Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Differentialekvationer. Repetition av FN5 (GNM kap 6.

Relevanta dokument
Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Runge-Kuttas metoder. Repetition av FN6 (GNM kap 6.

Ordinära differentialekvationer,

Numeriska metoder för ODE: Teori

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Standardform för randvärdesproblem

Numeriska metoder för ODE: Teori

Numeriska metoder för ODE: Teori

Sammanfattning (Nummedelen)

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Repetitionsfrågor: 5DV154 Tema 4: Förbränningsstrategier för raketer modellerade som begynnelsevärdesproblem

Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Felfortplantning och kondition

Ordinära differentialekvationer,

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Föreläsning 8, Numme i2,

Teorifrågor. 6. Beräkna konditionstalet för en diagonalmatris med diagonalelementen 2/k, k = 1,2,...,20.

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

2D1250 Tillämpade numeriska metoder II

Matlab övningsuppgifter

Laboration 2 Ordinära differentialekvationer

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Matematik: Beräkningsmatematik (91-97,5 hp)

Laboration 6. Ordinära differentialekvationer och glesa system

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 20

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

0.31 = f(x 2 ) = b 1 + b 2 (x 3 x 1 ) + b 3 (x 3 x 1 )(x 3 x 2 ) = ( ) + b 3 ( )(

Kurs DN1215, Laboration 3 (Del 1): Randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

Del I: Lösningsförslag till Numerisk analys,

TANA19 NUMERISKA METODER

Tentamen, del 2 Lösningar DN1240 Numeriska metoder gk II F och CL

OH till Föreläsning 15, Numme K2, God programmeringsteknik

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Varför numeriska metoder? Vad är numeriska metoder?

Differentialekvationer begynnelsevärdesproblem

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 2

Teknisk beräkningsvetenskap I 5DV154

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap I, DV, 5.0 hp, OBS: Kurskod 1TD394

LABORATION 2. Trapetsregeln, MATLAB-funktioner, ekvationer, numerisk derivering

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

Laboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning

Absolutstabilitet. Bakåt Euler Framåt Euler

OH till Föreläsning 14, Numme I2, God programmeringsteknik

2D1210, Numeriska Metoder, GK I för V 2.

DN1212. Numeriska metoder och grundläggande programmering. för M1, 9 hp (högskolepoäng)

Kort sammanfattning av Beräkningsvetenskap I. Varning!!! Varning!!!

Tentamen del 1 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

Laboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning

Omtentamen i DV & TDV

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 9, Numme-delen. Stabilitet vid numerisk behandling av diffekvationer Linjära och icke-linjära ekvationssystem

Ordinära differentialekvationer

Tentamen, del 2 DN1240 Numeriska metoder gk II för F

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Linjära system av differentialekvationer

OH till Föreläsning 12, NumMet O1, God programmeringsteknik

Lösningsförslag till tentamensskrivningen i Numerisk analys

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Välkomna till Numme och MATLAB, 9 hp, för Materialdesign och Energi&Miljö, årskurs 2

Föreläsning 9. Absolutstabilitet

André Jaun, HT-2005 Anteckningar från lektioner i Numeriska Metoder fys-åk2. (Sid 93) Trapetsregeln Adaptiva metoder ODE-metod Förbehandlande metoder

2D1214, Numeriska Metoder för S 2.

DN1212. Numeriska metoder och grundläggande programmering. för P1, 9 hp (högskolepoäng)

Beräkningsvetenskap I

DN1212. Numeriska metoder och grundläggande programmering. för T1, 9 hp (högskolepoäng)

DN1212. Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

2D1250 Tillämpade numeriska metoder II vt 06 Nada, J.Op p 1 (5) Om Verlet s metod

2D1212. Numeriska metoder och grundläggande programmering. för P1 och T1, 6 poäng

4 Numerisk integration och av differentialekvationer

DN1212 för M: Projektrapport. Krimskramsbollen. av Ninni Carlsund

FÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN

Lösningsanvisningar till vissa av de icke obligatoriska workout-uppgifterna i Beräkningsvetenskap II

