FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR GNESTA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 22 september 2008
Politisk styrgrupp i Gnesta kommun: Henric Sörblad (m), Gert Nilsson (s), Inger Isberg (kd), Sarah Kinberg (fp), Jonny Karlsson (s), Daniel Helldén/Kerstin Landin (mp), Mats Klasson/ Ingalill Fredriksson (c) Medverkande tjänstemän i Gnesta kommun Monica de Santa Cruz, Carolin Dahlgren, Christer Andén, Stefan Sköldén, Jan Hagberg, Jesper Feddersen och Bertil Karlsson. Dokumentet är framtaget av samhällsbyggnadsförvaltningen i Gnesta kommun. Underlaget har varit samrådshandlingar upprättade av Ramböll Sverige AB tillsammans med Reflex Arkitekter under hösten och vintern 2006/2007 och grönstrukturplan framtagen av Therese Lindgren (SLU).Utställningshandlingar har tagits fram under hösten 2007 och våren 2008. Kartor framtagna av Lilian Eriksson och Therese Lindgren. Foto Ramböll Sverige AB, Therese Lindgren och Monica de Santa Cruz Kartor och ortofoto i denna skrift skyddas av upphovsrättslagen (1960:729), Lantmäteriet, reviderad i april 2008 av Gnesta kommuns samhällsbyggnadsförvaltning. Alla kartor i dokumentet är orienterade i nord-sydlig riktning. - 2 -
FÖRORD Vision Under 2008 antog Gnesta kommun en ny vision Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Med utgångspunkt från den nya visionen beslöt kommunfullmäktige den 23 februari 2009 att följande mål skall vara uppnådda fram till 2020 En ökande befolkning. Kommunen skall ha 12 000 invånare 2020. En trygg och hållbar livsmiljö. Kunskapstillväxt, (bl.a. utbildning). För att nå målen skall kommunen arbeta för en tillväxtstrategi med följande inriktning ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik, att kommuninnevånare och besökare skall få berikande upplevelser. Den nya visionen har arbetats fram samtidigt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Gnesta tätort som antogs av kommunfullmäktige den 22 september 2008. Den fördjupade översiktsplanen har ett tydligt fokus på att Gnesta skall växa och tidshorisonten för planen är år 2020. Det råder således en stor överensstämmelse mellan den nya visionen och den av fullmäktige redan antagna fördjupade översiktsplanen. Den nya visionen har inte kunnat inarbetas i den fördjupade översiktplanen. Den visar ändå tydligt hur kommunen skall kunna växa och skapa förutsättningar för en trygg och hållbar miljö dit människor vill söka sig för att kunna utvecklas. Gnestas goda kommunikationsläge i ett expanderande Mälardalen bidrar starkt till att skapa förutsättningar för att nå målen i den antagna visionen. Med de nyligen beslutade målen för 2020 och en nyligen antagen fördjupad översiktsplan för Gnesta tätort har kommunen tydligt stakat ut vägen för framtiden. Gnesta är därmed väl rustat för att ta sig an dagens och morgondagens utmaningar. Henric Sörblad Kommunstyrelsens ordförande Gnesta februari 2009-3 -
INNEHÅLL sid Förord 3 Varför en fördjupning av översiktsplan? 5 Befintliga planförhållanden 7 Gnesta och omvärlden (regionala frågor) 8 Vision och mål 10 Gnestas historia 12 Kulturmiljö 15 Grönstruktur (nutid och framtid) 23 Bebyggelse (nutid och framtid) 46 Näringsliv och handel 65 Samhällsservice 68 Kommunikationer (trafik, nutid och framtid) 70 Teknisk försörjning 77 Säkerhet och risker 80 Resurshushållning 84 Föreslagen markanvändning 87 Konsekvensanalys 92 Miljökonsekvensbeskrivning 96 Utlåtande 108-4 -
VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? Gnesta kommun har en kommunomfattande översiktsplan (ÖP) från 2003. Den kommunomfattande översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska dokument när det gäller att visa hur kommunen i ett längre perspektiv avser att använda mark- och vattenområden samt utveckla och bevara bebyggelsen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) är varje kommun skyldig att ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens territorium. Översiktsplanen skall utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, berörda myndigheter och enskilda. Ibland kan detta kräva en ökad detaljeringsgrad, en redovisning av ställningstagandena i större skala, och detta kallas en fördjupning av översiktsplanen (FÖP). Fördjupningen kan vara tematisk, d.v.s. omfatta ett visst ämnesområde som studeras närmare, eller geografisk, d.v.s. omfatta en del av kommunen. I fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort vidareutvecklas och konkretiseras de visioner och mål som angetts i Översiktsplan 2003 för Gnesta kommun. Fördjupning av översiktsplan För en fördjupning av översiktsplanen gäller samma krav på innehåll och förfarande som för den kommunomfattande översiktsplanen. Den skall behandla allmänna intressen och riksintressen och ta ställning till användningen av mark- och vattenområden och den byggda miljöns utveckling och bevarande. En fördjupning (FÖP) är inte bindande för enskilda eller myndigheter, men genom kommunfullmäktiges kommande ställningstagande läggs en gemensam princip fast för markanvändningen och samhällets utveckling. Eftersom den inte är juridiskt bindande innebär det inte att viss utveckling låses. Planen skall ses som en sammanställning av kunskap och en beskrivning av utvecklingens konsekvenser. En bra översiktsplan ger möjlighet till flexibilitet och utrymme för alternativ och nya lösningar. Planens användning En fördjupning av översiktsplanen skall ligga till grund för detaljplanläggning och upprättande av områdesbestämmelser. Den ska vara vägledande för kommunens planering i vidare bemärkelse, t.ex. beträffande fördelning och lokalisering av service. Arbetet med markfrågor, lokalisering, planer och projektering för bebyggelse och gator samordnas och förenklas med en gällande översiktlig plan i bakgrunden. En översiktlig plan har tre viktiga funktioner. Den fungerar som en vision för ortens framtida utveckling och som vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Fördjupningen är även ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressenas innebörd och avgränsning. Planprocessen/tidplan Fördjupningen av översiktsplan för Gnesta tätort behandlas i överensstämmelse med PBL:s regler. Planförslaget ställs nu ut för granskning. Föreliggande planhandlingar syftar till att ett planförslag ska kunna föras till kommunfullmäktige för antagande under hösten 2008. - 5 -
VARFÖR EN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN? Samråd Samrådet pågick under två månader våren 2007, och innebar att förslaget ställdes ut och ett samrådsmöte ägde rum. Förslaget till fördjupning av översiktsplan var även föremål för samråd med länsstyrelsen, Regionförbundet, berörda kommuner och andra myndigheter. Samrådet hade som mål att få till stånd en bred debatt på ett tidigt stadium, när det finns stora möjligheter att påverka. Efter samrådstidens slut upprättades en samrådsredogörelse som ska innehålla dels en redovisning av de synpunkter som har förts fram, dels de eventuella ändringar som dessa föranlett. Samrådsredogörelsen följer med utställningshandlingarna som bilaga. Utställning Efter eventuell omarbetning av förslaget, ställs Utställningshandlingarna ut under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra det skriftligen under utställningstiden och länsstyrelsen ska under samma tid avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Efter utställningen ska kommunen sammanställa inkomna synpunkter och ändringar i ett utlåtande som fogas till planhandlingarna. Möten för information om förslaget kan komma att hållas under utställningstiden. Antagande och laga kraft Kommunfullmäktige fattar beslut om antagande av fördjupningen översiktsplanen. Beslutet gäller först sedan det vunnit laga kraft, vilket sker tre veckor efter det att beslutet tillkännagivits i kommunens anslagstavla. 2006 Beslut Mars 2007 Samrådsredogörelse Beslut april 2008 Beslut om Antagande Höst 2008 Ortsanalys 2006 Samråd Utställning Antagande Gällande FÖP Planprocessen För överklagande gäller bestämmelserna om laglighetsprövning i kommunallagen, vilket innebär att alla invånare har rätt att överklaga samt att överklagandena endast får grundas på brister i den formella hanteringen. - 6 -
