Kravspecifikation. LIPs Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 1. LiTH Miljöanpassning av klockradio Status

Transkript

1 Miljöanpassning av klockradio Kravspecifikation 0.2 Status Granskad Godkänd Projektkursens namn: CDIO Projektgrupp: Klockradio LIPs Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida

2 Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 2

3 INNEHÅLLSFÖTECKNING DOKUMENTHISTORIK...4 PROJEKTIDENTITET...4 INLEDNING...5. PARTER MÅL ANVÄNDNING BAKGRUNDSINFORMATION ÖVERGRIPANDE SYSTEM FÖR PRODUKTEN GROV BESKRIVNING AV PRODUKTEN INGÅENDE DELSYSTEM AVGRÄNSNINGAR DESIGNFILOSOFI GENERELLA KRAV PÅ HELA SYSTEMET ENERGIFÖRBRUKNING FÖR PRODUKTEN MATERIAL KONSTRUKTION TILLFÖRLITLIGHET EKONOMI KRAV PÅ SÄKERHET LEVERANSKRAV OCH DELLEVERANSER DOKUMENTATION...0 UTBILDNING...0 REFERENSER...0 Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 3

4 Miljöanpassning av klockradio Versio n Dokumenthistorik Datum Utförda förändringar Utförda av Granskad Första utkast joajo leith Andra utkast joajo leith Projektidentitet Grupp : Miljöanpassning av klockradio, HT-02 Linköpings Tekniska Högskola, Industriell miljöteknik Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon E-post Samordnare/Koordinator (SAM) Dokumentansvarig (DOK) Markandsansvarig (MAR) Ekonomiansvarig (EKA) Kvalitet- och miljöansvarig (KMA) Konstruktion- och produktionsansvarig (KOP) Logistikansvarig (LOG) E-postlista för hela gruppen: Hemsida: Kund: Industriell miljöteknik, Linköpings universitet Kursansvarig (Projektansvarig): Leif Thuresson, , ltn@ifm.liu.se Handledare: Joakim Krook, , joajo@ifm.liu.se Projektkursens namn: CDIO Projektgrupp: Klockradio LIPs Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 4

5 Miljöanpassning av klockradio Inledning Samhällets välfärd och den livskvalitet vi åtnjuter grundar sig i hög grad på tillverkning och användning av produkter. Men samtidigt förorsakar den ökade konsumtionen direkt eller indirekt merparten av samhällets alla föroreningar och resursslöseri. Utmaningen är att uppnå en jämlik utveckling för människorna samtidigt som vi bevarar jordens miljö i så oskadat skick som möjligt för framtida generationer. Ett bidrag till detta är att öka välfärden genom utveckling av miljöanpassade produkter som förbrukar mindre resurser, medför mindre påverkan på miljön och förebygger uppkomsten av avfall redan i konstruktionsstadiet. Under de senaste åren har vi fått en ökad insikt om miljöproblemens karaktär och omfattning. I början var miljöproblem lokala och därmed ganska lätta att åtgärda. Resultaten av insatserna var mycket synliga. På senare tid har det växt fram kunskap om regionala och framför allt globala problem med stor omfattning och större komplexitet. Denna situation är mycket svårare att hantera och resultaten av olika insatser är inte lika tydliga som förut. Lösningen på problemen anses vara hållbar utveckling. Det är ett begrepp som beskriver färdvägen mot det framtida samhället där vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner den ekonomiska, social och ekologiska som är ömsesidigt beroende av varandra. Begreppet formulerades ursprungligen i Brundtland-rapporten Vår gemensamma framtid, 987. Begreppet hållbar utveckling har blivit en fundamental utgångspunkt för allt miljöarbete och ordet hållbar används allt oftare i kombination med andra ord. Hållbar produktion och konsumtion har tilldragit sig allt större uppmärksamhet de senaste åren. I februari 200 lade EU-kommissionen fram sin grönbok om integrerad produktpolicy, IPP. I denna grönbok föreslås en strategi som går ut på att förstärka och rikta om den produktrelaterade miljöpolitiken för att främja utvecklingen av en marknad för miljöanpassade produkter. Flera företag har idag miljöanpassning av produkter som rutin i sin produktutveckling och på marknaden finns ett antal produkter som säljs med bland annat miljöargument. Den produkt som ska utvecklas i detta projekt är en klockradio (dammsugare, hårtork etc) av modellen xxxxx. Radion består av hölje och elektronik som har tillverkats någon stans i världen. Om man anlägger ett livscykelperspektiv på produkten så kommer även sådana saker som råvaruframställning, transporter, användning och resthantering att läggas till produktens samlade miljöuppträdande. Avsikten med projektet är att föreslå miljöanpassningar av produktens hela livscykel med avseende på material, energi och toxiska ämnen. I detta dokument kommer alla krav att beskrivas med en tabellrad enligt nedan. Kravnummer kommer att vara löpande genom hela dokumentet. Kolumn två talar om att det är ett originalkrav eller om det har reviderats. Hänvisning till beslut om revidering ska finnas. I kolumn tre finns själva betydelsen av kravtexten. I sista kolumnen finns dess prioritet beskriven. Prioritetsordning anges med siffror, 2 och 3. Projektkursens namn: CDIO Projektgrupp: Klockradio LIPs Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 5

