Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 2. Mätplatser och mätningar... 4 2.1 Mätstation HBG norr... 5 2.2 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan... 6 3. Vädret under perioden... 7 4. Mätresultat... 8 4.1 Mätresultatet för kvävedioxid... 8 4.2 Mätresultatet för svaveldioxid... 9 4.3 Mätresultatet för ozon... 9 4.4 Mätresultatet för bensen... 9 4.5 Mätresultat för partiklar PM10... 10 5 Kommentarer och jämförelser av mätresultatet... 10 5.1 Kvävedioxid... 10 5.2 Svaveldioxid, ozon och bensen... 11 5.3 PM 10 (partiklar)... 11 Bilaga 1. Urklipp från hemsidan Vårluft... 13 Bilaga 2. Tidseriediagram med dygnsvärde för kvävedioxid för Södra Stenbocksgatan.... 14 Bilaga 3. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar... 15 Omslagsfoto: Norra Hamnen i Helsingborg, bildbanken Kärnan 2

Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från miljönämndens kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Helsingborg. Rapporten innefattar resultatet av mätningar av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), ozon (O 3 ), bensen och partiklar (PM10), för perioden 1 januari 30 juni 2011. I jämförelse med samma period förra året har halten kvävedioxid varit högre detta år. I gatunivå på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan blev timmedelvärde för perioden 31,1 respektive 28, 3 µg/m 3. För samma period förra året var dessa värden 22,3 respektive 22,9 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid anger att normens dygnsmedelvärde, på 60 µg/m 3, får överskridas under 7 dygn per kalender år. Mellan den 1 januari 30 juni har detta skett vid 4 tillfällen (dygn) på Drottninggatan och 3 tillfällen på Södra Stenbocksgatan. Under samma period förra året överskreds normen under 1 tillfälle på båda platserna. Miljökvalitetsnormens timvärde (90 µg/m 3 ) har överskridits under 63 respektive 48 timmar mot normens tillåtna 175 timmar. Halten svaveldioxid har legat på en låg nivå, med ett medelvärde på 2,3 µg/m 3. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under mätperioden. Enligt miljökvalitetsnormen för ozon ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3, räknat som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Under mätperioden har detta inträffat vid 3 tillfällen (dygn). Medelvärdet för mätperioden blev 61,1 µg/m 3. Bensen får enligt miljökvalitetsnormen inte förekomma i utomhusluft med mer än 5 µg/m 3 under ett kalenderår (årsmedelvärde). För mätperioden blev medelvärdet 2,1 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen för PM10 anger att normens dygnsvärde på 50 µg/m 3 får överskridas vid 35 tillfällen (dygn) per kalenderår. Mellan den 1 januari 30 juni har detta inträffat vid 4 tillfällen. Medelvärdet för mätperioden blev 20,5 µg/m 3. Vindriktningen under mätperioden har i huvudsak varit sydvästlig med en medelvindhastighet på ca 4 m/s. Under året har ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Helsingborgs dagblad etablerats. Detta i syfte att öka och förbättra informationen om luften i Helsingborg. Informationen förmedlas på hemsidan http://hd.se/helsingborg/varluft/. Det har genomförts tekniska kompletteringar på mätstationerna under våren. Bland annat har s.k. webbtransfers anslutits till mätstationerna. Dessa enheter fungerar både som lagringsplats för data och som kommunikationsenheter, som är trådlöst uppkopplade till internet. Enheterna ger också en bredare och effektivare möjlighet att förmedla och presentera mätdata till olika intressenter. 3

