PROJEKTANSÖKAN Datum: 2012-06-18 Projektbenämning PROJEKTPLAN FÖR Coachning som rehabiliteringsmetod Dnr: 2012/-SFV Projektansvarig och projektägare Tuula Wallsten, Landstinget Västmanland Bakgrund Hälsa är en grundläggande resurs för prestation vare sig det är fysisk, social eller mental prestation som efterfrågas. Vid ohälsa åtgår energi antingen till att försöka återerövra hälsan eller till att hantera en ny situation som sjuk, vilket leder till brist på energi för produktivt arbete. Återgång i arbete efter sjukskrivning är ofta en långdragen process som, beroende på sjukskrivningens längd, diagnos, individens sociala sammanhang m.fl. faktorer, har olika förlopp. Om kontakten med arbetsplatsen dessutom är bristfällig under sjukskrivningstiden bidrar också det till en svårighet att återvända till arbetslivet. I en enkel modell tänker man sig ett linjärt samband mellan klinisk status och arbetsförmåga (Figur 1). Så enkel är dock aldrig verkligheten. Senare forskning har visat att såväl omgivningsfaktorer som arbetets karaktär och sociala förhållanden spelar stor roll vid den subjektiva upplevelsen av arbetsoförmåga (1). Arbetsförmåga 100 % Sjukskrivningstid Figur 1. Ett tänkt teoretiskt samband mellan arbetsförmåga och sjukdomstillstånd (Young 200). Arbetets art, innehåll, organisation och arbetsmiljön är av betydelse för de krav som arbete ställer. Dessa krav måste matcha individens kapacitet. Vid sjukdom eller annan anledning till lägre arbetsförmåga kan en felaktig balans uppstå mellan krav och kapacitet. Åtgärder på arbetet för att modifiera kraven eller kapacitetsstärkande åtgärder för individen kan vara
olika sätt att återfå balansen. Samspelet är alltid dynamiskt och en god intervention för bättre hälsa måste alltid ha denna aspekt i fokus. Tidigare forskningsstudier (2), har visat att det finns en stor komplexitet vad gäller förklaringar till den psykiska ohälsan hos framför allt kvinnor då deras diagnoser ofta samvarierar med en multiproblematik som har att göra med deras livsvillkor såväl som livssituationen, både den nuvarande och den från tidigare i livet. Enligt SKA rapporten (3), spelar också attityder och kulturella faktorer stor roll för regionala skillnader i sjukskrivningsmönster. Vilka attityder och kulturella faktorer som är relevanta för Västmanland är dock oklart. Inom den statliga så kallade rehabiliteringsgarantin, har regeringen förordat åtgärder baserade på kongnitiv beteendeterapi (KBT) för patienter, sjukskrivna eller som riskerar bli sjukskrivna på grund av depression, oro, ängslan eller stressrelaterade besvär. Av de insatser som görs sker dock en alltför bristfällig dokumentation och utvärdering. Både förebyggande - och rehabinsatser behöver utvärderas med vetenskapliga metoder för att säkerställa dess effekter på arbetsåtergång och sjukskrivning. I en nyligen publicerad studie från Karolinska institutet (4) har resultat från KBT behandling inom ramen för rehabiliterings-garantin undersökts. Den visade att patienter som fått KBT behandling hade en signifikant sämre arbetsåtergång jämfört med individer i en kontroll-grupp som rekryterats från Försäkringskassan. Detta var både ett förvånande och oroande resultat då antagandet inom den statliga rehabiliteringsgrantin varit att KBT behandling ökar de sjukskrivnas möjligheter att återgå i arbete. Det kan finnas en rad olika orsaker till det negativa resultatet, vilka också lyfts fram i studien, som t.ex att målgrupperna (de som fick KBT och kontrollgrupp) var helt olika. Från denna rapport men också från ett antal andra RCT studier har framkommit att KBT behandling generellt sett inte kunnat påvisas minska tiden för arbetsåtergång jämfört med individer i kontrollgrupp som inte fått någon speciell behandling eller behandlats enligt ordinarie metoder (). I Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU, 2011:1), var en av slutsatserna att även om KBT behandling är användbar som metod för lättare till medelsvåra oros eller depressionstillstånd så är inte minskade symptom en garanti för återgång i arbete. Rehabiltieringsrådet har föreslagit att en effektiv rehabilitering ska inkludera fyra delar: 1. En intervention som bidrar till livsstilsförändring. 2. En metod som kan reducera stress. 3. En behandling som fokuserar såväl arbetsrelaterade som andra stressorer i livssituationen. 4. Att man i första hand bör använda sig av en handbok med likartat innehåll då arbetsrelaterade faktorer fokuseras i rehabiliteringen. Utifrån den kunskap som genererats i dessa rapporter framstår det som viktigt och nödvändigt att i kommande interventioner i högre grad utgå från en helhetssyn som mer tar hänsyn till faktorer som belyser individens behov och hela livssituation och som kan ha betydelse för dennes återgång i arbete. En sådan intervention kan t.ex vara coachning, som idag normalt inte ingår i rehabiliteringsgarantin men som kan visa sig ha betydande effekter för arbetsåtergång, och på så sätt få relevans för framtida rekommendationer. 2
