ÅRSRAPPORT 2009 FRÅN SÖDERMÖRE KOMMUNDELSNÄMND Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Omsorgsverksamheten Under året haft en projektanställd som har arbetat fram rutiner och mål för det fallskadepreventiva arbetet. Denne projektanställde har även haft i uppdrag att utöka aktiveringsoch kulturutbudet. Bland annat har bussutflykter och matlagningskurser på Björkhaga ordnats. Möregården och Björkhaga har utvecklat träffpunkter som är öppen för alla pensionärer i kommundelen. Kommundelsnämnden har gjort en extra satsning för att hemrehabilitering har kunnat påbörjas i kommundelen i syfte att öka möjligheten att ge individen en aktiv rehabilitering i hemmiljö samt skapa en trygg miljö. Personalutbildningsinsatser i social dokumentation har genomförts i syfte att stärka arbetet med brukarnas genomförandeplaner. Barnomsorg, skola och skolbarnomsorg Ljungbyholms- och Södermöreskolans sista byggetapp med bl.a. en ny miniaula är klar. Målet är att skolan tillsammans med biblioteket och fritidsgården skall bli en mötesplats och ett kulturellt centrum i Ljungbyholm. Då det gäller framtida om- och nybyggnationer inom Södermöre kommundel så står förskolan i Ljungbyholm närmast i tur. Byggnationsarbete pågår för att utöka öppen förskolas lokaler i Familjcentrum i Södermöre. Därtill har nämnden beslutat om att fördubbla personalstyrkan. Öppen förskola fungerar som en mötesplats för småbarnsföräldrar från hela kommundelen och resurstillskotten sker mot bakgrund av de stora behov som har synliggjorts i både besökstalen och Välfärdsbokslutet. Halltorpsskolan har tillsammans med Byteatern genomfört ett pilotprojekt kring estetiska läroprocesser. I Hagby har skolan och Möregården tagit fram Generationer i samverkan där barn, ungdomar och äldre ska genomföra aktiviteter tillsammans som t.ex. spela Wii och baka. Alla skolor har arbetat fram lokala profiler. Kultur och fritid Under året har Södermöre kommundelsförvaltnings tre bibliotek arrangerat ett antal kultur- och författaraftnar för allmänheten med goda besökssiffror. Publika arrangemang har också genomförts tillsammans med studieförbund. De tidigare träffpunkterna för ungdomar har omvandlats till fritidsgårdar, vilket kräver två personal under verksamhetens öppettider. Inom ramen av befintlig budget har det inte funnits möjlighet att ha öppet kvällstid vid samtliga tre ställen utan Ljungbyholms fritidsgård har haft öppet enbart dagtid. Tillsynsverksamheten är viktig för att fritidsgårdarna ska kunna bedriva en god verksamhet utifrån det stora behov som och som tydliggörs bl.a. i Välfärdsbokslutet. Fritidsgårdarna i Södermöre kommundel har tillsammans med Studiefrämjandet inlämnat en gemensam Leaderansökan om att bl.a. utöka kultur- och fritidsutbudet för ungdomarna i Södermöre. Övrigt Under året har samarbetsrutiner mellan Södermöre kommundelsförvaltning och fackförvaltningarna setts över och fastslagits. Tillsammans med Kalmar kommuns statistikkontor, barn- och ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen har ett samarbete genomförts för att förbättra befolkningsprognoserna. Sjukfrånvaron för Södermöre kommundelsförvaltning har minskat från 5,5 % den 1 december 2008 till 5,3 % den 1 december 2009. En del av förklaringen kan härröras till tidiga insatser i rehabiliteringsarbetet, ett tydligt och närvarande ledarskap, samt stöd och samverkan från kommunhälsan. Alla chefer använder rehabiliteringsverktyget Adato.
Kommundelsnämnden har antagit handlingsplan för att samordna och stärka det folkhälsopolitiska arbetet i kommundelen och att minska de ohälsotal som bland annat tydliggjorts genom Välfärdsbokslutet. Fokus ligger på barn och ungdomar 0-16 år. Demokratiutveckling Södermöre kommundelsnämnd har genomfört ett Södermöreforum i Hagbyskolan. Ambitionen är att forumen ska bli en kontinuerlig mötesplats inom varje skolupptagningsområde mellan nämnden, invånarna, föreningar och företagare i Södermöre. Inledningsvis har fokus lagts på uppföljning av utvecklingsdialogen, Leader och förvaltningsutveckling. Därtill ordnade kommundelsnämnden ett särskilt möte med föreningar i Södermöre kommundel som en uppföljning på genomförda Södermöreforum. Södermöre kommundelsnämnd har tillsammans med Norrlidens medborgarkontor och kommunens ungdomsombud deltagit i LSU:s (Sveriges ungdomsorganisationer) kampanj för att öka valdeltagande bland ungdomar i åldern 18-25 år i EU-valet. Uppgiften som demokratilots är viktig. I de fall då ärendena inte ligger inom Södermöre kommundelsnämnds ansvar vidarebefordras de till annan nämnd eller myndighet. Verksamhetsanknutna synpunkter vidarebefordras till respektive ansvarig chef. Kommundelsförvaltningen återkopplar sedan ärendena till medborgaren. Det lokala pensionärsrådet i Södermöre sammanträdde fyra gånger under året. Södermöre kommundelsnytt har utgivits fyra gånger och har distribuerats ut till alla invånare i kommundelen. Landsbygdsutveckling Enligt kommuninvånarregistrets statistik är invånarantalet i Södermöre kommundel 7 333 personer 1. Det innebär en ökning med drygt 20 personer under 2009. Kommundelsnämnden skall arbeta aktivt för att nå målet om 8 500 invånare. Samarbete sker fortlöpande med mark- och planeringsenheten vad gäller ortsanalyser, utvecklingsdialoger och planering för nya tomtområden i framtiden. Under hösten har kommundelsnämnden varit aktiv i arbetet med att ta fram en gemensam länsansökan till regionala utvecklingsfonden med fokus på ökad internationell inflyttning till Kalmar län. Mellan 20 och 30 nya tomter i Ljungbyholm förväntas bli klara för försäljning inom en snar framtid. Sannolikheten är mycket stor att det blir barnfamiljer som blir köpare. Planprogram Hagby kustland har tagits fram under som ger förutsättningar för en möjlig ökad inflyttning till Hagbyområdet i framtiden. Landsbygdsprogrammets Leader ger fortsatt goda möjligheter för lokala utvecklingsprojekt på landsbygden. Utveckling av Möreleden, vandringsled Ljungbyholm och utveckling av vandringsled i Ekenäs är några Leaderprojekt som har godkänts av Leader KalmarÖland. Fritidsgårdarna i Södermöre kommundel har tillsammans med Studiefrämjandet inlämnat en gemensam Leaderansökan om att bl.a. utöka kultur- och fritidsutbudet för ungdomarna i Södermöre. Kommundelsnämnden har tillsammans med informationsenheten pådrivit samarbete mellan Mönsterås, Kalmar och Torsås kommun i syfte utveckla Kalmarsundsleden gemensamt och se över möjligheten att söka projektstöd via landsbygdsprogrammet. Kommundelsnämnden har blivit samarbetspartner i projekt Digitala tjänstemarknader som leds av Linneuniversitet. Projektet involverar över 20 lokala livsmedelsproducenter och syftar till att bygga en lokal marknadsplats för lokala livsmedels som kan rikta sig till såväl privata som offentliga kunder. Södermöreforum har hållits Hagby och en utvärdering av forumen har skett tillsammans med byalagen eller motsvarande föreningar. En mindre näringslivsträff genomfördes i Vassmolösa under våren. Samtal har förts mellan Nybro, Kalmar och Öland gällande hur dialogen med näringslivet på landsbygden kan utvecklas. 1 KIR 2009-12-28