1. Inledning I följande rapport redovisas resultatet från mätningar av luftföroreningar för perioden 1 januari till den 30 juni 2011. Redovisad mätdata har genomgått en första kvalitetsgranskning. Mätdata kan dock förändras i samband med sammanställning och kvalitetsgranskning av mätdata för hela året 2011. Under året har ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Helsingborgs Dagblad etablerats. Detta i syfte att öka och förbättra informationen om luften i Helsingborg. Informationen förmedlas på hemsidan http://hd.se/helsingborg/varluft/. På hemsidan kan man bl.a. läsa om vilka åtgärder som Helsingborgs stad utfört för att förbättra luftkvaliteten, men också tips på vad man som kommuninvånare kan bidra med. Där kan man också via en enkel visning få information om hur luftkvaliteten är just nu, utifrån uppmätta halter av kvävedioxid, se bilaga 1. Hemsidan i kombination med Helsingborgs stads hemsida 1 och Luften i Skånes hemsida 2 möjliggör att allmänheten, på ett lättillgängligt sätt, får tillgång till både en bred och djup information om såväl luftkvalitet och mätningar som åtgärder. Tekniska kompletteringar har gjorts på mätstationerna under våren. Bland annat har s.k. webbtransfers, anslutits till mätstationerna. Dessa enheter fungerar både som lagringsplats för data och som kommunikationsenheter, som är trådlöst uppkopplade till internet. Enheterna ger också en bredare och effektivare möjlighet att förmedla och presentera mätdata till olika intressenter. Även en uppgradering av mätutrustningen för partikelmätningar (PM10) har utförts. En enhet för mätning av PM10 med högre tidsupplösning har installerats. Under året är det planerat att mätdata på timbasis ska kunna presenteras i kombination med de dygnsdata som visas idag. 2. Mätplatser och mätningar I nedanstående tabell 1 redovisas vilka föroreningar som mäts på de olika mätstationerna. Tabell 1 Mätstationer HBG norr Södra Stenbocksgatan Förorening Gatunivå Taknivå Gatunivå Kvävemonooxid (NO) X Kvävedioxid (NO 2 ) X X X Svaveldioxid (SO 2 ) Marknära ozon (O 3 ) Bensen Toluen Partiklar (PM10) X X X X X 1 http://www.helsingborg.se/medborgare/bo-bygga-och-miljo/luftkvalitet/ 2 http://www.dagensluft.se/ 4

2.1 Mätstation HBG norr Den norra mätstationen är placerad nära den trafikerade Järnvägsgatan/Drottninggatan, i ett centralt läge där många människor vistas. Mätningar sker både i takhöjd och i sluten gaturumsmiljö. Drottninggatan och Järnvägsgatan har en hård trafikbelastning med ca 20 200 fordon per vardagsdygn (november 2010). Mätsträcka 4 (se figur 1 nedan) går i takhöjd ca 25 m över gatan mellan Järnvägsgatan 35 och Drottninggatan 7 och är 765 m lång. Mätsträckan har varit i drift sedan början av 1990-talet. På taket av Drottninggatan 7 finns också en komplett väderstation, som bland annat registrerar temperatur, vindriktning, vindstyrka och solinstrålning. Figur 1 nedan presenterar mätsträcka 4, som sträcker sig från Järnvägsgatan till Drottninggatan. Figur 1. Mätsträcka 4 placering, station norr taknivå. Mätsträcka 6 är placerad i gaturummet (se figur 2 nedan) på Drottninggatans västra sida ca 3,5 m ovan mark intill husvägg, och ca 7 m från vägkant. Mätsträckan är 116 m lång. Gaturummet är relativt brett och med varierande hushöjder. Mätsträckan har varit i drift sedan 2003. I direkt anslutning till denna mätstäcka är partikelmätaren för mätning av PM10 placerad. Luftintaget är på ca 3 m höjd. Mätplatsen för partikelmätning (PM10) blev klar i februari 2010. Tidigare år har den varit placerad intill Malmöleden i höjd med Furutorpsgatan. Figur 2 presenterar mätsträcka 6 och PM 10-mätarens placering, som finns i gaturummet på Drottninggatan. 5

Figur 2. Mätsträcka 6 och partikelmätarens placering, station norr gatunivå. 2.2 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Mätstationen M1 på Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan (se figur 3 nedan) är en mobil mätcontainer. Mätsträckan är 87 m lång och är placerad 3 m ovan mark intill husväggen. Södra Stenbocksgatan är en relativt hårt trafikerad gata, ca 17 000 fordon per vardagsdygn (november 2010). Gatan har ett smalare och mer slutet gaturum än Drottninggatan. Mätstationen togs i drift den 19 april 2010. Figur 3 presenterar mätsträcka 1 som sträcker sig längs Södra Stenbocksgatan. Figur 3. Mätsträcka 1 placering, station M1 Södra Stenbocksgatan, gatunivå. 6

