Handlingsprogram för säkerhet och beredskap Ängelholms kommun 2008 Fastställt av kommunfullmäktige 2008-06-23, 120
2 (24)
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund och syfte... 5 Nationella mål... 5 Ambitioner och avgränsningar... 6 Samråd... 6 Riskanalysen... 7 Förebyggande... 8 Kommunövergripande säkerhetsmål... 8 Kommunövergripande prestationsmål... 9 Prestations och säkerhetsmål enligt risk- och sårbarhetsanalysen... 9 Säkerhetsorganisationen i Ängelholms kommun... 10 Skriftlig redogörelse av brandskyddet... 10 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor... 10 Tillsyn av särskilt farlig verksamhet... 10 Tillstånd brandfarlig vara... 11 Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor... 11 Sotning / Rengöring och brandskyddskontroll... 11 Olycksförloppsutredning... 11 Livräddningsutrustning... 11 Samverkan... 11 Räddningstjänst... 12 Räddningstjänstens organisation... 12 Risker som kan föranleda räddningsinsats... 12 Räddningstjänstens säkerhetsmål... 12 Räddningstjänstens prestationsmål... 13 Resurser... 13 Högre befäl... 14 Kompetens... 14 Förmåga... 14 Samverkan... 15 Övningsverksamhet... 15 Vattenreservoarer och brandposter... 16 Alarmering, Varning, Information... 16 Alarmering... 16 Varning... 16 Beslut under och efter räddningsinsats... 17 Hamnar och deras gränser i vattnet... 17 Höjd Beredskap... 17 Krisledningsplan... 18 Inledning... 18 Övergripande mål för den kommunala beredskapen vid extraordinära händelser... 18 Krisledningsorganisationens uppgifter... 19 Organisation... 19 Krisledningsorganisation... 20 Krisledningsnämndens stab... 20 Krisledningsnämnd, stab och betjäningspersonal... 21 Inkallning... 21 Krisledningsnämnden... 21 Krisledningsnämndens stab... 21 Avveckling... 21 Krisledningsnämnden och dess uppgifter... 22 Stabsfunktionen... 22 Exempel på extraordinära händelser och svåra påfrestningar... 23 Bilagor... 24 3 (24)
Sammanfattning Detta handlingsprogram beskriver kommunens arbete enligt lag om skydd mot olyckor samt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagstiftningen föreskriver att handlingsprogram/planer antas under varje mandatperiod, vilket gör att detta dokument innehåller: - Handlingsprogram för förebyggande verksamhet. - Handlingsprogram för operativ räddningstjänst. - Krisledningsplan Handlingsprogram för förebyggande verksamhet innehåller kommunövergripande mål för att förhindra olyckor som sedan är nedbrutna till förvaltningsmål, vilka inte redovisas i detta dokument. Grunden för de lokala målen är det nationella målet: I hela landet skall människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. För Ängelholms del har det resulterat i kommunövergripande säkerhetsmål och prestationsmål. Säkerhetsmålen beskriver ur ett medborgarperspektiv tillståndet i kommunen medan prestationsmålen beskriver åtgärderna för att uppnå säkerhetsmålen. Räddningstjänst beskriver kommunens organisation för skadeavhjälpande verksamhet vid olyckor eller överhängande fara för olyckor, samt den samverkan som sker inom detta område. Denna organisation, brandkåren, består av hel- och deltidspersonal vid brandstationen i Ängelholm som enligt beräkningar och genom samverkan når hela kommunen inom 20 minuter. Krisledningsplanen är en ledningsplan för kommunens verksamhet vid extraordinära händelser och där stor vikt läggs på information och lägesuppföljning. Den stora skillnaden vid krisledning jämfört med normal kommunal verksamhet är krisledningsnämnden som själv kan besluta om att ta över andra nämnders ansvar och befogenheter. Hela eller delar av planen användes också i lägen som inte innebär att krisledningsnämnden har trätt i funktion men där kommunens resurser ändå måste kraftsamlas och prioriteras. I rådande säkerhetspolitiska läge genomförs mycket begränsad planläggning för höjd beredskap och det är därför mycket sparsamt omnämnt i detta dokument. 4 (24)
Inledning Nästan dagligen kan vi i medierna se hur såväl små som stora olyckor inträffar och får konsekvenser för samhället. Vissa av dessa olyckor är av sådan omfattning och drabbar samhället så hårt att de övergår i kriser. Alla dessa olyckor och kriser berör landets kommuner och det är därför angeläget att kommunerna och dess förvaltningar har god förmåga att i första hand förebygga och i andra hand hantera olyckor och krissituationer. För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Ängelholms kommun har valt att utforma ett handlingsprogram i tre delar: Förebyggande delen redovisar kommunens förebyggande arbete. Räddningstjänstdelen redovisar vilken förmåga kommunens räddningstjänst har och avser att skaffa sig. Krisledningsplanen beskriver kommunens organisation vid en extraordinär händelse. Detta dokument avser att ge kommuninvånare, medarbetare och besökare information om kommunens förmåga, mål och ambitioner inom såväl förebyggande- som skadeavhjälpande verksamhet. Handlingsprogrammet beskriver hur Ängelholms kommun arbetar med: SFS 2003:778 Lag om skydd mot olyckor (i dokumentet ofta förkortat till LSO). SFS 2006:544 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (i dokumentet ofta förkortat till LXO). Bakgrund och syfte Lag om skydd mot olyckor Kommunen skall varje mandatperiod upprätta ett handlingsprogram, som skall antas av kommunfullmäktige. