Ingenjörsprojekt (TFYY51) Kursdirektiv. Version 5.2. Urban Forsberg, IFM. Status. Granskad. Godkänd

Kursdirektiv, TFYY51 2015-08-18 Ingenjörsprojekt (TFYY51) Kursdirektiv Version 5.2 Urban Forsberg, IFM Status Granskad Godkänd Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 1

1. INLEDNING... 4 2. KURSINFORMATION... 4 2.1. SCHEMALAGD TID / SJÄLVSTUDIETID... 4 2.2. KURSMÅL... 5 2.3. ORGANISATION OCH KURSINNEHÅLL... 5 2.4. KURSLITTERATUR... 56 2.5. EXAMINATION... 6 2.5.1. Godkännande av UPG1 (Individuellt)... 6 2.5.2. Godkännande av UPG2 (Individuellt och gruppvis)... 6 2.5.3. Inrapportering... 6 3. KURSENS LÄRARE... 7 3.1. KURSADMINISTRATION... 7 3.1.1. Kursansvarig... 7 3.1.2. Lärare ansvarig för en projekttyp... 7 3.1.3. Kommunikationslärarna... 7 3.2. LÄRARNAS ROLLER I PROJEKTET... 8 3.2.1. Beställaren... 8 3.2.2. Handledaren... 8 4. STUDENTGRUPPEN... 8 4.1. PROJEKTGRUPPEN... 8 4.2. PROJEKTLEDARE... 8 4.3. DOKUMENTANSVARIG... 9 4.4. ANSVARIG FÖR DELSYSTEM... 9 5. PROJEKTARBETET... 10 5.1. ÖVERSIKT OCH TIDSÅTGÅNG... 10 5.2. BESTÄLLARMÖTET... 10 5.3. GRUPPMÖTEN OCH DELLEVERANSER... 11 5.4. SLUTLEVERANSEN... 11 5.5. EFTERSTUDIEN, PROJEKTBETYGET OCH PROJEKTKONFERENSEN... 12 6. PROJEKTDOKUMENTEN... 12 6.1. OM LIPS-MALLARNA SAMT PROJEKTDOKUMENTENS INLÄMNING... 12 6.2. KRAVSPECIFIKATIONEN, I)... 13 6.3. PROJEKTPLANEN, II)... 13 6.4. MÖTESPROTOKOLLEN, III)... 13 6.5. DEN TEKNISKA DOKUMENTATIONEN / PROJEKTRESULTATEN, IV)... 13 6.6. EFTERSTUDIEN, V) OCH GRUPPVIS PROJEKTUTVÄRDERING... 13 6.7. PROJEKTBESKRIVNING... 14 REFERENSER... 14 APPENDIX A, RUBRIKER I KRAVSPECIFIKATIONEN... 15 APPENDIX B, RUBRIKER I PROJEKTPLANEN... 16 Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 2

Kursdirektiv, TFYY51 2015-08-18 Dokumenthistorik Version Datum Utförda förändringar Utförda av Granskad 0.1 2002-09-01 Första utkast Sven Stafström, IFM 1.0 2002-09-09 Slutgiltig version (ht02) Sven Stafström, IFM 1.1 2003-09-09 Uppdatering (ht03) Sven Stafström, IFM 2.0 2004-08-30 Omskrivning och omstrukturering (ht04) Kenneth Järrendahl, IFM 2004-09-09 2.1 2005-08-24 Uppdatering (ht05) Kenneth Järrendahl, IFM 3.0 2006-09-01 Viss omskrivning/omstrukturering (ht06) Mikael Syväjärvi, IFM 3.1 2007-08-29 Uppdatering (ht07) Mikael Syväjärvi, IFM 3.2 2008-08-30 Uppdatering (ht08) Mikael Syväjärvi, IFM 4.0 2009-08-27 Uppdatering (ht09) Urban Forsberg, IFM 5.0 2012-09-10 Omskrivning (ht12) Urban Forsberg, IFM 5.1 2013-08-20 Mindre ändringar (ht13) Urban Forsberg, IFM 5.2 2015-08-18 Mindre ändringar (ht15) Urban Forsberg, IFM Urban Forsberg Urban.Forsberg@ifm.liu.se Sida 3

