VÄLKOMMEN!
SNÖSKOTER FÖRR OCH NU 1960 2014 ENGAGEMANG UTVECKLING MILJÖ TURISM EKONOMI TRENDER FRAMTID
Lars Gunnar Lundvall Jokkmokk Snöskoteråkare sedan 1968 Har varit: Ordförande i Jokkmokks skoterförening Ordförande i SNOFED Ordförande i IASA Styrelsemedlem i Fjällsäkerhetsrådet Nuvarande Uppdrag: Ordförande i Jokkmokks fjällsäkerhetskommitté
Member of IASA International Association of Snowmobile Administrators
SNOFED Sveriges största organisation för touring Startade som en ideell förening 1978 Representerar i sig över 50.000 skoteråkare Bevakar snöskoteråkarnas intressen
SNOFED är en aktiv part & samarbetar med bl.a.
Vad har hänt sedan 60-talet?
1960-tal: Snöskotrarna finns med tvåtaktsmotor, fyrtaktsmotor- eller wankelmotor. Tvåtaktsmotorn blir standard eftersom den är driftsäker, har låg vikt i förhållande till uteffekten och har en karaktär som passar för terrängkörning och är enkel att tillverka. Fjädringskomforten är liten eller obefintlig. En snöskotermotor har 10 20 hästkrafter och 250 500 kubikcentimeter cylindervolym. Snöskotrarna drivs med oljeblandat bränsle. Med en bränsleförbrukning på 2-3 liter per mil blir aktionsradien sällan mera än tio mil. Så mycket som 40% av bränslet passerar oförbränt genom motorn.
1970-tal: Snöskoterförsäljningen tar fart på allvar och det finns en fabrikat över världen. Allt flera upptäcker snöskotern som ett nytto- och fritidsfordon. Sverige har två större inhemska tillverkare. Snöskotrarna blir mera användarvänliga men är fortfarande rätt primitiva. 1980-tal: Separatsmörjningen tar över från den oljeblandade bensinen. Ett ökat antal snöskotrar med växellåda och backväxel ger en mera ekonomisk körning och sparar många ryggar. En snöskotermotor har 20 60 hästkrafter och 250 600 kubikcentimeter cylindervolym. 340-motorn är vanligast.
1970 bildas Jokkmokks skoterförening
1980-tal forts: Snöskotern är nu betydligt mera driftsäker, aktionsradien är ca 15 mil. Individuell framvagnsfjädring kommer, ger bättre komfort. Snöskotern har blivit lite tystare, bl.a. pga. en mera förarvänlig design. 1990-tal: Tvåtaktsmotorn är fortfarande det som gäller. Tillverkare och lokala företag experimenterar med fyrtaktsmotorer för att reducera buller och bränsleåtgång. Mot slutet av årtiondet försöker man även med katalysatorrening men den enorma värme som katalysatorn avger är ett stort problem.
I början på -80 talet har Jokkmokks skoterförening över 1000 medlemmar. Naturvårdsverket använder föreningen som remissinstans gällande snöskotertrafik i Sverige
1990-tal forts: Överenskommelsen om att endast sälja snöskotrar med maximalt 60 hästkrafter för civil användning naggas i kanten. Mest pga. att utvecklingen tar sådan fart. Elektronisk bränsleinsprutning introduceras på en serietillverkad snöskoter. Det ger renare gång och bättre förbränning i motorn. En snöskotermotor har nu som regel 30 60 hästkrafter (eller mera) och detta får man ur motorer som har 300 650 kubiks cylindervolym. En riktigt kraftig sportskoter har nu knappa 90 hästkrafter. Nästa steg är insprutningssystem som inte kräver ett batteri. Snöskotrarna är nu betydligt bekvämare. Aktionsradien är nu ca 20 mil om man kör ekonomiskt.
1990-tal forts: Alkylatbensinen introduceras som ett miljövänligare alternativ, med betydligt lägre halter av bl.a. de cancerframkallande ämnena bensen och toulen. Dock är tillgången begränsad och priset allt för högt för att användningen ska få en större utbredning. Petroleumindustrin använder alkylat för att förbättra bränslen av lägre kvalitéer. 2000-talet: Det finns nu en snöskotertyp för all slags användning. Mountainmaskinerna har hittat till Skandinavien. Samtidigt som fordonet är mångsidigt som aldrig förr. Fyrtaktsmotorn är tillbaka och kommer på bred front. Dessa är starka på låga varv, har lägre ljudnivå och drar generellt mindre bränsle än tvåtaktarna.