De lokala utvecklingsgrupperna och hembygdsföreningarna har tagit fram en ny turistbroschyr inför säsongen 2009. Kommundelsnämnden samarbetat med kommunledningskontoret när det gäller varuförsörjningen på landsbygden och främst då vad gäller framtiden för dagligvarubutikerna i Halltorp och Påryd. Resultatredovisning och analys Driftskostnader Verksamhet Netto- Bokslut Bokslut (tkr) Budget Kostnader Intäkter Netto Central administration 6 630 6 732 102 6 630 Fritidsgårdsverksamhet 1 577 2 490 830 1 660 Biblioteksverksamhet 1 920 1 939 30 1 909 Administration omsorg 4 494 4 194 4 194 Omsorg SoL 61 796 70 007 9 520 60 487 Omsorg LSS 3 627 3 607 20 Administration skola 8 914 9 057 44 9 013 Kost skola/förskola 5 784 6 144 304 5 840 Grundskola inkl F-klass 55 826 58 629 2 241 56 388 Barnomsorg 30 249 38 848 7 980 30 868 TOTALT 177 190 201 667 24 658 177 009 Södermöre kommundelsnämnd förbrukade netto 177 miljoner kronor (drift) år 2009 och detta: Utgör en ökning på nettodriftskostnaderna med 4,2 % i löpande priser jämfört med 2008 års bokslut. Utgör 6,5% av kommunens samlade nettodriftkostnader. Investeringar Verksamhet Netto- Bokslut Bokslut (tkr) Budget Kostnader Intäkter Netto Investeringar 6 444 6 640 0 6 640 Södermöre kommundelsnämnd investerade enligt 2009 årsbokslut 6,6 miljoner kronor vilket utgör mindre än 2 % av kommunens totala nettoinvesteringar.
Resultatutjämningsfonden (tkr) Ingående balans 2009 7 857 Resultat för driftsbudgeten 2009 181 Resultat för investeringsbudgeten 2009-196 Tillskott pga demografiska faktorer 2009 320 Tilläggsbudget 2010 med medel som skall användas från -465 reultatutjämningsfonden Ingående balans 2010 7 697 Sammanfattande kommentar till större avvikelser Driftskostnaderna redovisar ett överskott på totalt 181 tkr. Avvikelserna mot budget kan sammanfattas som följer och kommenteras utförligare under respektive verksamhets redovisning. Central administration Resultatet avviker inte från budget Fritidsgårdsverksamheten Redovisar ett underskott om 83 tkr. Förklaringen till detta är främst att en personal återgått från tjänstledighet i förtid samtidigt som verksamheten haft vikarie anställd. Biblioteksverksamheten Redovisar ett överskott om 11 tkr. Lokal administration omsorg Redovisar ett överskott om 300 tkr. Här har en 0,5 tjänst myndighetshandläggare varit obesatt under året. Vidare redovisas ett överskott på kompetensutvecklingskontot. Insatser enl SoL Redovisar ett överskott på 1,3 mkr. Överskottet finns på konton för gemensamma resurser samt ej utnyttjade medel som tillförts Södermöre kommundelsnämnd pga demografiska faktorer Insatser enl LSS Redovisar ett underskott om 20 tkr. För verksamheterna personlig assistans och ledsagarservice i Södermöre kommundelsnämnd finns ingen budget. Budgeten för dessa verksamheter ligger hos omsorgsförvaltningen i Kalmar. Södermöre kommundelsförvaltning gör under året uppföljningar kvartalsvis och interndebiterar omsorgsförvaltningen för uppkomna kostnader. Administration vid skolor och förskolor Redovisar ett underskott om 99 tkr. Kostverksamheten vid skolor och förskolor Redovisar ett underskott om 56 tkr. Huvudsaklig orsak till underskottet är den ökade prisutvecklingen för livsmedel. Grundskola inkl. förskoleklass Redovisar ett underskott om 0,6 mkr. Huvudsaklig orsak till underskottet är att kostnaderna för elevhälsa och elevstödjande resurser samt lokaler har överskridits.
Barnomsorg Redovisar ett underskott om 0,6 mkr. Huvudsaklig orsak är att kostnaderna för den enskilda barnomsorgen överskridit budget pga att vistelsetiderna varit mycket högre än vad som budgeterats. Vidare har förvaltningen haft kostnader för barnomsorg på natten som varit obudgeterad. Investeringar Redovisar ett underskott om 0,2 mkr. Orsak till underskottet är ett missförstånd i budgetprocessen där en del av investeringskostnaderna antogs ingå i byggnadsentreprenaden. Följaktligen äskades då inte tillräckligt med investeringsmedel i föregående års budgetprocess.
Kvalitetsmått och nyckeltal Skola- och förskoleverksamhet Det verkliga antalet barn i förskolan blev under 2009 totalt 38 fler än budgeterat. Sedan 2004 har barnantalet ökat med ca 19 % vilket motsvarar 407 barn. Antal barn i förskola 2 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Barn- och ungdomsnämnden 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2009 Förskola kommunal 1 869 1 913 2 019 2104 2 178 2 272 2 336 64 Förskola enskild 210 212 199 203 202 220 207-13 Pedagogisk omsorg (Familjedaghem) 117 117 104 90 83 73 60-13 TOTALT FÖRSKOLA 2 196 2 242 2 322 2 399 2 463 2 565 2 603 38 I de kommunala förskolorna vistades 14 barn fler än planerat, och omsorgen under kvällar, nätter och helger kom att ha 50 barn. Denna omsorg har ökat markant, 2007 var antalet 13 barn och 2008 36 barn. Inom den enskilda förskoleverksamheten blev det 13 barn färre än planerat. Även inom den pedagogiska omsorgen (f.d. familjedaghem) blev det 13 barn färre än planerat. Antalet platser i denna verksamhet har sedan 2004 halverats. Antal barn i förskola 3 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Södermöre kommundelsnämnd 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2009 Förskola kommunal 312 327 332 328 328 315 334 19 Förskola enskild 14 17 17 14 14 20 19-1 Pedagogisk omsorg (Familjedaghem) 38 40 40 39 35 36 34-2 TOTALT FÖRSKOLA 364 384 389 381 377 371 387 16 Antalet barn i den kommunala förskolan blev 19 fler barn än vad som budgeterats. Mellan år 2004 och 2009 ökade antalet barn med totalt 23. Antal barn i fritidshem Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Barn- och ungdomsnämnden 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2009 Fritidshem kommunalt 1 813 1 749 1 757 1 798 1820 1 881 1 937 56 Fritidshem enskild 76 77 75 73 76 75 77 2 Fritidshem särskola 11 11 11 9 9 3 7 4 Fritidshem särskola, betalda av omsorgsförvaltning eller annan kommun 13 11 7,5 4,5 4,5 8 9 1 TOTALT FRITIDSHEM (fr.o.m. 2005 exkl. särskolelever från andra kommuner) 1 913 1 837 1 843 1 880 1 905 1 959 2 021 62 Fritidshemsverksamheten kom att nyttjas av totalt 62 fler barn än budgeterat under 2009. Ökningen finns i den kommunala verksamheten. Omsorgen under kvällar, nätter och helger kom att ha 40 barn. Denna omsorg har ökat sedan 2007 då antalet var 8 barn och 2008 26 barn. 2 Avser utfallet för hela året för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter inklusive enskild verksamhet. Mätningar görs en gång per månad. 3 Avser utfallet för hela året för Södermöre kommundelsnämnds verksamheter inklusive enskild verksamhet. Mätningar görs en gång per månad.
