1014 Att lyckas få ointresserade elever att förstå och uppskatta ämnet matematik Beskriver några projekt, laborationer och alternativa arbetsformer som gett goda resultat. Diskussion om tillvägagångssätt för att initiera ett integrerat arbetssätt. Bakgrund, och praktiska förutsättningar. Visar exempel på hur man kan knyta ihop kärn- och karaktärsämnen på till exempel byggoch fordonsprogrammen. Diskuterar och visar exempel på laborativa uppgifter som ökar elevernas insikt av matematikämnets betydelse både för vardagslivet och karaktärsämnet. Tommy Olsson arbetar på Högbergsskolan i Tierp där en stor del av hans undervisning består av matematik för yrkesklasser. Tommy har bland annat medverkat i skolverkets betygsweb i matematik och är läromedelsförfattare. Föreläsning Gy Vux Dokumentation Två exempel på verklighetsuppgifter geometri och procent (Friggebodsbygge och bilköp) 1. Att beräkna kostnaden för att bygga en friggebod. Göra en skalenlig ritning och uppskatta mängd och kostnad för byggmaterial. 2. Att köpa en bil och räkna ut total månadskostnad. Räkna med service,drift och underhåll för en femårsperiod. Bilen körs ca 1500 mil per år och skall vara betald efter 5 år. Exempel på olika enkla laborationer som gett goda resultat vad gäller matematikförståelse. Laboration1 Tal Mätövning Utrustning: måttstock; 5-meters måttband och en boll. Uppgift: Att mäta ett kortare avstånd mellan till exempel skolbyggnader på några olika sätt. Utförande Jobba i grupp på 3-5 deltagare. 1. Bestäm avståndet genom att uppskatta med hjälp av ögon mått. 2. Träna på att kasta en boll lika långt räkna sedan antalet kast mellan byggnaderna. 3. Bestäm först steglängden sedan stega och beräkna 4. Mät med hjälp av antalet fötter. 5. Mät med måttband. Laboration 2 Tal Kortspel Utrustning: En eller flera kortlekar, miniräknare och klocka. Uppgift: Att addera eller multiplicera kortens valörer. Kortens valör är den siffra som står på kortet. Ess räknas som 1, knekt som 11, dam som 12 och kung som 13. Utförande: Jobba två och två. Bestäm hur många kort som ni ska vända upp i varje omgång, vilket räknesätt ni ska tävla i och hur många omgångar tävlingen ska omfatta.. Vänd upp det antal kort som ni bestämt och tävla vem som snabbast adderar/multiplicerar kortens valörer.
Den som är snabbast förlorar alltid om han/hon svarar fel. Vinnaren i en omgång får alla kort från omgången. Den som har flest kort när spelet är slut har vunnit matchen. Spelexempel: Olle och Pelle har kommit överens om att spela multiplikation med fyra kort. Olle vänder upp fyra kort och är snabbast med att svara 1226. Vid kontrollräkning visar det sig att det rätta svaret är 1260. Detta innebär att Pelle får korten och leder med 4 0. Laboration 3 Procent Skatt Utrustning: Uppgifter på skattenivåer och en miniräknare. Uppgift: Att ta reda på hur många procent av lönen som går till olika skatter. Utförande: Jobba i grupp. Tänk er själva om tio år. Bestäm hur stor lön ni har och gör en uppskattning på hur ni lever (Boendekostnader, bilkostnader, matkostnader med mera). Ta reda på hur mycket ni betalar i inkomstskatt, energiskatter, moms och eventuella andra skatter. Beräkna hur många procent av lönen som går till skatter. Laboration 4 Procent Avbetalning Uppgift: Att ta reda på hur stor skillnad det blir om man köper kontant jämfört med avbetalning. Utförande: Jobba i grupp. Bestäm er för några prylar som ni ska köpa (till exempel DVD, Dator, Flatscreen-TV eller något annat).ta reda på avbetalningsvillkor (ränta, aviavgifter med mera). Beräkna kostnaden för prylen om man köper den på avbetalning och jämför med kontantpriset. Laboration 5 Statistik Kort Utrustning: Kortlek och en miniräknare. Uppgift:: Att ta reda på hur stor chans i procent man har att få vissa kortkombinationer. Utförande :Jobba två och två. En kortlek innehåller 52 kort och mojligheten att dra ett speciellt kort (till exempel spader ess) är en chans på femtiotvå. Om man tänker sig att först dra spader ess och sedan hjärter ess så får man en chans på femtiotvå multiplicerat med en chans på femtioen (har man redan dragit spader ess finns det 51 kort kvar i kortleken). 