LENA KARLSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post lena.karlsson@ekolantbruk.se 15 september 2003 Till KRAV, Kathinka Löfberg regelremiss@krav.se Ekologiska Lantbrukarnas svar på remiss kapitel 9 Hantering och förädling ALLMÄNNA KOMMENTARER Tidpunkt Remissen behandlar ett stort och svårt ämne som det är viktigt att KRAV får in genomtänkta svar på. Därför är tidpunkten för remissperioden illa vald. När vi i augusti kontaktade ett antal företag och medlemsorganisationer för att bjuda in till en träff kring regelförslaget möttes vi flera gånger av beskedet att vederbörande inte kände till remissen. KRAV kan inte räkna med att de ordinarie handläggarna finns på jobbet under juli/augusti, post sorteras olika framgångsrikt av vikarier och/eller ligger i stora högar och väntar på åtgärd när ordinarie personal kommer åter. Vi tror inte att KRAV medvetet försökt slippa uppmärksamhet kring dessa regler, men det är bättre att KRAV får in många och genomtänkta remissvar än att svarsdatumet passar KRAV-styrelsens mötesagenda. Reglernas funktion KRAV-reglerna inom lantbruket har haft som målsättning att vara pådrivande i arbetet för ett mer ekologiskt lantbruk, samtidigt som de varit anpassade till vad som ansetts praktiskt och ekonomiskt möjligt att genomföra vid varje given tidpunkt. Det vill säga att reglerna skärpts i takt med att kunskap och faktiska förutsättningar medgivit det, vilket också de flesta ekologiska lantbrukare sett som positivt och viktigt för allmänhetens förtroende för produktionsformen, t ex allt färre tillåtna fodermedel och allt högre andel ekologiskt foder. När det gäller reglerna för livsmedelsförädling finns det i nuvarande förslag istället en tendens att förändra regelverket i riktning mot mer tillåtande regler. I de fall regelkommittén inte föreslår några lättnader öppnar man ändå för nya tolkningar och tillämpningar som man vill ha synpunkter kring. Varför så skilda strategier när Sågargatan 10 A 753 18 Uppsala Telefon rikskansli 018 10 10 06 Telefax rikskansli 018 10 10 66 Webplats www.ekolantbruk.se
det gäller regler för lantbruk och livsmedelsförädling? Vi inser att det i dagsläget snarare handlar om att öka den ekologiska livsmedelsförädlingen än att förbättra den kvalitativt. Däremot bör det på samma sätt som för lantbruksreglerna framgå att strävan är att, i takt med att det blir möjligt, skärpa reglerna. KRAV-märket på marknaden Ett annat strategiskt övervägande är det rent överlevnadsrelaterade. Ska man anpassa innehållet i KRAV-reglerna efter en bedömning av hur stor anslutningen och uppslutningen kan bli? Verkligheten förändras snabbt och KRAV är inte längre det enda märket på ekologisk mat utan måste försvara en ställning bland EU-märken och Handelns Egna Varumärken. Hur får man då livsmedelsföretagen och handeln att prioritera KRAV-märket? Genom att göra kvalitetsprofilen tydligare eller genom en anpassning till vanlig mat? KRAVs regler för livsmedelsförädling saknar en vision som kan användas för att utveckla reglerna och ge dem en strategisk funktion. Ekologiska Lantbrukarnas svar på remissen är skrivet utan någon ambition att ge KRAV-märket på mat någon speciell profil. Vårt svar är helt anpassat till KRAV-märkets karaktär av kompromiss mellan kvalitet och bulk. Vi kommer däremot under september att förse KRAV med ett diskussionsunderlag där vi skisserar tänkbara utvecklingsvägar. KAPITEL 9 LIVSMEDELSFÖRÄDLING Det är bra att reglerna renodlats och separerats. Rubrikbytet är helt i denna anda. 9.1.1 och 9.1.2 Den nya skrivningen som talar om ingredienser är mer korrekt än nuvarande skrivning råvaror. Kravet 100 % ekologiska ingredienser är också mer långtgående än kravet 100 % ekologiska råvaror. 9.1.4 Är inte jäst strängt taget ett processhjälpmedel? I så fall går det inte att räkna med i andelen konventionella ingredienser. 