BEFINTLIGA PLANFÖRHÅLLANDEN BEFINTLIGA PLANFÖRHÅLLANDEN Planområdet Planområdet utgörs av Gnesta tätort med omgivningar. Området sträcker sig från Norrtuna i norr till Hållsta i söder och från Valasjön i väster till Sigtunaån i öster. Planförhållanden För Gnesta tätort finns en fördjupning av översiktsplan från 1994, vilken anses inaktuell och i sin helhet kommer att ersättas av föreliggande plan. Som förarbete till denna plan har en ortsanalys gjorts. Ortsanalysen blev klar i augusti 2006. Redan detaljplanelagda områdena inom planområdet utgörs av Gnesta tätort samt fritidsområdena Norrtuna och Hållsta. Framtagande av detaljplaner pågår i vissa områden inom Gnesta tätort. De områden som redovisas på kartan nedan är föremål för planläggning under 2008. Detaljplaner är juridiskt bindande, och även detaljplaneprocessen är reglerad i Plan- och bygglagen. Planlagt område Pågående planer 2008 Planens huvudinriktning Utbyggnaden och förändringen av Gnesta ska ske med inriktningen att öka Gnestas attraktionskraft på en alltmer konkurrensutsatt bostads- och arbetsmarknad. Det är viktigt att kunna erbjuda boende en ort med närhet till handel, service och rekreation liksom goda kommunikationer till arbetsplatser, och vid behov, ett bredare serviceutbud i större städer. Norrtuna Planförslaget siktar ca 15 år framåt i tiden, fram till år 2020, då Gnesta tätort skulle kunna vara en levande småstad med ca 10 000 invånare. För att kunna behålla och vidareutveckla de kvaliteter som finns i Gnesta idag föreslår planen en etappvis utbyggnad av Gnesta, som bygger på varsamhet och hänsyn till befintliga värden och karaktärer. Hållsta Gnesta tätort Bilden visar utbyggnadsriktningar för Gnesta tätort - 7 -
GNESTA OCH OMVÄRLDEN GNESTA OCH OMVÄRLDEN Gnesta i regionen Gnesta tätort är huvudort i Gnesta kommun. Ortens läge bestämdes i samband med västra stambanans utbyggnad, då läget vid Frösjön betraktades som ett perfekt stationsläge. De administrativa gränserna, kommun- och länsgränsen, har tillkommit efterhand i samband med kommunsammanslagningar och kommundelningar. Gnesta är den tätort i kommunen som idag har de bästa kollektivtrafikförbindelserna genom både länsbussar och pendeltåg. Sedan sommaren 2007 trafikeras Gnesta även med regionaltåg som medför kortare restid till bl a Stockholm. Gnesta, som tidigare tillhörde Nyköpings kommun, blev en egen kommun 1992. Nyköping har dock fortfarande en roll som den stad dit många gnestabor åker för att handla. Vad gäller arbetsplatser är dock orten främst fokuserad mot Södertälje och Stockholm där störst andel arbetstillfällen finns. Endast ca 40 % av Gnestas arbetsföra befolkning arbetar på orten idag. De flesta pendlar till Stockholm eller kommuner i anslutning till Stockholm. 2006 pendlade ca 2 600 personer från kommunen, varav ca hälften till Södertälje. En viss inpendling av arbetskraft sker, 2006 pendlade ca 700 personer in till kommunen. Gnestas läge i regionen medför att tätortens utveckling påverkas av vad som sker inom de angränsande länen. Politik, ekonomi, teknik och sociala förutsättningar ändras med tiden och ger nya villkor på lokal nivå. Gnesta påverkas främst av vad som sker i Stockholm/Mälardalsregionen (se även Befolkning nedan). För närvarande finns ett förslag till ny regionindelning i Sverige. Det är osäkert när och hur den kommer att genomföras. Hela Sörmland har dock uttalat att man vill tillhöra Stockholms län. En sammanslagning av Sörmlands län med Stockholms län skulle bidra ytterligare till att integrera Gnesta med Stockholmsregionen. Sannolikt skulle det underlätta resor med kollektivtrafik över länsgränsen och påverka t ex utnyttjandet av sjukvården. Befolkning och boende Gnesta är den näst minsta kommunen i Södermanlands