B R U K A R E N K Ä T I N O M F Ö R S K O L A N 2 0 1 4 Enkätundersökning riktad till föräldrar med barn inom förskoleverksamhet på uppdrag av Göteborgs Stad. Undersökningen är genomförd av Scandinfo Marketing Research Postadress/Postal Address Besöksadress/Visitors Telefon/Telephone E-mail/website Org.nummer/VATnumber An independent Scandinfo Marketing Research AB Kungsgatan 42 +46 31 743 44 00 mail@scandinfo.se SE556572-224501 partner of Box 3163 Göteborg www.scandinfo.se Styrelsens säte/registered in SE-400 10 Göteborg Göteborg
I N N E H Å L L Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Svarsfrekvens... 4 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade förbättringsområden... 7 Övergripande resultat... 8 Jämförelse mellan kommunala och fristående verksamheter... 11 NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer... 12 Frågor till barnen... 12 Bilaga: Frågeformulär 2014-08-29, Pnr:16253 Josefine Björnsson Annica Wahlman Marie Jeppson Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 2
I N F O R M A T I O N O M U N D E R S Ö K N I N G E N Göteborgs Stad har sedan år 2000, med några få undantag, årligen genomfört en undersökning riktad till föräldrar med barn inom förskoleverksamheten i Göteborg. Undersökningarna har genomförts av SCB fram till 2009. Under 2011 till 2014 har Göteborgs Stad valt att samarbeta med Scandinfo Marketing Research. Kommunala och fristående förskolor och familjedaghem är berörda i undersökningen. Syftet med årets undersökning är dels att få kunskap om brukarnas bedömning av verksamheten, dels att få underlag till kommande förbättringsarbete. T i l l v ä g a g å n g s s ä t t I förhållande till tidigare undersökningar är tillvägagångssättet i princip oförändrat. Frågeformulär och missiv har tagits fram av Göteborgs Stad och är baserade på tidigare undersökningar. Frågan angående service via Göteborgs Stads telefonväxel har i år tagits bort i enkäten. I övrigt är frågorna oförändrade. Stadsdelen Askim- Frölunda- Högsbo har inte medverkat i denna enkätundersökning utan har varit berörda av en annan enkät som ingår i ett utvecklingsarbete som Göteborgs Stad genomför. Enkätundersökningen har man kunnat besvara genom pappersenkät eller via internet genom att logga in med en unik kod som tryckts på pappersenkäten. Scandinfo har ansvarat för tryck, packning och distribution av frågeformulär, svarskuvert, ett påminnelsekort samt instruktioner till stadsdelarna i Göteborg. Vid respektive enhet har sedan personalen delat ut frågeformulär och svarskuvert till föräldrarna (ett frågeformulär per barn), och ungefär två veckor senare även påminnelsekort. Föräldrarna skickade sedan sina besvarade frågeformulär direkt till Scandinfo i de svarskuvert de fått. De föräldrar som haft behov av frågeformulär på engelska eller finska har kunnat få en sida med alla frågor översatta. Föräldrarna markerade dock sina svar i det svenska frågeformuläret och returnerade det till Scandinfo. Frågeformulär och svarskuvert levererades till enheterna på fredagen den 28 mars i vecka 13. Materialet delades sedan ut av personalen och fältarbetet pågick till och med vecka 18. Vi har därefter skannat frågeformulären, verifierat svaren och kvalitetssäkrat data samt tagit fram rapporter. Scandinfo har löpande hållit Göteborgs Stad informerad om hur undersökningen utvecklats och föreslagit åtgärder för att öka deltagandet i undersökningen. I det instruktionsbrev som gick ut tillsammans med frågeformulären fanns även en länk till en webbsida. På den sidan kunde alla medarbetare som var inblandade i undersökningen få information om aktuellt svarsinflöde per stadsdel. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 3