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras för framtiden. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens samordnande av förebyggande åtgärder mot olyckor och har givit uppdraget åt räddningstjänsten att ha samordningsansvar för upprättandet av handlingsprogrammet. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Kommunen skall för varje mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser skall hanteras, i detta dokument kallad krisledningsplan. Nationella mål Lag om skydd mot olyckor I hela landet skall människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 5 (24)
Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Ambitioner och avgränsningar I första hand skall programmet avse förebyggande insatser mot olyckor som kan leda till räddningsinsats i syfte att där begränsa de skador på människor, miljö och egendom som kan inträffa. Dock utesluts inte olyckor även av mindre omfattande karaktär, dvs olyckor som inte nödvändigtvis leder till räddningsinsats. Då handlingsprogrammet är ett övergripande dokument måste även målen vara det. Av denna anledning innehåller detta dokument få detaljer och hänvisar till styrdokument. Styrdokumenten innehåller detaljerade säkerhetsmål och prestationsmål som skall antas av respektive nämnd. Mål av detaljerad karaktär låser upp en sådan process och fråntar nämnderna deras handlingsfrihet och flexibilitet inom sina områden. En del av säkerhets- och prestationsmålen som anges är arbeten som kan ha pågått under många år i kommunen, men som man vill fortsätta att arbeta med och därmed finns de kvar. När den skadeavhjälpande verksamheten ska ingripa är reglerat i lag om skydd mot olyckor och utöver detta genomförs vissa uppdrag på entreprenad, exempelvis sjukvårdslarm när ambulans inte kan vara framme inom rimlig tid. Krisledningsplanen innehåller rutiner för hur den kommunala verksamheten skall ledas vid en extraordinär händelse. Planen är även tillämpbar vid händelser där krisledningsnämnden inte träder i funktion men där den kommunala verksamhetens resurser måste prioriteras. Arbetet med handlingsprogrammet är ett levande dokument som hela tiden kommer att utvecklas och förbättras. Samråd Detta handlingsprogram har översänts till kommunens förvaltningar, angränsande kommuner, länsstyrelsen Skåne, med flera för samråd. Komplett lista över vilka myndigheter, företag och organisationer som erhållit handlingsprogrammet för samråd se bilaga 2. Inkomna synpunkter redovisas sammanfattande i bilaga 3. 6 (24)
Riskanalysen För att kartlägga riskerna i Ängelholms kommun inför upprättandet av handlingsprogrammet har det genomförts en risk- och sårbarhetsanalys. Denna analys kommer att genomgå en omfattande revidering alternativt göras om inför upprättandet av nästa handlingsprogram. Efter genomförd revidering ska riskanalysen antas av kommunfullmäktige. Denna har inte enbart varit en grundpelare för handlingsprogrammet utan även ökat säkerhetsmedvetandet bland kommunens personal. Fokus har legat på kvalitativa värderingar och det är bedömningar i riskgruppen (kommunens säkerhetsombud och externa aktörer) som styrt arbetet, mer än statistisk och annan extern information. I Ängelholm kom riskgruppen fram till 87 risker. Riskgruppen anser att kommunen kan hantera 30 risker mycket bra medan ingen risk fick mycket dåligt i hanteringsförmågan. Övrigt att notera är att av de 87 riskerna var 47 sällsynt förekommande, 23 återkommande och 12 ofta förekommande. Av de 10 risker som fick högst risknivå så var 7 stycken inom huvudkategorin sabotage/social oro. Det stora antalet risker (87 st) är för mycket att hantera under en mandatperiod. Riskgruppen har därför prioriterat 15 utav riskerna som sedan lagts in under 5 huvudkategorier. Ambitionen är att eliminera eller reducera dessa risker genom att arbeta med dem under kommande mandatperiod. De fem huvudkategorierna, med underrubrik, som kommunen ska arbeta vidare med är: 1. sabotage/social oro: annat 2. systemsammanbrott: el 3. naturrelaterade: översvämning 4. sjukdomar: pandemi/epidemi 5. olyckor: transport: farligt gods Vid arbetet med riskanalysen kom inte händelser som kan föranleda räddningsinsats med som de fyra mest prioriterade områdena utan hittas först på femte plats (transportolycka med farligt gods) och längre ner i prioriteringslistan. Allvarliga olyckor med farligt gods inträffar relativt sällan men kan få omfattande konsekvenser för samhället. Av denna anledning pågår det ständigt ett arbete med att minimera riskerna för olyckor samt att öka räddningstjänstens förmåga att hantera olyckor. Från statistiken för räddningstjänstens uppdrag ser vi att de vanligaste olyckorna är trafikolycka, brand i byggnad och brand ej i byggnad, vilket också är de olyckstyper som räddningstjänsten dimensioneras för. En stor anledning till utryckningar är automatiska brandlarm ej brand där räddningstjänsten och anläggningsägarna kontinuerligt arbetar med att få ned antalet larm. Statistiken redovisas i bilaga 7. För mer information om statistik kan räddningstjänsten kontaktas. 7 (24)
