Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 1 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Förändring från VVMB121 och 122... 2 3 Begrepp... 3 4 Mätning... 4 4.1 Allmänt... 4 4.2 Sidolägesplacering... 4 4.3 Digitala stillbilder... 5 4.4 sanknytning... 5 4.5 Paus och bortfall... 5 4.6 Mätsituationer... 7 5 Kvalitetskrav och kontrollmetod... 11 5.1 Kalibrering och kontroll... 11 5.2 Längdmätning... 11 6 Rapportering... 11
2 TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX Vägytemätning 1 Inledning Denna beskrivning avser vägytemätning med mätbil för tillståndsmätning av det belagda statliga vägnätet (vägnätsmätning). Mätning av vägbanans längsprofil och tvärprofil ska utföras genom beröringsfri mätning i normal trafikrytm. Beskrivningen redogör för tillvägagångssätt vid insamling, bearbetning, rapportering av mätdata. Principer för beräkning av mätstorheter och krav på utrustning behandlas av Trafikverkets metodbeskrivning Vägytemätning Mätstorheter. 2 Förändring från VVMB121 och 122 Detta kapitel beskriver väsentliga förändringar jämfört med föregående metodbeskrivning, utöver dessa finns ett flertal mindre förändringar. Tabell 1 Förändring från VVMB121 och 122. Förändring Innebörd Hänvisning Mäthastighet Mätning ska kunna Kapitel 4.1 utföras i hastigheter upp till 90 km/h Längdmätning Krav på längdmätning Kapitel 5.2 ändras till ±(20 + 0,1% av länklängd) m Mätsituationer Regler för hur specifika Kapitel 0 mätsituationer ska hanteras. Paus och bortfall Definition av paus och Kapitel 4.5 bortfall. Digitala stillbilder Nya krav för digitala stillbilder Kapitel 4.3
Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 3 3 Begrepp Beskrivning av generella begrepp och förkortningar kring vägytemätning finns i Vägytemätning Mätstorheter. Här beskrivs begrepp som är specifika för vägnätsmätning. Mätsträcka En mätsträcka går mellan två noder och beskriver en del av vägnätet som ska mätas. En mätsträckas längd kan vara allt från några meter lång till flera mil. Delsträcka En del av en mätsträcka som tillståndsmätts i hela sin längd. En mätsträcka kan innehålla en eller flera delsträckor. Delsträckorna skapas av leverantören utifrån omständigheterna vid mättillfället. En delsträcka kan vara pausad eller inte pausad, vid pausad delsträcka levereras inte samtliga parametrar. Nod En punkt där två vägar möts. Det kan vara i en korsning, avfart eller liknande. Mätt längd Mätt längd är den sammanlagda längden av pausade och inte pausade delsträckor. Längden mäts som rullad längd. Pausad längd Den längd som utgörs av pausade delsträckor. Längden mäts som rullad längd. Beställd längd Den sammanlagda längden av mätsträckor beställda av Trafikverket. Längden är baserat på uppgifter från vägnätsdatabasen Nationell VägDataBas (NVDB). smodell Den modell som används för att beskriva vägnätets utbredning och grundläggande egenskaper. Inom Trafikverket används Nationell VägDataBas (NVDB). Mätområde En samling mätsträckor som ska mätas. Mätområdet definieras i en beställning från Trafikverket.
4 TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX Vägytemätning 4 Mätning 4.1 Allmänt Mätningarna ska utföras av där för utbildad personal. I fordonet ska vid alla tillfällen finnas utförliga manualer för samtliga delar av fordonets mätsystem. Mätning ska utföras enligt Trafikverkets gällande bestämmelser för Arbete På Väg (APV). Vid mätning ska mätfordonet alltid bemannas av två personer, en förare och en operatör av mätsystemet. Mätningarna ska ske medan mätfordonet framförs längs vägen med normalt varierande trafikhastighet. Mätningarna ska kunna utföras vid hastigheter ner till 15 km/h och upp till 90 km/h. Kraftig acceleration/retardation bör undvikas. Vid mätning ska hänsyn tas till eventuellt behov av insvängningstid hos mätsystemet, innan fordonet påbörjar mätning på den aktuella sträckan. 4.2 Sidolägesplacering Huvudregeln för sidolägesplacering av mätbilen vid vägnätsmätning är att alla mätpunkter ska befinna sig på belagd vägyta. Vid mätning placeras fordonet i sidled så att mätpunkt avsedd för längsprofil H placeras i höger personbilsspår utan att någon mätpunkt från de yttersta mätdonen hamnar utanför beläggningskanten. Vid mätning av vägar som saknar synliga hjulspår placeras fordonet mitt i det aktuella körfältet eller så nära mitten av körfältet som möjligt utan att någon mätpunkt från de yttersta mätdonen hamnar utanför beläggningskanten. Läge för längsprofil H Yttre mätpunkter 3,20 m Dubbelspår på höger profilhalva Vägmitt CL 3,20 m Spårbildning nära beläggningskant Beläggningskant CL Sidolägesplacering av mätbil.
Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 5 Undantag från ovanstående regler är vid mätning på smal väg då de yttre mätgivarna tillåts mäta utanför belagd yta. Fordonet sidolägesplaceras mitt på vägen vid mätning. 4.3 Digitala stillbilder Vid planering av mätning ska hänsyn tas till ljusförhållanden för att uppnå bästa möjliga bildkvalitet. Vid mätning ska avstånd till framförvarande fordon vara minst 100m. Undantag från ovanstående 100m-regel är tillåtet i följande fall: Tillfälligt, till exempel vid korsningar eller omkörning. Vid mätning i områden med hög trafik där avståndet mellan fordonen generellt är kortare än 100 m. I detta fall ska föraren, så långt det är möjligt, undvika att ligga bakom höga fordon. 4.4 sanknytning Mätdata ska kunna kopplas geografiskt till vägnätet via den vägnätsmodell som används av Trafikverket. Mätsystemet ska registrera längdvärden löpande under mätning relativt varje mätsträckas startnod. Passage av noder registreras antingen manuellt eller genom koordinatbestämning under pågående mätning. Metoden med lokalisering genom koordinatbestämning krävs i de fall noder inte är visuellt identifierbara. Positionering i kombination med kända koordinater för noder ska då användas. Mätdata ska kopplas till respektive mätsträcka. Alternativa metoder för lägesbestämning under mätning kan utnyttjas efter godkännande av Trafikverket. 4.5 Paus och bortfall 4.5.1 Paus Mätningen kan sättas i paus då omständigheter kräver det. Då levereras ingen data förutom längsprofil och digitala stillbilder. Data ska endast levereras då mätning kan utföras med korrekt sidoläge och då övriga omständigheter tillåter att korrekta mätvärden kan levereras. Nedan beskrivs de situationer där paus ska användas. Paus av annan orsak är ej tillåten.
6 TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX Vägytemätning När mätbilen inte kan framföras i korrekt sidoläge på grund av: o Omkörning av långsamt fordon, cyklist, gående eller liknande. o Vägarbete. o Annat hinder på vägen, till exempel parkerad bil eller liknande. Smuts på vägen, till exempel lera som dragits upp på vägen av traktor eller skogsmaskin. Enstaka partier med fukt eller vatten på vägen. Finns annat än enstaka partier med fukt eller vatten på vägen ska mätningen inte utföras. Vänta tills det har torkat upp. Vid låg fart (<15km/h) på grund av: o Början av mätning när det inte finns utrymme att komma upp i tillräcklig fart innan mätsträckans start. o Slutet av väg/mätsträcka där det inte finns utrymme att bromsa efter mätsträckans slut. o Vid annan tillfällig orsak till låg fart. När mätning på mätsträcka måste starta eller sluta med en sväng. Mätningen ska pausas så länge mätbilen inte ligger i korrekt sidoläge. Se även avsnitt Mätsituationer (kapitel 4.6). Körfältsbyte. Till exempel när ett körfält tillkommer under en mätsträcka. Pausad delsträcka ska alltid åtföljas av anmärkning som förklarar anledningen till pausen. 4.5.2 Bortfall Utöver paus är det tillåtet med en mindre mängd bortfall. Bortfall är en eller flera mätstorheter som inte levereras på grund av begränsningar i mätsystemet. Bortfall får aldrig vara längre än 20 m sammanhängande. I annat fall ska mätningen köras om. Den summerade längden av bortfall per 400 m får inte vara mer är 5%. Den summerade längden av bortfall per mätområde får inte vara mer än 0,5%. Längd (enligt ovan) räknas som bortfall då en eller flera parametrar saknas. 4.5.3 Endast längdmätning Då mätning inte ska utföras på en hel mätsträcka, exempelvis för att en del av mätsträckan inte är statlig eller inte är belagd, finns möjlighet att leverera enbart längdmätning. I detta fall levereras inga data alls förutom längdmätningen från startnoden.
Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 7 4.6 Mätsituationer Här förklaras vissa specifika situationer som uppkommer under mätning och hur de ska hanteras. För att beteckna körfält används här K1, K2, K3 osv. K1 är körfältet längst till höger. Körfältsnumreringen ökar från höger till vänster. Teckenförklaring för nedanstående figurer. Linjerna motsvarar mätbilens färdväg med olika linjetyper för olika status på mätningen: Smal väg En väg räknas som smal om inte alla mätpunkter får plats på beläggningen under mätning. Normalt innebär detta att den belagda bredden är mindre än c:a 3,5 m. Smal väg ska mätas som vanligt men markeras med anmärkning Smal väg. Sträva efter att markera längre sammanhängande sträckor som smal väg. Om en vägsträcka pendlar mellan att vara normal och smal ska hela sträckan markeras som smal. Mätning av K2, 2+1-vägar Vid mätning av K2 som inte sträcker sig hela vägen mellan två noder ska alternativet endast längdmätning tillämpas på de sträckor där K2 inte finns. Påbörja mätningen i mätsträckans startnod. Tillämpa endast längdmätning tills dess mätbilens sidoläge är korrekt i K2 (A). Mät normalt i K2. Byt till endast längdmätning så sent som möjligt men med marginal som möjliggör ett mjukt och säkert körfältsbyte till K1 (B).
8 TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX Vägytemätning K1 blir avfart, K2 blir K1 I detta fall finns två alternativ som är tillåtna. Alternativ 1 är dock att föredra eftersom det minimerar längden pausad mätning. Vid alternativ 2 måste mätningen pausas under körfältsbytet. Alternativ 1: Avbryt mätningen i nodpunkten. Starta ny mätning i det andra körfältet. I de fall även K2 ska mätas bör mätningen i K2 övergå i K1 vid nodpunkten utan att avbrytas. Alternativ 2:F: Fortsätt utan att avbryta mätningen. Under körfältsbytet ska mätningen pausas. (A). Paus påbörjas då mätbilen lämnar korrekt sidoläge i körfältet. (B). Paus avslutas så snart mätbilen har korrekt sidoläge i det nya körfältet.
Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 9 K1 tillkommer från höger, K1 blir K2 I detta fall finns två alternativ som är tillåtna. Alternativ 1 är dock att föredra eftersom det minimerar längden pausad mätning. Vid alternativ 2 måste mätningen pausas under körfältsbytet. Alternativ 1:: Avbryt mätningen i nodpunkten. Starta ny mätning i det andra körfältet. I de fall även K2 ska mätas bör mätningen i K1 övergå i K2 vid nodpunkten utan att avbrytas. Alternativ 2:: fortsätt utan att avbryta mätningen. Under körfältsbytet ska mätningen pausas. (A). Paus påbörjas då mätbilen lämnar korrekt sidoläge i körfältet. (B). Paus avslutas så snart mätbilen har korrekt sidoläge i det nya körfältet.
10 TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX Vägytemätning Start eller avslut av mätning i T-korsning Vid start av mätning i T- korsning ska mätningen påbörjas med paus. Starta mätningen i pausat läge när noden passeras. (A). Avsluta pausen när hastigheten är högre än 15km/h och mätbilen ligger i korrekt sidoläge. Vid avslutning av mätning i T- korsning ska mätningen pausas innan korsningen börjar och innan mätbilen påbörjar svängen, eller då hastigheten sjunker under 15km/h. Sträva efter att svänga vänster för att längdmätningen till slutnoden ska bli så korrekt som möjligt. Avsluta mätningen i noden. Start eller avslut av mätning i korsning Sträva efter att köra rakt igenom korsningen om möjligt. Om det är omöjligt eller opraktiskt, använd reglerna för start eller avslut av mätning i T-korsning. Start eller avslut av mätning vid vägs ände Då en väg slutar utan att det går att köra vidare, till exempel på en kaj, gäller motsvarande regler som vid start eller avslut av mätning i T- korsning. Kullersten Mäts som vanlig väg. Träbro Om bron är permanent mäts den som vanlig bro. Farthinder Ska mätas som vanligt. I de fall det inte går att hålla minst 15km/h pausas mätningen på grund av låg fart.
Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 11 5 Kvalitetskrav och kontrollmetod 5.1 Kalibrering och kontroll Kontroll av mätsystemet ska utföras varje dag före mätningens början samt vid alla tillfällen då det finns anledning till misstanke att mätsystemet kan ge felaktiga värden. Kalibrering av mätsystemet ska utföras enligt fastslagna rutiner. Kalibrering av mätsystemet ska dokumenteras och lagras under föreskriven tidsrymd (minst 1 år) samt ska vid anmodan inom denna tidsrymd överlämnas till beställaren för kontroll. 5.2 Längdmätning För längdmätningen gäller följande krav på noggrannhet: Avvikelsen mellan mätsträckans angivna längd och uppmätt längd får inte överstiga 20 m + 0,1 % av angiven längd. Kravet gäller inte om den i uppdragsspecifikationen angivna längden är felaktig. Vid misstanke om felaktig angiven längd ska detta meddelas till beställaren. 6 Rapportering Mätresultatet ska levereras till beställaren på det medium, sätt och inom den tidsrymd som överenskommits vid beställningen och enligt det format som Trafikverket har fastställt. Dataformat och media, på vilket data levereras, regleras enligt gällande avtal.