län, sett till antalet invånare. År 2007 har kommunen ca 10 000 invånare. Cirka hälften av kommunens befolkning bor i Gnesta tätort. Tidigare var ortens arbetstillfällen den dominerande faktorn för ökad befolkning men idag är det faktorer som möjligheten att pendla till arbete i storstadsregionen och boendekvaliteten i mindre tätorter som påverkar utvecklingen. Det senaste årtiondets investeringar i vägar och järnvägar i Stockholm/Mälardalsregionen i kombination med bristen på bostäder i Stockholm har lett till ökad inflyttning till de sörmländska kommuner som ligger längs kommunikationsstråken. Prognoser anger att Stockholmsregionens befolkning kommer att växa med en miljon till 2040. En sådan utveckling rymmer en stor potential för Sörmlandskommunerna, speciellt för Gnesta i och med att orten från och med sommaren 2007 utöver pendeltåg trafikeras av regionaltåg. Under 2006 växte hela Södermanlands län med 1085 invånare. Under hela 2000 talet har Sömland haft en befolkningstillväxt som beror på inflyttning. Gnesta tillsammans med Strängnäs och Trosa är de kommuner som haft störst flyttnetto. En stor del av folkökningen i Sverige beror på immigration men folkökningen i Gnesta beror huvudsakligen på inflyttning från andra delar av Sverige bl a Stockholms län. Gnesta har haft en positiv befolkningstillväxt sedan 1970. I Gnesta finns det ett tydligt samband mellan bostadsbyggande och befolkningsökning. Idag finns ett flertal bostadsbyggnadsprojekt som vid genomförande beräknas ge en befolkning på ca 11 000 invånare för hela Gnesta kommun till 2013-2014. - 8 -
GNESTA OCH OMVÄRLDEN Kommunen har en ålderssammansättning där övervägande del av befolkningen är i åldrarna 25-64 år (ca 52 %). Ca 24 % av befolkningen är barn i åldrarna 0-17 år. Kommunens ålderstruktur skiljer sig något från genomsnittet för hela riket. Andelen personer i ålderskategorierna 20-44 år är lägre än riksgenomsnittet och andelen 0-19 år är högre än riksgenomsnittet. Mellankommunala frågor Fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort tar upp aspekter som har beröringspunkter med andra kommuner i regionen, främst med Södertälje kommun. Regional bostads- och arbetsmarknad Gnesta ingår i Stockholm/Mälardalsregionens bostads- och arbetsmarknad. Gnesta kommun har också ambitionen att attrahera såväl dagerns invånare som inflyttare till Stockholm/Mälardalsregionen. Satsningen på den nya regionaltågstationen är ett viktigt inslag i den ambitionen. För att Gnesta ska kunna erbjuda boende och nyinflyttade en ort med närhet till handel, service och rekreation så föreslås bl a en utbyggnad av Gnesta tätort. Västerås Enköping Arlanda Eskilstuna Strängnäs Stockholm Örebro GNESTA Södertälje Flen Katrineholm Trosa Nyköping Oxelösund Gnestas läge i regionen Det finns utbyggnadspotential mot Södertälje kommun på andra sidan Sigtunaån. Södertälje kommun har dock inget intresse av att förändra kommungränsen mot Gnesta kommun. Däremot pågår planering från Södertälje kommuns sida för bostäder strax utanför kommungränsen norr om väg 57. Bostadsbyggande i detta område innebär bl a att VA-frågorna måste lösas, eventuellt i samverkan med Gnesta. Bostäder utanför kommunen påverkar serviceunderlaget på ett gynnsamt sätt för Gnesta. Teknisk försörjning Gnesta har vattentäkt och vattenverk med tillhörande vattenskyddsområde i Södertälje kommun. Gnestas avloppsreningsverk ligger idag vid Sigtunaån. Under den period som planen omfattar kommer troligtvis Gnestas avloppsreningsverk att behöva byggas ut. En flytt av anläggningen har diskuterats. Infrastruktur, kommunikationer Från och med sommaren 2007 trafikeras Gnesta med regionaltåg vilket minskar restiden från drygt 60 min till ca 40 min jämfört med pendeltåget. Förbättrade kommunikationer och förkortade restider till och från Gnesta påverkar inte bara gnestaborna utan är även av betydelse för boende i angränsande kommuner, inte minst för boende i Södertälje kommun. För att uppmuntra till