Antal barn i fritidshem Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Södermöre kommundelsnämnd 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2009 Fritidshem kommunalt 197 206 242 266 281 275 276 1 Fritidshem enskild 6 6 6 6 4 5 2-3 TOTALT FRITIDSHEM 203 212 248 272 285 280 278-2 I Södermöre kommundelsförvaltning har antalet barn i fritidshemsverksamheten ökat med 1 fler barn än budgeterat under 2009. Då det gäller fritidshemsverksamhet i enskild regi har antalet barn minskat med 3 st. Antalet barn i den kommunala fritidshemsverksamheten har ökat med 75 barn mellan 2004 och 2009. 33,0 Vistelsetider förskola BoU Timmar/v 32,0 31,0 30,0 29,0 Ped 28,0 omsorg 27,0 2005 2006 2007 2008 2009 KomFörskola 29,3 30,0 30,6 31,0 Ped omsorg 29,2 28,9 27,8 29,8 Ensk Förskola 31,4 30,6 31,5 31,5 Ensk Förskola Kom Förskola 30,4 31,7 32,1 34,0 Timmar/v 33,0 32,0 31,0 30,0 29,0 28,0 27,0 26,0 25,0 Förskola Skdn Ped omsorg Ensk Förskola Vistelsetider förskola Skdn Ensk Förskola 2005 2006 2007 2008 27,2 27,7 27,3 28,3 25,4 25,7 25,2 27,3 26,7 26,4 30,2 28,4 Förskola Skdn Ped omsorg 2009 I den kommunala förskolan inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde var vistelsetiden i snitt 30,4 timmar i veckan. Det är jämfört med 2008 en minskning på ca en halvtimme, och jämfört med 2005 en ökning på en timme. I de enskilda förskolorna var närvarotiden knapp 1 timme högre än planerat, dvs. 32,1 timmar per vecka. Detta motsvarar en ökning på en halvtimme jämfört med 2005. Inom den pedagogiska omsorgen blev den genomsnittliga närvarotiden 31,7 timmar, vilket är en halvtimme mer än 2008 och nästan 1,5 timmar mer än 2005. I Södermöre var barnen i genomsnitt 28,1 timmar per vecka i den kommunala förskolan dvs. knappt en timme mer än år 2005 och ungefär samma tid som 2008. I den enskilda verksamheten var genomsnittlig närvarotid 36,4 timmar, en kraftig ökning jämfört med tidigare år. I den pedagogiska omsorgen var barnen i genomsnitt 25,7 timmar per vecka. 28,1 25,7 36,4 Timmar/v 22,0 Vistelsetider fritidshem 21,0 20,0 Ensk Fritids 19,0 BoU 18,0 17,0 Fritids BoU 16,0 15,0 Fritids 14,0 Skdn 13,0 2005 2006 2007 2008 2009 Fritids BoU 14,6 15,1 15,3 15,6 15,9 Ensk Fritids BoU 18,1 18,3 19,7 18,1 17,8 Fritids Skdn 13,8 13,9 14,2 14,0 14,4 Ensk Fritids Skdn 15,5 16,1 16,6 22,1 20,7 Den genomsnittliga närvarotiden i de kommunala fritidshemmen inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde har fr.o.m. 2005 ökat lite varje år från 14,6 timmar till 15,9 timmar per vecka. I de enskilda fritidshemmen ligger närvarotiden på 17,8 timmar vecka dvs. något lägre nivå än 2005, då tiden var 18,1 timme per vecka. Närvarotiden i de kommunala fritidshemmen i Södermöre är 14,4 timmar per vecka i den kommunala verksamheten och 21 timmar per vecka i de enskilda fritidshemmen.
Omsorgstiderna är genomgående lägre i Södermöre än inom Barn- och ungdomsnämnden förutom inom enskild verksamhet. Det skiljer ca 2 tim per vecka i förskola, ca 1,5 timme i fritidshem och 6 timmar i familjedaghem. En orsak kan vara att andelen deltidsarbetande föräldrar är högre i Södermöre och att föräldrarna inte vill ha barnen så länge i omsorg. En annan förklaring kan vara att andelen 15-timmarsbarn är högre i Södermöre. Andel inskrivna barn i förskole- och fritidshemsverksamhet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 87 % Andel placerade barn 1-12 år 15 oktober 2009 Hela kommunen 84 % 22 % 1-5 år 6-9 år 10-12 år Förskola / Fritidshem Pedagogisk omsorg Ensk.BO Diagrammet ovan visar den totala andelen av samtliga barn i olika åldersgrupper som är inskrivna i förskola och fritidshem i Kalmar kommun. Under 2009 hade nästan alla barn en plats i någon form av förskoleverksamhet. Andelen barn i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har fortsatt att minska och är nu nere på endast 2 %. Andelen äldre barn på fritidshem ökar återigen. Ökningen är större än förväntat och är huvudskälet till att fler barn än budgeterat varit inskrivna på fritidshem. Nedanstående tabell visar andelen placeringar per åldersgrupp under innevarande verksamhetsår (2009/2010) i hela Kalmar kommun. Ålder 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Andel barn 66 % 98 % 100 % 102 % 101 % Notera att andelen ettåringar (66 %) i praktiken betyder i stort sett alla. Detta avser barn födda 2008, som alltså successivt fyllde ett under 2009. Fler barn än tidigare har också dubbla placeringar. Framför allt gäller detta barn som har dels en ordinarie förskoleplats och dessutom plats i OB-omsorgen. Ytterligare en aspekt är att 55 % av förskolebarnen är i åldersgruppen 1-3 år, vilket ställer särskilda krav på barngruppernas storlek och personaltätheten. I pedagogisk omsorg finns i huvudsak barn mellan 1-3 år. Andelen äldre fritidshemsbarn, 10-12 år, har ökat markant. 22 % av dessa barn har nu en fritidshemsplats jämfört med 6 % år 2001. Bland de yngre fritidshemsbarnen är andelen relativt stabil.