Förebyggande Lagen om skydd mot olyckor innehåller i 1:a kapitlet nationellt mål för skydd av människoliv och egendom enligt utdraget nedan. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Utifrån detta nationella mål upprättar kommunerna sedan verksamhetsmål som delas upp i: Säkerhetsmål - beskriver säkerheten i kommunen. De har fokus på medborgaren och beskriver tillståndet när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. Prestationsmål - beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter samt de resurser som krävs. Kommunövergripande säkerhetsmål När kommunen vet hur skade-, olycks- och riskbilden ser ut och har bestämt hur man vill prioritera, kan säkerhetsmål formuleras. Målen kan anges i termer av att ökad säkerhet (tex minskat antal olyckor, minskade skador, färre döda, färre allvarliga bränder). Detta kan dock vara svårt att följa upp om det inte finns mycket statistik inom området. Ett annat sätt att formulera säkerhetsmål på kan vara att ange hur den enskildes skydd ska öka. Detta kan anges i beteenderelaterade termer eller i tekniska termer (t.ex. öka andelen skyddsprodukter, fler medborgare med viss kompetens). Utöver riskerna som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen kan kommunen ha andra kända risker som inte kommit med eller prioriterats ner. Här presenteras de säkerhetsmål som behandlar trygghet och säkerhet: Ängelholms kommun ska verka för att skapa ett tryggt och säkert samhälle Ängelholms kommun ska verka för att åstadkomma en robust samhällsutveckling och rimlig risksituation i samhället Ängelholms kommun ska ha beredskap att möta krissituationer Ängelholms kommun ska verka för att integrera riskfaktorerna i samhällsplaneringen Ängelholms kommuns vägnät skall vara av sådan standard att antalet olyckor i trafiken är få och att konsekvenserna i händelse av en olycka minimeras Ängelholms kommun ska verka för att stärka enskildas och organisationers förmåga att själva förebygga och begränsa bränder/olyckor och samhällsstörningar. Ängelholms kommun ska verka för att god simkunnighet råder hos medborgarna. Ängelholms kommun ska utföra den myndighetsutövning som åvilar kommunen samt vara sakkunnig till andra myndigheter och ge de som bor, vistas och verkar i kommunen rådgivning. 8 (24)
Kommunövergripande prestationsmål Prestationmålen anger hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Utifrån prestationsmålen skall kommunen ange hur man ordnar och planerar verksamheten som berörs av handlingsprogrammet. Här presenteras de prestationsmål som kommunen ska arbeta med för att uppnå säkerhetsmålen: Översyn av riskalstrande faktorer, t.ex. miljöfarliga verksamheter och trafik Satsning på en framsynt planering av miljö- och riskaspekterna Ängelholms kommun ska erbjuda simundervisning till vuxna som inte kan simma och särskild uppmärksamhet skall riktas mot invandrare. Att samtliga nämnder ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys varje mandatperiod Att samtliga nämnder ska formulera säkerhets- och prestationsmål för sitt ansvarsområde, samt redovisa de ekonomiska konsekvenser de medför varje mandatperiod Att aktivt arbeta med att förebygga anlagda bränder. Prestations- och säkerhetsmål enligt risk- och sårbarhetsanalysen Kommunens säkerhetsgrupp skall under varje mandatperiod revidera gällande risk- och sårbarhetsanalys. De prestations- och säkerhetsmål som tas i risk- och sårbarhetsanalysen ska årligen ses över och prioriteras i samråd med kommunens förvaltningar och nämnder. 9 (24)
Säkerhetsorganisationen i Ängelholms kommun Det samordnande ansvaret för kommunens säkerhetsarbete ansvarar kommunstyrelsen för. Till kommunstyrelsens hjälp finns en skydds- och säkerhetssamordnare som är placerad på Räddningstjänsten. Varje förvaltning och bolag ansvarar sedan för säkerhetsarbetet inom sitt område enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Varje förvaltningschef ska utse minst ett säkerhetsombud och vid de större förvaltningarna även ersättare för ombudet. Säkerhetsombudens arbetsuppgifter kan variera både i tid och omfattning. Varje förvaltning tillser också att erforderlig kompetens och utbildningsnivå finns hos personalen. Skriftlig redogörelse av brandskyddet Syftet med den skriftliga redogörelsen är att tydliggöra den enskildes ansvar och att skapa ett underlag för kommunens tillsyn och planering av tillsynen. Detta åstadkoms genom att den enskilde måste sätta sig in i sitt brandskydd och redovisa det till Räddningstjänsten. Räddningstjänsten kan sedan med underlag av den skriftliga redogörelsen planera sin tillsynsverksamhet och koncentrera sin tillsyn där behovet är störst, d.v.s. där riskerna är större eller där brandskyddet kan antas vara sämre. Den skriftliga redogörelsen är en kortfattad och övergripande redovisning för brandskyddet och kan ses som en sammanfattning av det systematiska brandskyddsarbetet. Frister för inlämnandet Enligt 2 kap 2 förordning om skydd mot olyckor fastställer kommunen frister för när den skriftliga redogörelsen skall lämnas in till Räddningstjänsten. Den skriftliga redogörelsen skall lämnas in vart fjärde år eller då något av väsentlighet är förändrat, exempelvis ändrade ägarförhållanden eller annan verksamhet/verksamhetsutövare. Redogörelsen skickas direkt in i räddningstjänsten system för planering av tillsyn via Internet. Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Kommunen tillämpar tillsyn enligt modell för systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Ambitionen är att bedriva tillsynen på ett likartat sätt inom kommunerna som ingår i Skåne Nordväst. Räddningsnämnden är den kommunala nämnden för tillsyn och hantering av skriftliga redogörelser för brandskyddet. Förteckning över tillsynsobjekt, objekt för skriftliga redogörelser och årlig tillsynsplanering finns hos Räddningstjänsten. Behörighetskravet för att få utföra tillsyn i Ängelholms kommun enligt denna lagstiftning är anställd på Räddningstjänsten som lägst har kurserna tillsyn A och räddningsledare A alternativt brandförman med Förebyggande 1 från Statens räddningsverk. För större och mer komplicerade objekt krävs tillsyn B eller brandingenjörsutbildning. Komplicerade objekt är de objekt som omfattas av skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse över brandskyddet. Tillsyn av särskilt farlig verksamhet Enligt lag om skydd mot olyckor kap 2, 4 kan företag där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, åläggas särskild beredskap med materiel och personal av länsstyrelsen. På dessa företag utförs tillsyn av räddningstjänsten enligt plan. Förteckning av anläggningar som omfattas av tillsynen redovisas i bilaga 4. 10 (24)
Tillstånd brandfarlig vara Tillståndsärenden för brandfarlig vara enligt lag om brandfarliga och explosiva varor hanteras av kommunens byggnadsnämnd. Räddningstjänsten och andra förvaltningar utgör sakkunniga gentemot byggnadsnämnden i tillståndsfrågor. Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Tillsyn av brandfarliga varor, enligt lag om brandfarliga och explosiva varor, utförs av kommunens räddningstjänst. Register över tillsynsobjekt och tillsynsplanering finns hos Räddningstjänsten. Sotning / Rengöring och brandskyddskontroll Kommunen har lagt ut sotningen/brandskyddskontrollen på entreprenad. Entreprenören är behörig enligt kap 3 10 förordning om skydd mot olyckor. Frister för sotning/rengöring och brandskyddskontroll är beslutade av kommunfullmäktige (KF 97, 2004-06-21), bilaga 5. Räddningsnämnden tillåter egen rengöring/sotning efter dispensansökan om det kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Riktlinjer för egen sotning är beslutade av kommunfullmäktige (KF 98, 2004-06-21) bilaga 6. Olycksförloppsutredning Med olycksförloppsutredning avses räddningstjänstens ansvar att i skälig omfattning utreda orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. De mindre olyckorna dokumenteras av ansvarig räddningsledare i ordinarie insatsrapport. Mer omfattande olyckor eller olyckor av särskilt intresse utreds av räddningstjänstens särskilt utbildade utredare, vid behov i samverkan med andra myndigheter och specialister. Erfarenheterna från olycksförloppsutredningarna skall användas för att förbättra såväl det olycksförebyggande arbetet i hela kommunen som framtida räddningsinsatser. Inom ansvarområdet för olycksförloppsutredning ligger även egenkontroll av Räddningstjänstens verksamhet. Utöver beskrivningen ovan genomförs månadsvis kontroll av insatsrapporter och tidskrav enligt handlingsprogram och SOS kvalitetskrav. Livräddningsutrustning I hamnarna, längs Rönneå samt vid kommunala badplatser skall det finnas livräddningsutrustning bestående av minst en frälsarkrans med kastlina, ansvarig för utrustningen och dess underhåll är ägare eller nyttjanderättshavare. Samverkan Samverkan inom det förebyggande området förekommer i olika konstellationer mellan kommunerna i Skåne Nordväst och även inom hela Skåne. Arbetsgrupper för utökad samverkan inom olycksförloppsutredning, tillsyn, mm har bildats inom Skåne nordväst. Inom Skåne finns en arbetsgrupp inom området Skydd och säkerhet. Räddningstjänsten ska genom avtal med Statens Räddningsverk utföra samt redovisa fjorton brandutredningar per år. 11 (24)