Svarsfrekvens Totalt delades 24.549 enkäter ut till föräldrarna. När fältarbetet avslutades hade vi fått in 10.929 besvarade enkäter. Det ger en svarsandel på totalt 45% (44 % i kommunal verksamhet och 54 % i fristående verksamhet) varav 9% valde att svara via internet och 36% på pappersenkät. Av de som svarade på undersökningen valde 80% att besvara pappersenkäten och 20% via internet. Tabellen nedan redovisar svarsandel per stadsdel för kommunala verksamheter. Svarsandelarna är beräknade på det antal frågeformulär som enheterna har beställt. Kommunal verksamhet Stadsdel Svarsandel 2014 Svarsandel 2013 Angered 25% 24% Centrum 42% 38% Lundby 47% 43% Majorna-Linné 48% 44% Norra Hisingen 51% 47% Örgryte-Härlanda 47% 45% Östra Göteborg 32% 31% Västra Göteborg 52% 40% Västra Hisingen 51% 46% Totalt antal 44% 40% Svarsandelen för kommunala verksamheter har ökat något jämfört med 2013 men ligger fortfarande på en lägre nivå. Skillnaderna i svarsfrekvens är mycket stora i de olika stadsdelarna för kommunala verksamheter. Den stadsdel som gjort den största förbättringen i år är Västra Göteborg. Stadsdelen Askim- Frölunda- Högsbo har inte medverkat i årets undersökning. Svarsandelen för fristående verksamheter 2013 var totalt 41%. I år är svarsandelen totalt 54%. Ökningen kan bero på att endast de friskolor som tillfrågats och svarat ja om att medverka i undersökningen berörs i år. Tidigare år kan beställningsprocessen sett annorlunda ut. Totalt ville 62 av 160 friskolor medverka och vi har mottagit enkäter berörande alla verksamheter. Beställningsunderlaget för fristående verksamheter utgår inte från stadsdelar i år till skillnad från 2013. Det medför att resultatet för fristående verksamheter inte redovisas per stadsdel. När vi jämför förutsättningarna för genomförandet av årets undersökning med hur det var 2013 så kan vi notera att tidsplanen har tidigarelagts så undersökningen inte genomförts så sent på våren och fältperioden har varit en vecka längre än 2013 vilket gett förutsättningar för högre deltagande. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 4
R A P P O R T E R I N G För att fungera som ett bra stöd i utvecklingen av en verksamhet är det viktigt att rapporteringen av en undersökning är enkel att ta till sig för läsaren och tydligt visar den information som är relevant. Inför rapporteringen för den här undersökningen har utgångspunkten varit att följa redovisningsmodellen från 2011, med index och kvalitetsfaktorer, kompletterat med tydligare grafisk redovisning samt ett utvecklat stöd för prioriteringar i det fortsatta förändringsarbetet. Årets beställning för fristående verksamheter utgår inte från stadsdelar. Observera att det därför inte finns någon referens för stadsdel i huvudresultatet. Rapporteringen av huvudresultat omfattar följande delar: Huvudresultat (sidan 1) Huvudresultatrapporten finns för Göteborg som helhet, alla stadsdelar, områden, resultatenheter och undergrupper med minst 7 svar. På första sidan redovisas NKI samt kvalitetsindex med relevanta referenser samt uppgift om antal svar och svarsfrekvens. Huvudresultat (följande sidor) Svarsfördelningen för respektive fråga redovisas i stapeldiagram med en referenspunkt som visar resultatet för Göteborg som helhet (samtliga kommunala och fristående verksamheter). Efter diagrammen följer tabeller med redovisning av bakgrundsfrågor. Prioriteringsplan Prioriteringsplanen visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler nöjda brukare. Alla enskilda frågor sorteras utifrån vad som bör prioriteras för att ge störst effekt på brukarnas totala nöjdhet (för stöd i tolkning se nedan). Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 5
