Inventering av asp. provfiske i Nedre Dalälven Rapport 2011:21

Inventering av asp provfiske i Nedre Dalälven 2008 Rapport 2011:21

Inventering av asp Provfiske i Nedre Dalälven 2008 Ett samarbete mellan: Karl Gullberg, Erica Holmqvist Persson, Elin Svensson. Länsstyrelsen Gävleborg, Fiskefunktionen, Landsbygd och Tillväxt.

Förord Ingen asp fångades vid provfisket men däremot fångades många andra trevliga fiskar som till exempel sutaren som Kalle håller på bilden nedan. Provfiskena hade den positiva effekten att asp kunde dokumenteras via intervjuer. Kontakter upprättades som efter provfiskenas slut tipsade om fångade aspar till Länsstyrelsen i Gävle. Tack till alla som medverkat under provfisket m.m.! Kalle Gullberg Markus Brage Göran Vesslen Veronica Lauritzsen Bertil Nääs Daniel Rickström Joel Berglund Johanna Bengtson Jill Pålsson Malin Carlsson Henrik Österdahl Rose-Marie Eismar Anneli Olsson Linda Östgren Åsa Zetterlund Ann-Sofie Flodberg Emelie Klaar Kristina Olsson Ylva Gullberg Markus Erkilää Annica Gullberg Cecilia Granlund Anna Brisfjord Patrik Jaurnell Ylva Lönnerholm 2

Innehållsförteckning Förord...2 Innehållsförteckning...3 1. Sammanfattning...4 2. Inledning...5 3. Metod...6 3.1 Beskrivning av området där provfisket genomfördes...7 3.1a Marmafjärdarna...8 3.1b Båtfors naturreservat...8 3.1c Färnebofjärdens nationalpark...8 3.1d Hedesundafjärden...8 3.1e Övre Båtfors naturreservat...8 3.1f Tammån, Untraverket...9 3.1g Bredforsen...9 4. Resultat...9 4.1 Sammanfattning...9 4.2 Områden...9 4.2a Marma...9 4.2b Båtfors naturreservat...10 4.2c Färnebofjärdens nationalpark...10 4.2d Hedesundafjärden...10 4.2e Övre Båtfors naturreservat...10 4.2f Tammån, Untraverket...10 4.2g Bredforsen...10 4.3 Artbeskrivningar...12 Abborre (Perca fluviatilis)...12 Asp (Aspius aspius)...13 Benlöja (Alburnus alburnus)...13 Björkna (Abramis bjoerkna)...13 Braxen (Abramis brama)...14 Gärs (Gymnocephalus cernuus)...14 Gädda (Esox lucius)...14 Gös (Sander lucioperca)...15 Mört (Rutilus rutilus)...15 Sutare (Tinca tinca)...15 5. Diskussion...16 6. Slutsats...18 7. Referenser...19 8. Appendix...20 Appendix 1. Översiktskarta över Nedre Dalälven...20 Appendix 2. Karta över Marma...21 Appendix 3. Karta över Båtfors naturreservat...22 Appendix 4. Karta över Färnebofjärden...23 Appendix 5. Karta över Hedesundafjärden...24 Appendix 6. Karta över övre Båtfors naturreservat...25 Appendix 7. Karta över Tammån, och älven vid Untraverket,...26 Appendix 8. Karta över Bredforsens naturreservat...27 Appendix 9. Kartor över områden där asp dokumenterats....28 Appendix 10. Karta över området där asp fångades 2010 och 2011...29 Appendix 11. Fångster av asp...30 Appendix 12. Observationer av asp...31 3