resor med kollektiva färdmedel är det av stor vikt att länstrafiken anpassar sina busslinjer till tågens ankomst- och avgångstider. I ett framtida scenario är det också angeläget med turtrafik till och från Skavsta flygplats, i Nyköpings kommun. Friluftsliv och rekreation Det finns regionala cykel-, vandrings- och kanotpaddlingsleder som löper genom planområdet. För gnestaborna är Visbohammar ett närbeläget och betydelsefullt rekreationsområde. Lötbodal är ett rekreations- och friluftsområde med stort upptagningsområde. För det rörliga friluftslivet är det angeläget att Frösjöns stränder, liksom områdena kring Sigtunaån görs mer lättillgängliga. - 9 -
VISION OCH MÅL VISION OCH MÅL Gnesta år 2020 Enligt den kommunövergripande översiktsplanen har kommunfullmäktige fattat beslut om följande vision för Gnesta kommun 2015: Gnesta DIN kommun, med närhet, möjlighet och ett rikt samspel med naturen. DIN kommun: Människan i centrum Kommuninvånarna och deras behov ska stå i centrum i all kommunal verksamhet. Kommunen är till för invånarna och detta speglar sig i kommunens långsiktiga mål. Kommuninvånarna ska vara nöjda med och stolta över sin kommun. Närhet: Service, demokrati och omvärld Närhet till service innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalité inom nära räckhåll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra service. Närhet till demokrati innebär att verksamheterna drivs med stort brukarinflytande och att kommuninvånarna känner att det finns goda möjligheter att påverka viktiga beslut. Närhet till omvärlden innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer, digital kommunikation inräknat. Möjlighet: utveckling, samverkan och mångfald Kommunen vill utveckla verksamheter i samverkan med t ex kommuninvånare, intresseföreningar och grannkommuner för att hitta lösningar som motsvarar kommuninvånarnas behov och önskemål. Vi vill ge näringslivet goda förutsättningar. Rikt liv: livskvalité Ett rikt liv och livskvalité har lika många definitioner som det finns människor. Lever du ett rikt liv kan du troligen förverkliga många av dina drömmar. Kommunen vill ge möjlighet för människor att uppfylla sina drömmar. Det kan t ex handla om tillgång till utbildning, idrott, friluftsliv, mötesplatser och kulturlösningar. Samspel med naturen: Hänsyn, medvetenhet och upplevelse Kommunen skall utvecklas på ett uthålligt sätt så att vi brukar våra naturresurser i stället för att förbruka dem. Strategiska mål I arbetet med att uppnå visionen har kommunen formulerat 11 strategiska mål. Målen är formulerade med utgångspunkt från ovanstående vision, den kommunövergripande översiktsplanens intentioner samt långsiktiga mål antagna av kommunfullmäktige. Fördjupningen av översiktsplanen syftar till att Gnestas utveckling sker i linje med uppsatta mål. Närhet till natur i och kring tätorten Bevara viktiga natur- och kulturmiljöer samt landmärken Stärka Gnestas identitet Skapa småskalighet och trygghet genom varsam tillväxt Förtäta och komplettera varsamt inom tätorten Skapa god framkomlighet för gående och cyklister Skapa god tillgänglighet till regionaltågstationen Förstärka en levande tätortskärna Integrera bostäder, verksamheter och service - 10 -
VISION OCH MÅL Skapa goda boendemiljöer Skapa tydliga gränser mellan tätorten och landsbygden - 11 -
GNESTAS HISTORIA GNESTAS HISTORIA Bygden kring nuvarande Gnesta tätort har en mycket gammal historia som går tillbaka till förhistorisk tid. Nedan redovisas milstolparna för bygdens och tätortens utveckling och hur Gnesta sett ut under olika tidsepoker. Förhistorisk tid Under stenåldern låg nuvarande Gnesta tätort huvudsakligen under vatten. Den första bosättningen i trakten etablerades troligen under äldre bronsålder, ca 1300 f Kr. Genom landhöjning höjdes Gnestatrakten ur havet och omkring Kristi födelse hade landskapet i stort sett fått det geografiska utseende som det har idag. Medeltid Under medeltiden var Gnesta en odlingsbygd med ett