6 Krav nr Original Kravtext prioritet. Parter Kunden är avdelningen för Industriell Miljöteknik, Lith, representerad av Leif Thuresson (Projektledare). Producent är projektgruppen i Y. Projektgruppen har, i begränsad tid, tillgång till en handledare och avdelningens miljöexperter..2 Mål Att förslå realistiska miljöanpassningar av produkten ur ett livscykelperspektiv. Detta innefattar val av material, tillverkning, transporter, användning och resthantering. Material: föreslå förändringar i materialval och konstruktion Tillverkning: föreslå förändringar i tillverkningsprocesser Transporter: föreslå miljöanpassning av logistiken runt produkten Användning: Ge förslag på hur miljöanpassningen kan användas i marknadsföringen gentemot kund. Föreslå användarinstruktioner om behovet finns. Resthantering: föreslå resthanteringsscenario och återkoppla detta till konstruktionen. Projektarbetet har också som övergripande mål att ge träning i ingenjörsmässiga arbetsmetoder som modeller för projektstyrning, dokumentation samt muntlig presentation..3 Användning Resultatet av detta projekt ska ligga till grund för ett huvudprojekt där detaljer utarbetas av marknad och konstruktion..4 Bakgrundsinformation För projektet kan information hämtas från produktbeskrivningar, producentens hemsidor samt kurslitteratur: Ekodesign - praktisk vägledning ref (3). 2 Övergripande System för produkten 2. Grov beskrivning av produkten Produkten är en klockradio. Den består av ett hölje av plast, ett elektronikkort och en display. I radion finns ett batteri. Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 6

7 2.2 Ingående delsystem Systemet för miljöanpassning av denna produkt kan delas upp i tre olika delsystem;. Energiförbrukning 2. Material 3. Konstruktion Dessa delsystem beskrivs utförligare under rubrik 3,4 och 5 nedan. 2.3 Avgränsningar En produkt med dess ingående material kan utgöra en rad olika typer av miljöpåverkan. Det är således ett mycket stort och komplicerat arbete att kartlägga den totala miljöpåverkan en produkt åstadkommer. Detta projekt avgränsas till att omfatta kartläggning och förslag till förbättringar vad gäller de mest betydande miljöpåverkansfaktorer för den aktuella produkten sk hot spots, se ref (3). 2.4 Designfilosofi Produkten skall efter eventuella förändringar vara kundanpassad och ha en för kunden tilltalande design, gärna med eventuella miljöinslag. 2.5 Generella krav på hela systemet I detta dokument kommer alla krav att beskrivas med en tabellrad enligt nedan. Kravnummer kommer att vara löpande genom hela dokumentet. Kolumn två talar om att det är ett originalkrav eller om det har reviderats. Hänvisning till beslut om revidering ska finns. I kolumn 3 finns själva lydelsen av kravtexten. I sista kolumnen finns dess prioritet beskriven. Krav nr original Kartlägga möjligheten att miljöanpassa produkten så långt det är motiverat ur teknisk-, marknads- och ekonomisk synpunkt. 3 Energiförbrukning för produkten För att tillverka, driva produkten åtgår energi. Dessutom åtgår energi vid avfallshanteringen av den aktuella produkten. Framställning av energi genererar betydande miljö- och hälsoproblem och det är därför av stor vikt att kartlägga energianvändningen under produktens livscykel, Figur 3. Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 7

8 Figur 3. Energiförbrukning under produktens livscykel I detta projekt ska således den betydande energiförbrukningen för produkten under dess livscykel kartläggas dvs hot-spots ska identifieras. Krav nr 2 original Hot-spots vad gäller energiförbrukningen under produktens hela livscykel ska kartläggas. Med andra ord var sker den största energiförbrukningen i livscykeln dvs var kan man erhålla de största energibesparingarna. Krav nr 3 original Undersök och ge förslag på möjliga åtgärder för att minska energiförbrukningen för produkten. 4 Material De material som ingår i produkten är av stor betydelse för dess miljöpåverkan samt möjligheten till en ur miljösynpunkt bra avfallshantering. Det är således av stor vikt att kartlägga de material produkten består av. Krav nr 4 original Inventera vilka material produkten är konstruerad av samt vilka som är mest relevanta ur miljösynpunkt ex. metaller, PVC-plast, ecotoxiska material Krav nr 5 original Kartlägg möjligheten att återvinna de olika materialen Krav nr 6 original Undersök samt ge förslag på adekvata förbättringar när det gäller materialval med avseende på krav nr 4 och 5. Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 8