Mot denna bakgrund framstår det som särskilt angeläget att genomföra interventionsprojekt med olika metoder för arbetsåtergång så att kunskapen om vilka faktorer som, generellt sett, har betydelse för arbetsåtergång kan öka. Föreliggande ansökan gäller coachning som metod för arbetsåtergång. Läget i Västmanland Av statistiken för Västmanland framgår att ohälsotalet i länet för individer med psykiskt nedsatt välbefinnande ligger något över genomsnittet för landet (Liv Hälsa 2008) och särskilt för yngre kvinnor. Det var en av anledningarna till besluten att genomföra några pilotprojekt med coachning som metod för långtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohälsa och som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Projekten genomfördes inom landstinget Västmanland med stöd från två av Samordningsförbunden i länet. Resultaten från dessa två pilotprojekt visade att av de personer som deltagit i programmen (ett 100-tal) har mellan 70-7% kunnat återvända till antingen arbetslivet eller arbetsträning eller studier eller en kombination av dessa. Coachning som metod har i dessa projekt visat sig kunna stödja att denna grupp kvinnor kunnat återfå självkänslan och tron på att kunna arbeta. De har blivit stärkta både psykiskt och fysiskt och förbättrat sina självskattade värden vad gäller depression och motivation för arbetsåtergång (6). De framgångsfaktorer som lyfts fram i dessa projekt är framförallt: 1. Att coacherna inte varit bundna till någon myndighet det har skapat trygghet hos deltagarna och gett förutsättningar för en förtroendefull kontakt, 2. Coachningen har bidragit till att inge hopp om förändring. 3. Metodiken som haft fokus på ett icke värderande förhållningssätt. 4. Kunskapen har överförts till handläggare och andra myndighetspersoner i samband med seminarier under projektets gång. Tidigare forskning om coachning En åtgärd som har vunnit ökat intresse inom området arbetslivsinriktad rehabilitering är coachprogram. Ett coachprogram innebär vanligtvis att en utbildad person, en coach, utses att vara en sorts vägledare till en patient och ge stöd och handledning i en psykosocialt och/ eller psykiskt ohälsosam livssituation. Dock finns idag alltför lite evidens för att bedöma effekterna av olika coachprogram, bara ett fåtal systematiska kunskapssammanställningar har genomförts där man specifikt har haft syftet att sammanfatta vetenskapliga studier med fokus på återgång i arbete. En av de tidiga kunskapssammanställningarna publicerades av Krause m.fl. (7) som undersökt effekter av anpassningar på arbetsplatsen. Flera av dessa anpassningsprogram var framgångsrika med avseende på återgång i arbete och vissa kunde visa på sänkta kostnader för arbetsgivare o samhälle. Programmen omfattade olika åtgärder som möjlighet till lättare jobb, reducerad arbetstid, ergonomiska förbättringar, graderad återgång i arbete och job coachning. Det finns även stöd i en artikel av Keyes et al, (8) för att koordinerad vård och coachning för att komma tillbaka till arbetet är positivt i ett relativt tidigt skede i sjukskrivningen (< 3 månader). Från ett coachprojekt i Uppsala län för långtidssjukskrivna med lättare psykiska diagnoser fann man stora skillnader mellan referens och studiegrupp för återgång i arbete (9). 3