Nedanstående tabell visar andelen barn per åldersgrupp på fritidshemmen under innevarande verksamhetsår (2009/2010) i hela Kalmar kommun. Ålder 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år Andel barn 93 % 91 % 87 % 70 % 35 % 14 % 5 % Antal elever i grundskola 4 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Barn- och ungdomsnämnden 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2009 Förskoleklass, kommunal 458 459 469 490 479 506 496-10 Förskoleklass, fristående 12 16 17 13 14 19 16-3 TOTALT FÖRSKOLEKLASS 470 475 486 503 493 525 512-13 Grundskola, kommunal 5 650 5 466 5 245 5 004 4 770 4 611 4 620 9 Grundskola fristående 174 171 190 252 313 356 343-13 TOTALT GRUNDSKOLA 5 824 5 637 5 435 5 256 5 083 4 967 4 963-4 Särskola 63 58 49,5 42 42 37 44 7 Särskola, interkommunala elever 26 24 19,5 13 7 4 5 1 TOTALT SKOLA exkl. interkommunala elever i särskolan 6 357 6 170 5971 5 801 5 618 5 529 5 519-10 Antalet elever i förskoleklass t.o.m. år 9 i grundskolan (inkl 30 individintegrerade särskoleelever) blev under år 2009 17 färre än budgeterat. Särskolans elever från Kalmar kommun i grundsäroch träningsskola, blev sju fler än budgeterat. Individintegrerade elever inskrivna i särskolan Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall (ingår i grundskolans antal i respektive nämnds redovisning) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Barn- och ungdomsnämnden 36 30 30 26 23 22 22 Södermöre kommundelsnämnd 1 4 4 8 9 7 5 Fristående skolor 0 0 1 2 2 4 3 TOTALT 37 34 35 36 35 33 30 Jämfört med elevantalet 2008 så skedde en minskning under 2009 med 99 elever för den totala grundskoleverksamheten inklusive särskolan. Det totala antalet elever i förskoleklass och grundskola nådde sin topp under 2002 med 6 633 elever. Därefter har antalet minskat med 1 114 elever fram till år 2009 dvs. 17 % jämfört med 2002. Minskningen fortsätter fram till 2011-2012 då antalet elever långsamt ökar igen. Antal elever i grundskola 5 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Utfall Diff. Södermöre kommundelsnämnd 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2009 Förskoleklass, kommunal 70 83 91 94 94 81 84 3 Grundskola, kommunal 903 877 844 818 791 771 777 6 TOTALT SKOLA 973 960 935 912 885 852 861 9 Jämfört med elevantalet 2008 så skedde en minskning under 2009 med 24 elever för Södermöre kommundelsförvaltnings grundskola och förskoleklass. Det totala antalet elever nådde sin topp under 2004 med 973 elever. Därefter har antalet minskat med 112 elever fram till år 2009. Minskningen förväntas fortsätta fram till 2010-2011 varefter antalet elever långsamt ökar igen. 4 Avser utfallet för hela året för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter inklusive enskild verksamhet. Mätningar görs en gång per månad. 5 Avser utfallet för hela året för Södermöre kommundelsnämnds verksamheter inklusive enskild verksamhet. Mätningar görs en gång per månad.
Personaltäthet och pedagogisk personal Personaltäthet 6 (barn, elever/årsarbetare alternativt Kalmar kommun Riket lärare) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2008 Förskola, kommunal 5,5 5,1 5,0 5,2 5,2 5,3 5,2 Förskola, enskild 5,4 5,1 5,0 5,2 5,3 5,3 5,4 Pedagogisk omsorg 5,3 5,3 5,0 5,3 5,0 5,4 4,8 TOTALT FÖRSKOLA 5,5 5,1 5,0 5,2 5,2 5,3 5,3 Personaltätheten i Kalmar kommuns förskolor är något lägre än 2008. I pedagogisk omsorg har personaltätheten minskat markant. Verksamheten är dock relativt liten, vilket innebär att förändringar i barnantal hos några få dagbarnvårdare kan ge stort genomslag på den genomsnittliga personaltätheten. Personaltäthet (barn, elever/årsarbetare alternativt Kalmar kommun Riket lärare) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2008 Fritidshem, kommunalt 17,5 18,4 17,7 18,3 22,5 24,6 20,2 Fritidshem, enskild 18,3 15,7 13,9 25,5 17,3-24,4 TOTALT FRITIDSHEM 17,6 18,2 18,0 18,4 22,4-20,5 Fritidshemmens personaltäthet har fortsatt att minska. En omfördelning av resurser gjordes mellan fritidshem och skola inför budget 2008, vilket även medförde en förändrad redovisning av personalens tjänstgöringsgrad i skola respektive fritidshem. Personaltäthet (barn, elever/årsarbetare alternativt Kalmar kommun Riket lärare) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2008 FÖRSKOLEKLASS 16,9 15,6 17,2 16,8 17,6 17,8 15,6 GRUNDSKOLA 12,1 11,9 11,7 11,6 11,1 11,4 11,9 SÄRSKOLA 3,7 3,8 3,7 3,0 2,0 1,8 3,8 I grundskolan är personaltätheten aningen lägre jämfört med 2008. Riksgenomsnittet för 2009 finns inte tillgängligt än. Särskolan i Kalmar har en fortsatt hög personaltäthet jämfört med för några år sedan. Antal årsarbetare (pedagogisk personal) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Förskola kommunal 388 439 456 454 467 482 Förskola enskild 41 42 42 42 41 41 Pedagogisk omsorg 27 28 25 23 22 15 TOTALT FÖRSKOLA 7 456 509 523 519 530 538 FRITIDSHEM 8 125 117 122 124 97 95 FÖRSKOLEKLASS 9 32 35 34 35 32 33 GRUNDSKOLA 10 528 518 503 485 482 460 SÄRSKOLA 11 23 19 17 15 19 26 TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE 1 164 1 198 1 200 1 178 1 160 1152 6 Siffrorna är hämtade från Skolverkets databas för jämförelsetal. Personaltätheten mäts den 15/10 varje år och avser hela Kalmar kommun. Fristående skolor ingår ej. 7 Antal anställda i verksamheten (kommunal, enskild eller familjedaghem) som arbetar med barn exkl. städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Siffror från Skolverkets databas för jämförelsetal. Mätning görs 15/10 och avser hela Kalmar kommun. 8 Se föregående fotnot. 9 Avser lärare, dvs. här inräknas ej barnskötare, fritidsledare, förskolelärare eller fritidspedagoger. Siffror hämtade från Skolverkets databas för jämförelsetal. Mätning görs 15/10 och avser hela Kalmar kommun. 10 Se föregående fotnot. 11 Se föregående fotnot.