1. Sammanfattning Länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala län utförde med medfinansiering från Upplandsstiftelsen provfiske i Nedre Dalälven sommaren 2008 med målet att söka efter den hotade fiskarten asp (Aspius aspius). Vid undersökningarna användes översiktsnät av typ Norden till standardiserade provfisken i kombination med nät med maskstorlekar avpassade till att fånga asp. Som positiv bieffekt av provfisket blev Bredforsens och Båtfors naturreservat inventerade vad gäller fiskfaunan, vilket kan användas i arbetet med att ta fram en skötselplan och ett åtgärdsprogram för dessa områden. Den första lokalen för undersökningen var i Marma-området (Lanfjärden, Storfjärden, Källfjärden och Marmafjärden). Området är känt för sitt aspfiske och valdes även utifrån rapporter från lokalbefolkningen att det där påträffats asp under sommaren 2007. Följande arter fångades i Marmafjärden och närliggande områden vid provfisket 2008: abborre, björkna, braxen, gädda, gärs, gös, löja, mört och sutare. Det utfördes även provfisken i andra delar av Nedre Dalälven denna sommar där i stort sett samma arter fångades. Eftersom ingen asp påträffades vid Marmafjärden där de sista rapporterade fångsterna av arten gjorts innan provfisket, så valdes efterföljande områden endast med syfte att maximera chansen att fånga asp. Ingen asp påträffades trots detta på någon av lokalerna under provfisket. Asp förekommer fortfarande i Dalälven, men är akut hotad Fångster av asp har dock registrerats efter provfisket t ex vid Båtfors och direkt nedströms Untra kraftverk, vilket medför bevis för att arten fortfarande förekommer i området. Det rör sig dessvärre om ett mycket litet bestånd asp fördelat på stora vattenvolymer. Resultatet av provfisket och efterföljande dokumentation är ett tydligt varningstecken på att arten finns kvar, men håller på att försvinna från sitt nordligaste utbredningsområde. Detta betyder att omedelbara åtgärder krävs för att främja och därmed rädda arten. Det finns två dominerande orsaker till minskningen av asp i Nedre Dalälven. Det är med största säkerhet vandringshindren och vår tids vattenregleringar med allt lägre vattenflöden under viktiga perioder samt ryckigare vattenföring, vilket har påverkat arten mycket negativt. Aspen behöver fria vandringsvägar till reproduktionsområdena samt strömmande vatten för sin reproduktion. Det krävs högre vattenflöden och bättre regler för vattenregleringen för att uppfylla gällande EU-direktiv. Man bör även satsa på information till allmänheten samt införa restriktioner för fiske, förslagsvis ett totalförbud för fångst av asp på försommaren då aspen leker. 4

2. Inledning Aspen är idag utrotningshotad i Sverige och förekomsten har minskat avsevärt de senaste hundra åren. Den främsta orsaken till detta är dagens exploatering av rinnande vatten som aspen är beroende av för att reproducera sig. Den leker i strömmande vattendrag och på grund av dikningar, rensningar och uppförande av dammar i vattendrag har aspen utsatts för stora påfrestningar (Berglund 2006). Aspen fanns med på ArtDatabankens rödlista över hotade arter under kategorin sårbar (VU) (Gärdenfors 2005). Den har dock omklassats till nära hotad (NT) enligt Artdatabankens rödlista (Artdatabanken, 2011). Aspen finns även med i EU:s art- och habitatdirektiv samt IUCN:s globala rödlista. Historiskt har inte asp varit målart för fiskevårdande åtgärder då den inte ansetts tillräckligt viktig ur yrkesfiskesynpunkt. Aspen är sedan 2004 fridlyst i Färnebofjärdens nationalpark med förhoppningar om att beståndet skulle återhämtas (Andersson 2004). Sparsamma bestånd av asp finns i dagsläget i Mälaren, Hjälmaren och Vänern med tillflöden, samt i Göta älv. Populationen beräknas i dagsläget uppgå till färre än 10 000 könsmogna individer. Utbredningsområdet täcker stora delar av Europa och de starkaste bestånden finns i Östeuropa. Men generellt sett tycks aspen vara allmänt hotad och mer sällsynt än tidigare (Nyman 1991, ändrad 2006). Inventeringar av asp görs nu på flera håll i landet för att kartlägga leklokaler. Mer fakta om asp finns under rubriken 4.3 artbeskrivningar. År 2005 gjordes, på uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborg, en inventering av fiskfaunan i nedre Dalälven. Ett huvudskäl till inventeringen var att hitta asp och identifiera dess uppväxtområden. Denna uppgift lyckades inte. De ansvariga för inventeringen kom fram till att asp-populationen i området säkerligen blivit mycket fåtalig. De kvarvarande individerna kan befinna sig vart som helst i ett vidsträckt och djupt vattenområde vilket gör det svårt att hitta arten. Eftersom aspen är en rödlistad och sårbar art gjordes det under åren 2006 och 2007 nya ansträngningar; man tog fram en annan metod för inventering av asp för att beståndsstorleken skulle kunna följas. Det var ett projekt som genomfördes i ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg, Västmanland, Värmland, Sörmland och Uppsala. Under det första året utvecklades en metod för att bedöma beståndsstorleken genom att titta på romtätheten vid leklokalerna. Enligt rapporten verkar små skillnader i vattenstånd, bottentopografi och strömhastighet ha stor påverkan på var rommen läggs (Berglund 2008). Det är i bevarandesyfte viktigt att veta var leklokalerna för asp finns för att kunna skydda dem från ingrepp. Under 2007 eftersöktes rom på flera ställen, bland annat i Båtfors nära Mehedeby, i Älvkarleby kommun och Sevedskvarn i Gysinge men utan att finna rom från asp. Under sommaren 2008 utförde därför länsstyrelserna i Gävleborgs och Uppsala län med medfinansiering från Upplandsstiftelsen utökade provfisken i Nedre Dalälven, däribland i Bredforsens och Båtfors naturreservat med huvudmål att undersöka förekomsten av fiskarten asp. Denna inventering gjordes inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter. Riksdag och regering har antagit 16 miljömål och givit länsstyrelserna i uppdrag att arbeta med åtgärder för att bevara hotade arter, däribland Upplands landskapsfisk asp. 5