Rapporterna är framtagna på fem organisatoriska nivåer, från Göteborgs Stad ner till enskilda undergrupper. Prioriteringsplanerna är framtagna på resultatenhetsnivå. Resultaten för kommunala och fristående verksamheter redovisas i separata rapporter. Med den här utformningen av rapporteringen får varje enhet både stöd för att följa upp effekter av åtgärder inom prioriterade förbättringsområden (huvudresultat) och stöd för prioriteringar av åtgärder för att effektivt öka andelen helnöjda brukare (prioriteringsplanerna). För att underlätta analyser av resultaten utifrån olika målgrupper finns dessutom följande rapporter: Bakgrund och NKI NKI och index för kvalitetsfaktorer redovisas här nedbrutet på bakgrundsfrågor. I kolumner med färre än 7 svar redovisas inga resultat. Rapporten är framtagen för Göteborg som helhet samt på stadsdelsnivå. Tabell kön Tabellen är framtagen för Göteborg som helhet. Resultaten redovisas fråga för fråga på totalnivå samt uppdelat på pojkar och flickor. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 6
S T Y R K O R O C H P R I O R I T E RADE F Ö R B Ä T T R I N G S O M R Å D E N Alla verksamheter har styrkor och förbättringsområden. Vilka frågor som är den enskilda enhetens styrkor framkommer tydligt i rapporten Huvudresultat. De frågor som har högst andel nöjda brukare är styrkor (de frågor som har mest grönt i stapeln). Ofta är styrkorna desamma som relativa styrkor (längst ner i er prioriteringsplanen se nedan). De prioriterade förbättringsområdena finns överst i prioriteringsplanen. Prioriteringsplanen redovisar en analys på frågenivå och visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler nöjda brukare. Prioriteringsplanerna för de kommunala och fristående verksamheterna, bygger på brukarnas bedömningar av alla resultatenheter, såväl fristående som kommunala. Analysen baseras på en sammantagen bild av prestation/mål, viktighet, förbättringspotential och relevans. Utifrån dessa faktorer rangordnar vi alla enskilda frågor. Överst står de egenskaper som har högst utvecklingspotential och som man bör arbeta med i första hand. Längst ner finner ni relativa styrkor. Med relativa styrkor menas frågor där förbättringspotentialen är förhållandevis låg. Behåll era styrkor! Vilka frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet varierar från en enhet till en annan, eftersom förutsättningarna i varje enhet ser olika ut. Därför är det viktigt att förbättringsarbetet planeras och leds långt ut i organisationen. Det är där relationen med brukarna skapas, och det är där arbetet med att få fler nöjda brukare bedrivs. Man kan välja att arbeta med en eller flera egenskaper, men kom ihåg att det är viktigt att fokusera och sedan genomföra de förändringar man bestämmer sig för. Om man tycker att det är svårt att agera på en fråga som ligger högst upp på listan kan man exempelvis arbeta med en annan fråga, med stark koppling till den första, något längre ner i listan. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 7
Ö V E R G R I P A N D E R E S U L T A T De flesta frågorna i undersökningen besvaras med hjälp av en skala från 1 till 10, där 1 står för inte alls nöjd och 10 står för i allra högsta grad nöjd. Resultaten för varje enskild fråga redovisas i särskilda tabeller. Övergripande resultat redovisas även i form av NKI samt index per kvalitetsfaktor (oviktade medelvärden). NKI och index kan variera mellan 0 och 100, där ett högre värde indikerar brukare som är mer nöjda. På en övergripande nivå är resultaten påtagligt stabila. NKI ligger i princip på samma nivå sedan år 2000, varierande mellan 72 och 75. NKI för kommunala förskolor ligger i år på samma nivå som 2012 och 2013. På de tre frågor som NKI baseras på ligger andelen nöjda (skalsteg 8-10) på samma nivåer som 2013. NKI för kommunala förskolor 2000 till 2014 Kommentar: År 2001 och 2010 genomfördes inga undersökningar. Resultat från år 2000-2009 är hämtade från SCB:s rapport från 2009. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 8