I takt med att förskolan byggts ut sker en ökning av antalet årsarbetare som i stort sett följer ökande barnantal. Detta sker dock inte fullt ut vilket innebär att personaltätheten i förskolan minskar något. I grundskolan har antalet årsarbetare fortsatt att minska som en följd av elevminskningen. Gruppstorlekar i förskolan Det senaste året har inga nya förskoleavdelningar tillkommit samtidigt som antalet barn i förskolan ökat. Fler barn har alltså skrivits in på befintliga förskoleavdelningar. Den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan har därför ökat något. År 2009 var genomsnittet 17,0 barn per avdelning vilket är något högre än föregående år (16,1 barn per avdelning). Gruppstorlekarna är nu åter i nivå med år 2004. Under perioden 2004 till 2008 har dock 22 nya förskoleavdelningar tillkommit. Denna utbyggnad av förskolan kommer att fortsätta år 2010 och framåt för att möta det ökande behovet av förskoleplatser. Antal förskoleavdelningar och gruppstorlekar År - 15 barn 16-17 barn 18-20 barn 21-25 barn 26- barn Summa avdelningar 2004 48 21 31 26 3 129 2005 60 19 37 12 7 135 2006 65 23 33 13 7 141 2007 76 29 24 13 6 148 2008 67 31 29 16 8 151 2009 57 35 24 26 8 150 Det är viktigt att understryka att siffror om personaltäthet och gruppstorlek är kommungenomsnitt och att variationerna mellan olika förskolor är stora. Även om alla förskolor tilldelas resurser på samma sätt är förutsättningarna olika. Det kan handla om hur lokalerna ser ut, barngruppernas sammansättning eller om det finns barn i behov av särskilt stöd som kräver extra personal etc. Dessutom finns en naturlig variation över året. Under vårarna kommer det alltid att var fler barn i förskolan och under höstarna färre barn. Kommungenomsnittet ger ändå en tydlig indikation på hur personaltäthet och gruppstorlekar som helhet förändras jfr föregående år. Lokaler Den fortsatta elevminskningen, i synnerhet på 7-9 skolorna, gör ett förändrat utnyttjade av skollokaler nödvändigt. Flertalet 7-9 skolor har för mycket lokaler samtidigt som vissa F 6 skolor kommer att bli för små. Barn och ungdomsnämnden har beslutat om att skolan (med några undantag) organiseras som F 5 och 6 9 skolor från höstterminen 2010. I vissa områden har detta genomförts redan 2009. Totalt sett har skolan dock fortfarande för mycket lokaler. Ett problem i sammanhanget är att lokalöverskottet uppstår lite här och lite där. Det innebär att det är svårt att frigöra skollokaler som skulle kunna tas bort eller användas till annan verksamhet. Lösningen ligger då ofta i mer genomgripande förändringar i skolans organisation vilket inte alltid är så enkelt att genomföra. Att fullt ut minska lokalytorna i samma omfattning som elevminskningen är sannolikt inte möjligt och, ur ett långsiktigt perspektiv, inte heller önskvärt eftersom de ökande barnkullarna i förskolan redan nu är på väg in i skolan. Till detta ska läggas den stora ökningen av andelen barn som går på fritidshem vilket gör att nuvarande ytor för verksamheten inte räcker till. Antalet barn i förskolan har ökat kraftigt och fortsätter att öka under kommande år. En fortsatt utbyggnad av antalet förskoleplatser är nödvändig för att kommunen skall kunna tillgodose skollagens krav.
Fritidsgårdarna 2008 2009 Ljungbyholms fritidsgård Öppet kväll 90 tillfällen 25 tillfällen Andel flickor 37% 38% Öppettimmar 1755 timmar 148,5 timmar Antal besökare i snitt 23 per kväll 15 per kväll Totalt antal besök 2030 381 Påryds fritidsgård 2008 2009 Öppet kväll 50 tillfällen 53 tillfällen Andel flickor 47% 59% Öppettimmar 150 timmar 273 timmar Antal besökare i snitt 27 per kväll 13 per kväll Totalt antal besök 1309 658 Halltorps fritidsgård 2008 2009 Öppet kväll 75 tillfällen 77 tillfällen Andel flickor 49% 34% Öppettimmar 300 timmar 367 timmar Antal besökare I snitt 25 per kväll 14 per kväll Totalt antal besök 1874 1076 Statistiken över Ljungbyholm 2009 är endast för vårterminen, pga fördelning av personal på de andra fritidsgårdarna. Biblioteken Medieutlåning 2007 2008 2009 Diff 07-08 Total utlåning 40 276 40 977 43 113 2136 Ljungbyholm 19 175 18 738 20 644 1 906 Hagby 10 618 11 453 10 952-501 Påryd 10 483 10 686 11 517 831 Statistik över aktiva lånetagare (dvs låntagare som använt sitt lånekort under året) 2007 2008 2009 Diff 07-08 Ljungbyholm Barn 587 344 293-51 Vuxna 360 281 291 10 Hagby Barn 191 189 180-9 Vuxna 246 162 177 15 Påryd Barn 124 93 120 27 Vuxna 190 144 162 18 När det gäller siffrorna på medieutlåningen så är dessa delvis trubbiga då alla omlån per automatik bokförs på huvudbiblioteket i Kalmar.
Omsorgsverksamheten Antal personal 2008 2009 Antal Antal personal Antal Antal boende per boende personal boende Antal personal per boende Ljungbyhemmet Administration 1,00 1,00 Kost 4,58 25 0,18 4,58 25 0,18 Säbo 17,01 25 0,68 17,11 25 0,68 Natt 4,08 25 0,16 4,08 25 0,16 Ordinärt boende Ljungbyholms hemtjänstgrupp Antal tjänster personal Antal redovisade hemtjänst timmar Motsvarar andel tjänst* Antal tjänster personal Antal redovisade hemtjänst timmar Motsvarar andel tjänst* 5,76 8 268 4,30 5,76 7 660 3,98 * Årsarbetstid för 1,0 tjänst är 1 924 timmar Antal personal 2008 2009 Antal Antal personal Antal Antal boende per boende personal boende Antal personal per boende Möregården Administration 0,88 0,88 Kost 3,98 3,98 Säbo 17,30 24 0.72 17,5 24 0,73 Natt 4,10 24 4,10 24 0,17 Aktivering 2,38 2,38 Hemsjukvård 2,00 2,00 Ordinärt boende Antal tjänster personal Antal redovisade hemtjänst timmar Motsvarar andel tjänst* Antal tjänster personal Antal redovisade hemtjänst timmar Motsvarar andel tjänst* Hagby hemtjänstgrupp 6,79 10 734 5,60 6,79 9 738 5,06 * Årsarbetstid för 1,0 tjänst är 1 924 timmar
Omsorgsverksamheten Antal personal 2008 2009 Antal Antal personal Antal Antal boende per boende personal boende Antal personal per boende Björkhaga Kost 5,00 39 0.13 Säbo 19,58 31 0.64 19,18 31 0,62 Demens 6,37 8 0.80 6,37 8 0,80 Natt 4,10 39 0.10 4,10 39 0,10 Aktivering 0,53 0,53 Ordinärt boende Antal tjänster personal Antal redovisade hemtjänst timmar Motsvarar andel tjänst* Antal tjänster personal Antal redovisade hemtjänst timmar Motsvarar andel tjänst* Påryds hemtjänstgrupp 7,78 7 826 4,07 6,51 9 225 4,80 * Årsarbetstid för 1,0 tjänst är 1 924 timmar
Avstämning av uppdrag och uttalanden från Södermöre kommundelsnämnds politiska mål 2009-2011 Kalmar kommun Södermöre kommundelsnämnd Lägesrapport Attraktiva Kalmar: Kalmar 70 000 invånare Att öka invånarantalet till 8 500 invånare Enligt KIR (kommuninvånarregistret) var invånarantalet 7333 den 28 december 2009. Det är en ökning med 21 invånare jämfört med vecka 3 2009. Attraktiva Kalmar: Utvidgning av arbetsmarknadsregionen Attraktiva Kalmar: Besöks- och handelsstaden Kommundelsnämnden skall ordna två årliga näringslivsträffar i syfte att för bättra företagsklimatet i Södermöre. Kalmar kommun ska medverka i arbetet med att ta fram en regional strategi för kultur som en regional utvecklingskraft. En mindre näringslivsträff genomfördes i Vassmolösa under våren. Höstens näringslivsträff samordnades med den gemensamma träff som ordnades av Kalmar, Nybro och Öland. Kommundelschef ingår i arbetsgrupp för detta arbete. Social hållbarhet: Trygg äldreomsorg 1) Förbättra demensvården genom att inrätta en demensavdelning på omsorgsboende Björkhaga. 2) Utveckla träffpunktverksamhet för äldre vid våra särskilda boenden. Minst en träffpunktverksamhet skall ha startat under 2009. 3) Etablera lokala nätverk av frivilligkrafter i syfte att stärka den sociala dimensionen inom omsorgen och för att minska den ofrivilliga ensamheten för äldre. Varje omsorgsboende ska ha utvecklat ett lokalt nätverk t.o.m. 2010. 4) Förbättra det fallskadepreventiva arbetet. Mätbart mål kopplat till fallstatistiken/medicinering utvecklas under år 2008. 5) Under 2009 beslutade kommundelsnämnden om ett nytt mål gällande det fallskadepreventiva arbetet. Målet är att andelen fallolyckor årligen ska minska med två procent. 1) Mål uppfyllt. 2) Mål uppfyllt. Träffpunktverksamhet finns på Björkhaga och Möregården. 3) Planeringsarbete påbörjas under 2010. 4) Mål uppfyllt. 5) Under år 2009 rapporterades det om 418 fallolyckor i Södermöre kommundel omfattandes de boende på de tre särskilda boendena samt brukare med hemsjukvårdsinsatser. Initialt bruka antal fall öka när man börjar att registrera. Vi kan dock konstatera att antalet fall lyckligtvis minskat från 441 till 418 sedan 2008, vilket motsvarar en minskning på drygt fem procent. Mål uppfyllt.
