Listning över länsgränserna

Relevanta dokument
Listning över landstingsgränserna. Konferens om nya patientlagen

Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland avseende listning över länsgräns

Samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och Landstinget i Östergötland avseende valfrihet över länsgräns inom primärvård

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Avtal om listning över länsgränser

Patientlagen (2014:821) och reviderat riksavtal för utomlänsvård. Anna Åberg och Hasse Knutsson

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

Utvecklingen för dem vi är till för

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

att godkänna avtal med Landstinget Sörmland om listning över länsgräns

Samverkansavtal mellan Landstinget i Uppsala län och Landstinget Gävleborg avseende utökad listning över länsgräns

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Motionssvar - Ökad valfrihet inom slutenvården inom EU och Sverige

Patientlagen 2014:821

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Digifysiskt vårdval Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet

NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och

Patientlag (SOU 2013:2)

Varför införs en patientlag?

Nationell tjänst för högkostnadsskydd och frikort

Vård Gård den 27 augusti Patientinflytande förberedelser inför nya patientlagen (2014:821) Reviderat riksavtal

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Huvudadministratör i Prator

Läkarbesök och Teambesök i öppenvård

Det finns en enkel väg till vården =

Intäktsredovisning avseende utomlänsvård. Landstinget Dalarna

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Tjänsteplattformen nationell integration

Informationsbrev från Vårdvalsenheten

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta


Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård

godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens föreslag till huvudinriktning i utredningen om hur Vårdval seniorvård ska utformas

Enhetsundersökning LSS

Patientavgifter vid digitala vårdmöten

Riktlinjer för patientinformation

Mellanlänsavtal med Region Uppsala

Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Representanter från funktionshindersrörelsen i Västerbottens län HSO Västerbotten Kjell-Åke Nilsson HSO Västerbotten Martin Vikgren

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun

Minnesanteckningar - Proaktiv Hälsostyrning Projektledningsgrupp

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

Svar på remiss - Hemsjukvård inriktning

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Projekt Oberoende av inhyrd personal i Blekinge

Bilaga 4 c: Processkartläggning

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Varför en ny lag? Patientlag

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam

Nationellt uppdrag för 1177 Vårdguiden

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Medicinsk service Division IT/MT IT/MT Samordning

Riktlinjer för intern kontroll

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

VERKSAMHETSPLAN CANCERREHABFONDEN. Antagen av styrelsen

IT-strategi Bollebygds kommun

Inledning

Arbetet med nationell elektronisk remiss fortsätter- framgångar och stötestenar Regina Rodau Lars Palmberg

Klimatet så klart! Emilie Gullberg

Strategi för digital utveckling

Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård

HH-HOH Inkontinensoch. urologiska hjälpmedel i landsting och kommuner i Sörmland. Vesicacentralen

Tandvårdsstöd Förändringar 1 januari 2013

Remiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43

Anhörigstöd - en skyldighet

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Avtal om Samhällskontraktet

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vårdval Tandvård i Kalmar Län

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Nytt hemsjukvårdsavtal 1 april. Information

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada

Protokollsutdrag dokument till DU-nämnden Akten

Svar på remiss Särskilda persontransporter- moderniserad lagstiftning för ökad samordning (SOU 2018:58)

Användarmanual ListOn

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Riktlinjer sociala medier

Gemensam IT-bilaga för sjukhusstyrelsens förfrågningsunderlag för 2018

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum

Transkript:

Listning över länsgränserna

Upplägg Nationell listningstjänst Vilka behov ser man? Samordning Temporära lösningar Långsiktig lösning Behov av lokal anpassning

Nationell listningstjänst Vilka behov ser man? Innehåll och funktionalitet Ansvarsfördelning Vad ingår inte inom respektive landstings/regions listningsuppdrag? Fiktiv listning?

Innehåll och funktionalitet En nationell listningstjänst behöver i förlängningen innehålla i alla fall tre delar: På- och avlistningsmöjligheter Sökfunktion eller liknande för var varje individ är listad Direktkoppling till nationellt befolkningsregister

Ansvarsfördelning I och med att utbudet och innehållet inom respektive landsting skiljer sig åt innebär den nationella listningen att frågor kring patient- liksom befolkningsansvar ska vara klart och tydligt definierade innan 1/1 2015. Även sista-handsansvaret för patienten är viktigt att få med här. Förslag: Hemlandstinget (folkbokföringslandstinget) har det yttersta patient- och befolkningsansvaret. Det gäller bland annat förebyggande åtgärder/arbete (ex. screening) samt sista-handsansvar för patienten.

Vad omfattas inom listningen och vad gör det inte? Utbudet ser som sagt olika ut i respektive landsting. Det blir därför av vikt att ha koll på vilka delar av uppdragen som inte omfattas av listningen i vårdlandstinget. I de fall där behov uppkommer bör det därför vara tydligt att listningen i vårdlandstinget innebär ett avgränsat utbud och resterande delar sköts och ansvaras för via hemlandstinget och sista-handsansvaret.

Fiktiv listning Med anledning av skillnader i utbud liksom att ansvarsfrågorna behöver ha klara och tydliga svar kan en fiktiv listning i hemlandstinget vara att föredra. Exempel på tjänster där behovet för en fiktiv enhetstillhörighet kan uppstå: Screening Vårdplanering Hemsjukvård Hjälpmedel

Samordning En central samordning och organisation kommer att krävas för att hantera de olika frågor som uppkommer i och med den nationella listningen. Hur ska en central samordning organiseras? Hur identifierar och definierar vi de frågor som uppkommer? Skillnader i de olika uppdragen Informationen Patientens eget ansvar Hur tar vi vårt ansvar utifrån de tre områdena som tidigare nämnts? Patientansvar Befolkningsansvar Sista-handsansvar

Temporära lösningar Vilken ambitionsnivå ska en temporär lösning ha? Frågan har diskuterats i SKLs grupp för utomlänslistning där de flesta ansåg att: Vårdvalet utanför hemlandstinget registreras i det valda landstingets listningssystem samt att avregistrering sker i hemlandstinget, eller tidigare valt annat landsting. Fakturering mellan landstingen enbart för utförda besök enligt regionprislistor. Dessutom är det också önskvärt med en nationell samordning av listningen. Ett provisoriskt regelverk kring ansvarsfrågor och skillnader i uppdragsinnehåll behöver tas fram.

Långsiktig lösning En långsiktig lösning bör ha sin grund i den temporära lösningen. Man bör också ta hänsyn till att olika individer använder olika kanaler för att genomföra sitt val. M.a.o. bör en långsiktig lösning kunna hantera såväl lokala val via blankett på respektive vårdcentral/läkarmottagning som val gjorda via e-tjänst. Utöver detta är det önskvärt att ta hänsyn till de olika behov som uppkommit kring en nationell listningstjänst, dvs. på- och avlistningsmöjligheter, sökfunktion kopplad till var individen är listad nationellt samt en koppling till nationellt befolkningsregister. Frågan om införlivandet av en fiktiv listningsfunktion bör diskuteras vidare. En fiktiv listning, vilken följer folkbokföringen, har en mängd fördelar i och med att uppdragen ser så pass olika ut mellan landstingen.

Behov av lokal anpassning Oavsett hur en nationell plattform för listning kommer att se ut är chansen stor att de lokala listningssystemen kommer att finnas kvar. Dessa måste anpassas så att de kan kommunicera med varandra, eller som minst med den nationella plattformen på ett önskvärt sätt.