1. Inledning Kursen Ingenjörsprojekt (TFYY51) har utvecklats inom ramen för CDIO-initiativet. Förkortningen står för de engelska termerna conceive, design, implement, operate och målet med initiativet är att stärka dessa moment inom ingenjörsutbildningarna [1] så att en industriell ingenjörsmässig arbetsmetodik införlivas i utbildningen. Införlivandet av CDIO har stötts av Wallenbergstiftelsen och var i början ett samarbetsprojekt mellan Linköpings tekniska högskola (), Chalmers tekniska högskola (CTH), Kungliga tekniska högskolan (KTH), samt Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston. Nu är fler än 90 universitet och högskolor över hela världen knutna till CDIO [1]. Vid infördes CDIO initialt i tre årskurser på utbildningsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik (Y-programmet). Ingenjörsprojekt är den första i denna serie. I årskurs 3 ges kursen Elektronikprojekt (TSEA67) och i årskurs 4 ges projektkurser kopplade till de profiler som finns i utbildningen. Under senare år har flera kurser startats knutna till CDIO. Den grundläggande idén för Ingenjörsprojekt är att ge en inblick i ingenjörsmässigt arbete. Detta sker med utgångspunkt från de idéer som formuleras inom CDIO. Idéerna är framtagna tillsammans med industrin för att arbetsmetodiken ska ha direkt industriell relevans. Kursen består av ett projektarbete som pågår under ca 10 veckor samt en föreläsningsserie på ca 11 tillfällen. Ungefär hälften av föreläsningarna är direkt relaterade till projektarbetet och introducerar bland annat projektmodellen Lätt Interaktiv ProjektStyrning (LIPS) som är utvecklad av Tomas Svensson och Christian Krysander på Linköpings tekniska högskola [2]... Föreläsningarna i gruppdynamik och problemlösning i grupp (konflikthantering) är tänkt att belysa de olika förutsättningar som personer i en grupp bidrar med samt problem som kan uppkomma i olika gruppkonstellationer. Övriga föreläsningar är ämnade att ge studenterna en bild av ingenjörens yrkesroll. Här ger bland annat inbjudna -alumner sin bild av denna genom att berätta om sin karriärväg efter studierna. Kursen avslutas med en projektkonferens där resultatet av projektarbetet redovisas muntligt för studiekamraterna. Projektarbetet genomförs enligt riktlinjerna som ges av LIPS-modellen. I detta dokument ges direktiv till hur kursen skall genomföras från ett studentperspektiv. Dokumentet är uppdelat i 6 kapitel. Efter detta inledningskapitel (Kap. 1) följer kursinformation som kompletterar studiehandbokens kursplan (Kap. 2). Sedan följer två kapitel som beskriver ansvar och roller som lärare (Kap. 3) samt studenter (Kap. 4) har i kursen och främst inom projektet. Nästa kapitel beskriver projektets olika delar i kronologisk ordning (Kap. 5). I sista kapitlet beskrivs de dokument som ska användas i projektet (Kap. 6). Viss information presenteras i mer än ett kapitel. 2. Kursinformation Detta kapitel följer rubrikerna i studiehandbokens kursplan men ger kompletterande information. Aktuell kursinformation finns också på kursens hemsida (www.ifm.liu.se/courses/tfyy51). 2.1. Schemalagd tid / Självstudietid Den totala tiden för kursen är 160 timmar. Schemalagd tid är den tid som varje student schemaläggs. Den anges i kursplanen till 44 timmar och lämnar således 116 timmar till självstudietid. Den schemalagda tiden motsvarar föreläsningar, gruppmöten och projektkonferensen. Schemalagd tid för exempelvis gruppmöten varierar dock mellan Urban Forsberg Urban.Forsberg@ifm.liu.se Sida 4

projekten vilket innebär att den angivna tiden är ungefärlig. Antalet föreläsningar kan också varierar från år till år, speciellt mängden alumniföreläsare. Hur tidsåtgången ska beräknas för själva projektarbetet tas upp i Avsnitt 5.1. 2.2. Kursmål Kursmålen lyder: Kursen skall ge insikt i ingenjörens yrkesroll. Kursen skall introducera ingenjörsmässiga frågeställningar och arbetsmetoder, speciellt modeller för projektarbete och projektledning. Detta skall ge en inblick i utbildningens innehåll. Dessutom skall studenten bli van med arbete i grupp på ett sätt som är till nytta i den fortsatta utbildningen. Kursen skall även ge träning i muntlig och skriftlig redovisning samt dokumentation. De övergripande kursmålen måste bli relativt allmänt hållna i denna typ av kurs som saknar mål vad gäller specifika ämneskunskaper. Mer konkret är huvudmålen att studenterna som går kursen ska: - få en god introduktion i att arbeta i projekt och enligt en projektmodell. - få undervisning i muntligt presentation och skriftligt dokumentation av projektets resultat. - få en inblick i (civil)ingenjörens yrkesroll. Det är även viktigt att projektuppgifterna är intressanta och relaterade till programmet. 2.3. Organisation och Kursinnehåll Kursmomenten utgörs av en föreläsningsserie och en projektkonferens samt projektarbetet med tillhörande möten och individuell arbetstid. En aktuell undervisningsplan som visar hur dessa moment är fördelade finns på kursens hemsida. Undervisningsplanen uppdateras vid eventuella ändringar eller kompletteringar. Föreläsningsserien består av föreläsningar direkt relaterade till projektarbete samt föreläsningar som ska ge en bild av ingenjörens yrkesroll. Sammanlagt ges 9-10 föreläsningstillfällen á 2 timmar (totalt 18-20 timmar) samt ett antal (oftast 2-3 st) alumniföreläsningar á 45 minuter. Vid tillfällena föreläser oftast två personer en timme vardera. Flera av föreläsningarna ges av -alumner, dvs yrkesverksamma ingenjörer som tidigare studerat på Linköpings tekniska högskola. Föreläsningsserien presenteras i undervisningsplanen. I föreläsningsserien ingår två tillfällen med undervisning i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta ska vara ett stöd när resultaten från projektarbetet ska dokumenteras och presenteras. Kommunikationslärarna granskar den muntliga presentationen och skriftliga dokumentationen. Projektarbetet är det moment i kursen som tar mest tid i anspråk. Här ingår bland annat möten med beställaren och gruppmöten med handledaren. Dessutom kan ett projekt innefatta inlärningsmoment, studiebesök mm. Projektet beskrivs i detalj i kommande kapitel. Kursen avslutas med en projektkonferens där alla grupper presenterar sitt projektarbete inför andra Y-teknologer. 2.4. Kurslitteratur Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 5