9.1.6 Regeln ska fullt ut omfatta reglerna 9.1.5 och 9.1.7 men inte reglerna 9.2.1 och 9.2.5 om KRAV avser att seriöst kontrollera detta. Det kan också vara så att det för producenten inte går att få helt klart besked från leverantören om hur det förhåller sig. Tanken bakom regel 9.1.6 är annars sympatisk och i linje med det koncept som Ekologiska Lantbrukarna vill se för KRAV-märket men innebär troligen att flera av de KRAV-godkända produkter som idag finns skulle försvinna. En sådan skärpning av reglerna medför en kursändring i förädlingsreglerna som styr mot en betydligt mer nischad förädling och i så fall ska i konsekvensens namn även en hel del andra förädlingsregler tänkas om. Alternativt går givetvis också att tänka sig ett system med dispenser som medger undantag. Dessa undantag ska i så fall endast gälla för reglerna 9.2.1 och 9.2.5, vilket tydligt måste framgå, t ex med skrivningen Undantag från regel 9.1.6 kan efter prövning göras för reglerna 9.2.1 och 9.2.5.. 9.1.7 Den gamla regeln skiljer på naturliga och syntetiska ämnen för berikning, vilket är bra. Den nya regeln bör skrivas på samma sätt som den gamla så att det är helt klart att syntetisk berikning endast kan ske om det finns ett lagkrav. Vi anser också att det är viktigt att regeln säger att prövningen ska ske i varje enskilt fall. Skrivningen mycket starka näringsmässiga skäl är för allmän och öppnar för 2
berikning i större omfattning än vad som nu är tillåtet. Som regel beror ett behov av berikning på att man förändrat ett naturligt livsmedel så att det inte har kvar sin ursprungliga kvalitet. KRAV har ingen anledning att ställa upp på Livsmedelsverkets syn att kompensera brister i livsstil och mathållning med berikning. Därför behöver KRAV inte heller bekymra sig över bristen på naturliga ämnen för berikning, vilket man gör i diskussionsdelen av remissen under punkten 3.4. 9.2.1 Den avslutande meningen Ett minimum av tillsatser ska användas. anger bara en inriktning och hör därför inte hemma i en regel. Den har dock en koppling till kriteriet är nödvändig för att framställa en viss produkt i regel 9.2.2. Detta kriterium ska enligt motiveringstexten tolkas som nödvändig i en viss produkt i en viss process. För att få med denna tolkning i regelboken och för att ange den restriktiva ton som finns i meningen Ett minimum av tillsatser ska användas kan man tänka sig att ändra den inledande meningen i 9.2.1 till exempelvis Om tillsatser eller processhjälpmedel är nödvändiga för att framställa en förädlad produkt skall dessa vara godkända av KRAV. Denna mening bör dock kompletteras för att göra reglernas funktion och etiska inriktning klar: Begränsningen av tillsatser och processhjälpmedel gör att det finns produkter som inte går att tillverka enligt KRAVs regler. 9.2.2 Kriterierna i 9.2.2 talar om två olika bedömningar. Kriterierna 1,2,3, 7 och 8 talar om bedömningen av tillsatsen i sig. Kriterierna 4, 5 och 6 talar om användningen i en viss produkt. Därför blir den inledande meningen i regel 9.2.2 svår att tolka.vi anser att den inledande meningen i 9.2.2 ska tolkas som att det inte är givet att tillsatser och processhjälpmedel får användas även om de finns uppräknade i bilaga 7 och 8? I så fall bör den inledande meningen ändras till exempelvis Huruvida tillsatser och processhjälpmedel i bilaga 7 och 8 får användas vid tillverkningen av en förädlad produkt avgörs av KRAV efter prövning av varje enskilt fall. Vid prövningen ska beaktas om tillsatsen eller processhjälpmedlet:. 9.2.5 I första strecksatsen ingår upphettning för raffinering. Vi för en diskussion om detta längre fram i vårt svar under rubriken Bilaga 8 processhjälpmedel. Strecksatsen enzymatiska processer ska skrivas enzymatiska processer med syftet att koagulera (t ex löpe) eller spjälka ämnen (t ex enzymet amylas). Enzymatiska processer i syfte att omestra fetter är redan diskuterade och avförda från KRAVgodkänd produktion. Det finns därför ingen anledning att smygvägen öppna upp för dispensansökningar för enzymatisk omestring. 9.2.6 Regeln bör få tillägget : Mullningen får dock inte medföra att transporten av produkterna mer än fördubblas. Transportavståndet avser sträckan från anhalten före mullningen till anhalten efter.. Negativ miljöpåverkan används som kriterium på flera andra ställen i reglerna och är nog så befogat i det här sammanhanget eftersom det enbart handlar om en kosmetisk förädling. Exempelvis har svenska konventionella rotfrukter ibland fraktats fram och tillbaka till Italien för att mullas. Hela regeln skulle därför kunna omformuleras till exempelvis: Mullning av grönsaker och potatis kan tillåtas om det inte medför förlängda transportsträckor i nämnvärd omfattning.. Bilaga 7 tillsatser 3
