafikresandet i Alingsås 19

både är konstant och ökande. Antalet resor med stadstrafiken i Alingsås domineras nästan helt av busslinjerna 1 och 2. Det totala antalet resor på dessa linjer mellan 2011 och 2015 åren är förvisso relativt konstant, men en analys krävs för att förstå utveckling och variationer. Resandet på dagtid har t.ex. ökat relativt mycket det senaste året. En delförklaring till ökningen mellan 2015 jämfört med 2014 är att fria resor för pensionärer infördes i april 2015. Det minskade totala antalet resor mellan 2013 och 2014 beror på att nattrafiken togs bort. Om nattrafiken funnits kvar hade sannolikt det totala antalet resor under 2015 passerat 500.000. Antal resor med landsbygdstrafiken i kommunen Data: Västtrafik och kollektivtrafiksamordnaren i Alingsås kommun Linje/År 2012 2013 2014 2015 642 Trollhättan-Alingsås 22 105 20 249 16 492 15 550 540 Alingsås-Sollebrunn 36 274 57 584 35 784 37 009 550 Borås-Alingsås 218 483 211 360 218 936 238 260 541 Sollebrunn-Långared-Alingsås 35 736 32 371 34 229 34 208 542 Sollebrunn-Långared-Vänga- 20 495 29 795 30 093 25 381 Alingsås 546 Nossebro-Sollebrunn 20 393 15 209 10 978 11 890 560 Nossebro-Sollebrunn-Alingsås 161 952 154 717 171 906 164 177 554 Alingsås-Ödenäs-Olofsered 22 807 22 227 21557 18 653 561 (Tollered)-Ingared-Alingsås 53 325 53 810 53 934 50 810 562 Edsås-Hemsjö-Alingsås 46 551 46 509 43 291 42 032 563 Råbockekullen-Lövhult-Ingared 18 619 19 747 19 425 18 942 564 Hemsjö-Ingared-Norsesund 26 790 27 285 24 325 23 114 533 Floda-Tollered-Ingared 113 600 109 269 97 220 97 598 543 Alingsås-Vårgårda-Herrljunga 66 212 67 823 70 676 73 380 551 Lygnö-Närsbo-Alingsås 18 530 19 764 16916 15 832 565 Sjövik-Anten-Alingsås 2 556 8 412 9 305 10 003 566 Alingsås-Simmenäs 4 734 5 636 5 938 6 610 Totalt 889 162 901 769 881 005 883 448 Trend: Under åren 2012-15 är antalet resor med landsbygdstrafiken relativt konstant. 20

Längden cykelväg i kommunen totalt och per kommuninvånare Data: Gatuavdelningen (Tekniska förvaltningen) Kommunal väghållare (km) Annan väghållare (km) Totalt (km) Antal inv. vid årets utgång meter cykelväg/inv. År 2013 78,566 11 90,912 38619 2,35 2014 79,216 15,77 95,332 39188 2,43 2015 79,912 16,946 96,858 39602 2,45 Trend: Kommentar: Längden cykelbana ökar successivt i kommunen. De privata initiativen i norra kommundelen under 2013/14 gjorde att utbyggnaden då gick snabbt framåt. I staden Alingsås fortsätter Tekniska förvaltningen att bygga ut cykelbana (GC-väg). Meter gångfartsgata* i Alingsås centrum Data: Gatuavdelningen (Tekniska förvaltningen) Totalt (m) År 2013 708 2014 848 2015 942 *Exklusive gågata - 299 m (Kungsgatan). Trend: Antal kommunala laddstolpar för elfordon Data: Alingsås Energi och Tekniska förvaltningen Vid årsskiftet 2015/16 fanns följande laddningsmöjligheter för elfordon i Alingsås: - Laddstolpar tillgängliga för allmänheten Två st. långsamladdare utanför entrén till Alingsås Energi/Alingsåshem - Laddstolpar endast för kommunal förvaltning Två st. långsamladdare för kommunens fordon på Sveagatan Utbyggnad av laddinfrastruktur i Alingsås kommun kan förväntas ta fart under 2016 och 2017. Alingsås Energi har detta som ett av sina fokusområden under 2016 och samverkar med bl.a. Tekniska förvaltningen om lämplig placering av laddstolpar. Även bland privata aktörer t.ex. vid köpcentrum - kan en utbyggnad av laddinfrastruktur förväntas ske kommande år. 21