Dalälven är ett av landets största avrinningsområden och fjärdarna i nedre Dalälven är både vidsträckta och djupa vilket betyder att det är stora vattenvolymer att genomsöka efter en fåtalig population. Detta gör arbetet att hitta asp svårt. De nedre delarna av Dalälven är inte påverkade av försurningsskador, men vattenkraftsregleringen har haft stor inverkan på fiskartsammansättningen i regionen där asp är en av arterna som påverkats negativt. Figur 1. Stefan Lindström med asp, fångad 3/8-2010 i Båtforsen. 3. Metod Vid provfisket användes översiktsnät av typ Norden till standardiserade provfisken (figur 2) i kombination med nät med maskstorlekar anpassade att fånga asp. Näten av Norden-typ var av två olika typer, bottensatta och pelagiska medan de flesta aspanpassade näten var bottensatta (figur 3). Alla nät lades ut på kvällarna (kl: 17.00-19.00) för att vittjas påföljande morgon (kl: 07.00-09.00). Översiktsnäten fördelades slumpmässigt inom djupzonerna för att få representativa värden. Metoden beskrivs i Kinnerbäck (2001) och i Handboken för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2001). De andra näten placerades i områden där det nyligen fångats asp eller där det enligt facklitteratur samt råd från sakkunniga var störst chans att fånga asp. Genom denna metod var det möjligt att med rimlig ansträngning och kostnad inrikta fisket på att inventera arten asp och samtidigt inhämta information om fisksamhällets artsammansättning, arternas förhållande till varandra samt information om de enskilda arternas beståndsstruktur och längdsammansättning. Detta provfiske fokuserade dock på att försöka påvisa förekomst av asp i området, vilket gjorde att en ingående studie av fångstens artsammansättning endast gjordes vid lokaler i Marma och Båtforsen, där antalet individer av varje art noterades. Några ingående längdstudier utfördes ej vid något av tillfällena. Den bästa perioden för inventering av asp anses vara de två sista veckorna i slutet av april då aspen börjar leka när vattentemperaturen är omkring 6 C. Men med tanke på att aspen är på tillbakagång i nedre Dalälven utfördes provfisket på sommaren, efter ett aspen lekt, detta för att inte störa under lekperioden. Under 2009 gjordes kompletterande inventering vilket dock inte redovisas i denna rapport. 6

Figur 2. Beskrivning av de nät som användes vid provfisken i Nedre Dalälven. Figur 3. Illustration av bottensatt nät (Elin Svensson, 2009) 3.1 Beskrivning av området där provfisket genomfördes Dalälven är ett av Sveriges största avrinningsområden och avvattnar mer än 20 % av Sveriges yta. Nedre Dalälven innehar mycket höga naturvärden och är värdefull för dess vattenresurs- och naturtillgångar. Flera områden längsmed Dalälven har så 7