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Lördag 26 maj 2001 TID:

SF1511 / SF1516 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för K2 och M1, 9 hp (högskolepoäng)

DN1212. Numeriska metoder och grundläggande programmering. för P1, 9 hp (högskolepoäng)

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A

SF1517 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för P1, 9 hp (högskolepoäng)

Beräkningsvetenskap I

SF1511. Numeriska metoder och grundläggande programmering. för M1, 9 hp (högskolepoäng)

Beräkning av integraler

The purpose of computing is insight, not numbers. (R.W.Hamming)

TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671

DN1212+DN1214+DN1215+DN1240+DN1241+DN1243 mfl Lördag , kl 9-12 Tentamen i Grundkurs i numeriska metoder Del 1 (av 2)

SF1664 Tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder Lösningsförslag till tentamen DEL A

KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup

Beräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Laboration 1, M0039M, VT16

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Torsdag 28 aug 2008 TID:

Newtons metod. 1 Inledning. 2 Newtons metod. CTH/GU LABORATION 6 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Komplettering till kursboken i Numeriska beräkningar. 1 Beräkningsfelsanalys. 1.1 Uttryck med kancellation

Transkript:

Denna föreläsning DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN6 09-03-17 Hedvig Kjellström hedvig@csc.kth.se Repetition av FN5 (GNM kap 6.1-2B) Differentialekvationer Standardform för begynnelsevärdesproblem Stegmetoder (Finita differensmetoder) Enstegsmetoder: Eulers metoder Begynnelsevärdesproblem forts. (GNM kap 6.1G-2G) Stabilitet och instabilitet Flerstegsmetoder: Runge-Kutta 1 2 Differentialekvationer Repetition av FN5 (GNM kap 6.1-2B) Viktigt verktyg för att beskriva naturvetenskapliga, tekniska processer Uppdelning 1: Ordinär differentialekvation (ODE) Partiell differentialekvation (PDE) (vågekvationen i 1 dim) Vi studerar bara ODE i denna kurs 3 4

Differentialekvationer Idag koncentrerar vi oss på begynnelsevärdesproblem Uppdelning 2: Linjär ODE (kan lösas analytiskt) Differentialekvationer Uppdelning 3: Första ordningens ODE Högre ordningens ODE Ickelinjär ODE (kan oftast inte lösas analytiskt) I fortsättningen: Vi ska studera numerisk lösning av ickelinjära ODE 5 6 Standardform för begynnelsevärdesproblem Första ordningens ODE med begynnelsevillkor Eller system av ODE Lösningar Lösning en funktion ODE har lösningen Detta är en lösningsskara Begynnelsevillkor definierar lösning ur skaran: 7 8

Riktningsfält Riktningsfält Grafisk teknik för att bilda sig en uppfattning om lösningsskaran Ger bild av systemets kondition fel i slutet / fel i början 9 10 Olinjära ODE Kan lösas numeriskt Skrivs om på standardform Approximativt (som alltid) Approximation = hoppar mellan funktioner i lösningsskaran Stegmetoder (finita differensmetoder) Skriv om ekv på standardform Starta i begynnelsepunkten Ta små steg i derivatans riktning Trunkeringsfel = hopp mellan kurvor i lösningsskaran Lokalt trunkeringsfel = felet vid ett steg Globalt trunkeringsfel = det ackumulerade lokala felet Mer om kondition, indatafel, trunkeringsfel och stabilitet i FN6 11 12