Förorenad mark Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 4) Giftfri miljö 9) Grundvatten av god kvalitet 15) God bebyggd miljö 22

Antal förorenade områden som identifierats Data: Länsstyrelsen Västra Götaland och MK 2014 2015 2016 182 182 181 Att antalet områden minskar år 2015 beror på att två poster i registret slagits ihop till en. Antal förorenade områden som undersökts Datakälla: Länsstyrelsen Västra Götaland och MK 2014 2015 2016 Förstudie 15 16 16 Huvudstudie - - - En förstudie är en översiktlig undersökning. Till huvudstudie räknas olika typer av fördjupade studier. Det som redovisas är de objekt som har status att det pågår eller har gjorts någon studie. Alla objekt som går vidare efter undersökning med någon form av åtgärd syns inte. Det är alltså inte det totala antalet undersökningar som gjorts. Antal förorenade områden som åtgärdats Data: Länsstyrelsen Västra Götaland och MK 2014 2015 2016 Delåtgärd 6 5 7 Åtgärd 2 26 25 Underlag i mer preciserad status Delåtgärd - avslutad - uppföljning genomförd 2 3 5 Delåtgärd - pågående 4 2 2 Åtgärd - avslutad - uppföljning ej klar 1 0 1 Åtgärd - avslutad - uppföljning genomförd 13 23 23 Åtgärd - pågående 8 3 1 Summa 28 31 32 23

Sammanställning av alla objekt - oavsett status i registret. Objekt kan stå kvar på samma status ett år efter ett annat. Man kan inte se antal unika objekt utan djupare analys. Åtgärdade förorenade objekt tas inte bort ur registret. De som hade statusen åtgärdade 2015 har det även 2016, så det är inte 25 nya som åtgärdats. Mellan 2014 och 2015 hände det mycket kan man utläsa. Sedan har åtgärdstakten i princip avstannat. Antal riskklassade områden enligt MIFO-modellen Mycket stor risk, Stor risk, Måttlig risk, Liten risk Data: Länsstyrelsen Västra Götaland och MK? MIFO fas 1 2014 2015 2016 Mycket stor risk (1) 2 0 0 Stor risk (2) 11 7 9 Måttlig risk (3) 12 8 8 Liten risk (4) 6 6 6 Sätts utifrån orienterande studier (utan provtagning). MIFO fas 2 2014 2015 2016 Mycket stor risk (1) 0 2 1 Stor risk (2) 10 10 7 Måttlig risk (3) 6 6 6 Liten risk (4) 9 9 8 När denna riskklass sätts bygger den minst på en översiktlig undersökning av föroreningssituationen på platsen. Åtgärdsstatus för förorenade områden med mycket stor risk eller stor risk enligt MIFO-klassningen. (st.) Ej inventerad, Inventerad, Förstudie genomförd, Pågående åtgärd, Delvis åtgärdad, Åtgärdad. Datakälla: Länsstyrelsen Västra Götaland och Miljöskyddskontoret. Ingen uppgift. Data saknas. 24

Kemikalier/Miljögifter/Radon Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 2) Frisk luft 4) Giftfri miljö 6) Säker strålmiljö 8) Levande sjöar och vattendrag 9) Grundvatten av god kvalitet 15) God bebyggd miljö 25

Avloppsslam Medelhalten av bly i avloppsslam (mg/kg Torrsubstans, TS) År 2012 2013 2014 Bly 14,3 8,24 15,7 Medelhalten av kadmium i avloppsslam (mg/kg TS) År 2012 2013 2014 Kadmium 0,65 0,67 0,56 Medelhalten av kvicksilver i avloppsslam (mg/kg TS) År 2012 2013 2014 Kvicksilver 0,53 0,42 0,33 Medelhalten av nonylfenol i avloppsslam (mg/kg TS) År 2012 2013 2014 Nonylfenol 5,62 9,48 5,48 Data: Årlig Miljörapport, Nolhaga Avloppsreningsverk, Tekniska förvaltningen Ingen direkt trend går att utläsa för någon av de fyra miljögifter (tre tungmetaller och en organisk förening) som här lyfts fram. Halterna av betydligt fler ämnen mäts i det löpande arbetet på avloppsreningsverket, men alla tas inte med i denna sammanställning. Halterna för de fyra utvalda miljögifterna ligger samtliga under de gränsvärden som finns för respektive ämne. 26