Dock saknas kontrollerade studier som kan bekräfta de positiva effekter av coachprogram eller liknande interventioner i samband med arbetsåtergång hos sjukskrivna kvinnor och män. För att öka kunskapen om coachning som metod för arbetsåtergång har därför landstinget Västmanland beslutat att bidra till forskning där effekterna av coachning som intervention för snabbare arbetsågtergång och ökad hälsa ska studeras. Resultaten ska också kunna jämföras med studier i andra landsting där effekter av interventioner på arbetsåtergång också ska studeras. Syfte Mål Det övergripande syftet med denna studie är att vetenskapligt undersöka effekten av rehabilitering baserat på coachning som metod för att möjliggöra arbetsåtergång för både män och kvinnor med psykisk ohälsa.. 1. Att undersöka om coachning som metod har effekt på arbetsåtergång jämfört med kontrollgrupp 2. Att minst 90% av deltagarna (100) ska ha genomgått coachprogrammet med en handlingsplan för återgång i arbetslivet 3. Att minst 0% av dessa ska ha påbörjat arbetslivsinriktade insatser, alternativt ha påbörjat arbete/utbildning 4. Att projektet ska generera kunskaper till olika myndigheter om vilka faktorer som kan antas ha betydelse för arbetsåtergång samt eventuella skillnader mellan kvinnor och mäns möjligheter att återkomma till arbetsmarknaden.. Att projektet ska bidra till en fungerande samverkansmodell mellan och inom de olika myndigheterna för att återfå sjukskrivna till arbetslivet. Målgrupp Deltagarna i studiegruppen (ca 100) ska vara i åldern mellan 18-64 år, med fokus på yngre deltagare och ha minst en 0 % anställning vid inklusionstillfället. (Dock kan även deltagare som är uppsagda eller riskerar bli uppsagda under projekttiden inkluderas i studien). Deltagarna i kontrollgruppen (minst 0 personer) utgörs av samma målgrupp. Kriterier för inklusion: sjukskrivna mellan 2 12 månader och med psykiska diagnoser som oro/ångest, depression och stress, och är inskrivna hos Försäkringskassan (enl. följande koder F32, F33, F41 och F40). Alla diagnoser som relaterar till psykiska och psykiatriska diagnoser med undantag av exklusionskriterierna nedan är accepterade liksom alla slag av medicinering. Deltagarna ska förstå svenska språket så att de kan tillgodogöra sig såväl coachningen som resultaten av de tester och verktyg som ingår i programmet. Inklusionen av deltagare sker i nära samverkan med Försäkringskassa i grupper om 10 x 10 deltagare. Exklusionskriterier: pågående missbruk, schizofreni, bi-polära syndrom, hög självmordsrisk samt kognitiva handikapp. Metod Metoden, som är utvecklad i två separata pilotprojekt 1, ska här vetenskapligt testas för att generera evidens om dess hållbarhet för 1 Slutrapport Kvinnocoacher vid Hälsocentret i Fagersta, D nr LTV 110492, Landstinget Västmanland samt 4
arbetsåtergång Genom att slumpa deltagarna till coachning- respektive kontrollgrupp kan man säkerställa att resultatet av coachningen blir evidensbaserat på ett sätt som tidigare projekt inte kunnat visa. Genomförande Deltagarna rekryterats in av Försäkringskassan utifrån uppsatta kriterier (se ovan). Efter rekryteringen kallas de via sina handläggare till informationsmöte där projektets mål, innehåll och villkor för deltagande beskrivs. De får samtidigt fylla i en enkät som underlag för eventuell inklusion. De som accepterar att delta erbjuds tid för ett individuellt screeningsamtal. Inklusion i coachprogrammet baseras på screeningsamtalet, som förutom att diagnostisera deltagarna också omfattar en ca 2 timmars lång djupintervju som genomförs av projektkoordinatorn. En viktig del av samtalet är att skapa förståelse för och motivation till att delta i projektet. Fokus ligger på att individen ska uppleva deltagandet som att få en chans, att få ett erbjudande om en förändring till bättre hälsa och livssituation. Därefter genomförs djupintervjun som omfattar ett antal olika tester däribland Motivation Questionnaire (MQ), och General Health Questionnaire (GHQ) för att få en bild av det sammanhang som individen befinner sig i vid start både vad gäller arbets- och privatliv, men också för att få en uppfattning om diagnosens status. Härigenom skapas också en bild av vilket stöd som individen är i behov av för sin återgång mot arbetslivet. Som teoretisk grund för detta coachprogram finns inslag av både KBT och motiverande samtal (MI). Viktiga grundbultar är att mäta individens vilja, förmåga, motivation och egenkraft. Ett av instrumenten i samtalet är det så kallade hälsokorset, en modifierad modell av K. Erikssons hälsokors (10), där individens egen syn på att vara sjuk/frisk respektive att må bra/må dåligt diskuteras men också individens egen tilltro till att återfå arbetsförmågan i framtiden. Matchningen görs till studie- respektive kontrollgrupp utifrån följande kriterier: kön, ålder, sjukskrivningstid, diagnos, problemområden som; livsstilsrelaterade problem, myndighetsproblem