Kurslitteraturen utgörs av LIPS-kompendiet [2], material som delas ut av lärare, samt en kravspecifikation för projekten. Kravspecifikationerna delas ut av beställaren vid första gruppmötet (beställarmötet). Varje grupp rekommenderas också att ta del av böcker om projektarbete, exempelvis boken Projektarbete en vägledning för studenter [3]. Fler länkar till litteratur finns på biblioteks hemsida för kursen, denna är länkad från kursen hemsida. 2.5. Examination Kursen har två examinationsmoment; Slutleverans, projektkonferens och dugga (UPG1, 1p/1.5 hp) samt projektarbetet (UPG2, 3p/4.5hp). Endast betygen godkänd (G) och icke godkänd (U) ges. Betyget är individuellt och enskilda personer i en projektgrupp kan bli underkända trots att gruppen har levt upp till kraven. 2.5.1. Godkännande av UPG1 (Individuellt) För att bli godkänd på UPG1 ska varje student närvara vid alla föreläsningarna. Sjukdom eller annan giltig frånvaro får maximalt uppgå till 25% av denna tid. Det rekommenderas starkt att delta på alla tillfällen. För att bli godkänd på UPG1 ska varje student dessutom närvara vid slutleverans samt vid projektkonferensen. Närvarolistor cirkuleras vid alla tillfällen med obligatorisk närvaro. Studenterna ska också vara godkända på den dugga som kommer att ges vid beställarmötet. Duggan innehåller frågor baserade på första föreläsningen och detta kursdirektiv och ska sålunda vara genomläst och förstått inför första mötet med beställaren. 2.5.2. Godkännande av UPG2 (Individuellt och gruppvis) För att individuellt bli godkänd på UPG2 ska sjukdom eller annan giltig frånvaro maximalt uppgå till 25% av arbetstiden. Närvaro under projektarbetet skall följa aktivitets- och tidplanen. Handledaren ansvarar för att detta kontrolleras. Projektgruppen ska bli godkända vid beslutspunkter (BP) enligt kraven i kravspecifikationen: Beslutspunkt 2. Beställaren godkänner projektplanen. Beslutspunkt 3 och 4. Beställaren (alt. handledaren) godkänner delleveranserna. Beslutspunkt 5. Beställaren godkänner slutleveransen (muntlig presentation samt skriftlig dokumentation). Beställaren tar här även del av kommunikationslärarens språkliga bedömning av de dokumenterade projektresultaten (den tekniska dokumentationen). Projektgruppen ska lämna in dokument till beställaren enligt Avsnitt 6.1 innan slutleveransen. En efterstudie ska dessutom lämnas till kursansvarig innan projektkonferensen. Om resultaten inte uppfyller kraven i kravspecifikationen kommer beställaren att begära att kompletteringar ska göras. Kompletteringar baserade på den språkliga bedömningen kan vara aktuella. Senast i samband med projektkonferensen ska projektgruppen få besked om slutleveransen (främst den tekniska dokumentationen) är godkänd eller om kompletteringar krävs. Dessa kompletteringar ska vara gjorda senast det datum som är angivet i undervisningsplanen. När projektet är godkänt skickar beställaren ett utlåtande till kursansvarig. I utlåtandet meddelas också om någon av projektmedlemmarna inte är godkänd. 2.5.3. Inrapportering Efter att efterstudier samlats in samt när alla beställare har lämnat in sina utlåtanden rapporterar kursansvarig slutligen in resultaten. Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 6