2000-tal forts: Tvåtaktaren är ingalunda uträknad. Programmerade tvåtaktare där bränslet förbränns i exakt rätt ögonblick gör att vi har 2-taktare som i utsläppshänseende kan konkurrera med fyrtaktarna. Jokkmokks skoterförening har varit representerad i SNOFED:S styrelse. En snöskoter har nu 60 180 hästkrafter som utvinns ur Föreningen 500 1300 har kubikcentimeter bidragit med två ordföranden cylindervolym. och flera styrelseledamöter. Valberedningen har alltid haft en medlem från Jokkmokk. Aktionsradien kan vara upp emot 40 mil med en ekonomisk förare. Jokkmokks skoterförening är och har alltid varit ett aktat namn i frågor rörande snöskoter i Sverige. E-Tec, 4-Tec, ACE, Genesis. C-Tec2, Cleanfire med SDI
Någon gång på 50-talet byggde min morfar tillsammans med en kamrat denna skapelse för att ta sig ut på sina fisketurer
Det har hänt en del på 40 år
Här är vi idag!
SNÖSKOTER & MILJÖ? För att sprida kunskap om möjligheterna med biodrivmedel och bidra till en utveckling på området har en arbetsskoter utrustats med en trecylindrig dieselmotor som fungerar med biodiesel. Det praktiska arbetet med dieselskotern har utförts av elever vid Malgomajskolan i Vilhelmina. Lägsta uppmätta bränsleförbrukningen är 0,44 liter/mil. Försök med el- och etanoldrift pågår. Skistar Åre har testat en elskoter. Problemet är än så länge aktionsradien.
SNÖSKOTERTURISM Ökar mest i svenska fjällen efter utförsåkning. Senaste 15 åren har intresset för snöskoteråkning nästan fördubblats! Närmare en halv miljon fler människor har idag prövat på att åka snöskoter under sin fjällvistelse jämfört med 15 år sedan. Att snöskoterturismen ökar är en klar trend, säger Peter Fredman, forskare och chef för ETOUR i Östersund. Att snöskoteråkningen lockar även vanliga skidturister visar den studie som ETOUR gjort. Av slumpmässigt utfrågade skidturister visade det sig att 23 procent också passat på att åka snöskoter under sin fjällvistelse.
Den direkta snöskoterbranschen har ca. 1000 årsanställda. Den indirekta sysselsätter ca. det dubbla. Uppskattningsvis sysselsätts på årsbasis mer än 3.000 personer av snöskoterrelaterad verksamhet. En siffra som ökar.
Snöskotern något att räkna med? Nyförsäljning ca. 765.000.000 Drivmedel ca. 960.000.000 Tillbehör ca. 300.000.000 Vinterturism ca. 300.000.000 Försäkringar ca. 775.000.000 Totalt över 3,1 miljarder (lågt räknat). Är troligen över 5 miljarder!
Trender Hur ser framtiden ut? Snöskoterturismen fortsätter att öka och utvecklas. Ökad sysselsättning i snöskoter-vsht. Långåkarna blir fler och fler tack vare ett etablerat och välorganiserat transitledsystem. Driften och underhållet av det Svenska ledsystemet går mot att bli brukarfinansierat (betalsystem) utan att det blir fler reglerings-omr. Ledåkningen står för 80% och friåkningen står för 20%.
Snöskoteråkarna kommer att vilja ha tillgång till en bättre infrastruktur i samband med sin åkning, detta i form av boende-, mat- och tankmöjligheter samt skyltning. Snöskoteråkarna kommer att ställa högre krav på tillgången till vår Svenska fjällvärld som idag redan anses vara hårt reglerad. Upplevelsebaserad snöskoteråkning blir ett begrepp. Ökad efterfrågan på Friåkningsområden. VIKTIGT! Snöskoterintresset är fortsatt mycket stort. Den största provapå-aktiviteten.