Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat
2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor som försämrat sina resultat sedan 2006. Samtidigt har andelen skolor där färre än 80 % av eleverna är behöriga till nationella program nära fördubblats. Det visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst. Regeringen gick 2006 till val på att förbättra den svenska skolan. Så har det inte blivit. Tvärtom har skolresultaten sjunkit betydligt sex år i rad. Allt fler elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och påbörjar vuxenlivet med arbetslöshet. För första gången i modern tid faller också läsförståelsen. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har undersökt andelen elever som går i skolor som har försämrade resultat under den borgerliga regeringen. Det visar sig att 59 % går i skolor som sänkt gymnasiebehörigheten under perioden 2006-2010. Tabell 1: Skolor* och elever Förändring i procentenheter av behörighet till nationella program, år 2010 jämfört med år 2006. Skolor Elever 2010 Behörighet Antal Andel (%) Antal Andel (%) Ökning, minst 10 % -enheter 65 5 3 243 3 Ökning, 0,1-9,9 % -enheter 450 36 37 364 36 Ingen förändring 50 4 2 299 2 Minskning, 0,1-9,9 % -enheter 549 43 50 033 48 Minskning, minst 10 % -enheter 153 12 11 047 11 Totalt 1 267 100 103 986 100 Källa: Skolverket. Utredningstjänstens beräkningar. *Verksamma skolor både år 2006 och år 2010. Uppdelat på andelen skolor istället för elever visar uppgifterna i tabellen ovan att gymnasiebehörigheten har försämrats med minst 10 procentenheter på 153 skolor, det vill säga på 12 procent av skolorna. Sammantaget hade 55 procent av landets grundskolor en lägre andel behöriga elever 2010 än 2006. I dessa skolor går 59 procent av eleverna under 2010. Andelen och antalet skolor som förbättrat sina resultat är betydligt färre. Resultaten fortsätter att försämras 2010-2012 Skolverkets statistik möjliggör inte en direkt jämförelse mellan åren 2010 och 2012 på skolnivå på grund av att behörighetsreglerna till gymnasieskolan ändrades hösten 2011. Nedgången i andelen elever som inte är behöriga till gymnasiet fortsätter dock
3 (8) mellan åren 2010 och 2012. Andelen elever som inte når behörighet till gymnasieskolan har ökat sex år i följd. Läsåret 2005/2006 var det 10,5 procent av eleverna som inte var behöriga att gå vidare till gymnasiet. Läsåret 2011/2012 hade det ökat till 12,5 procent som inte är behöriga att gå vidare till något av gymnasiets nationella program. Behörighetsreglerna till gymnasieskolan ändrades inför hösten 2011. Det är dock inte det som förklarar nedgången, med de gamla behörighetsreglerna hade endast 0,2 procent färre elever inte varit behöriga till gymnasieskolan. 1 Uppgifterna i tabell 1 visar endast på utvecklingen och inte på nivån för andelen elever med behörighet till gymnasiets nationella program. Även här har utvecklingen varit betydligt negativ. Tabell 2 visar att andelen skolor där mindre än 80 % av eleverna är behöriga till nationella program nästan fördubblades mellan 2006 och 2010. Tabell 2: Andel skolor i vilka andelen elever behöriga till nationella program understeg 80 procent 2006 2007 2008 2009 2010 Andel skolor 9 % 11 % 11 % 13 % 15 % Antal totalt 1 400 1 436 1 450 1 454 1 452 Källa: Skolverket. Utredningstjänstens beräkningar. 1 Fram till hösten 2010 krävdes godkända betyg i de tre ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andra språk för behörighet till nationella program på gymnasiet. Inför hösten 2011 skärptes behörighetskraven. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkänt i ytterligare fem ämnen nu, dvs. totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen jämfört med tidigare, dvs. sammanlagt tolv. För de estetiska programmen är det valfritt vilka ämnen det är, medan det för naturvetenskaps- och teknikprogrammen gäller att tre av ämnena ska vara biologi, fysik och kemi. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen gäller att fyra av de nio ämnena ska vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.