stora naturvärden att man bildat naturreservat (t.ex. Båtfors naturreservat och Bredforsens naturreservat) och här ligger även en av landets 29 nationalparker, Färnebofjärdens nationalpark. Dalälvens nedre del innan utflödet till havet rinner genom ett relativt platt och floderoderat landskap och består därför av ett antal flikiga sjöar och månggrenade forssträckor som haft stor betydelse för strömlevande fisk eller arter som leker i ström-miljö. I de stora fjärdområdena mellan forssträckorna har översvämningsområden, unika älvängar bildats. De naturliga strandförhållandena har dock förändrats med utbyggnaden av vattenkraft (Brunberg et al. 1998). Genom vattenkraftsutbyggnaden i Untra, Lanforsen, Söderfors och Älvkarleby har stora naturvärden gått förlorade t.ex. aspens lekområden. 3.1a Marmafjärdarna Marma består av ett örikt fjärdlandskap med inslag av strömmande vatten, beläget utanför Älvkarleby. Två vatten inventerades; Marmafjärden, vars yta är 2300 hektar och maxdjupet ca 25-30 meter, och Storfjärden som är en av nedre Dalälvens största fjärdar. Totalt utplacerades 27 stycken nät, varav 7 pelagiska, 30/6-2/7 (appendix 2). 3.1b Båtfors naturreservat Båtfors naturreservat ligger på gränsen mellan Uppland och Gästrikland och har en yta på 1550 hektar, varav ca 375 hektar består av vatten. Området omfattar en del av nedre Dalälven där denna passerar en falltröskel vid Untra kraftverk med en höjd av 20 meter. Trots att området är klassat som naturreservat så är det långt ifrån orört utan kraftigt påverkat av Untraverkets vattenreglering som lett till igenslammade sjöbottnar och onormalt vattenstånd. Detta gör att artsammansättningen inte är vad den skulle ha varit om vattnen fått stå orörda, vilket bl.a. är tydligt vid studier av bottenfaunan. Nät lades 1/7-4/7 2008. Totalt placerades 21 nät varav 6 pelagiska (appendix 3). 3.1c Färnebofjärdens nationalpark Färnebofjärden är ett stort vattenområde med en storlek av 4912 hektar, lokaliserat i nedre Dalälven. Färnebofjärdens nationalpark inhyser större delen av vattenområdet. Provfisken har tidigare utförts i området åren 1965, 1999 och 2005. Inventeringen år 2005, som leddes av Erik Ståhl på uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län resulterade ej i något fynd av asp (Ståhl 2005). Nät lades år 2008 ut i Färnebofjärden 7/7-9/7. Totalt lades 21 nät, varav 6 pelagiska (appendix 4). 3.1d Hedesundafjärden I ett flackt våtmarksområde och tillika naturreservat ligger Nedre Dalälvens största fjärd med en yta på 8200 hektar. Placeringen i ett flackt moränlandskap gör att vattendjupet är relativt litet. Provfiske utfördes i Hedesundafjärden och Öbyfjärden. Nät lades 9/7-11/7 2008. Sammanlagt lades 20 nät varav 6 pelagiska (appendix 5). 3.1e Övre Båtfors naturreservat Se 3.1b Båtfors naturreservat för information om området. Provfisket utfördes den 25/8-30/8 2008. Sammanlagt lades 24 stycken nät (appendix 6). 8

3.1f Tammån, Untraverket Tammån är lokaliserad söder om Untraverket. Området omges av en frodig växtlighet med bl.a. gammal parkskog. Provfisket utfördes den 31/8-2/9. Totalt lades 10 stycken nät (appendix 7). 3.1g Bredforsen Bredforsen är ett naturreservat på gränsen mellan Uppland och Gästrikland där både strömmande och mer lugnflytande vatten finns representerade. Stora delar av de forna strömmarna har dock under de senaste åren torrlagts som en följd av vattenreglering av Hedesundafjärdarna. Inga tidigare inventeringar av Bredforsens flora och fauna har gjorts, men artsammansättningen tros ha likheter med det nedströms liggande reservatet Båtforsen som inventerades 2007 av länsstyrelsen i Uppsala län. Detta reservat uppvisar likheter med Bredforsen, med liknande miljöer och ungefär samma påverkan av vattenregleringen. Båtforsen har dock påverkats av regleringen under en längre tid, vilket kan ge en bild över hur Bredforsen kommer att se ut i framtiden. Provfisket i Bredforsen genomfördes den 3/9-5/9 och totalt lades 10 stycken nät (appendix 8). 4. Resultat 4.1 Sammanfattning Ingen asp fångades under provfisket 2008. Däremot har arbetet lett till dokumentation av att asp fortfarande förekommer i Nedre Dalälven. Ett flertal lokala fiskare har fått asp under sommarmånaderna 2007, 2008, 2010 och 2011. Provfisket har även fört med sig information om fiskartsammansättningen i naturreservaten Båtfors och Bredfors, vilket kan vara av intresse vid utvecklandet av skötselplaner för områdena. Flertalet av arterna som påträffades vid provfisket lever främst i sjöar och lugna vattendrag, vilket är ett resultat av vattenregleringarna i området. 4.2 Områden 4.2a Marma Provfisket utfördes i Marmafjärden och Storfjärden den 30/6-2/7. Väderförhållanden vid provfisket var växlande molnighet med regnskurar, lufttemperatur omkring 24 C, siktdjup ca 1,30-1,40 meter, vattentemperatur 19,5 C (1 m djup) och 18,5 C (3 m djup). Fiskedjupet låg på 5,6-6 meter med vanligt nät och 5,6 meter med pelagiskt. I Marmafjärden och Storfjärden lades totalt 27 stycken nät, varav 7 pelagiska (appendix 2). Fångsten i näten bestod av: mört, braxen, löja, gärs, gös, björkna och abborre (tabell 1). Ingen asp fångad. 9