Radon Andel flerbostadshus med radonhalt under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft Åtgärdsstatus Antal Godkända fastigheter 284 Ska mäta 120 Förelagts att inkomma med mätresultat 21 Åtgärdar nu 14 Har svarat, men Mk har ännu inte granskat 82 Totalt Flerbostadshus 521 Andel under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft 54,5% Andel förskolor med radonhalt under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft Åtgärdsstatus Antal Godkända förskolor 25 Behöver mäta 7 Behov av utredning efter mätning 4 Ej info* 5 Totalt förskolor (eg. 46 st.) 41 Andel under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft 61,0% *Inget svar har inkommit på utskickat brev om erbjudande om deltagande i projekt/mätning. Andel skolor med radonhalt under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft Åtgärdsstatus Antal Godkända skolor 8 Behöver mäta 2 Behov av utredning efter mätning 10 Ej info* 1 Totalt skolor (eg 25 st) 21 Andel under riktvärdet 200 Bq/m 3 luft 38,1% *Inget svar har inkommit på utskickat brev om erbjudande om deltagande i projekt/mätning. Data: Samtliga uppgifter är från Miljöskyddskontoret All data är hämtade från ett projekt som Miljöskyddskontoret startade 2014. Alla flerbostadshus i kommunen ingår ej, bl.a. för att det sedan projektstart tillkommit nya. Fler (små) flerbostadshus ska erbjudas radonmätning efter projekttidens utgång. Samtliga stora flerbostadshus ingår redan i projektet. 41 stycken förskolor är med i projektet. Sedan projektstart har några förskolor tillkommit. 27

Kemikalier Övrigt Antal kommunala förskolor som arbetar med Giftfria förskolor Data: Barn- och ungdomsförvaltningen Antal förskolor som bedöms vara År Inventerade Åtgärdade Klara/certifierade 2015 Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Under 2014 genomfördes i Alingsås kommun projektet Giftfri förskola. Bland annat inventerades då två förskolor noggrant och alla övriga kommunala förskolor besöktes och fick information om projektet och om vilka enkla åtgärder som kan vidtas för att minimera risken för att barn i onödan exponeras för hormonstörande kemikalier. Antal och andel kommunala lokaler för förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem med ljuskällor innehållande kvicksilver (lysrör/lågenergilampor) Data: Barn- och ungdomsförvaltningen, Fabs Ingen uppgift. Data saknas. I dialog med berörda verksamheter bör det utredas om det går att få fram tillförlitlig data. Om det ej går bör nyckeltalet tas bort. 28

Luft Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 2) Frisk luft 3) Bara naturlig försurning 4) Giftfri miljö 7) Ingen övergödning 8) Levande sjöar och vattendrag 9) Grundvatten av god kvalitet 10) Hav i balans 12) Levande skogar 13) Ett rikt odlingslandskap 15) God bebyggd miljö 16) Ett rikt växt- och djurliv 29