4 (8) Bilaga: Så vill Socialdemokraterna vända den negativa utvecklingen i skolan Grunden för att alla elever ska nå sin fulla potential är att höja kvaliteten i skolan. Det är ett långsiktigt arbete som kräver politiska och ekonomiska prioriteringar. Socialdemokraterna föreslog i alternativet till statsbudget 2013 stora investeringar i skolan, om totalt 3 miljarder kronor. Mindre klasser Vi vill minska klasstorleken i de lägre årskurserna rejält. Både internationell och svensk forskning pekar på att detta är ett effektivt sätt att höja resultaten. Mindre klasser möjliggör en högre kvalitet i undervisningen. Det ger mer tid för lärarna med varje enskild elev och möjliggör att varje elev ges stöd i sin utveckling. Elever som har svårigheter i skolan ska tidigt och kraftfullt ges stöd. Det krävs för att höja resultaten i skolan. Mindre klasser i förskolan till åk 3, 2 000 mkr Investera i lärarna Det finns inget viktigare för en elev än att möta en skicklig och engagerad lärare. Det är grunden för en bra skola. Läraryrket behöver stärkas och utvecklas och att lärare måste ges bättre möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Ökande kunskapsresultat i den svenska skolan kräver att många duktiga och ambitiösa studenter väljer att utbilda sig till lärare. Då måste det också löna sig att vara en skicklig lärare. Därför vill vi se fler karriärvägar för lärare i skolan. Vi vill också attrahera de bästa lärarna till skolor med de största utmaningarna och ge mer betalt till de lärare som i dessa skolor tar på sig ett större ansvar för skolans och elevernas utveckling. Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiskt ledarskap i skolan Ett bra ledarskap är avgörande för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett klimat med höga förväntningar och strävan efter att utvecklas. Rektorerna måste ges tillräckliga förutsättningar för att kunna fullgöra sitt komplexa uppdrag, och först och främst det centrala uppdraget som pedagogiska ledare. Vi vill stödja Sveriges rektorer så att de kan utvecklas i sin roll som pedagogiska ledare. Stärk det pedagogiska ledarskapet i skolan, 50 mkr
5 (8) Obligatorisk förskoleklass Alla barn har rätt till en riktigt bra start i livet. För att ge alla barn en bra start på sin skolgång vill vi att förskoleklassen för sexåringar görs obligatorisk. Om barn inte stimuleras under den period i deras liv då de kan lära som mest riskerar de att hamna efter under sin skolgång. Att gå i förskoleklass ger barn möjligheter att nå sin fulla potential i skolan. Obligatorisk förskoleklass, 140 mkr Forskningsinstitut för lärande För att lyckas med att förbättra resultaten i svensk skola måste skolan leva upp till kravet på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En viktig del i arbetet för att så ska ske är att forskning som är relevant för skolan systematiseras, sprids och kommer till användning av lärare och rektorer i Sveriges alla skolor. Ett särskilt forskningsinstitut för lärande ska bildas. För att forskningsresultat ska omsättas i praktiken krävs ett verksamhetsnära perspektiv och ett nära samarbete med professionen. Vi vill därför ge det föreslagna forskningsinstitutet för lärande uppdraget att också arbeta med skolutveckling, i nära samarbete med landets lärosäten, skolverk/skolinspektion samt kommuner och fristående skolor. Uppbyggnad av forskningsinstitut för lärande 25 mkr Sommarskola 12 000 elever lämnar grundskolan utan behörighet för att komma in på något av gymnasieskolans nationella program. Samhället och skolan har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg. På samma sätt har eleverna själva en skyldighet att ta vara på de möjligheter som ges. Sommarlovet är ungefär tio veckor långt. Vi vill använda dessa veckor klokt. Idealet är att inga elever ska behöva gå i skolan på sommaren. Men för de elever som lämnar eller riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg ska en del av sommarlovet ägnas åt att lära sig det man inte lärt sig under året. De ska få mer undervisningstid med professionella lärare. Sommarskola, 130 mkr Stöd till skolor med tuffa förutsättningar Alla elever har rätt att få en undervisning som gör att de når målen i skolan. De 50 skolor som har tuffast förutsättningar ska få ökade resurser för att utveckla skolan och undervisningen så att fler elever ska nå målen i skolan. Stöd till skolor med tuffa förutsättningar, 100 mkr Läxhjälp för alla Hjälp med läxorna ska inte vara förunnat bara några barn, utan alla barn ska erbjudas läxhjälp. Vi vill genomföra en stimulans för mer läxhjälp i grundskolan för alla. Det ska vara upp till skolan att organisera läxhjälpen på det sätt som skolan ser fungerar bäst. För de yngre barnen ser vi att läxhjälpen företrädesvis kommer att
6 (8) bedrivas inom ramen för fritidshemmen då drygt åtta av tio elever på lågstadiet går på fritids under eftermiddagarna. Vi ser också gärna att skolor samarbetar med ideella föreningar för att erbjuda alla elever läxhjälp. Fördela resurser till skolan efter elevernas behov Resurser ska fördelas till skolorna utifrån elevernas behov. Det kan te sig som en självklarhet men är det inte. De flesta kommuner fördelar pengar till skolorna huvudsakligen utifrån hur många elever de har, utan att ta hänsyn till behoven i elevgruppen. Enligt Skolverkets rapport Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov från 2009 så finns en generell tilläggsresurs, som förskolor och skolor får utifrån sin socioekonomiska struktur, i ungefär var femte kommun när det gäller förskola, i ungefär var fjärde när det gäller grundskola och i ungefär var tionde när det gäller fritidshem. Resurser differentieras inte tillräckligt mycket med tanke på de stora skillnader som finns i förskolors och skolors förutsättningar för sin verksamhet. Skolverket menar att det här systemet bidrar till att öka ojämlikheten i den svenska skolan. Det kan inte få fortsätta, skollagen måste ändras så att alla kommuner ges i uppdrag att fördela resurser till skolan efter elevernas behov.
7 (8)
Socialdemokraterna 105 60 Stockholm Besök: Sveavägen 68 T: 08-700 26 00 socialdemokraterna.se