9 5 Konstruktion Konstruktionen av produkten påverkar möjligheten att återvinna material, mängden material som behövs för att producera produkten samt vilken miljöpåverkan produkten ger upphov till under användningen. Det är av stor vikt att de olika material produkten består av är lätta att separera från varandra om materialen ska kunna återvinnas. Krav nr 7 original Identifiera med hjälp av metod för demonteringsanalys (ref 3) konstruktionen av produkten. Identifiera kritiska punkter såsom hopfogning av olika material, antal fästpunkter samt tiden som åtgår för att demontera produkten. Krav nr 8 original Ge förslag på konstruktionsförbättringar som skulle möjliggöra en enklare demontering och möjlighet till separering av de olika materialen produkten består av. Krav nr 9 Original Ge förslag på användarinstruktioner om sådana kan anses vara nödvändiga. Motivering krävs. 6 Tillförlitlighet Den överskridande tillförlitligheten med projektet är att produkten inte får minska i attraktivitet för kunden. 7 Ekonomi och resurser Krav nr 0 original Projektet ska uppskatta utvecklingskostnad, produktpris och driftsekonomi för färdig produkt i förhållande till referensprodukten. Dvs blir förslagna förändringar billigare eller dyrare att genomföra. Till förfogande finns förutom eget arbete följande resurser: Handledare ca 26h, kursledare ca 6h (styrgruppsmöten) och miljöexperter 0h. Projektet bedrivs enligt startfas, genomförandefas samt efterarbete. Under startfasen v 42 har gruppen 6 h (36 manstimmar) egen arbetstid. Vidare under genomförandefasen finns ca 50 h/grupp (ca 300 mantimmar) egen arbetstid. För att utforma slutrapporten samt att förbereda och utföra presentation av arbetet finns 30 h/grupp (80 mantimmar) egen arbetstid. 8 Krav på säkerhet Isärplockning och undersökning av produkten i labbet ska ske med stor försiktighet. Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 9

10 Den färdiga produkten ska uppfylla dom krav som myndigheter ställer produktgruppen. 9 Leveranskrav och delleveranser Skriftliga leveranser: Gruppen skall utforma en projektplan med innehållande tidsplanering, enligt LPIS-modellen, under vecka 42. Vidare skall vid varje projektmöte (6 st) ett mötesprotokoll skrivas (Finns mall för utformning i LIPS). Resultatet av projektet ska levereras till projektledaren i form av en slutrapport (5-0 sidor) vecka 50, 2002, enligt de krav som finns angivna i denna kravspecifikation (mall för tekniskt dokument finns i LIPS). Vidare ska gruppen skriva ett reflektionsdokument (ca -2 sidor) under v. 50 som redogör för hur projektarbetet i gruppen har fungerat. Muntliga leveranser: Gruppen skall under v. 2 muntligt presentera sitt projektarbete vid avdelningen för industriell miljöteknik (projektpresentation). Vidare gruppen under v.3 dessutom presentera sitt arbete vid projektkonferensen där alla övriga projekt kommer att presenteras. 0 Dokumentation Utformas enligt LiPS-modellen, den projektmetod som ska användas. De dokument som ska skrivas i projektet redogörs kortfattat för nedan:. Projektmall (enligt LIPS-modell) med innehållande tidsplanering 2. Mötesprotokoll (6 st, enligt LIPS-modell) 3. Slutrapport (5-0 sidor), enligt mall i LIPS 4. Reflektionsrapport (-2 sidor) Utbildning Utbildning sker genom egen inläsning och kontakter med handledare. För att kunna utföra projektet krävs att gruppen utbildas inom området miljöanpassning av produkter. Detta kommer att utföras genom självinlärning. Som förslag på litteratur kan (ref 3) nämnas. Vidare sker utbildning inom LIPS-projektmodell vid inledande föreläsningar. Referenser (2000), Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. Sara Santesson (red.). Skrifter utgivna av svenska språknämnden 82, Liber AB, andra upplagan. 26 s. ISBN X 2 (998) Språkguiden. Karin Kristoffersson (red.). Linus och Linnea, 7 s. ISBN (2000), Ekodesign - praktisk vägledning. H.L. Norrblom m fl. IVF-skrift 89, 5 s. ISBN Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 0

11 4 (2000), Projektarbete-en vägledning för studenter. Erling S Andersen och Eva Schwencke. Studentlitteratur. ISBN Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida

12 Projektkursens namn: CDIO Projektgrupp: Klockradio LIPs Dokumentansvarig: Leif Thuresson Sida 2