3. Kursens lärare Figur 1 visar en enkel skiss över hur projektet är organiserat. Eftersom projektet görs inom ramen för en kurs så har lärarna även en kursadministrativ roll förutom rollen i själva projektet. Vissa svårigheter att skilja på kursadministrationen och projektorganisationen kan uppstå. Avsnitten nedan beskriver kortfattat lärarnas roller för att förtydliga detta. Beställare (Institution / Lärare) Projektledare (student) Handledare (Lärare) Experter (Lärare etc.) M M M M M M = projektmedlemmar (studenter) Figur 1. Skiss över hur projektet är organiserat. 3.1. Kursadministration 3.1.1. Kursansvarig Kursansvarig planerar föreläsningsserien som skall beskriva ingenjörsrollen, introducera LIPS, ge ett industriperspektiv etc. Föreläsningarna skall också beskriva tankarna bakom CDIO. Kursansvarig ansvarar för att det finns lämpliga projekt och går igenom projektens innehåll och kravspecifikationer för att se att projekten ger en rimlig arbetsbelastning (för studenter såväl som lärare), samt att en skälig kravnivå erhålls. Kursens hemsida ska fungera som kommunikationslänk mellan kursansvarig, studenter och lärare. Det är kursansvarig som ansvarar för kurshemsidans innehåll. Kursansvarig ansvarar för projektkonferensen samt kursens totala examination. 3.1.2. Lärare ansvarig för ett projekt Varje projekt har en ansvarig lärare. Denna lärare agerar beställare av arbetet (Avsnitt 3.2.1) och är den som fastställer kravspecifikationen. Denna lärare är den som godkänner projektet och ger ett utlåtande om gruppen samt anmäler godkända respektive underkända studenter till kursansvarig. Läraren är insatt i LIPS [2] samt har god kännedom om CDIO-projektet [1]. 3.1.3. Kommunikationslärarna Kommunikationslärarna ger föreläsningar i muntlig (2h) och skriftlig (2h) kommunikation. Vid slutleveransen medverkar en kommunikationslärare som ger utlåtande om samt diskuterar den muntliga presentationen. Detta utlåtande är inte ett examinationsmoment utan som ett stöd till studenterna inför kommande presentationer (exempelvis den på projektkonferensen). Kommunikationslärarna gör dessutom en språklig bedömning av den skriftliga dokumentationen av projektresultaten (den tekniska dokumentationen). Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 7

3.2. Lärarnas roller i projektet Kursdirektiv, TFYY51 3.2.1. Beställaren Benämningen Beställare motsvarar både det som i projektidentiteten (Avsnitt 6.1) kallas kund / beställare (i denna kurs en institution) samt kontaktperson hos kund (en lärare på institutionen). I denna text syftar benämningen oftast på läraren. Beställaren träffar samtliga projektgrupper (som ska göra samma typ av projekt) vid ett första möte kallat beställarmötet och ger en kortare inledning till projektet samt delar ut kravspecifikationen. Beställaren gör det formella godkännandet av projektplanen (BP2). Beställaren träffar samtliga projektgrupper vid slutleveransen och tar sedan beslut om projektet är godkänt (BP5). Beställaren närvarar eventuellt vid delleveranserna och tar då beslut om projektet ska gå vidare efter BP3 (och/eller BP4) (se avsnitt 5.3). 3.2.2. Handledaren Handledaren är en lärare som arbetar med projektgruppen och kan ses som en resursperson. I samband med beställarmötet ger handledaren projektgruppen i uppgift att göra en rollfördelning inom gruppen samt att skriva ett gruppkontrakt (Kap. 4). Handledaren träffar projektgruppen (gruppvis) 1-2 gånger per vecka (Avsnitt 5.3). Dessa träffar benämns gruppmöten. Vid gruppmötena kontrollerar handledaren att projektplanen (tid- samt aktivitetsplan) följs. Om så inte är fallet diskuterar/föreslår handledaren förändringar i arbetssättet eller i planen. Gruppmötena leds av projektledaren (Avsnitt 4.2), som några dagar innan dessa möten skall ta kontakt med handledaren för att diskutera dagordning samt eventuella problem i gruppen. Handledaren ges då tid att förbereda sig inför gruppmötet. Beställaren kan låta handledaren, tillsammans med gruppen, ansvara för beslut att gå vidare efter delleveranserna (BP3 och/eller BP4). Handledaren kontrollerar med hjälp av projektledaren att alla gruppmedlemmar är aktiva i projektet. 4. Studentgruppen 4.1. Projektgruppen Projektgruppen består av 5-7 studenter företrädesvis från samma klass och är projektets leverantör. Indelningen av projektgrupperna presenteras på kursens hemsida. Studenterna i gruppen gör själva en fördelning av sina roller. Detta ges i uppgift av handledaren vid beställarmötet och skall vara klart i samband med första gruppmötet (handledaren kontrollerar att detta gjorts). Projektgruppen har till första gruppmötet kommit överens om ett gruppkontrakt som reglerar individernas uppförande i gruppen. En mall för gruppkontraktet finns på kursens hemsida. Rollfördelningen inom gruppen presenteras nedan. Alla studenter skall ges träning i muntlig och skriftlig kommunikation och ska därför delta i skrivandet av dokumentation samt muntliga framföranden. Vid projektets start ska studenterna ha kännedom om LIPS [2] samt CDIO projektet [1]. 4.2. Projektledare Projektledaren har kontroll på arbetet inom de olika delsystemen. Om det är något som inte fungerar enligt projektplanen eller om andra mer personliga problem uppstår i gruppen rapporterar projektledaren detta till handledaren innan detta kommer upp på ett gruppmöte. Projektledaren leder gruppmötena och gör, efter diskussion med handledaren, en dagordning för dessa möten. Det är viktigt att poängtera att rollen som projektledare inte är tänkt att ta mer än ca 25% av den totala arbetstiden, projektledaren skall därför också vara verksam inom Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 8