Årsmedelvärde av halten kvävedioxid i Alingsås tätort Tre mätpunkter med olika utveckling över tid och med olika förutsättningar redovisas separat: Kungsgatan, Västra Ringgatan, E20/Gärdesgatan Datakälla: Miljöskyddskontoret och Luft i Väst Lokal/År (µg NO 2 /m 3 ) 2011 2012 2013 2014 2015 MKN Miljömål NUT Kungsgatan 11 12 11 9 9 40 20 26 Västra Ringgatan 20 24 27 25 20 40 20 26 E20/Gärdesgatan 25 25 28 23 24 40 20 26 Trend: Från och med år 2013 görs mätningar varannan månad under hela året. Tidigare har mätningarna endast gjorts på vintern (jan-mars) och så har siffrorna korrigerats för att kunna gälla hela året/för att få fram ett årsvärde. Därmed är de siffrorna inte helt överensstämmande. Enligt MKN (Miljökvalitetsnormen) ska årsmedelvärdet för kvävedioxid inte överskrida 40 µg/m 3. Miljömålet är ett årsmedelvärde på 20 µg/m 3. NUT* är 26 vilket inte överskridits de senaste två åren. MKN är uppfylld. Vad gäller kvävedioxider har dock årsmedelvärdet på Västra Ringgatan och/eller Gärdesgatan överskridits för varje år sedan 2011. På vissa platser i staden kan det vid speciella vädersituationer (högtryck, inversion) under vinterhalvåret i samband med morgonrusning och/eller eftermiddagsrusning alltså bli så höga halter av kvävedioxid att miljömålet överskrids. *För miljökvalitetsnormer finns det en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärderingströskel (NUT). Dessa är nivåer som anger omfattningen av kontrollen för en miljökvalitetsnorm, t.ex. om kontrollen ska ske genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning. (Källa: Naturvårdsverket) Årsmedelvärde av halten bensen i Alingsås stad Tre mätpunkter med olika utveckling över tid och med olika förutsättningar redovisas separat: Kungsgatan, Västra Ringgatan, E20/Gärdesgatan Datakälla: Miljöskyddskontoret och Luft i Väst Lokal/År (µg C 6 H 6 /m 3 ) 2011 2012 2013 2014 2015 MKN Miljömål NUT Kungsgatan 0,9 0,9 1 0,6 0,6 5 1 2 Västra Ringgatan 1,6 1,7 1,8 1,13 0,97 5 1 2 E20/Gärdesgatan - - - - - 30

Trend: Korrigeringar har gjorts för till och med år 2013 då mätningar endast utfördes på vintern. Därefter har mätningar gjorts under hela året. Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 µg/m 3. Miljömålet är 1 µg/m 3. NUT är 2 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen för bensen har inte överskridits. Däremot har miljömålet för bensenöverskridits (med undantag för 2015) årligen överskridits på Västra Ringgatan. På Gärdesgatan har ännu inga mätningar för bensen gjorts. Där ska det dock börja göras mätningar kommande år. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen per invånare i Alingsås stad (NMVOC) (kg/inv) Ingen uppgift. Data saknas. Data går ej att få fram. Nyckeltalet bör tas bort, alternativt ersättas med annat. 31

Natur & Naturvård Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 8) Levande sjöar och vattendrag 11) Myllrande våtmarker 12) Levande skogar 13) Ett rikt odlingslandskap 16) Ett rikt växt- och djurliv 32

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Andel av kommunens yta som är skyddad natur o Total area skyddad natur (ha) o Andel skyddad yta (%) o Nationalpark (ha) o Naturreservat (ha) o Naturvårdsområde (ha) o Skogligt biotopskyddsområde (ha) o Övrigt biotopskyddsområde (ha) Data: Kommunekologen, Samhällsbyggnadskontoret Data togs ej fram innan kommunekologen slutade i juni 2016. Till nästa års miljöbokslut bör denna data sammanställas. Skyddad natur Datakälla: Kommunekologen (Samhällsbyggnadskontoret), SCB statistikdatabas och bevarandeplaner för Natura-2000-områden. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Skyddad natur Alingsås (ha) Inkl kulturreservat och Natura2000 Skyddad natur (ha) Större ökningar: 2013 Hjortmarka (laga kraft), 2014 Färgensjöarna. Den förändring som skett sedan 2014 märks knappt i diagrammet: tillskott av 4 hektar skogligt biotopskydd. 33

Åkerareal Datakälla: Jordbruksverkets statistikdatabas Trenden är en fortsatt stadig minskning (samma som nationellt). Den över tid svaga ökningen av betesvall innebär att åkermark för odling av t.ex. stråsäd i praktiken minskat mer än vad totalkurvan visar. Betesmark Datakälla: Jordbruksverkets statistikdatabas Alingsås har en liknande utveckling som i Sverige som helhet. Den ökning som fanns i Alingsås 2014 har nationellt varit förskjuten ett år till 2015. Även om utvecklingen de senaste två åren varit positiv eller neutral så innebär den stora minskningen sedan 1980-talet ett stort naturvårdsproblem för de arter som är knutna till betesmarker. Det avspeglas t.ex. i nycketalet för jordbruksfåglar. 34