Kvalitetsfaktorernas index visar fortsatt stabilitet. Det är enbart små förändringar på två av kvalitetsfaktorerna. Index för Trivsel har gått ned en enhet och Måltider gått ned en enhet. Måltider har haft en nedgång de senaste två åren. Trivsel, Bemötande och Trygghet är fortfarande de kvalitetsfaktorer som brukarna är mest nöjda med. Det är självklart viktiga områden för den här typen av verksamhet. De kvalitetsfaktorer man fortsatt är minst nöjd med är Delaktighet/inflytande och Miljö. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala förskolor Kvalitetsfaktor 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2011 2012 2013 2014 NKI 74 74 73 72 72 73 74 75 74 72 73 73 73 Trivsel - 84 83 83 84 84 84 85 84 84 85 85 84 Trygghet 81 79 79 79 80 80 80 81 80 80 81 81 81 Bemötande 76 82 81 81 81 81 81 82 81 81 82 82 82 Ped. handled. - 76 76 76 77 77 78 79 78 78 78 78 78 Ped. Process - 76 76 76 77 77 77 79 78 76 79 79 79 Säkerhet 70 71 70 70 71 71 72 73 72 71 73 73 73 Delaktighet/inflyt - - 64 63 64 65 67 68 67 66 67 67 67 Förskolemiljö 67 65 63 64 64 65 66 67 67 65 66 67 67 Måltider 76 78 77 76 77 77 77 79 77 76 77 76 75 Förtroende - 77 76 76 76 77 77 78 77 75 77 77 77 Kommentar: Resultat från år 2000-2009 är hämtade från SCB:s rapport från 2009. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 9
NKI Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet/ inflytande Förskole-miljö Måltider Förtroende Förändringarna för de flesta stadsdelars NKI jämfört med 2013 är små. De stadsdelar som sedan tidigare har ett högre NKI, Norra- Hisingen, Västra Göteborg, Västra Hisingen och Örgryte- Härlanda har i princip ett oförändrat NKI. Från 0 till -1 i skillnad jämfört med 2013. För Västra Göteborg som i år fortsatt är en av stadsdelarna med ett högre resultat är det viktigt att notera att det på sju av tio kvalitetsfaktorer har skett en nedgång med en enhet. I de stadsdelar som tidigare haft ett något lägre NKI, Majorna-Linné, Lundby, Centrum, Östra Göteborg och Angered ser vi att Majorna- Linné gjort störst framsteg jämfört med sitt tidigare resultat 2013. NKI har förbättrats med två enheter och det har skett en förbättring inom flera kvalitetsfaktorer med två till tre enheter. Även Centrum har ett förbättrat NKI med två enheter och har en förbättring inom flera kvalitetsfaktorer med en till tre enheter. För Östra Göteborg kan man också se en positiv förändring om än dock en liten sådan. Angered och Lundby har ett oförändrat NKI men har en nedgång inom flera av kvalitetsfaktorerna med en till två enheter. Även på stadsdelsnivå är det tydligt att brukarna är mest nöjda med Trivsel, Bemötande och Trygghet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt små för dessa faktorer. Liksom tidigare ser vi större skillnader mellan stadsdelarna vad gäller Miljö, Delaktighet/inflytande och Måltider. Index per kvalitetsfaktor och stadsdel 2014 Angered 72 83 79 79 77 78 73 71 70 74 74 Centrum 72 84 80 82 77 77 70 62 64 77 75 Lundby 69 82 78 79 76 77 69 64 62 67 73 Majorna-Linné 71 84 81 82 78 76 73 62 62 68 75 Norra Hisingen 74 84 81 82 79 80 73 69 70 78 78 Västra Göteborg 75 85 82 83 79 80 74 68 69 76 78 Västra Hisingen 76 86 83 83 80 81 76 70 70 78 79 Örgryte-Härlanda 75 85 82 84 80 80 75 67 69 77 79 Östra Göteborg 72 84 80 80 78 79 73 70 70 76 75 Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 10