något delsystem (se avsnitt 4.4). Det ansvar som normalt följer rollen som projektledare är något nedtonat eftersom handledaren kan hjälpa till att ta beslut vid behov. 4.3. Dokumentansvarig Dokumentansvarig ansvarar för alla dokument som berör projektet (se avsnitt 6). Även detta ansvar begränsas till deltid (uppskattningsvis 25% av totala arbetstiden). Dokumentansvarig skall också vara verksam inom ett delsystem (se avsnitt 4.4). Rollen som sekreterare vid gruppmötena roterar inom projektgruppen (se avsnitt 6.4). Alla projektdokument (enligt LIPS nivå 1) skrivs ut och samlas i en pärm som dokumentansvarig har kontroll över. 4.4. Ansvarig för delsystem Studenterna i gruppen tilldelas ansvar för var sitt delsystem. Projektledaren och den dokumentansvarige kan arbeta tillsammans med någon annan projektmedlem i ett större delsystem eller tilldelas ett delsystem som är något mindre i omfattning. Ansvarig för ett delsystem har i regel hjälp att genomföra delsystemets aktiviteter från andra personer i projektgruppen, detta beskrivs i projektplanen. Alla projektmedlemmar ska tränas i skriftlig kommunikation genom att agera som sekreterare för gruppmöten samt dokumentera sin del av projektet. Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 9

5. Projektarbetet 5.1. Översikt och tidsåtgång En plan över projektarbetet visas i Tabell 1. Vecka projektvecka 1-3 motsvarar projektets inledningsfas (LIPS: FÖRE), projektvecka 4-10 motsvarar genomförandefasen (LIPS: UNDER) samt vecka 11 och 12 efterarbetsfasen (LIPS: EFTER). I undervisningsplanen på kursens hemsida finns fler detaljer om kursen. Projektvecka # Aktiviteter Lärare Studenter 1 Beställarmötet Ev. gruppmöte Best, HL HL Alla grupper Gruppvis 2 Gruppmöte(n) HL Gruppvis 3 Gruppmöte(n) BP2 HL Gruppvis 4 Gruppmöte(n) HL Gruppvis 5 Delleverans BP3 (Best), HL Gruppvis Ev. gruppmöte HL 6 Gruppmöte(n) HL Gruppvis 7 Delleverans BP4 (Best), HL Gruppvis Ev. gruppmöte HL 8 Gruppmöte(n) HL Gruppvis 9 Gruppmöte(n) HL Gruppvis 10 Ev. gruppmöte Informell lev./demonstration Slutleveransen BP5 HL (Best), HL Best, HL, KL Gruppvis Alla grupper Alla grupper 11 12 Tabell 1. Plan över projektarbetet. Beslutspunkter: BP2 och BP5 ska ligga i angiven projektvecka. Veckorna för BP3 och BP4 (delleveranser) kan variera beroende på projekt. Förklaringar: Best Beställare, HL Handledare, KL Kommunikationslärare, Alla grupper alla grupper som gör samma typ av projekt deltar, Gruppvis endast en grupp deltar. De olika stegen i projektarbetet tas upp i följande avsnitt. Mer information finns även i Kap. 3 och 4 där lärar- och studentrollerna tas upp. Tidsramen för projektarbetet är 120 timmar per projektmedlem. Från detta ska gruppmöten, expertkonsultation, introduktion, utbildning, studiebesök etc. sedan borträknas. Tiden för dessa moment har en naturlig variation beroende på projekt men ska ligga mellan 30 och 50 timmar. Detta lämnar 70-90 timmar per projektmedlem för individuellt arbete (inklusive dokumentering och presentation). Fler detaljer finns i respektive kravspecifikation. Projektplanens tidplan ska följa de angivna ramarna. Gruppens totala arbetstid ska inte heller variera för mycket från den planerade tidsåtgången, varken nedåt eller uppåt. 5.2. Beställarmötet I denna kurs antar vi att kunden fått en idé och beslutat sig (BP0) för att göra en förstudie som sedan har resulterat i en kravspecifikation som även den är godkänd (BP1). Denna kravspecifikation presenteras av beställaren för projektgruppen vid beställarmötet som är schemalagt. Plats för mötet presenteras på kursens hemsida. Alla grupper som ska göra samma projekt träffar då beställaren samtidigt. Även handledare närvarar vid mötet. Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 10