Räddningstjänst Denna del av handlingsprogrammet beskriver den utryckande verksamheten på ett övergripande sätt och detaljutformningen beslutas sedan av räddningsnämnden. Ängelholms kommuns riskbild domineras av brand i byggnad, brand ute och trafikolyckor, vilket gör att räddningsstyrkan i första hand är dimensionerad för dessa typer av olyckor. Samtidigt måste styrkan även vara utrustad och övad för alla andra typer av olyckor som kan förekomma i kommunen. Organisationen skall också vid olyckor som kräver mycket personal eller specialutrustning, kunna påbörja en insats tills förstärkning anländer. Likväl som Ängelholms kommun skall kunna ansluta till en påbörjad räddningsinsats på flygplatsen samt kunna ta över och leda den fortsatta insatsen. Då kommunen förväntar sig att angränsande kommuner skall hjälpa Ängelholm vid större insatser måste även Ängelholm vara beredd och utbildad för att kunna hjälpa andra kommuner. Inom kategorin brand ute ryms skogsbränder som lätt kan bli omfattande och där det är naturligt med samverkan över kommungränser för att erhålla såväl tillräckliga resurser som uthållighet. Räddningstjänstens organisation Räddningstjänsten som kommunal förvaltning har räddningsnämnden som politiskt styrande nämnd. Ledamöter och ersättare är samma personer som ingår i kommunstyrelsen. Förvaltningens organisation har under 2004 anpassats till Lag om skydd mot olyckor och de tre uppgifterna förebygga, förbereda/genomföra och uppföljning/åtgärder efter insats. Räddningstjänsterna i Skåne Nordväst har ett omfattande samarbete framförallt på den utryckande sidan men även på många andra områden, exempelvis gemensamma räddningschefer. Genom avtal med Örkelljunga kommun ansvarar Ängelholms räddningstjänst för förebyggande arbete, räddningstjänstplanering, räddningschef, mm i Örkelljunga kommun. Arbetet med utökad samverkan inom andra områden än ren utryckningstjänst är påbörjad och ska ge en effektivare verksamhet. Risker som kan föranleda räddningsinsats Utöver riskerna i den tidigare redovisade risk- och sårbarhetsanalysen finns det statistiskt underlag för vilka risker/olyckor som är vanligast förekommande i Ängelholms kommun och som därför blir en grund för räddningstjänst och förebyggande utbildning. Statistiken redovisas i bilaga 7. För mer information om statistik kan Räddningstjänsten kontaktas. Räddningstjänstens säkerhetsmål Räddningstjänsten svarar för säkerheten i kommunen genom följande säkerhetsmål: att vid bränder och andra olyckor bereda alla som bor, arbetar eller vistas i kommunen professionell hjälp med kvalificerad personal och materiel. att en räddningsinsats i kommunen påbörjas inom godtagbar tid och genomförs på ett effektivt sätt. att aktivt inom Räddningstjänsten arbeta inom de 3 skedena före- under- och efter- insats. att minst 71 % av kommunens invånare skall kunna nås av livräddande styrka inom 9 minuter. att 100 % av kommunens invånare skall kunna nås av livräddande styrka inom 19 minuter. 12 (24)
Räddningstjänstens prestationsmål Räddningstjänstens personal skall vara väl utbildad och övad för förekommande arbetsuppgifter. Senast två år efter anställning skall nyanställd personal, som inte har läst utbildningen Skydd mot olyckor, ha slutfört kursen Räddningsinsats. Ängelholms kommun skall ha en räddningstjänst som självständigt skall kunna klara en normal insats eller två små insatser (exempelvis brand i fristående personbil). Första räddningsstyrka som anländer till en brand skall självständigt kunna utföra rökdykning för livräddning i okomplicerade lokaler (bostäder, enbilsgarage, soprum och andra lokaler med högst 25 meter inträngningsväg och låg brandbelastning). Räddningstjänsten skall vara tränad, övad och utrustad för att i samarbete med övriga organ uppfylla den gyllene timmen* vid trafikolyckor. Räddningstjänsten skall vara tränad, övad och utrustad för att i samarbete med övriga organ på ett säkert sätt utföra losstagning vid trafikolyckor på två fordon samtidigt. Räddningstjänsten skall vara tränad, övad och utrustad för att kunna utföra livräddning vid farligt godsolyckor samt kemdykning i mindre omfattning (en kemdykargrupp). * Gyllene timmen Medicinskt uttryck. Målet är att det ska ta högst en timme från larm tills dess att en patient kommit till adekvat vårdnivå. Detta för att öka patientens chanser till överlevnad och god rehabilitering vid svåra skador. Resurser Följande räddningsstyrkor skall ständigt kunna rycka ut inom de tider som anges nedan: Styrka från Styrka minst Längsta ansp.tid Ängelholm 1 Insatsledare + 90 sek 1 Styrkeledare + 3 Bm 1 Styrkeledare + 4 Bm 6 min Insatsledaren utgör en gemensam resurs för Ängelholms och Örkelljunga kommuner och är stationerad på brandstationen i Ängelholm. Genom avtal med angränsande kommuner kan styrkor om 1+4 för första insats inom delar av kommunen komma från Förslöv, Örkelljunga, Åstorp, Berga (Helsingborg) eller Våxtorp. På motsvarande sätt bistår Ängelholms kommun Helsingborgs kommun i Utvälinge Rögleområdet med första insats. Vid omfattande insatser kan samtliga räddningsstyrkor inom samverkansregionen (Skåne Nordväst) disponeras efter beslut av vakthavande brandingenjör eller räddningschef i beredskap. Utöver ovanstående räddningsstyrkor i jour och beredskap finns det räddningsvärn organiserade i kommunen. Dess närmare organisation avseende antal, placering och bemanning bestämmes av räddningsnämnden. Ett räddningsvärn har ingen jour eller beredskap och får inte arbeta självständigt vid en räddningsinsats utan kan enbart förbereda och inleda insatsen tills en räddningsstyrka med heleller deltidspersonal kommer till olycksplatsen. Därefter fortsätter räddningsvärnet med att fullgöra av räddningsledaren tilldelade arbetsuppgifter. 13 (24)