Euler framåt (Explicit Euler) Euler framåt (Explicit Euler) Enklaste stegmetoden Matlabexempel Används för Grova uppskattningar Förståelse men inte för att lösa diffekv noggrant x = a; u = c; while x < b u = [u, u(end) + h*f(x(end), u(end))]; x = [x, x + h]; end Noggrannhetsordning p = 1 Plot: Utskrift: h E_h E_2h/E_h=2 0.5000 7.689e-02 13.006 0.2500 3.303e-02 2.328 0.1250 1.589e-02 2.078 0.0625 7.788e-03 2.041 Linjärt avtagande trunkeringsfel - noggrannhetsordning p = 1 13 14 Euler bakåt (Implicit Euler) Euler bakåt (Implicit Euler) Problem med Euler framåt : instabil (mer i FN6) Formulera istället steg som Måste skriva om ekv (1) som Noggrannhetsordning p = 1 Matlabexempel Euler framåt x = 0; y = 1; h = 0.1; while x < 8 y = y + h*(-8*x*y); x = x + h; end Euler bakåt x = 0; y = 1; h = 0.1; while x < 8 y = y/(1 + 8*h*(x + h); x = x + h; end, lösn 15 16

+ Begynnelsevärdesproblem forts. (GNM kap 6.1G-2G) Stabilitet Varför är Euler bakåt stabilare än Euler framåt för samma ( $"( steglängd h? Betrakta testekvationen y = λ y, y(0) = 1, lösning y = e λx $ )"( ) #"( # '"( ',-,),-,#,-,',-, Stegmetod med steglängd h Stabil om Instabil om eller svagt stabil om "(,-, ) y i+1 y i y i+1 > y i y i+1 > y i, sign(y i+1 ) sign(y i ),-, #,-, ' "# "$ "% "& ' '"# '"$ '"% '"& # * 17 18 Stabilitet Runge-Kuttas metoder Euler framåt y i+1 = y i + hλ y i = y i (1 + hλ) Dvs stabil om dvs Euler bakåt 1+hλ 1 y i+1 = y i + hλ y i+1 y i+1 hλ y i+1 = y i y i+1 = y i 1 hλ 1 1 hλ 1 Dvs stabil om dvs 2 hλ 0 Mycket större område men ett problem att lösning avtagande för stora positiva ". hλ 0 eller hλ 2 19 Eulers metoder, noggrannhetsordning p = 1 Specialfall (1:a ordn) av R-K Nästa specialfall (2:a ordn) är Heuns metod k 1 = hf(x i,y i ) k 2 = hf(x i + h, y i + k 1 ) y i+1 = y i +(k 1 + k 2 )/2 x i+1 = x i + h Noggrannhetsordning p = 2 20

+ Runge-Kuttas metoder R-K av 4:e ordn är det som kallas Runge-Kuttas metod k 1 = hf(x i,y i ) k 2 = hf(x i + h/2,y i + k 1 /2) k 3 = hf(x i + h/2,y i + k 2 /2) k 4 = hf(x i + h, y i + k 3 ) y i+1 = y i +(k 1 +2k 2 +2k 3 + k 4 )/6 x i+1 = x i + h Noggrannhetsordning p = 4 Vad innebär noggrannhetsordningen? Matlabexempel R h = u h (2), E h R 2h R h Utskrift: Inte samma som konvergensordning, lab 4.1 Ger samma info som loglogplot, lab 4.3 Euler Heun Runge-Kutta h Rh E2h/Eh=2 Rh E2h/Eh=4 Rh E2h/Eh=16 0.5000 1.625000e+00 1.823256e+00 1.711293e+00 0.2500 1.668863e+00 1.715914e+00 1.702201e+00 0.1250 1.685998e+00 2.560 1.704284e+00 9.230 1.701903e+00 30.527 0.0625 1.694102e+00 2.114 1.702396e+00 6.159 1.701890e+00 22.964 0.0312 1.698035e+00 2.060 1.702007e+00 4.849 1.701889e+00 19.254 0.0156 1.699972e+00 2.031 1.701918e+00 4.374 1.701889e+00 17.564 0.0078 1.700933e+00 2.016 1.701896e+00 4.176 1.701889e+00 16.766 0.0039 1.701412e+00 2.008 1.701891e+00 4.085 1.701889e+00 16.379 0.0020 1.701651e+00 2.004 1.701890e+00 4.042 1.701889e+00 16.191 0.0010 1.701770e+00 2.002 1.701890e+00 4.021 1.701889e+00 16.093 0.0005 1.701830e+00 2.001 1.701889e+00 4.010 1.701889e+00 16.311 21 22 Trapetsmetoden Medelvärde mellan Euler framåt och Euler bakåt { yi+1 = y i + h 2 (f(x i,y i )+f(x i+1 + y i+1 )), y 0 = c x i+1 = x i + h, x 0 = a Implicit, kräver att första ekv stuvas om Noggrannhetsordning p = 2 Heter trapetsmetoden eftersom f integreras över [x i, x i+1 ] och integralen approximeras enligt trapetsregeln Lik Heuns metod men Heun explicit 23 Trapetsmetodens stabilitetsområde? Testekvationen y = λ y, y(0) = 1, lösning y = e λx Stabil lösning om y i+1 y i y i+1 = y i + h 2 (λ y i + λ y i+1 ) y i+1 h 2 λ y i+1 = y i + h 2 λ y i y i+1 = 1+ h 2 λ 1 h 2 λ y i 1+ h 2 λ 1 h 2 λ 1 λ 0 Dvs stabil om dvs ( $"( $ )"( ) #"( # '"( ' "(,-,),-,#,-, ),-, #,-, ',-,',-, "# "$ "% "& ' '"# '"$ '"% '"& # * Steget h kan vara hur stort som helst om detta är uppfyllt (Trunkeringsfelet blir dock större med h.) 24