5.3. Gruppmöten och delleveranser Vid gruppmötena träffar varje projektgrupp sin handledare. Vid det första gruppmötet ska rollfördelningen inom gruppen vara klar (se kap. 4). Ett gruppkontrakt ska vara skrivet. Gruppmötena ska ha en dagordning samt protokollföras. Förslag på tidpunkter för gruppmöten (1-2 per vecka) finns i kursschemat. Andra tider kan dock användas efter överenskommelse mellan projektgruppen och handledaren. Datum, tid och plats för nästa gruppmöte skall finnas som en punkt på dagordningen till varje gruppmöte. Efter ungefär två gruppmöten ska beslutspunkt 2 (BP2) vara klar, dvs. projektplanen ska vara klar och lämnas till beställaren för godkännande. I genomförandefasen ska 1-2 delleveranser läggas in och följas av ett beslut att gå vidare i projektet (BP3 och/eller BP4). Syftet med dessa delmål är att undvika att resultatet av hela projektet levereras vid ett enda tillfälle. Delmålen skall formuleras i kravspecifikationen och finnas med i projektplanen. Beställaren träffar normalt projektgrupperna vid åtminstone någon av delleveranserna och då är den som beslutar att projektet ska gå vidare. Det är dock möjligt att låta handledaren, tillsammans med projektgruppen, ansvara för dessa beslut. Uppföljs inte kraven för delmålen begärs kompletteringar in. Om det under projektets gång visar sig vara nödvändigt är det även lämpligt att projektgruppen begär att få modifiera den ursprungliga kravspecifikationen vid BP2-BP4. Omförhandlingen av krav görs med beställaren som är den som godkänner eventuella modifieringar. Beställaren kan dock vara restriktiv med att förhandla bort krav i kravspecifikationen. Inga förhandlingar ska ske innan projektplanen är skriven. Under denna fas ges också studenterna i projektgruppen undervisning i muntlig och skriftlig kommunikation. Dessa kunskaper kommer att vara till hjälp i den muntliga presentationen och skriftliga dokumentation av arbetet. 5.4. Slutleveransen Genomförandefasen avslutas med en slutleverans då projektets resultat presenteras för beställaren (kunden) enligt kravspecifikationen. Innan slutleveransen bör en informell leverans ske (exempelvis en praktisk demonstration) där handledaren och helst även beställaren närvarar. Vid den formella slutleveransen presenteras projektets resultat vid ett muntligt framförande. Vid detta tillfälle träffas alla grupper som har gjort samma projekt, beställaren, gruppernas handledare samt en kommunikationslärare. Den muntliga presentationen ska vara riktad till beställaren och redovisa resultaten av projektarbetet och alltså inte innehålla detaljer rörande själva projektarbetet. Varje grupp får 20 minuter för presentationen samt 20 minuter för en diskussion ledd av beställaren. Vid slutleveransen ska alla medlemmar i de aktuella projektgrupperna närvara vid samtliga presentationer och vara aktiva genom att både delta i sin egen grupps presentation samt vara med i diskussionen efter de andra gruppernas presentation. Kommunikationsläraren har till uppgift att diskutera och kommentera de muntliga framförandena. Senast vid angivet datum (ca en vecka före den formella slutleveransen) ska den skriftliga dokumentationen (projektdokument i)-iv) enligt Kapitel 6) vara färdig och skickas via e-post till beställaren. Samtidigt skickas den tekniska dokumentationen iv) (se avsnitt 6.5) även till kommunikationsläraren. Senast en vecka efter den formella slutleveransen beslutar sedan beställaren om leveransen är godkänd (BP5) eller om kompletteringar krävs. Innan detta Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 11