3. Vädret under perioden Vindriktningen har i huvudsak varit sydvästlig, vilket är den mest förekommande vindriktningen i Helsingborg. Förra året var vindriktningen dock i huvudsak nordvästlig. Medelvindhastigheten (timmedelvärde) för perioden är 4 m/s. I figur 4 nedan presenteras en procentuell fördelning av vindriktningen i olika sektorer (t.ex. 0-45 grader är nord, nordostlig riktning, 180-225 grader syd, sydvästlig riktning) och medelvindhastigheten i dessa sektorer. Figur 4. Diagrammet visar Fördelning av vindriktning och vindhastighet. 25 Fördelning av vindriktning och vindhastighet %-andel i vindsektor Medelvindshastighet 21,3 20 17,7 15,7 m/s, % 15 13,9 13 12,2 10 5 2,8 4,2 3,9 3,8 3,4 3,8 4,7 4,1 3,4 3,3 0 0-45 45-90 90-135 135-180 180-225 225-270 270-315 315-360 Grader I jämförelse med förra året har dygnsmedeltemperaturen varit några grader högre under januari mars i år. Under några dygn i april och maj har skillnaden i min- och maxtemperaturen varit ganska stor. Datumen stämmer väl med tillfällena då överskridande av dygnsnormen för kvävedioxid har inträffat. Figur 5 nedan presenterar dygns-, medel-, min- och maxtemperaturen för perioden. Figur 5. Diagrammet visar Dygns- medel-, min- och maxtemperatur. Dygnsmedeltemperatur 1 januari - 30 juni 2011 30 MIN MEDEL MAX 25 20 15 10 0 C 5 0 01-jan 21-jan 10-feb 02-mar 22-mar 11-apr 01-maj 21-maj 10-jun 30-jun -5-10 7-15

4. Mätresultat I följande avsnitt och i nedanstående tabeller 1-6 redovisas uppmätta halter av kontrollerade luftföroreningar samt gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Uppmätta halter av kvävemonoxid och toluen redovisas inte. Dessa luftföroreningar mäts enbart i utrednings- och bedömningssyfte. Redovisad mätdata har genomgått en första kvalitetsgranskning. Mätdata kan dock förändras i samband med sammanställning och granskning av mätdata för året 2011. 4.1 Mätresultatet för kvävedioxid Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (60 µg/m 3 ) har överskridits under 4 dygn i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 3 dygn i gaturummet på mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan. På mätsträcka 4 (taknivå Drottninggatan/Järnvägsgatan) har normens dygnsmedelvärde överskridits under 1 dygn. Enligt normen tillåts 7 överskridanden under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormens timmedelvärde (90 µg/m 3 ) har överskridits på samtliga mätsträckor. I gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan, överskreds värdet under 63 timmar, och i gaturummet på mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan, under 48 timmar. I taknivå på sträcka 4 överskreds normens timmedelvärde under 22 timmar. Enligt normen tillåts 175 överskridanden (timmar) under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormens medelvärde för ett kalenderår (årsmedelvärde), har inte överskridits under mätperioden. Enligt normen får kvävedioxid inte förekomma i utomhusluft, mer än 40 µg/m 3 i genomsnitt, under ett kalenderår. Medelvärdet för mätperioden blev 31,1 µg/m 3 i gaturummet på mätsträcka 6. I gaturummet på Södra Stenbocksgatan var medelvärdet 28,3 µg/m 3 och i taknivå på Drottninggatan/Järnvägsgatan 24,5 µg/m 3. Tabell 2: Mätresultat kvävedioxid Förorening Kvävedioxid (NO 2 ) Mätplats HBG norr S. Stenbocksgatan Mätsträcka Sträcka 6 Sträcka 4 Sträcka 1 Enhet MKN Medelvärde för mätperioden µg/m 3 31,1 24,5 28,3 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 135,8 129,3 145,1 98-percentil timvärde µg/m 3 85,8 69,2 78,6 Tillfällen över MKN:s timvärde (90 µg/m 3 ) antal 63 22 48 175 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 96,3 81,5 81,8 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 60,9 47,5 59,3 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal 4 1 3 7 8