och grad av psykisk ohälsa. Efter screeningen sker inklusion i projektet och matchning till rätt coach, dvs. till den som bedöms ha den mest adekvata kompetensen utifrån de behov och den huvudproblematik som deltagaren gett uttryck för i samband med screeningsamtalet. I nästa steg påbörjas själva arbetsprocessen i och med att deltagaren kommit i kontakt med sin coach. Coachen träffar deltagaren för ett första samtal där den individuella arbetsprocessen för 6 månader planeras. Coachprogrammet genomförs utifrån en väl strukturerad arbetsmodell för projektgruppsmöten, individuppföljning, avslutningssamtal och handlingsplan. Beroende på deltagarnas behov och hälsoläge anpassas arbetsmetoderna. Projektkoordinatorn ansvarar för att all information som coacherna levererar om deltagarna dokumenteras och förs in i arbetsschemat. Slutrapport Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK projekt i samverkan, Dnr LTV12xxxx, Landstinget Västmanland
Utformningen av det individuella stödet ska vara präglat av flexibilitet, kontinuitet, aktivitet och helhetssyn. En målsättning är att skapa självhjälpsstrategier hos individerna, att avlasta skuld och upprätta personliga mål för individerna. Arbetssättet ska vara präglat av ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Coacherna möts regelbundet under ledning av en projektkoordinator för uppföljning och för att säkra ett processrelaterat arbetssätt. Efter det att coachprogrammet genomförts är ett av målen att 90% av deltagarna ska ha en individuellt skriven handlingsplan att redovisa för antingen handläggaren på Försäkringskassan eller arbetsgivaren där det är aktuellt. Handlingsplanen tjänar som underlag i den dialog med myndigheten och/eller arbetsgivaren om eventuellt tillkommande åtgärder som bedömts vara nödvändiga för arbetsåtergången. Organisation Projektet leds av en styrgrupp bestående av tjänstemän från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget. Samordnaren från Samordningsförbundet Västerås är adjungerad i styrgruppen. Styrgruppen träffas minst en gång per kvartal under projekttiden. Landstinget Västmanland som lokal utförare anställer coacherna som tillsammans kombinerar beteendevetenskaplig bakgrund med erfarenhet av lösningsfokuserat arbetsätt och/eller kognitiv beteendeterapi. Coacherna ska ha dokumenterad coachutbildning. Tid & aktivitetsplan Projektet är tänkt att påbörjas hösten 2012 och avslutas hösten 2014. Under hösten 2012 genomförs planerings- och implementeringsfasen som omfattar dels information till berörda handläggare inom FK och AF om syfte, urval och identifiering av deltagare, dels en tidsmässig plan för hur deltagarna ska inkluderas i projektet. Arbetet i denna fas omfattar också arbetssätt och samråd mellan olika parter, mellan coacherna och styrguppen. Från och med januari 2013 sker inklusion av deltagare till första gruppen (10 deltagare) och samtliga deltagare ska vara inkluderade före utgången av oktober 2013. Aktiviteterna, som består av coachning i form av samtal, samverkan med myndigheter vid behov samt stödåtgärder som tex. deltagande i olika gruppaktiviteter pågår för varje deltagare under max 6 månader. Under hösten 2014 sker utvärdering och rapportskrivning. Planerad budget Ca 3 miljoner varav landstinget Västmanland står för 2 miljoner via rehabgarantin inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Se bil. 6
Uppföljning och utvärdering Eftersom arbetet ingår i en samverkansfinansierad verksamhet läggs projektet in i SUS (System för uppföljning och samverkan), www. susam.se, med individuell registrering och uppföljning av deltagarna. Uppföljning av projektet sker löpande dels i styrgruppen dels i coachgruppen, där dagboksanteckningar bildar underlag till del- och slutrapport. Projektgruppen kommer ha ett antal processdagar för att fånga upp kunskaper från coachningen, från projektledningen och de samverkande myndigheterna. Deltagarna i både interventions- och kontrollgrupp följs upp efter sex respektive 12 månader med nya mätningar. En kvalitativ uppföljning görs efter 12 månader utifrån intervju om vilken eventuell förändring som deltagarna upplevt och hur deltagarna upplevt coachningen. Huvudsakliga utfallskriterier: (1) Grad av sjukskrivning i studie- respektive kontrollgrupp. (2) Grad av självskattad psykisk hälsa, (3) Skillnader i motivation till arbete mellan studie- och kontrollgrupp, och (4) påbörjad arbetsåtergång/arbetslivsinriktade åtgärder bland deltagare i studierespektive kontrollgrupp. Projektets framtid efter avslut Om coachprogram som metod för arbetsåtergång bland sjukskrivna för lättare psykiska diagnoser visar sig ha positiv effekt, bör metoden vara relativt lätt att implementera inom respektive myndighet, dels genom att kostnaderna är rimliga, dels genom att coachernas kompetens inte är alltför krävande. Med hjälp av coachning kan då handläggare mfl. troligen bidra till sina klienters arbetsåtergång på ett tidigare stadium än vad som generellt sker idag. Därigenom kan samhällets kostnader för dessa målgrupper sannolikt reduceras och individernas livskvalitet förbättras. Vid ett positivt resultat av coachningen bör den kunna utvecklas för att passa även utlandsfödda med annat hemspråk. Detta ser vi också som en del av den framtida metodutvecklingen för arbetsåtergång. Vunna kunskaper och erfarenheter kommer att dokumenteras och tillföras samtliga intressenter i projektet i form av processdagar, seminarier och genom del- och slutrapporter. En vetenskaplig artikel planeras också kunna publiceras i lämplig tidskrift inom området rehabilitering (ingår dock inte i föreliggande ansökan). Datum Underskrift Uppdragsgivare Projektansvarig 7
Bilaga 1 Planerad budget Kostnadspost 2012 2013 2014 Totalt Projektledare 0. tjänst Projektkoordinator 0,4 122 38 294 228 196 190 612 46 Screening av ca 100 delt Coachning, 2,0 tjänster 400 640 400 640 Uppföljande mätningar/intervjuer 00 00 Handledning/projektmöten Databearbetning, analys 0 70 40 0 90 120 Resor o planeringsdagar, 20 30 20 70 Sthlm Adm kostnader Lokalhyra 4000/mån kontorskostnader IT övriga kostnader 20 48 1 10 32 100 1 2 20 Utvärdering, rapporter 0 0 Seminarier/processdagar 20 30 0 Summa 21 1810 1123 3148 Finansiering: Den totala budgeten uppgår till totalt 3148 tkr, varav totalt 1148 tkr söks från Västerås Samordningsförbund. Landstinget Västmanlands finansiering uppgår till 2 miljoner kronor genom den så kallade Rehabgarantin. För 2012 utgör budgeten totalt 21 tkr, varav 7 tkr söks från Samordningsförbundet Västerås och 140 tkr finansieras från landstinget. För 2013 utgör budgeten totalt 1 810 tkr, varav 60 tkr söks från Samordningsförbundet Västerås, och resterande 1160 finansieras av landstinget. För 2014 utgör budgeten totalt 1123 tkr kronor, varav 423 tkr söks från Samordningsförbundet Västerås och 700 tkr finansieras av landstinget. 8
Referenser 1. Young AE. A developmental conceptualization of return to work. Journal of Occupational Rehabilitation. 200;1(4):7-68. 2. Falkdal AH. Sjukskrivnas resurser och hinder för återgång i arbete. Viktiga faktorer för tidig bedömning. (Sick-listed persons resources and obstacles for return to work. Factors of importance for early assessment). In Swedish. Umeå: University of Umeå; 200. 3. Palmer E, (redaktör). SKA projektet: Sjukförsäkring, Kultur och Attityder Fyra aktörers perspektiv. Stockholm: Försäkringskassan (http://www.forsakringskassan.se/press/aktuellt/ska_projektet/); 2006. 4. Karolinska I. En nationell utvärdering av rehabiliteringsgarantins effekter på sjukfrånvaro och hälsa - Delrapport II.. Stockholm: Karolinska Institutet; 2011.. Holm L, Torgen M, Hansson A-S, Runeson R, Josephson M, Helgesson M, et al. Återgång i arbete efter sjukskrivning för rörelseorganens sjukdomar och lättare psykisk ohälsa - en sysematisk kunskapssammanställning om effekten av interventioner, rehabilitering och exponeringar i arbetet.. Arbete och Hälsa 2010;44(3). 6. Hansson A-S. Kvinnocoachprojekt vid Hälsocenter Fagersta, Slutrapport Västerås: Kompetenscenter för Hälsa, Landstinget Västmanland; 2011. 7. Krause N, mfl. Psychosocial jobfactors, physical workload, and incidence of workrelated spinal injury: A -year prospective study of urban transit operators. Spine 1998: 23. 8. Keyes K. Two-year health and employment outcomes among injured workers enrolled in the Washington state managed care pilot project. Am J of Ind Med. 2001;40(6):619-26. 9. Hansson A-S, Lytsy P, Anderzén I. Restart - return to work after long-term sickness absence from work. A quasi-experimental study. Uppsala: Department of Public Health and Caring Sciences, Section for Social Medicine, Uppsala University, Uppsala, Sweden.; 2010. 10. Eriksson K. Hälsans idé (The idea of health). In Swedish. Stockholm: Almquist & Wiksell; 1989. 9