Social hållbarhet: Barn och ungdomar: kommunens framtid 1) Målet är att alla elever ska vara behöriga att söka till gymnasieskolan. 2) Under år 2008 ska elev-, skol- och gårdsråd inventera och definiera befintliga aktivitetsmöjligheter samt lämna förslag på förbättringar inom skol- och boendeområdena. 3) Fram till år 2010 skall varje skola ha tagit fram en lokal profil 4) Fram till år 2009 utvecklat former för arbete med stimulerande av ungt entreprenörskap och stärkt samarbete mellan skolorna och lokalt/ regionalt näringsliv med utgångspunkt i Lärande i omvärlden. 1) Andelen elever som har behörighet att söka till gymnasieskolan från Södermöreskolan var 90 procent år 2009, de ensamkommande flyktingbarnen ej inräknade. År 2008 var behörighetsgraden 95,6 procent. 2) Inventering har genomförts gällande befintliga aktivitetsmöjligheter samt lämna förslag på förbättringar inom skol- och boendeområdena. Flera friskvårdande insatser görs att minska övervikt bland barn och ungdomar: - Motionsinriktningar i våra verksamheter som t.ex. fotbollsprofil i Södermöreskolan, schemalagda promenader i Hagbyskolan, Tingshusloppet på Tingshusgården, naturprofil i Halltorpsskolan. - Framtida anläggning av konstgräsplan som är av vikt för att fotbollsprofil ska kunna hållas igång i alla tre årskurser på Södermöreskolan. Påryd/Tvärskog: dagliga promenader,. Flera friluftsdagar ex, Vasaloppet, skridskoåkning, fiskedag, 3) Södermöreskolans profil: "Den schysta skolan". Dessutom har eleverna möjlighet att välja inriktning "Fotboll". Hagbyskolans profil: Alla barn är allas barn. Halltorpsskolans profil: HALLTORP NATUR ligtvis, i det natursköna Halltorp använder vi oss av möjligheterna som närmiljön ger oss i vårt arbete tillsammans med barn och elever på förskola och skola. Påryds- och Tvärskogsskolans profil: Vår gröna tråd genom förskola, fritidshem och skola är miljöarbete. Mål: Alla ska känna att de kan påverka, förändra och värna om vår miljö idag och i framtiden. Miljöarbetet ska vara en naturlig del av vardags-arbetet. Samtliga verksamheter ska flagga GRÖNT senast 2010. Ljungbyholmsskolans profil: Skola i rörelse Mål uppfyllt. 4) Barn- och ungdomsnämnden i samverkan med Södermöre kommundelsnämnd, Kalmar gymnasieförbund har utrett ett förslag till ny kommunal studie- och vägledningsorganisation. Förslag överlämnat till KS. Under läsåret 09-10 har biträdande rektor på
Södermöreskolan i prioriterat uppdrag att utveckla former för arbete med stimulerande av ungt entreprenörskap och stärkt samarbete mellan Södermöreskolan och lokalt samt regionalt näringsliv med utgångspunkt i Lärande i omvärlden. Attraktiva Kalmar: Kalmar 70 000 invånare Att öka invånarantalet till 8 500 invånare Enligt KIR (kommuninvånarregistret) var invånarantalet 7333 den 28 december 2009. Det är en ökning med 21 invånare jämfört med vecka 3 2009. Attraktiva Kalmar: Utvidgning av arbetsmarknadsregionen Attraktiva Kalmar: Besöks- och handelsstaden Kommundelsnämnden skall ordna två årliga näringslivsträffar i syfte att för bättra företagsklimatet i Södermöre. Kalmar kommun ska medverka i arbetet med att ta fram en regional strategi för kultur som en regional utvecklingskraft. En mindre näringslivsträff genomfördes i Vassmolösa under våren. Höstens näringslivsträff samordnades med den gemensamma träff som ordnades av Kalmar, Nybro och Öland. Kommundelschef ingår i arbetsgrupp för detta arbete. Social hållbarhet: Trygg äldreomsorg 1) Förbättra demensvården genom att inrätta en demensavdelning på omsorgsboende Björkhaga. 2) Utveckla träffpunktverksamhet för äldre vid våra särskilda boenden. Minst en träffpunktverksamhet skall ha startat under 2009. 3) Etablera lokala nätverk av frivilligkrafter i syfte att stärka den sociala dimensionen inom omsorgen och för att minska den ofrivilliga ensamheten för äldre. Varje omsorgsboende ska ha utvecklat ett lokalt nätverk t.o.m. 2010. 4) Förbättra det fallskadepreventiva arbetet. Mätbart mål kopplat till fallstatistiken/medicinering utvecklas under år 2008. 5) Under 2009 beslutade kommundelsnämnden om ett nytt mål gällande det fallskadepreventiva arbetet. Målet är att andelen fallolyckor årligen ska minska med två procent. 1) Mål uppfyllt. 2) Mål uppfyllt. Träffpunktverksamhet finns på Björkhaga och Möregården. 3) Planeringsarbete påbörjas under 2010. 4) Mål uppfyllt. 5) Under år 2009 rapporterades det om 418 fallolyckor i Södermöre kommundel omfattandes de boende på de tre särskilda boendena samt brukare med hemsjukvårdsinsatser. Initialt bruka antal fall öka när man börjar att registrera. Vi kan dock konstatera att antalet fall lyckligtvis minskat från 441 till 418 sedan 2008, vilket motsvarar en minskning på drygt fem procent. Mål uppfyllt.