4.2 Mätresultatet för svaveldioxid Halten svaveldioxid har legat på en låg nivå, med ett medelvärde på 2,3 µg/m 3 för mätperioden. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under mätperioden. Tabell 3: Mätresultat svaveldioxid Förorening Svaveldioxid (SO 2 ) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet MKN Medelvärde för mätperioden µg/m 3 2,3 Högsta timmedelvärde µg/m 3 38,3 98-percentil timvärde µg/m 3 9,7 Tillfällen över MKN:s timvärde (200 µg/m 3 ) antal 0 175 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 10,9 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 7,5 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (100 µg/m 3 ) antal 0 7 4.3 Mätresultatet för ozon Enligt miljökvalitetsnormen för ozon ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3, räknat som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Under mätperioden har detta inträffat vid 3 tillfällen (dygn). Medelvärdet för mätperioden blev 61,1 µg/m 3. Tabell 4: Mätresultat ozon Förorening Ozon (O 3 ) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet Medelvärde för mätperioden µg/m 3 61,1 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 124,4 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (120µg/m 3 ) antal 3 MKN 4.4 Mätresultatet för bensen Enligt miljökvalitetsnormen för bensen får bensenhalten i utomhusluft inte överkskrida 5 µg/m 3 under ett kalender år (årsmedelvärde). För mätperioden blev medelvärdet 2,1 µg/m 3. Tabell 5: Mätresultat bensen Förorening Bensen Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet MKN Medelvärde för mätperioden µg/m 3 2,1 5 Högsta timmedelvärde µg/m 3 8,8 98-percentil timvärde µg/m 3 3,9 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 7,7 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 3,2 9

4.5 Mätresultat för partiklar PM10 Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m 3 ) har överskridits under 4 dygn och medelvärdet för mätperioden blev 20,5 µg/m 3. Normen tillåter 35 dygns överskridanden under ett kalenderår och årsmedelvärdet för PM10 får inte vara mer än 40 µg/m 3. Tabell 6: Mätresultat PM10 (partiklar) Förorening Mätplats Drottninggatan PM10 HBG norr Enhet MKN Medelvärde för mätperioden µg/m 3 20,5 40 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 64,3 90- percentil dygnsvärde µg/m 3 34,3 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (50µg/m 3 ) antal 4 35 5 Kommentarer och jämförelser av mätresultatet 5.1 Kvävedioxid Mätresultatet för perioden 1 januari till 30 juni 2011 är högre än för samma period 2010. I gatunivå på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan blev timmedelvärde för perioden 31,1 respektive 28, 3 µg/m 3. För samma period förra året var dessa värden 22,3 respektive 22,9 µg/m 3. Uppmätta värden för kvävedioxid 2010 var dock ovanligt låga. Antalet överskridanden av normens dygnsmedelvärde blev också fler än under samma period förra året. På Drottninggatan inträffade det vid 4 tillfällen (dygn) och på Södra Stenbocksgatan vid 3 tillfällen. Vid samma period förra året inträffade överskridanden vid 1 tillfälle på båda mätplatserna. Datum för de dygn som dygnsnormen överskreds var den 20 och 21 april samt den 6 och 10 maj, se diagram i bilaga 2. Under denna period (slutet av mars till mitten av maj) är det inte ovanligt att de meteorologiska förhållandena är gynnsamma för att överskridande kan ske. Likaså ökar halten ozon under denna period. Detta sker då soltimmarna i Europa ökar, vilket innebär att högre halter ozon transporteras upp till våra breddgrader. God tillgång till marknära ozon över trafikerade områden, innebär att kväveoxid (NO) som finns i avgaserna lättare oxideras till kvävedioxid (NO 2 ). I figur 6 nedan presenteras ett diagram som visar medelvärdet och antal överskridanden av dygnsnormen för mätstäcka 6 HBG norr mellan perioden 1 januari 30 juni för åren 2007-2011. Den nedåtgående trenden för åren 2008-2010 har brutits under 2011. 10