1981 1985 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1999 2003 2005 2007 2010 2013 Antal betesdjur Datakälla: Jordbruksverkets statistikdatabas 3000 2500 2000 1500 1000 500 Nötkreatur Djurenheter Får Hästar 0 Utvecklingen i Alingsås är densamma som i riket fast mer accentuerad. Datainsamlingen har en fördröjning på två år. Betesdjur är ovärderliga för att behålla odlingslandskapets värden, såväl naturvårdsmässigt som i övrigt. Nötkreatur och får har olika beteseffektivitet. Antalet djurenheter är ett sätt att spegla betespotentialen för djurslagen tillsammans. Ekologisk produktion, åker & betesmark Datakälla: Jordbruksverkets statistikdatabas I Sverige som helhet har den ekologiska produktionen stadigt ökat. Alingsås avviker med en nedåtgående trend sedan 2011. Den nedåtgående trenden för åkermark verkar dock ha brutits under 2014. 35

Ekologisk produktion, animalieproduktion Datakälla: Jordbruksverkets statistikdatabas Alingsås uppvisar en kraftigare ökning när det gäller ekologiskt producerade får, men en svagare ökning för nötkreatur, jämfört med Sverige som helhet. Index fåglar jordbrukslandskap Datakälla: Artportalen (Artdatabanken) 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Index Jordbruksfåglar Jordbruksfåglar Trendlinje 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Följande arter ingår i indexet (antal observerade individer under häckningstid 15 maj- 15 juli): Buskskvätta, Gulsparv, Gulärla (sydlig ras), Hämpling, Ladusvala, Ortolansparv, Pilfink, Råka, Stare, Stenskvätta, Storspov, Sånglärka, Tofsvipa, Törnskata, Törnsångare, Ängspiplärka (röd text = rödlistad) 36

Indexet bygger på rapporter som allmänheten registerar på artportalen vilket gör att data är beroende av de lokala fågelskådarnas aktivitet. Antalet rapporter var i början av 00-talet få men har stadigt ökat. 2010 kom en ny rödlista över hotade arter där nedgången bland fåglar i jordbrukslandskapet uppmärksammades. Det resulterade i att dessa arter rapporterades in i större omfattning än tidigare. Den negativa trenden verkar fortsätta under 2015. Resultatet är i linje med motsvarande data såväl regionalt, nationellt som inom EU: Från svensk fågeltaxering. Den orange linjen är fasta standardrutter (samma sträcka inventeras varje år) övriga är en stor mängd punktinventeringar. 37

Skog och skogsbruk Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 12) Levande skogar 13) Ett rikt odlingslandskap 16) Ett rikt växt- och djurliv 38

Totala skogsarealen i kommunen År Area (ha) 2015 C:a 28.000 Data: Skogsstyrelsen, Fastighets- och ägarregistret 2010, Län och hela landet: Riksskogstaxeringen femårsmedeltal 2004-2008 Totala arealen kommunägd skog År Area (ha) 2015 C:a 800 Data: Kommunens skogmästare, TF Andel kommunal skog av totalyta skog i kommunen År Andel (%) 2015 2,9 Data: Kommunens skogmästare samt Skogsstyrelsen. Totala arealen kommunägd hyggesfri skog År Area (ha) 2015 C:a 700 Data: Kommunens skogmästare, TF Totala arealen kommunägd produktionsskog År Area (ha) 2015 C:a 170 Data: Kommunens skogmästare, TF 39

Andel av kommunens produktionsskog som sköts enligt hyggesfritt skogsbruk År Andel (%) 2015 C:a 80 Data: Kommunens skogmästare, TF Totala arealen kommunägd skog avsatt som NO- eller NS-område* Detta nyckeltal delas upp i de fyra närmast följande för att ge en bättre överblick. Förklaring från kommunens skogmästare: Inom produktionsskogen är 2% avsatt som NO och 16% avsatt som NS. Inom den övriga skogen (bostadsnära, naturreservat m.m.) så är en stor andel NS ca 80-90% och resten NO. Andel av kommunens produktionsskog som är avsatt för naturvård som NOområde År Andel (%) 2015 2 Data: Kommunens skogmästare, TF Andel av kommunens produktionsskog som är avsatt för naturvård som NSområde År Andel (%) 2015 16 Data: Kommunens skogmästare, TF 40