beslut tar beställaren även del av kommunikationslärarens språkliga bedömning av den tekniska dokumentationen. 5.5. Efterstudien, projektbetyget och projektkonferensen I efterarbetsfasen ingår att göra eventuella kompletteringar av projektdokumenten. Dessa lämnas till beställaren enligt tidpunkt i undervisningsplanen. I efterarbetet ska även en efterstudie göras (se avsnitt 6.6). Detta görs efter den formella slutleveransen och ska via e- post skickas in till kursansvarig senast en vecka efter den formella slutleveransen. Samtidigt ska dessutom gruppens sätta betyg på projektets innehåll och lärarpersonal. Betygen tas fram genom att varje projektmedlem individuellt sätter betyget 1-5 (där 5 är bästa omdömet). Projektledaren tar sedan fram ett medelvärde för innehållet och ett medelvärde för lärarpersonalen och skickar dessa två värden via e-post till kursansvarig. Ett utlåtande om projektet bör också bifogas. Vid projektkonferensen presenterar alla projektgrupper sina arbeten för samtliga teknologer i Y1. Vid denna presentation är det tillåtet att vara friare och även diskutera problem och erfarenheter från själva projektarbetet. Varje projektgrupp får ca 15 minuter för presentationen. Efter presentationen lämnas 5 minuter för frågor och diskussion. Samtliga gruppmedlemmar ska delta i presentationen och presentera någon del i projektet. Presentationsmaterialet från slutleveransen kan alltså användas som bas men presentationen ska vara något kortare och vända sig främst till Y1-teknologerna istället för en kund. Konferensen leds och organiseras av kursansvarig eller dess ombud (normalt en lärare ansvarig för ett projekt). 6. Projektdokumenten 6.1. Om LIPS-mallarna samt projektdokumentens inlämning Projekten genomförs enligt projektmodellen LIPS på nivå 1 [2]. Kursansvarig, beställare, samt handledare skall alla kunna tillämpa LIPS på denna nivå. I projektet ska flera olika dokument utformas enligt LIPS-mallarna. Mallarna finns tillgängliga genom kursens hemsida. Projektdokumenten omfattar: i) kravspecifikationen (Avsnitt 6.2), ii) projektplanen (Avsnitt 6.3), iii) mötesprotokollen (Avsnitt 6.4), iv) den tekniska dokumentationen (Avsnitt 6.5) samt v) efterstudien (Avsnitt 6.6). Projektdokumenten i)-iv) ska skickas via e- post till beställaren innan formell slutleverans. Den tekniska dokumentationen iv) skickas dessutom till gruppens kommunikationslärare (Avsnitt 5.4). Efterstudien v) skickas via e-post till kursansvarig (Avsnitt 5.5). Projektidentiteten följer med alla LIPS-dokument. Där anges projektgruppens medlemmar. De roller som gäller inom gruppen, dvs. projektledare, dokumentansvarig samt ansvariga för respektive delsystem skall skrivas in i projektidentiteten under rubriken Ansvar. För den sistnämnda kategorin (ansvariga för delsystem) gäller stor frihet i språkbruk. Projektidentiteten kompletteras med namn mm. under arbetet med projektplanen. Följ exemplet nedan för den text som avslutar projektidentiteten (en något ändrad variant av den projektidentitet som finns i mallarna). Kund / beställare: Institution (tex. Institutionen för Fysik, Biologi och Kemi, IFM, ) Kontaktperson hos kund / beställare: (tex. Lennart Båvall, 013-281218, lbl@ifm.liu.se) Handledare: (tex. Bruno Lindquist, 013-281879, blt@ifm.liu.se) (Kursansvarig: Urban Forsberg, 013-282627, urban.forsberg@liu.se) Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 12

6.2. Kravspecifikationen, i) LIPS-mall: kravspecifikation (Word-dokument) En färdig kravspecifikation presenteras för projektgruppen vid Beställarmötet. Rubrikerna till kravspecifikationen finns listade i Appendix A. 6.3. Projektplanen, ii) LIPS-mallar: projektplan (Word-dokument) samt tidplan nivå 1 (Excel-dokument) Projektgruppen skapar sin projektplan med utgångspunkt från kravspecifikationen. Projektplanen skall vara färdig och godkänd (BP2) innan projektarbetets UNDER-fas börjar. LIPS-mallen för en projektplan skall följas men en viss frihet i utformandet är tillåtet. Rubrikerna till projektplanen finns listade i Appendix B. Där anges vilka av dessa som är valfria. Kärnan i projektplanen är aktivitetslistan som till största delen upptas av projektspecifika aktiviteter. Var dock noga med att se till att även gruppmöten, dokumentation och presentationer kommer med. Lika viktigt är att dessa inte får dominera aktiviteterna. En separat tidplan ska bifogas projektplanen. Använd tex. Excel-dokumentet tidplan nivå 1. Projektplanen godkänns formellt av beställaren innan projektarbetet startar (BP2). 6.4. Mötesprotokollen, iii) LIPS-mall: mötesprotokoll (Word-dokument) Dokumentansvarig ser till att mötesprotokoll förs och att alla i gruppen har skrivit åtminstone ett protokoll under projektets gång, detta kontrolleras av handledaren. Mötesprotokollen ingår i de projektdokument som ska lämnas in vid leveransen. 6.5. Den tekniska dokumentationen / Projektresultaten, iv) LIPS-mall: generell mall (Word-dokument) Projektets resultat ska dokumenteras i en skriftlig rapport. Detta dokument kallas här för teknisk dokumentation även om dokumentets form kan anses lite friare än en sådan. Den tekniska dokumentationen ska vara riktad till beställaren och presentera projektets resultat. Dokumentet ska alltså inte ta upp sådant som har med själva projektarbetandet eller kursen att göra. Dokumentet ska förutom eventuella bilder och tabeller ha en omfattning på minst 2000 och max 4000 ord (försättsbladen ej medräknade). Vid särskilt behov kan den övre gränsen utökas, innehållet ska då vara väl avvägt. Mallens radavstånd (enkelt) och teckensnitt (Times new roman 12 punkter) ska användas. Undervisningen om skriftlig dokumentation samt rekommendationerna från Kapitel 8 i Ref. [3] ska följas. Den tekniska dokumentationen kommer att språkgranskas av kommunikationsläraren. Beställaren kan även begära att kompletteringar ska göras baserat på den språkliga bedömningen. 6.6. Efterstudien, v) och gruppvis projektutvärdering LIPS-mall: efterstudie (Word-dokument) Efterstudien görs gruppvis enligt LIPS-mallen och skickas via e-post till kursansvarig senast en vecka efter slutleveransen. Kursansvarig förmedlar efterstudien till berörda lärare. Kapitel 9 i Ref. [3] kan vara ett stöd vid skrivandet av detta dokument. Studenterna uppmanas att förbereda sig på arbetet med efterstudien redan tidigt under projektets gång eftersom det kräver viss dokumentation av egna tankar och intryck. Rubrikerna i mallen ska användas. I Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 13