Figur 6. Diagrammet visar Historik medelvärde och antal dygnsöverskridande. Medelvärde och antal överskridande av MKN dygnsvärde i gatunivå på Drottninggatan för månaderna jan - juni och år 2007-2011 40 Medelvärde Antal tillfällen över MKN: dygnsvärde 35 34,5 30 25 25,1 27,9 22,9 31,1 µg/m 3, antal 20 15 10 5 0 11 7 6 4 1 2007 2008 2009 2010 2011 5.2 Svaveldioxid, ozon och bensen Mätresultatet för svaveldioxid, ozon och bensen är på samma nivå som tidigare års resultat. Några speciella händelser har inte inträffat. 5.3 PM 10 (partiklar) Mätvärden för PM10 är också på samma nivå som tidigare år, undantaget år 2009, se diagram 7. Mätstationen för PM 10 flyttades år 2010 till Drottninggatan, mätplats HBG norr. Mätplatsen ligger närmare körbanan och det är ett mer slutet gaturum än tidigare mätplats. Med anledning av dessa skillnader på mätplatsen är det inte osannolikt att mätvärden skulle kunna bli högre. Detta har dock inte hänt i den utsträckning som förväntades, framför allt när det gäller antalet överskridanden av dygnsnormen. En faktor som har stor betydelse på om halten PM10 blir hög, är om bilarna är utrustade med dubbdäck. De räkningar som miljöförvaltningen har utfört på dubbdäcksandelen av trafiken i Helsingborg, visar på att användningen av dubbdäck har sjunkit. År 2009 utfördes en kontroll i februari månad, som visade att ca 28 % av personbilarna hade dubbäck. I februari 2011 gjordes ytterligare en kontroll som visade att andelen sjunkit till 22 %. 11

Figur 7. Diagram Historik medelvärde för PM10 och antal överskridande av dygnsnorm. Medelvärde för PM10 årsvis för perioden 1 januari - 30 juni och antal överskridande av dygnsnorm 25 Medelvärde Antal överskridande av dygnsnorm 20 15 µg/m 3, antal 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 12

Bilaga 1. Urklipp från hemsidan Vårluft 13

Bilaga 2. Tidseriediagram med dygnsvärde för kvävedioxid för Södra Stenbocksgatan I diagrammet är värdet för dygnsnormen (60 µg/m 3 ) inlagt. µg/m 3 120 Tidserie dygnsmedelvärde kvävedioxid Drottninggatan och S.Stenbocksgatan Drottninggatan S.Stenbocksgatan MKN värde för dygnsnorm 100 Höga 80 60 Ganska höga 40 Måttliga 20 Låga 0 01-jan 21-jan 10-feb 02-mar 22-mar 11-apr 01-maj 21-maj 10-jun 30-jun 14

Bilaga 3. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kvävedioxid (NO 2 ) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar/förvärrar allergi, astma och huvudvärk. Kan förvärra hjärtsjukdomar. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning av mark och vatten samt indirekta skador genom bildning av ozon. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Främst bilavgaser. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökad risk för bronkit och andra luftvägssjukdomar. Troligen liten effekt på hälsan i Sverige. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Uppvärmning, energiproduktion och utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar eller förvärrar astma, andra lungsjukdomar samt hjärtoch kärlsjukdomar. Bedöms bidra till fler än 1 000 dödsfall per år i Sverige. Skördeförluster och troligen skador på träd och andra växter. Nedbrytning av material, som papper, plast, gummi och textilier. Utgör en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Partiklar (PM 10 ) Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Bedöms bidra till hundratals dödsfall årligen i Sverige. Förvärrar och orsakar förmodligen sjukdomar även hos djur. Partiklar kan innehålla metallföreningar som kan påskynda korrosion av metaller. Främst vägtrafik. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner; uppvärmning och energiproduktion. Naturliga källor är damm och havssalt. Lättflyktiga organiska ämnen, t.ex. bensen Bidrar till cancer, bland annat leukemi. Kan förvärra nervsjukdomar och allergi samt ge genetiska missbildningar hos foster. Bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. Cancer och andra sjukdomar hos växter och djur samt indirekta skador genom att VOC orsakar bildning av ozon. Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Källa: Luftkvalitet i tätorter 2005, IVL rapport B 1553. 15