Social hållbarhet: Barn och ungdomar: kommunens framtid 1) Målet är att alla elever ska vara behöriga att söka till gymnasieskolan. 2) Under år 2008 ska elev-, skol- och gårdsråd inventera och definiera befintliga aktivitetsmöjligheter samt lämna förslag på förbättringar inom skol- och boendeområdena. 3) Fram till år 2010 skall varje skola ha tagit fram en lokal profil 4) Fram till år 2009 utvecklat former för arbete med stimulerande av ungt entreprenörskap och stärkt samarbete mellan skolorna och lokalt/ regionalt näringsliv med utgångspunkt i Lärande i omvärlden. 1) Andelen elever som har behörighet att söka till gymnasieskolan från Södermöreskolan var 90 procent år 2009, de ensamkommande flyktingbarnen ej inräknade. År 2008 var behörighetsgraden 95,6 procent. 2) Inventering har genomförts gällande befintliga aktivitetsmöjligheter samt lämna förslag på förbättringar inom skol- och boendeområdena. Flera friskvårdande insatser görs att minska övervikt bland barn och ungdomar: - Motionsinriktningar i våra verksamheter som t.ex. fotbollsprofil i Södermöreskolan, schemalagda promenader i Hagbyskolan, Tingshusloppet på Tingshusgården, naturprofil i Halltorpsskolan. - Framtida anläggning av konstgräsplan som är av vikt för att fotbollsprofil ska kunna hållas igång i alla tre årskurser på Södermöreskolan. Påryd/Tvärskog: dagliga promenader,. Flera friluftsdagar ex, Vasaloppet, skridskoåkning, fiskedag, 3) Södermöreskolans profil: "Den schysta skolan". Dessutom har eleverna möjlighet att välja inriktning "Fotboll". Hagbyskolans profil: Alla barn är allas barn. Halltorpsskolans profil: HALLTORP NATUR ligtvis, i det natursköna Halltorp använder vi oss av möjligheterna som närmiljön ger oss i vårt arbete tillsammans med barn och elever på förskola och skola. Påryds- och Tvärskogsskolans profil: Vår gröna tråd genom förskola, fritidshem och skola är miljöarbete. Mål: Alla ska känna att de kan påverka, förändra och värna om vår miljö idag och i framtiden. Miljöarbetet ska vara en naturlig del av vardags-arbetet. Samtliga verksamheter ska flagga GRÖNT senast 2010. Ljungbyholmsskolans profil: Skola i rörelse Mål uppfyllt. 4) Barn- och ungdomsnämnden i samverkan med Södermöre kommundelsnämnd, Kalmar gymnasieförbund har utrett ett förslag till ny kommunal studie- och vägledningsorganisation. Förslag överlämnat till KS. Under läsåret 09-10 har biträdande rektor på
Södermöreskolan i prioriterat uppdrag att utveckla former för arbete med stimulerande av ungt entreprenörskap och stärkt samarbete mellan Södermöreskolan och lokalt samt regionalt näringsliv med utgångspunkt i Lärande i omvärlden. Social hållbarhet: Demokrati och inflytande Gymnasieungdomar och högstadieungdomars upplevelse av möjligheten att föra fram åsikter ska öka från ca 12 % till 25 % 2014. (Hämtat ur LUPP 2008). Berörda nämnder och styrelser ska sätta upp mål utifrån minst en av de fyra principerna i FN:s konvention om barnens rättigheter. Dessa ska följas upp i samband med respektive nämnds eller styrelses årsredovisning. Uppdraget kvarstår. Social hållbarhet: Attraktiv arbetsgivare 1) För att öka barns och ungdomars delaktighet och inflytande ska nämnden genomföra minst en barnpanel per år. 2) Målet är att inget valdistrikt ska ha ett lägre valdeltagande än 70 % bland förstagångsväljarna år 2010. 3) Under hösten 2007 skall Lokal styrelse och Södermöresamt Ljungbyholmsskolan lämna gemensamt förslag på plan för brukarinflytande och nya arbetsformer. 4) Alla skolor skall under 2008 skapa en basplan för föräldramöten 5) Öppen förskola utvecklar olika former av föräldrasamverkan inom ramen för Familjecentrum. 6) Under år 2008 ska omsorgsboendena utveckla rutiner för att erbjuda 75-åringar i kommundelen information om omsorgen 7) Gårdsråd ska tillskapas på fritidsgård och träffpunkter. 8) Att etablera Södermöreforum inom varje skolupptagningsområde. Minst två forum skall etableras under 2008 1) Målet är att sjukfrånvaron årligen skall minska. Alla chefer skall arbeta med rehabiliteringsverktyget Adato. 2) De osakliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor enligt lönekartläggningen ska vara åtgärdade 2009. 3) De mätningar som gjordes i En frisk satsning gällande de arbetsrelaterade frågorna 2004-2006 ska i den efterföljande undersökningen 2009 visa på en förbättring. 4) Att ta fram en tobakspolicy för anställda i Södermöre kommundelsförvaltning under 2008. 5) Att under 2008 definiera den goda arbetsplatsen 1) Barnpaneler genomförda i alla skolor, undantaget i Ljungbyholmsskolan där det genomförs under år 2010. 2) Södermöre kommundelsnämnd har tillsammans med Norrlidens medborgarkontor och kommunens ungdomsombud deltagit i LSU:s (Sveriges ungdomsorganisationer) kampanj för att öka valdeltagande bland ungdomar i åldern 18-25 år i EU-valet. 3) Mål uppfyllt 4) Mål uppfyllt på samtliga skolor. 5) Målet är uppfyllt. Under året har familjecentrum bland annat samverkat kring föräldrastödsutbildningen Komet, familjestödsprogrammet Paletten, Folktandvården och biblioteket. Under 2009 startade även samverkan kyrkans öppna förskola. 6) Mål ej uppfyllt. 7) Mål uppfyllt. 8) Under år 2009 genomfördes Södermöreforum i Hagby. Byalag och intresseföreningar har bjudits in för att utvärdera forumen. 1) Sjukfrånvaron för Södermöre kommundelsförvaltning har minskat från 5,5 % den 1 december 2008 till 5,3 % den 1 december 2009. En del av förklaringen kan härröras till tidiga insatser i rehabiliteringsarbetet, ett tydligt och närvarande ledarskap, samt stöd och samverkan från kommunhälsan. Alla chefer använder rehabiliteringsverktyget Adato. Mål uppfyllt. 2) Inga osakliga löneskillnader finns mellan män och kvinnor. Mål upppfyllt. 3) Mätning har genomförts under hösten 2009. Mätningarna presenteras på olika sätt och är därför svåra att jämföra. Vi kan se att andelen rökare har minskat sedan
Social hållbarhet: Folkhälsa och livskvalitet 1) Att under 2008 ta fram en handlingsplan i syfte att samordna och stärka det folkhälsopolitiska arbetet i kommundelen och att minska de ohälsotal som bland annat tydliggjorts genom Välfärdsbokslutet. 2) Nytt mål i folkhälsopolitisk handlingsplan: Ungdomsmottagningsfilial i Södermöre kommundel. 3) Nytt mål i folkhälsopolitisk handlingsplan: Utveckla ett samarbete med Hälsocentralen i Ljungbyholm i folkhälsofrågor 4) Nytt mål i folkhälsopolitisk handlingsplan: Ungdomars framtidstro 5) Nytt mål i folkhälsopolitisk handlingsplan: Ett säkert och tryggt föreningsliv för barn och ungdomar föregående mätning. Södermöre kommundelsnämnd kommer att få en redovisning av den senaste mätningen vid sammanträdet i februari 2010. 4) Mål uppfyllt. Förslag till gemensam policy i Kalmar kommun har tagits fram. 5) Organisatoriska åtgärder har genomförts för att få närvarande chefer i verksamheterna, vilket är en del i arbetet med att skapa "den goda arbetsplatsen". Kommunledningskontoret leder det centrala arbetet med att utveckla den attraktiva arbetsgivaren. 1) Mål uppfyllt. Kommundelsnämnd antog handlingsplan våren 2009. 2) Områdesgrupp ser över möjlighet att lösa ungdomsmottagningsfunktion genom samarbete mellan bl.a. skolhälsovård och familjecentrum. 3) Diskussion påbörjat men avstannat pga. höstens vaccinationsarbete. 4) Tillsynsverksamheten viktig för att fritidsgårdarna ska kunna bedriva en god verksamhet utifrån det stora behov som och som tydliggörs bl.a. i Välfärdsbokslutet. 5) I Södermöre kommundel är Ljungbyholms GoIF och KV76-Lovers IK certifierade Säker & Trygg förening. Ingen ny förening i Södermöre kommundel har certifierats under 2009. *Folkhälsoplanen omfattar även följande mål - Barn och ungdomar: kommunens framtid, Mål 2. - Barn och ungdomar: kommunens framtid, Mål 4. - Drogfrihet och minska alkoholanvändning, Mål 1 och 2. - Särskilt uppdrag: Barnkonventionen, Mål 2.