samband med att efterstudien skickas in lämnar också varje grupp ett betyg och utlåtande om projektet (Avsnitt 5.5). 6.7. Projektbeskrivning För att alla studenter och lärare skall få en överblick över innehållet i projekten finns också en kort beskrivning av projektet på kursens hemsida. Referenser [1] http://www.cdio.org [2] Projektmodellen LIPS version 1.2, T. Svensson och C. Krysander (Bokakademin, Linköpings universitet). [3] Projektarbete en vägledning för studenter, ES. Andersen och E. Schwencke (Studentlitteratur, Lund 1998) [4] Rethinking engineering education: the CDIO approach"; Edward Crawley, Johan Malmqvist, Sören Östlund, Doris Brodeur; Springer Science 2007, ISBN 978-0-387-38287-6. Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 14

Appendix A, Rubriker i kravspecifikationen 1 INLEDNING... 1.1 PARTER... 1.2 MÅL... 1.3 ANVÄNDNING... 1.4 BAKGRUNDSINFORMATION... 1.5 DEFINITIONER... 2 ÖVERSIKT AV SYSTEMET... 2.1 GROV BESKRIVNING AV PRODUKTEN... 2.2 PRODUKTKOMPONENTER... 2.3 BEROENDEN TILL ANDRA SYSTEM... 2.4 INGÅENDE DELSYSTEM... 2.5 AVGRÄNSNINGAR (VALFRI)... 2.6 DESIGNFILOSOFI (VALFRI)... 3 DELSYSTEM 1 (VÄLJ EGNA UNDERRUBRIKER)... 3.1 INLEDANDE BESKRIVNING AV DELSYSTEM 1... 3.2... 3.3... 3.4... 4 DELSYSTEM 2 (VÄLJ EGNA UNDERRUBRIKER)... 4.1 INLEDANDE BESKRIVNING AV DELSYSTEM 2... 4.2... 4.3... 4.4... 4.5... 5 PRESTANDAKRAV... 6 UPPGRADERINGSBARHET(VALFRI)... 7 TILLFÖRLITLIGHET (VALFRI)... 8 EKONOMI... 9 KRAV PÅ SÄKERHET (VALFRI)... 10 LEVERANSKRAV OCH DELLEVERANSER... 11 DOKUMENTATION... 12 UTBILDNING... 13 KVALITETSKRAV (VALFRI)... 14 UNDERHÅLLSBARHET (VALFRI)... REFERENSER... Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 15

Appendix B, Rubriker i projektplanen 1. BESTÄLLARE... 2. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PROJEKTET... 2.1. SYFTE... 2.2. MÅL... 2.3. LEVERANSER... 2.4. BEGRÄNSNINGAR (VALFRI)... 3. FASPLAN... 3.1. FÖRE PROJEKTSTART... 3.2. UNDER PROJEKTET... 3.3. EFTER PROJEKTET... 4. ORGANISATIONSPLAN FÖR HELA PROJEKTET... 4.1. ORGANISATIONSPLAN PER FAS... 4.2. ORGANISATIONSPLAN HOS KUNDEN (VALFRI)... 5. DOKUMENTPLAN... 6. UTVECKLINGSMETODIK (VALFRI)... 7. UTBILDNINGSPLAN (VALFRI)... 7.1. EGEN UTBILDNING... 7.2. KUNDENS UTBILDNING... 8. RAPPORTERINGSPLAN... 9. MÖTESPLAN... 10. RESURSPLAN... 10.1. PERSONER... 10.2. MATERIAL... 10.3. LOKALER... 10.4. EKONOMI... 11. MILSTOLPAR OCH BESLUTSPUNKTER... 11.1. MILSTOLPAR... 11.2. BESLUTSPUNKTER... 12. AKTIVITETER... 13. TIDPLAN... 14. FÖRÄNDRINGSPLAN... 15. KVALITETSPLAN (VALFRI)... 15.1. GRANSKNINGAR... 15.2. TESTPLAN... 16. RISKANALYS (VALFRI)... 17. PRIORITERINGAR... 18. PROJEKTAVSLUT... REFERENSER... Urban Forsberg Urban.Forsberg@liu.se Sida 16