Det måste framgå att de användningsområden som anges inom parentes är begränsningar och inte exempel. För svaveldioxid bör begränsningen alltså skrivas endast till vin av traditionellt slag. Av de nya tillsatser regelkommittén föreslår kan vi konstatera att natriumkaliumtartrat (E 337), glycerol (E 422) och kiseldioxid (E 551) inte tillåts som tillsatser i IFOAMs Basic Standards. Kan inte natriumkaliumtartrat ersättas av natriumtartrat (E 335) och/eller kaliumtartrat (E 336) som redan är tillåtna av både EU och IFOAM? Glycerol framställs idag med processhjälpmedel som inte är tillåtna i ekologisk produktion. Innan det finns en framställning av glycerol som är godtagbar ska KRAV inte arbeta för att få IFOAM att tillåta det. Kiseldioxid uppfattar vi som en mindre problematisk tillsats och vi har inget att invända mot att KRAV arbetar för att få upp E551 på IFOAMs lista över tillåtna tillsatser. Monokalciumfosfat (E 341) är högst tveksamt att tillåta då det som kemiskt ämne strider mot grundkriteriet av naturligt ursprung. Men med den strikta begränsningen till bakpulver som även IFOAM accepterar kan det passera. Bilaga 8 processhjälpmedel Det är utmärkt att det görs tydligt att det angivna användningsområdet är en begränsning och inte ett exempel. Natriumhydroxid och citronsyra är sedan tidigare godkända för raffinering av oljor, men har aktualiserats i debatten om de KRAV-märkta livsmedlen. Vi anser inte att diskussionen kan begränsas enbart till oljor utan även bör omfatta sockerprodukter som måste raffineras för att få fram vitt socker som går att använda i saft- och sylttillverkning m m. Raffiinering (inte bara med processhjälpmedel utan även med upphettning) är tveksamt om man ser till KRAVs grundtanke att bevara kvaliteten hos en råvara, men att helt förbjuda processer och processhjälpmedel för raffinering för mycket långt då det skulle skära bort flera stora produktgrupper från certifiering. Men eftersom det föreligger en konflikt mellan olika målsättningar anser vi att KRAV ska ta initiativ till en fördjupad och breddad diskussion kring raffineringen. Diskussionsämnen Nitrat/nitrit KRAVs uppgift är inte att agera marknadsreglerare. Därav följer att KRAV inte ska ändra några regler eller arbeta för smidiga tillämpningar i strid med KRAVs grundtankar enbart för att lösa avsättningsproblem på marknaden. Problem på marknaden bör bearbetas på sätt som utvecklar en ekologisk etik för förädling istället för avvecklar den, t ex genom produktutveckling och marknadsföring. Något annat agerande i nuläget än ett tydligt nej till nitrit från KRAVs sida sviker också de producenter som aktivt arbetar med att ta fram nitritfria produkter. Fetter Konventionella fetter är så vitt vi förstår en hel produktgrupp som skulle falla bort om den föreslagna regel 9.1.6 ska tillämpas. Detta är inte rimligt om man ser på KRAV-reglernas nuvarande inriktning. Men istället för att göra tvivelaktiga processer tillåtna enligt reglerna är det bättre att arbeta enligt nuvarande modell med B-godkännande och/eller dispens från tillämpningen av regel 9.1.6. 4
Hygien hos kryddor Om ekologiska kryddor är en bristvara och de kvantiteter som finns går att sälja till konsument i detaljhandeln är det enkelt att anse att denna ingrediens inte finns som ekologisk för industrin. I så fall uppfylls regeln 9.1.2. Om vissa kryddor finns i kvantiteter som kan tillfredsställa industrins behov kan innehållsförteckningen på den förädlade produkten exempelvis skrivas: KRAVgodkända kryddor vid tillgång och annars konventionella. Förfarandet kräver en årlig inventering över vad som kan anses tillgängligt, men är väl i övrigt ganska problemfritt. Enligt uppdrag Lena Karlsson 5