1/52 1/51 1/2652 0,04% Chansen att först dra spader ess och sedan hjärter ess är 0,04% Undersök olika kombinationer och redogör för hur ni gjort och tänkt för de olika kombinationerna. Laboration 6 Statistik Tärningskast Utrustning: 2-3 tärningar. Uppgift: Att undersöka om det är lättare att få vissa ögonsummor jämfört med andra då man kastar två tärningar och räknar ihop prickarna(ögonsumman). Utförande Jobba 2 och 2. Kasta 2 tärningar 100 gånger och räkna ihop ögonsumman För varje kast. Gör en avprickning och ett diagram över resultatet. Försök att förklara frågeställningen i uppgiften. Fundera också över hur resultatet skulle bli om ni kastade 3 tärningar. Laboration 7 Statistik Medelvärde av tändstickshögar. Utrustning: Cirka 200 tändstickor. Uppgift:Att lägga ut 1 till 10 högar med tändstickor och gissa medelvärdet på högarna. Utförande: Jobba två och två. Ni ska tävla vem som är bäst på att gissa medelvärdet. Inför varje omgång enas ni om maximalt tillåtna stickor och hur många högar ni lägger upp. Båda deltagarna lägger upp lika antal tändstickshögar samtidigt. När någon har gissat måste också den andre gissa omedelbart. Kontrollräkna och ge poäng till den som var närmast
Laboration 8 Formler Myntväxling Utrustning: Tabell med växelkurser, växelavgifter och miniräknare. Uppgift: Börja med att ta reda på växelkurser för de olika valutorna. Undersök sedan hur många euro, amerikanska dollar, engelska pund och tailänska bath man får för 100, 500 och 12500 svenska kronor. Gör en formel där man stoppar in x svenska kronor och får ut y i den andra valutan och en formel för motsatsen. Alla formler ska innehålla eventuell växlingsavgift. Utförande Jobba 2 och 2 med att tillverka växlings formler. Laboration 9 Ekvationer Gissa ekvationer. Utrustning: Lappar med siffror och räkneoperationer, klocka och anteckningsblock. Uppgift: Att lägga ut lappar med ekvationer och på tid tävla mot en kamrat vilken som har flest rätt. Utförande: Jobba tre stycken i varje grupp. Skriv siffrorna ett till nio kvadratiska små lappar. Tillverka fyra av varje sort så du har sammanlagt 40 stycken som du klipper i sär. På baksidan på varje sifferlapp markerar du ett stort. X Gör sedan lappar med de fyra räknesätten och likhetstecken på. Tillverka fyra av varje sort så du har sammanlagt 20 stycken som du klipper i sär. En i gruppen lägger ut fem ekvationer som har heltalslösningar med hjälp av lapparna medan de andra två tittar bort. Ni ska tävla vem som löser flest ekvationer på till exempel 1 minut. Anteckna ner alla svar och rätta efter varje omgång. Flest rätt vinner. Rotera inom gruppen så alla får tävla. Laboration 10 Geometri Kvadratpyssel Utrustning: Rutat papper och färgpennor. Uppgift: Att först rita in olika geometriska figurer i en kvadrat och sedan återställa den sönderklippta kvadraten. Genomförande: Rita en varsin kvadrat som är 20 gånger 20 centimeter på ett rutat papper. Fyll kvadraten med 2 röda mindre kvadrater 2 gröna rektanglar 1 grå parallellogram 1 vit romb 1 gul parallelltrapets 3 rosa trianglar 8 blå rätvinkliga trianglar. Den som först fyller ut hela kvadraten med dessa mindre figurer har vunnit första ronden. Rond två går ut på att klippa sönder den stora kvadraten i de mindre figurerna. Byta de sönderklippta kvadraterna och försöka att snabbast lägga ihop kamratens kvadrat. Laboration 11 Koordinatsystem Utrustning: Färgpennor och rutat papper Utförande: Jobba två och två med två koordinatsystem (x-led från -10 till +10 och y-led från - 10 till +10) var på två rutade blad. På det ena koordinatsystemet markerar deltagarna tre hangarfartyg med fem rutor i rad tre kryssare med fyra rutor i rad tre minsvepare med tre rutor i rad tre jagare med två rutor i rad fem ubåtar markerade med en ruta var.
Det andra koordinatsystemet är tomt för att markera motståndarens båtar. Viktigt att inte någon tjuvkikar. Lotta vem som börjar skjuta och enas om hur många omgångar slaget skall bestå av (Förslagsvis 5 eller 10 omgångar).varje deltagare skjuter en torped och två bomber i varje omgång. Torpedskotten är horisontella eller vertikala linjer i hela koordinatsystemet medan bomberna är fyra rutor i kvadrat. Torpedskotten namnges med det x eller y-värde som finns på hela linjen och bomberna med koordinaterna för kvadratens mittpunkt. Efter varje skott rapporteras träffar med koordinaterna för träffen och vilken typ av båt som träffas. Enas före spelet börjar hur många poäng som varje träff är värd.