Högre befäl Genom avtal med kommunerna i Skåne Nordväst finns en brandingenjör i beredskap (Vakthavande brandingenjör, VBI) samt en Räddningschef i beredskap RCB (båda med brandingenjörs kompetens). Dessa har ett övergripande ansvarar för ledning och samordning av den operativa räddningstjänsten inom Ängelholms, Båstads, Örkelljunga, Klippans, Åstorps, Höganäs, Helsingborgs, Bjuvs, Landskronas och Svalövs kommuner. Samt är även delegerade att utföra akuta tillsyner (när ordinarie tillsynsförrättare inte kan inväntas) i samtliga kommuner. RCB är dessutom delegerad att vid omfattande räddningsinsatser flytta styrkor, besluta om ändringar i beredskap och prioritering av larm. Under sommarhalvåret ansvarar RCB för beslut om när det skall vara eldningsförbud. Kompetens För räddningstjänstens ledning ska det finnas räddningschef och en eller flera bitr. räddningschefer med lägst brandingenjörsutbildning samt insatsledare med lägst utbildningen räddningsledning B. Förmåga Räddningstjänsten skall ha personal, utrustning och vara övad för att kunna utföra alla typer av räddningsuppdrag som utgör kommunal räddningstjänst samt samverka med berörda myndigheter vid statlig räddningstjänst. Förmågan innebär inte att alla olyckstyper och olycksstorlekar skall klaras med enbart kommunens resurser utan vissa måste lösas genom samverkan med angränsande kommuner och eventuellt andra organisationer. Vid såväl övningar som räddningsinsatser har det visat sig att samverkan mellan kommuner kan fungera bättre varför utbildning och övning i samverkan behöver prioriteras. Detta avser såväl samverkan med andra räddningstjänster som med flygplatsräddningstjänsten, sjukvården och polisen. Kommunens räddningsstyrka består av hel- och deltidspersonal som kan arbeta självständigt med två mindre insatser eller tillsammans med en större. Styrkan skall bland annat ha förmågan att självständigt utföra något av nedanstående uppdrag: Livräddning eller släckning med rökdykare invändigt och höjdfordon utvändigt vid en bostadsbrand. Insats med rökdykare i hög riskmiljö och med krav på skyddsgrupp, utvändig släckning kan inte ske samtidigt. Släckning av spillbrand (max 300m 2 ) vid tankbils-/tankvagnsolycka med s k polära vätskor (en polär vätska är blandbar med vatten och därmed svårare att släcka än exempelvis bensin eller diesel som inte är blandbart med vatten). Losstagning av fastklämda vid exempelvis trafikolyckor. Räddningsinsatser i kustnära vatten Oljebekämpning. Övrig räddningstjänst, exempelvis djurlivräddning, ras, skred, stormskada, översvämning, elolycka mm. Heltidspersonal är därutöver utbildad för att kunna utföra sjukvårdslarm och IVPA (I Väntan På Ambulans). Dessa uppdrag är inte räddningstjänst utan akutsjukvård under delegation från Region Skåne. 14 (24)
Kommunens räddningsvärn är utbildade för huvudsakligen nedanstående arbetsuppgifter och förmågan att lösa uppgiften är delvis beroende på hur många som kommer vid larmet: Förbereda och bistå hel- och deltidsstyrkorna med vattenförsörjning Kunna deltaga vid utvändig släckinsats (dock skall all vistelse i brandrök undvikas) Kunna deltaga vid djurlivräddningsinsats Kunna deltaga vid större gräs, halm eller skogsbrand Kunna deltaga vid svåra samhällsstörningar Kunna deltaga vid eftersläckning Kunna deltaga vid oljesanering Avspärrning Med hänsyn till lokala förhållanden i de olika geografiska räddningsområdena så kan viss specialutbildning genomföras på specifikt räddningsvärn. Räddningsstyrkans uthållighet är begränsad och vid behov av insatser som pågår över längre tid uppnås uthålligheten genom samverkan med angränsande kommuner. Begränsningar i uthålligheten kan gälla såväl personal som materiel. I sammanhanget måste noteras att det inom räddningsvärnen saknas befäl och att dessa alltid arbetar under ledning av hel- eller deltidsbefäl. För en närmare beskrivning av exempel på räddningstjänstens förmåga vid olika olyckstyper och behov av förstärkning genom samverkan se bilaga 8. Räddningstjänstens förmåga att leda större insatser samt samverkan med andra myndigheter ska stärkas genom övning och utbildning samt anslutning till radio systemet Rakel (Radio kommunikation för effektiv ledning). Enligt beslut i kommunstyrelsen ska Ängelholms kommun ansluta sig till Rakel systemet med räddningstjänsten som första förvaltning. Samverkan Samverkan i räddningstjänst sker med grannkommunerna genom avtal där närmsta räddningsstyrka alltid larmas oberoende av var kommungränsen går. Samverkan sker även med gemensamma befälsresurser. Samverkan bedrivs i första hand inom det så kallade Skåne Nordväst området, omfattande kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Samverkan sker genom avtal med Region Skåne, Kamber för akutsjukvård när ambulans inte kan vara framme inom rimlig tid. Avtalet innebär att räddningstjänsten utför akutsjukvård och erhåller utbildning och delegation från Region Skåne. Övningsverksamhet Räddningstjänstens personal skall kontinuerligt övas och vidareutbildas så att kommuninvånarna kan erbjudas en kvalificerad hjälp vid räddningsinsatser. För detta skall det årligen upprättas ett övningsprogram för räddningskårens personal. Programmet skall omfatta minst 12 månader och ange antal övningstimmar för respektive befattning. Programmet skall ange: - Vilka personalkategorier som skall deltaga i respektive övning / utbildning. - Övningarnas omfattning i tid samt - Övningarnas mål. Arbetsuppgifterna redovisade i bilaga 8 ger en anvisning om vad övnings- och utbildningsverksamheten måste innehålla. 15 (24)