Andel av kommunens övriga skog (bostadsnära, naturreservat m.m.) som är avsatt för naturvård som NS-område År Andel (%) 2015 C:a 85 Data: Kommunens skogmästare, TF Andel av kommunens övriga skog (bostadsnära, naturreservat m.m.) som är avsatt för naturvård som NS-område År Andel (%) 2015 C:a 15 Data: Kommunens skogmästare, TF Gällande trender är sådan svåra av naturliga skäl svåra att se i denna första analys av miljöaspekter på kommunens skogsinnehav. Följande reflektion från kommunens skogmästare återspeglar frågans komplexitet och långsiktighet: Under många år har man haft en mer traditionell syn på skogsbruket i kommunen, men de senaste åren och framöver arbetar vi med mer hyggesfria alternativ i de bestånd det passar. Omställning i skogen tar tid. * Förklaring av NO och NS (Källa: Skogsstyrelsen) Målklassning är ett system för avvägning på fastighetsnivå mellan produktion och andra värden i skogen. Om din skog är indelad i målklasser har du pekat ut var du satsar på produktion i första hand och var du prioriterar andra värden. Det finns fyra olika målklasser: PG: Produktion med generell miljöhänsyn PF (K): Produktion med förstärkt miljöhänsyn (Kombinerat mål) NO: Naturvård, orört NS: Naturvård med skötsel Normalt är PG den dominerande målklassen. De två naturvårdsklasserna utgör vanligen 5-10 procent av fastighetsarealen och väljs ut bland de områden som har högst miljövärden. För NO kan det exempelvis handla om gammal skog med mycket död ved som hyser sällsynta insekter och svampar. NS-bestånd kan vara livsmiljöer i lövskog där granen håller på att ta över. Den naturvårdande skötseln består i så fall av att hugga bort gran. Även om N:et i NO och NS står för naturvård kan det vara andra värden, exempelvis rekreation, som gör att man undantar områden från produktion. 41

Vatten Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 3) Bara naturlig försurning 4) Giftfri miljö 7) Ingen övergödning 8) Levande sjöar och vattendrag 9) Grundvatten av god kvalitet 10) Hav i balans 11) Myllrande våtmarker 16) Ett rikt växt- och djurliv 42

Antal färdigställda enskilda avlopp i kommunen År Antal (st) 2014 78 2015 124 Datakälla: Miljöskyddskontoret Antal beviljade avloppstillstånd i kommunen År Antal (st.) 2014 86 2015 113 Datakälla: Miljöskyddskontoret Minskade fosforutsläpp efter åtgärdade bristfälliga avloppsanläggningar År Fosfor (kg P) 2014 19 2015 51 Datakälla: Miljöskyddskontoret Miljöskyddskontoret har gjort en skattning av hur mycket fosforutsläppen i kommunen har minskat tack vare genomförda insatser. Enskilda avlopp särskild statistik för området runt Anten År Antal Tillsynsbesök Krav på åtgärd Genomförd åtgärd 2014 37 7 20 2015 734 343 53 Datakälla: Miljöskyddskontoret De som får krav på sig att åtgärda sin avloppsanläggning får för det mesta ett år på sig. Många anläggningar kommer därför att åtgärdas under 2016. 43

Anlagd våtmarksyta Datakälla: Miljöskyddskontoret År Areal (ha) 2014 0 2015 3,5 Ytvattnets innehåll av totalkväve i Anten, rullande 3-års medelvärden (µg/liter) Data: Tre olika mätpunkter. Göta älvs vattenvårdsförbund, behandlat av Miljöskyddskontoret Lokal/År 2012 2013 2014 AN 582 577 571 AS 540 565 560 AÖ 620 642 547 AN = Anten Norr, AS = Anten Syd, AÖ = Anten Öst Ytvattnets innehåll av totalkväve i Mellbyån, rullande 3-års medelvärden (µg/liter) Data: Miljöskyddskontoret Lokal/År 2012 2013 2014 2015 Mellbyån A 1770 2020 1830 1930 Mellbyån B 1050 1340 1360 1380 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i Anten, rullande 3-års medelvärden (µg/liter) Data: Tre olika mätpunkter. Göta älvs vattenvårdsförbund, behandlat av Miljöskyddskontoret Lokal/År 2012 2013 2014 AN 19 18,7 16 AS 16 17,7 16 AÖ 19 21 18,3 AN = Anten Norr, AS = Anten Syd, AÖ = Anten Öst 44