Social hållbarhet: Drogfrihet och minska alkoholanvändning Social hållbarhet: Barns utanförskap Andelen barn 0-17 år som fanns i ekonomiskt utsatta hushåll var 9,6 % 2005. Barnfattigdomen ska minska med 25 % till 2014. Berörda nämnder har ansvar för att motverka barns utanförskap. Social hållbarhet: Hälsa på lika villkor Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på lika villkor visade att många unga i Kalmar kommun upplever sömnbesvär, svår stress och nedsatt psykiskt välbefinnande. I åldersintervallet 16-24 år upplever 8,6 % av unga män och 32,9 % av unga kvinnor svår stress. Var fjärde ungdom upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Målet är att barn och ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande ska förbättras med minst 25 % till 2014. Social hållbarhet: Ett mångkulturellt Kalmar 1) Målet är att samtliga ungdomar i Södermöre ska vara drogfria. 2) Flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasieskolan ska minska sin totala konsumtion av alkohol med 50 % till år 2010. År 2006 hade 2 % av kommundelsförvaltningens anställda utländsk bakgrund. Av kommundelens invånare var motsvarande siffra 5,6 %. Kommundelens anställda med utländsk bakgrund ska öka. 1) I den lokala uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) som genomfördes i Kalmar kommun under år 2009 uppgavs följande: - 4 ungdomar i Södermöre/Ljungbyholm i åk 8 har provat hasch/marijuana minst 1 gång; - 5 ungdomar i Södermöre/Ljungbyholm i åk 2 har provat hasch/marijuana minst 1 gång. Nästa mätning kommer att genomföras år 2010 av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen och mätningen kommer att ske i åk 9 och år 2 på gymnasieskolan 2) Arbetar med familjestödsprogram Värme och ramar som t.ex. SET och ÖPP. Fritidsgårdar ordnar drogfria alternativ. Arbetar förebyggande via familjecentrum och familjestödsprogram som Komet. Samarbetar gällande det preventiva arbetet i alkohol och tobaksfrågor som t.ex. Kalmar mot droger, har en strukturerad samverkan inom ramen för VITS (vardagsnära insatser i tidigt skede), arbetar med elevinflytande i skolan och förebyggande via familjecentrum och familjestödsprogram. År 2009 hade 1 procent (4 kvinnor) av kommundelsförvaltningens anställda utländsk bakgrund. År 2008 var andelen anställda med utländsk bakgrund 2,3 procent. Andelen kommundelsinvånare med utländsk bakgrund var 6,4 procent (220 kvinnor och 249 män) vid ingången av 2009.
Social hållbarhet: Tillgänglighet för alla Social hållbarhet Jämställdhet mellan kvinnor och män Ekologisk hållbarhet Miljön sätter spelreglerna För att öka tillgängligheten till kommundelens lokaler verka för att enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade 2010. 1) Alla anställda ska uppleva att det är möjligt att förena arbetet med ansvar för barn. 2) Ingen anställd ska behöva känna sig utsatt för ovälkomna närmanden eller andra former av trakasserier på grund av kön. 3) En jämnare fördelning mellan könen på enheter där det inte råder jämn könsfördelning och inom alla yrkesgrupper 1) Få en enhetlig avfallshantering i verksamheten under 2008 2) Öka personalen miljökunskaper genom två timmar utbildning 3) Utreda historiska föroreningar inom Södermöre kommundelsförvaltning under 2008 4) Minska elförbrukningen i verksamheten med 3 procent fram till år 2010 mot år 2006. 5) Miljö- och kvalitetscertifiering 6) Kalmar kommun har som mål att senast 2010 använda 25 % ekologiska livsmedel i sin kostverksamhet. Inköpsavdelningen ska genom upphandling säkerställa att detta mål uppnås. Tillgänglighet ökar i samband med ombyggnation av Södermöre- och Ljungbyholmsskolan. Tillgänglighet behöver förbättras vid vissa skolor. Södermöre kommundelsförvaltnings verksamhetssamordnare ingår i arbetsgruppen för det handikappolitiska programmet. Processägare är fastighets- och inköpskontoret. 1) Diskussion om detta förs i samband med utvecklingssamtalen. Alla chefer har gått JGL-utbildning. 2) Under 2009 har ingen form av trakasserier kommit ledningen till känna. 3) Vid all rekrytering är jämställdhet en av grundfaktorerna som beaktas. Detta tar vi hänsyn till så långt det är möjligt. 1) Målet är uppfyllt under år 2009. 2) Samtliga enheter har genomfört detta mål undantaget kommundelskontoret som deltar i utbildning år 2010. 3) Utredning genomförs under år 2009 och det finns inga föroreningar som kan belasta kommundelens verksamheter. 4) Södermöre ledningsgrupp har ändrat detta miljömål till Södermöre kommundelsförvaltning skall bidra till att Kalmar kommuns mål till att minska energianvändningen i kommunägda byggnader med 10 % årligen uppfylls. Samtliga enheter arbetar för att uppnå detta mål. Övergripande handlingsplan för att uppnå målet: - Nyförskaffning av glödlampor och lysrör ska vara lågenergitypen; - Alla glödlampor och lysrör byts successivt mot lågenergilampor; - Öka medvetenhet bland personalen; - Ny- och ombyggnation av lokala lokaler tillsammans med fastighetskontoret. 5) Södermöre kommundelsförvaltning verksamhetssystem har uppnått certifierbar nivå. När Kalmar kommun handlat upp certifieringsorgan får förvaltningen sitt certifikat efter genomförd certifieringsrevision. 6) Enheterna Hagbyskolan, Björkhaga, Södermöreskolan,