, y Trapetsmetodens stabilitetsområde? Flerstegsmetoder Matlabexempel Plot: " *) *' *% *# 1 0.95 0.9 0.85 0.8 0.75 Hittills enstegsmetoder Indata Utdata (x i,y i ) (x i+1,y i+1 ) Man kan dock använda flera punkter som indata Tex, mittpunktsmetoden Utgår från centraldifferensapproximation (FN4) *# *% *' *) " " # $ % & ' ( ) + 0.7 0.65 0.6 0.55 0.5 0 0.05 0.1 0.15 0.2 0.25 0.3 0.35 0.4 0.45 0.5 x y (x i )=f(x i,y i ) y i+1 y i 1 = y i+1 y i 1 x i+1 x i 1 2h y i+1 = y i 1 +2h f(x i,y i ) (x i 1,y i 1 ), (x i,y i ) Indata Noggrannhetsordning p = 2 25 26 Hur svår är själva differentialekvationen? (Nivå I) Olika system olika känsliga för störningar diffekvationslösning stabil om för växande x f y < 0 Matlabs adaptiva metoder $"# $ "# y = (3y x/3) 2 y(0) = 1.5 "# $ $"# "# $ $"# % %"# & Styva problem Tex: Term 3 << term 1, 2 när x ökar y = 100(y sin(x)),y(0) = 0, lösning y = sin(x) 0.01 cos(x)+0.01e 100x 1.0001 Vill anpassa steget h efter funktionen 27 28

Matlabs adaptiva metoder ode23, ode45, ode15s, Siffror noggrannhet s specialisering för styva problem Adaptiv: kan inte lita på noggrannheten Se FN4, integrering med quad och quadl Ange lägre noggrannhet än vad som behövs, tex 10-6 istf 10-4 Matlabs adaptiva metoder $"# $ "# "# $ $"# "# $ $"# % %"# & f = @(x, y) -(3*y x/3)^3; tolerans =... odeset( RelTol, 1e-4); [x, y] =... ode45(f, [0 3], 1.5, tolerans); figure(1) clf plot(x, y, 'k', 'LineWidth', 2) grid on 29 30 Eget arbete Extra datorpass on 18/3 kl 17-20 Till nästa övning (fredag): Läs GNM kap 4, 6.1-2 Förbered eventuella frågor om lab 4 Till nästa föreläsning (23/3): Läs GNM kap 6.3 Ta med GNM På hemsidan: www.csc.kth.se/dn1212/numpm09, Utdelat i menyn Föreläsningsanteckningar Övningstal Läsanvisning till GNM Labbar 31