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i Mellbyån, rullande 3-års medelvärden (µg/liter) Data: Miljöskyddskontoret Lokal/År 2012 2013 2014 2015 Mellbyån A 80 90 90 80 Mellbyån B 60 60 70 70 Gällande ovanstående data för kväve- och fosforhalterna i Anten och Mellbyån går det inte att utläsa någon direkt trend. Längre tidsserier krävs. För att se effekt av de omfattande insatser gällande enskilda avlopp som nu görs i Antens avrinningsområde krävs tålamod. Både Mellbyån och Anten kommer sannolikt att ha höga halter av näringsämnen i många år framöver. Antal tillfällen då kommunala avloppsreningsverk tvingats brädda Data: Tekniska förvaltningen Bräddningstillfällen År/Lokal Nolhaga Sollebrunn 2012 0 2 2013 0 1 2014 0 2 Avloppsreningsverket i Nolhaga har ej tvingats brädda någon gång under perioden 2012-14. I Sollebrunn är det annorlunda. Reningsverket har där tvingats brädda vid ett antal tillfällen och stora volymer avloppsvatten släpps därmed orenat ut i Mellbyån och vidare ut i Anten där det bidrar till sjöns övergödningsproblematik. Totalvolym bräddat avloppsvatten Data: Tekniska förvaltningen Bräddningsvolym (m 3 /år) År/Lokal Nolhaga Sollebrunn 2012 0 1960 2013 0 1400 2014 0 12900 Kommentar: Se ovan. 45

Ekologisk status vattenförekomster enligt vattendirektivet Data: VISS (Vatteninfomationssystem Sverige) Större eller i övrigt viktiga sjöar och vattendrag klassas av vattenmyndigheten som vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. De graderas i God, Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig. Någon sammanställning för sjöar och vattendrag i Alingsås finns inte och behöver således tas fram. Elfiske Öring-täthet (Vattendrag i Alingsås kommun) Källa: Elfiskeregistret (samtliga lokaler inom Alingsås) Statistiken är något osäker: alla lokaler har inte elfiskats varje år. Nyckeltalet behöver utvecklas med analys per lokal. Resultatet för 2015 är svårtolkat, antalet årsungar ökade dock jämfört med föregående år. Den långsiktiga trenden för årsungar förefaller vara negativ (även om den varierar mycket mellan enskilda år). Kemisk status på dricksvattentäkterna Data: Tekniska förvaltningen Under den senaste femårsperioden har den kemiska statusen för råvattnet i dricksvattentänkten (Stora Färgen) ständigt varit God. 46

Livsmedel Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 1) Begränsad klimatpåverkan 4) Giftfri miljö vattendrag 7) Ingen övergödning 8) Levande sjöar och 9) Grundvatten av god kvalitet 10) Hav i balans 11) Myllrande våtmarker 13) Ett rikt odlingslandskap 16) Ett rikt växt- och djurliv 47

Andel ekologisk mat i kommunens verksamhet (kostnad av alla livsmedelsinköp) Data: EkoMatCentrum År Andel (%) 2009 2010 2011 15,5 2012 2013 2014 16 2015 23 Trend: I dialog med entreprenören har kostenheten under 2016 inlett ett arbete för att till kommande års miljöbokslut hitta rutiner för att få fram data för nedanstående fyra nyckeltal. I nuläget saknas data för samtliga dessa nyckeltal. Kronor och mängd (kg) kött inköpt till kommunal verksamhet per invånare och år Fördelat på nöt, gris, kalkon, kyckling Data: Kostenheten och ISS Andel vegetariska måltider i kommunal verksamhet per år (%) Data: Kostenheten och ISS Andel närproducerad mat (inom Västra Götaland, % av kostnaden) Data: Kostenheten och ISS Andel fisk och skaldjur som är märkt med Krav eller MSC (% av kostnaden) Data: Kostenheten och ISS 48

Övrigt Globala och nationella hållbarhets- och miljömål med koppling till nyckeltalen: 1) Begränsad klimatpåverkan 15) God bebyggd miljö 49