Jämförelse mellan ko m m u n a l a o c h f r i s t å e n d e v e r k s a m h e t e r Brukare av fristående verksamheter är tydligt mer nöjda med verksamheten än brukarna av kommunala verksamheter (NKI 88 respektive 73). NKI för de fristående förskolorna har ökat med två enheter, och majoriteten av kvalitetsfaktorerna har ökat med en till tre enheter jämfört med 2013 års undersökning. Precis som för de kommunala verksamheterna är det Trivsel, Bemötande och Trygghet som är de kvalitetsfaktorer som brukarna är mest nöjda med. Även Förtroende är en kvalitetsfaktor med högt omdöme inom fristående verksamheter. Liksom fallet är med de kommunala förskolorna är det Delaktighet/inflytande och Miljö som brukarna är minst nöjda med inom de fristående verksamheterna. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala och fristående verksamheter 2012-2014 Kommunala Fristående Kvalitetsfaktor 2012 2013 2014 2012 2013 2014 NKI 73 73 73 85 86 88 Trivsel 85 85 84 90 91 92 Trygghet 81 81 81 89 90 91 Bemötande 82 82 82 88 90 90 Ped. handled. 78 78 78 87 88 89 Ped. process 79 79 79 86 88 89 Säkerhet 73 73 73 83 83 86 Delaktighet/inflytande 67 67 67 79 79 82 Förskolemiljö 66 67 67 78 78 81 Måltider 77 76 75 86 87 88 Förtroende 77 77 77 89 90 92 Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 11
N K I o c h k v a l i t e t s f a k t o r e r u p p d e l a t p å b a k g r u n d s f a k t o r e r I separata rapporter finns en redovisning av kvalitetsfaktorerna nedbrutet på de bakgrundsfrågor som ställs i enkäten. På en övergripande nivå ser vi fortsättningsvis en viss skillnad mellan flickor och pojkar. Flickornas föräldrar är något mer nöjda än pojkarnas föräldrar (NKI 74 för flickor respektive 73 för pojkar), Skillnaden har blivit något mindre sedan 2013 (NKI 72 för pojkar respektive 74 för flickor). Ser vi till barnens födelseår varierar NKI i låg utsträckning. Variationen i NKI är mellan 73 och 75 och ligger på samma nivå som 2013. Föräldrar som har deltagit i utvecklingssamtal är mer nöjda med verksamheten än de som inte deltagit (NKI 74 respektive 70). Föräldrar som deltagit i utvecklingssamtal är mer nöjda på samtliga kvalitetsfaktorer. Skillnaden är fortsatt störst på kvalitetsfaktorerna Delaktighet/Inflytande och Förtroende. När det gäller de fristående verksamheterna så ser vi ingen skillnad i NKI på övergripande nivå mellan föräldrar till pojkar och flickor (NKI är 88). Precis som i de kommunala verksamheterna är föräldrar som haft utvecklingssamtal mer nöjda än de föräldrar som inte haft utvecklingssamtal. För de fristående verksamheterna kan vi se att de som har barn födda 2008 utmärker sig som mer nöjda än övriga åldersgrupper. Frågor till barnen I undersökningen inom förskolan ställdes även tio frågor till barnen. Avsikten var att föräldern skulle intervjua sitt barn och markera barnets svar. Svaren på frågorna redovisas i en separat tabell och ingår inte i beräkningar av NKI eller kvalitetsfaktorernas index. Frågorna ingår heller inte i analysmodellen för prioriteringsplanerna. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att vara medveten om svårigheter med att intervjua små barn, att flera av frågorna inte är så lätta att besvara med den svarsskala som används, samt att det interna bortfallet är omfattande på de flesta frågorna (dvs många föräldrar har valt att inte intervjua sina barn och låta dem besvara frågorna). Resultaten på de enskilda frågorna ligger på ungefär samma nivåer som tidigare. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, 2014 12