Vattenreservoarer och brandposter Brandpostnätet i Ängelholms kommun skall vara utfört enligt Svenskt vattens publikation P76 Vatten till brandsläckning. Tekniska kontoret skall ansvara för upprättande av brandpostkartor samt för att uppgifterna hålls aktuella, dessa uppgifter skall även finnas tillgängliga för räddningstjänsten. Prioriterade brandposterna (för vattentransporter) skall vara särskilt utmärkta. Tekniska kontoret ansvarar också för underhållet av brandposter på vattenledningsnätet. Brandposternas placering skall bestämmas i samråd med räddningschefen. Räddningschefen skall alltid underrättas när vattenledning till brandpost avstängs resp åter öppnas. För säkerställande av vattenförsörjning för brandposter skall vattenverken vara försedda med reservkraftaggregat. Härutöver kan inom kommundelar där brandpostnät inte finns, inte uppfyller gällande krav eller inte kommer att anläggas, efter räddningsnämndens prövning och beslut anläggas branddammar eller andra särskilt iordningställda uppställningsplatser för motorsprutor. Tekniska kontoret skall svara för anläggande och underhåll av ovan nämnda anläggningar, vilka skall finnas angivna i separat plan. Räddningstjänsten skall disponera tankbilar för brandsläckning på landsbygden och i tätorter utan brandpostnät. Alarmering, Varning, Information Alarmering Alarmering av räddningstjänsten genomföres genom avtal av SOS-AB. Alarmering kan ske med två av varandra oberoende sambandsvägar genom telefonnätet och radionät. Särskild plan för allmänhetens alarmering vid teleavbrott finns, se bilaga 9. Varning Varning av allmänheten kan utföras med hjälp av tyfoner och VMA-signalen Viktigt meddelande till allmänheten. Signalen kan aktiveras av SOS-AB och på brandstationen. 7 sek 14 sek 7 sek 14 sek 7 sek 14 sek 7 sek Signalen består av 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus mellan, under minst två minuter. När faran är över startas signalen FARAN ÖVER, en 30 40 sekunder lång signal. Signalen testas fyra gånger per år. Detta sker första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. I samband med dessa prov ges information i radio. Vid övriga tidpunkter skall man vid signalen: * Gå in, * Lyssna på radio, * Stänga dörrar fönster och ventilation. Information delges kommuninnevånarna bla genom tidningen Vi i Ängelholm. Innehållet skall spegla kommunens riskbild och den enskildes möjligheter att förebygga och begränsa dessa risker. 16 (24)
Information till allmänheten om hur Räddningstjänsten bedriver sin varnings- och informationsverksamhet ges även i samband med externa utbildningar, studiebesök och vid olika större arrangemang som ordnas i kommunen. Vid vissa av dessa tillfällen beskrivs också ingående signalen "VIKTIGT MEDDELANDE" och tillhörande varningsrutiner. Fördjupad information om varningssystemet ges också i lokalradion, i samband med signalens provande. Varningsmeddelande kan bland annat begäras av räddningschef/räddningsledare, statlig räddningsledare, polismyndighet och SOS alarm vid blockering av 112. Informationsmeddelande kan bland annat begäras av statliga myndigheter, statliga affärsverk kommuner, landsting och koncessionshavare (el och tele). Beslut under och efter räddningsinsats Beslut om ingrepp i annans rätt, tjänsteplikt samt när räddningstjänsten avslutas skall sedan 2004-01-01dokumenteras skriftligt av Räddningstjänsten. Räddningstjänstens rutiner för denna dokumentation är: Avslutande av räddningstjänst meddelas omgående SOS centralen för införande i larmprotokoll och därefter införande i Räddningstjänstens insatsrapport. Ingrepp i annans rätt och tjänsteplikt dokumenteras på enklaste sätt ute på olycksplatsen för att sedan föras in i Räddningstjänstens insatsrapport. Räddningsledaren ansvarar för att erforderliga uppgifter inhämtas samt att dessa blir införda. Efter en räddningsinsats ansvarar räddningsledaren för att orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts undersöks i skälig omfattning. Detta arbete kan utföras av räddningsledaren själv eller av utbildad utredare. Hamnar och deras gränser i vattnet Inom kommunen finns hamnar i Magnarp, Vejbystrand och Skälderviken. Hamnarna avgränsas mot så kallat statligt vatten i räddningstjänsthänseende av en tänkt linje mellan pirarmarnas yttersta del. Höjd Beredskap I nuvarande säkerhetspolitiska läge sker enbart översiktlig planering för verksamheten under höjd beredskap. Planeringen kommer att kompletteras och fördjupas efter riksdagsbeslut om återtagning. Räddningstjänsten skall vid höjd beredskap ha en omedelbar förmåga att kunna genomföra räddningsinsats vid en skadeplats och som ger två typskador. 17 (24)