Nedskräpning Skräpplockardagar antal & andel deltagande skolor/förskolor Data: Barn- och ungdomsförvaltningen, Håll Sverige Rent Skolor Förskolor Antal Deltagande Andel (%) Antal Deltagande Andel (%) VT 2016* 18 9 50 34 22 64,7 * Endast data från deltagande vårterminen 2016 gick att få fram. Lärande för Hållbar Utveckling Antal och andel miljödiplomerade förskolor och skolor ( Grön Flagg ) Data: Barn- och ungdomsförvaltningen, Håll Sverige Rent Skolor Förskolor Antal Diplomerade Andel (%) Antal Diplomerade Andel (%) VT 2016 18 5 27,8 34 10 29,4 De skolor som har Grön Flagg är: Kullingsbergsskolan, Långareds skola, Magra skola, Nolbyskolan, Västra Bodarna skola. De förskolor som har Grön Flagg är: Hasseln, Hill, Kastanjen, Rävlyan, Magra, Nolhaga, Stadsskogen, Lodjuret, Västra Bodarna, Hjorten, Räven. En relativt stor andel av kommunens skolor och förskolor är miljödiplomerade enligt Grön Flagg. Bland de förskolor som drivs i privat regi i kommunen är två (Montessoriförskolan Kotten och Förskolan Giraffen Föräldraförening) av totalt 11 stycken Grön Flagg-diplomerade. Det motsvarar 18 %. Ingen skola i privat regi är miljödiplomerad. Särskilda insatser: Under läsåret 2015/16 arbetade Alströmergymnasiet med att uppnå kriterierna för Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. 50

Ekonomi / Finanser Kommunala medel (pensionsfonder, övriga fonder) investerade i fossila energibolag (kr) Data: Ekonomiavdelningen och Söderberg & Partners Oil & Gas Utilities Total Marknadsvärde Vikt Oil & Gas Totalt fossila bränslen Svenska aktiefonder Handelsbanken 0,01% 0,02% 0,03% 9 117 684 6,3% 912 2 735 Öhman Sweden 2,50% 0,00% 2,50% 4 399 966 3,1% 109 999 109 999 Utländska aktiefonder AMF Aktiefond E 1,13% 4,14% 5,27% 8 259 174 5,7% 93 329 435 258 SEB Etisk Global 5,64% 3,38% 9,02% 5 726 532 4,0% 322 976 516 533 SPP Emerging M 7,54% 2,78% 10,32% 1 442 348 1,0% 108 753 148 850 Öhman Utlandsf 4,44% 2,06% 6,50% 10 775 424 7,5% 478 429 700 403 Räntefonder Catella Avkastni 1,98% 0,00% 1,98% 12 617 997 8,8% 249 836 249 836 SEB Företagsobli 0,70% 1,30% 2,00% 10 045 792 7,0% 70 321 200 916 SPP Företagsobl 0,00% 0,00% 0,00% 6 601 522 4,6% - - Realränteobligationer Huddinge kommun 3,5% 2028-12-01 16 638 631 11,5% Stora Bältförbindelsen 4,0% 2020-12-01 7 783 683 5,4% Svenska staten 3102 4,0% 2020-12-01 19 613 138 13,6% Svenska staten 3104 3,5% 2028-12-01 20 577 957 14,3% Likvida medel Likvida medel 8 072 132 5,6% Sparbanken Alingsås Bankkonto 2 400 000 1,7% Totalt 144 071 979 100% 1 434 555 2 364 531 1,0% 1,6% Trend: Under rubriken Oil & Gas ingår exploateringsbolag, producenter samt infrastruktur och tjänster till dessa bolag. Sektorn Utilities är bredare men täcker distributörer av gas samt elbolag som använder fossila bränslen för att generera elektricitet. I Utilities kan även kolbolag ingå. När dessa sektorer inkluderas så har Alingsås kommuns aktieportfölj 2,4 mkr kronor investerat i fossila företag. Det motsvarar ca 1,6% av innehavet. Då sektorn Utilities även kan inkludera t.ex. företag med pipelines som används för distribution av exempelvis vatten, så är dock sannolikt innehavet i fossilbolag aningen lägre. Om man endast räknar innehavet i Oil & Gas är exponeringen 1,4 mkr eller c:a 1% av portföljen. 51

Framtidsveckan Antal anmälda aktiviteter År Antal* 2013 107 2014 116 2015 104 2016 103 * Antal aktiviteter är beräknat genom att räkna programpunkter i det officiella programmet. Övrig utåtriktad informativ verksamhet Antal informationsinsatser per år av kommunens energirådgivare År Antal 2013 26 2014 42 2015 88 52