flertal gårdar och småbyar. Den mest betydelsefulla gården i området var Vad, numera sätesgården Södertuna. Söder om Södertuna fanns byarna Frustuna (Kyrkbyn), Gnesta, Yttervala och Vackerby samt som väsentliga utposter områdena kring Hållsta, Öster- och Västerkärv samt Givesta och i öster gårdarna Sigtuna och Borg. Under stenåldern, ca1800 f kr, låg Gnesta under vatten Frustuna by, området kring Frustuna kyrka, var centrum och samlingsplats för bygden. Gnesta by utgjordes av de tre bondgårdarna Uppgården (nuvarande Hembygdsgården), Mellangården och Nergården. Uppgården var även en gästgivaregård i trakten som låg strategiskt utmed allfarvägen till Stockholm. Stora landsvägen genom Gnesta, som kan ses på kartor sedan 1670-talet, följde nuvarande Skillingagatans sträckning. Mitten av 1800-talet, Gnesta med omgivningar innan järnvägen byggdes - 12 -
GNESTAS HISTORIA Gnesta stationssamhälle Byggande av Västra stambanan, mellan Stockholm och Göteborg, påbörjades 1857. Banan invigdes 1861. Stationen anlades i Gnesta främst på grund av ortens goda vattentillgång och läge i förhållande till stationen i Södertälje. Efter att stationen togs i bruk började Gnesta växa till en tätort. Etablering skedde främst på höjden söder om stationen, på höjdens branta sluttning och uppe på platån. Omkring 1860 öppnades den första affären i samhället. De goda förbindelserna till Stockholm och Södertälje lockade fler köpmän att etablera sig i Gnesta. De flesta affärerna kom att koncentreras till området i järnvägsstationens närhet, i kvarteret Marieström samt utmed östra Storgatan. Omkring 1870 fick landsvägen genom Gnesta en ny sträckning utmed Sigtunaån och Frösjöns strand. Tack vare järnvägen men framförallt tack vare marknaderna som hölls höst och vår blev Gnesta i slutet av 1800-talet en centralort. Marknaderna var mycket betydande och kunde locka till sig upp till 5000 personer både från Norge och södra Sverige. Marknaderna medförde att industrier började söka sig till Gnesta. 1883 blev Gnesta ett municipalsamhälle. Då var Gnestahöjden nästan helt utbyggd och bebyggelsen expanderade utmed Östra Storgatan och Dagagatan, enstaka hus uppfördes i samhällets utkanter. I övrigt fanns bondlandskapet kvar i sina huvuddrag runt omkring samhället. Stationen och det gamla stationshuset 1895 Gnesta under 1900-talet I samband med att stambanan över Järna och Nyköping tillkom 1912 förlorade marknaden sitt inflytande över skärgården. Detta medförde ett avbräck i expansionen, Gnesta expanderade inte i någon nämnvärd utsträckning under första halvan av 1900-talet. 1913 uppfördes det gamla vattentornet på Gnestahöjden och samhället fick därmed vatten och avloppssystem. - 13 -
GNESTAS HISTORIA I slutet av 1920-talet började busstrafiken i området att utvidgas med Gnesta som centrum och skolor kom till bygden. 1924 färdigställs tätortens första stadsplan. I början 1940-talet började samhället att återigen expandera, då industrier etablerade sig i området. Småhusbebyggelse började växa upp runt omkring det gamla municipalsamhället. Kommunen förvärvade Skillingtorpsområdet 1954. 1955 blev Gnesta en köping. Under 1960-talet fylldes dalgången söder om gamla Gnesta by upp med flerbostadshus. Nästan all gammal bebyggelse i Marieström revs 1968 för att ge plats åt ett nytt affärscentrum. Sedan 1960-talet har Gnesta pendeltågstrafik till Södertälje och Stockholm. Under hela 1970-talet fortsatte Gnesta växa trots kommunsammanslagningen med Nyköping (1974) och SJ:s inställande av tågtrafiken. Fritidshusområden började byggas ut i Hållsta och Norrtuna. Gnesta i dag Sedan 1980-talet har tätorten expanderat norr om järnvägen. I början av 1990-talet byggdes pendeltågsperrongen ut för att kunna ta emot längre tåg. 1992 blev Gnesta egen kommun. 1996 fick väg 57 en ny dragning söder om tätorten i syfte att minska genomfartstrafiken. 2007 gjordes en om- och tillbyggnad av stations- och perrongområdet för att möjliggöra trafik med regionaltåg. - 14 -