Krisledningsplan Inledning Denna krisledningsplan, är avsedd att tillämpas när kommunen måste övergå i en anpassad organisation vid extraordinära händelser. I olika sammanhang nämns också svåra påfrestningar vilket är händelser som ger större konsekvenser för Sverige som land än en extraordinär händelse Vid en svår påfrestning kommer kommunen att arbeta efter samma anpassade organisation som finns vid en extraordinär händelse. Genomgående i denna plan användes benämningen extraordinär händelse, oberoende av en händelses omfattning. Planen är också avsedd att, i begränsad omfattning och i tillämpliga delar, kunna användas då kommunens samverkande resurser behöver utnyttjas, t ex vid svåra och långvariga snöoväder, långvariga elavbrott, omfattande olyckor med farligt gods etc. Kommunens krisledningsplan består av en generell ledningsplan och avses inte att förses med specialplaner för olika händelser då händelser tenderar att hända mellan specialplanerna. Dock finns det en särskild informationsplan framtagen då information är en stor och viktig bit vid all krisledning. Ledningsplanen kompletteras med telefonlistor, checklistor och instruktioner som inte är med i denna handling. Övergripande mål för den kommunala beredskapen vid extraordinära händelser Kommunen skall aktivt verka för trygghet och säkerhet. Kommunen skall verka för att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls. Kommunens krisledningsorganisation skall ha förmågan att utifrån rådande risker kunna utöva ledning och samordning i kommunen med uthållighet över tiden. Kommunen skall ha en väl anpassad förmåga till effektiv information åt kommunens invånare. Kommunen skall verka för enhetliga beredskapsförberedelser. Dessa ska genomsyras av säkerhetstänkande i såväl fred som vid höjd beredskap. 18 (24)
Krisledningsorganisationens uppgifter Krisledningsorganisationen skall se till att nedanstående punkter fungerar tillfredställande: Tolka kommunens roll. Företräda kommunen och presentera en samlad bild av läget. Besluta om förändringar i servicenivåer och uppgifter. Besluta om omfördelning av kommunens resurser. Ange inriktning, bedöma behovet av och verka för samordning eller prioritering av samhällsviktig verksamhet inom kommunens ansvar och geografiska område. Beslut som berör enskilda och grupper av människor. Ta ställning i frågor som påkallas av en angränsande kommun eller av Länsstyrelsen i Skåne län (resp. Hallands län om det påverkar kommunen). Begära bistånd från annan kommun, myndighet eller organisation samt besluta om bistånd till annan kommun. Prioritera och samordnar begränsade resurser Samordna ledningen av kommunens verksamhet Samordna informationen Samverka med externa intressenter i mån av krav och behov Vid extraordinära händelser i Ängelholms kommun, som inte faller under ansvaret enligt lag om skydd mot olyckor, kan beslutsbefogenheter och ansvaret för åtgärder och ledning tas över av krisledningsnämnden i enlighet med av kommunfullmäktige fastställt reglemente. Kommunens krisledningsorganisation skall snabbt anpassa verksamheten efter lägets växlingar, så att arbetet kan bedrivas effektivt och organiseras så att god uthållighet över tiden åstadkommes. Organisation Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott är ledamöter i Krisledningsnämnden för Ängelholms kommun. Det är ordföranden, eller vid dennes förhinder vice ordföranden, som bedömer när en händelse är extraordinär och nämnden ska träda i funktion. Vid en händelse kan Krisledningsnämnden överta verksamhetsansvar och beslutsbefogenheter från andra nämnder. Nämndernas ordinarie verksamhetsansvar och beslutsbefogenheter bör behållas i det längsta. Krisledningsnämndens verksamhet är reglerad i Reglemente för Ängelholms krisledningsnämnd (KFS 522) Vid händelser där krisledningsnämnden inte är i funktion och det ändå behövs en samordning av förvaltningarnas verksamhet är stabschefen ansvarig för denna samordning och är beslutande chef när det gäller inriktningen på kommunens verksamhet. Krisledningsnämnden har till sitt förfogande en stab med uppgift att dels bereda ärenden och förslag för nämndens ställningstagande, dels tillse att nämndens beslut och intentioner verkställs. 19 (24)
Krisledningsorganisation Krisledningsorganisationen bygger på kommunens ordinarie organisation som går över i en tydligare linjeorganisation vid händelser som kan innebära alvarliga störningar i samhället. Se bild nedan. Ängelholms kommun Krisledningsorganisation Kommunfullmäktige Krisledningsnämnd Stab Räddningstjänsten Socialförvaltningen Tekniska kontoret Barn och utbildningsförvaltningen Miljökontoret Personalkontoret Ekonomikontoret Stadsarkitektkontoret Kulturförvaltningen Krisledningsnämndens stab Krisledningsnämndens stab består av förvaltningschefer med ersättare samt några specialfunktioner som förbereder och föredrar ärenden för krisledningsnämnden samt ansvarar för att av krisledningsnämnden fattade beslut verkställs. 20 (24)