Tabell 1. Antal fiskar fångade i Marmafjärden under provfisket 2008. Fiskart Antal fiskar Abborre 55 Björkna 97 Braxen 31 Gärs 109 Gös 11 Löja 41 Mört 102 4.2b Båtfors naturreservat Provfisket utfördes i Båtfors 1/7-4/7 2008. Totalt lades 21 nät varav 6 pelagiska (appendix 3). Ingen asp fångad. 4.2c Färnebofjärdens nationalpark Provfisket utfördes i Färnebofjärden och i området kring Åsmansholmarna. Nät lades 7/7-9/7 2008. Totalt lades 21 nät, varav 6 pelagiska (appendix 4). Ingen asp fångad. 4.2d Hedesundafjärden Provfisket utfördes i Hedesundafjärden och Öbyfjärden. Nät lades 9/7-11/7 2008. Totalt lades 20 nät varav 6 pelagiska (appendix 5). Ingen asp fångad. 4.2e Övre Båtfors naturreservat Provfisket utfördes i Övre Båtfors naturreservat och i Båtfors naturreservat nära Båtforstorpet mellan den 25/8-30/8. Sammanlagt lades 24 stycken nät (appendix 6). Ingen asp fångad. 4.2f Tammån, Untraverket Provfisket utfördes i Tammån vid Untraverket mellan den 31/8-2/9. Totalt lades 10 stycken nät (appendix 7). Ingen asp fångad. 4.2g Bredforsen Provfisket i Bredforsen genomfördes 3/9-5/9. Fångsten bestod av; mört, abborre, braxen, björkna, sutare, gädda, gärs och löja (tabell 2). Totalt lades 10 stycken nät (appendix 8). Ingen asp fångad. 10

Tabell 2. Antal fiskar fångade i Bredforsen under provfisket 2008. Fiskart Antal fiskar Abborre 51 Björkna 6 Braxen 9 Gädda 2 Gärs 6 Löja 50 Mört 182 Sutare 2 En jämförelse mellan artsammansättningen i Marma och Bredfors illustreras i figur 4 och ett urval av de arter som fångades vid provfisket i Figur 5. 200 180 160 140 Antal individer 120 100 80 60 40 20 Bredforsen Marmafjärden 0 Mört Abborre Braxen Björkna Löja Gärs Gädda Sutare Gös Figur 4. Jämförelse av arter fångade vid Bredforsen och Marma vid provfisket 2008. 11

Figur 5. Ett urval av de fiskarter som fångades vid Bredforsen och Marma. 1. Gädda. 2. Mört. 3. Björkna. 4. Abborre. 5. Björkna. 6. Benlöja. 7. Benlöja. 4.3 Artbeskrivningar Nedan följer korta beskrivningar om fiskarter som kan vara av betydelse eller intresse vid skötselplaner i Bredforsen och Båtforsen. Abborre (Perca fluviatilis) Abborren är Sveriges vanligast förekommande sötvattensfisk som lever i allt från skogssjöar, låglandssjöar och dammar. Den finns också i strömmande vatten men ej där strömmen är för stark. Figur 6. Abborre Abborrens födoval varierar under livscykelns gång. Under flera år kan den äta djurplankton för att sedan gå över till att äta bottendjur. Om abborren passerar 15 cm i längd så går den över till att vara en utpräglad rovfisk men inte alla individer når detta stadium. Mindre abborrar går alltid i stim av varierande storlek. Stora abborrar går ej i stim men jagar ofta i grupp, framförallt om jakten sker i pelagialen, dvs. i den fria vattenmassan. Abborren leker tidigt på våren, oftast i grunda och vegetationsrika vikar och det förekommer även lekvandring upp i åar och mindre vattendrag. 12

Asp (Aspius aspius) Asp är den mest storvuxna karpfisken som finns i Sverige. Den kan väga över 12 kg och den vuxna fisken är en utpräglad rovfisk som livnär sig främst på småfisk från den fria vattenmassan. Aspen är långsträckt med små fjäll, har stor mun med underbett och små ögon. Figur 7. Asp. Ryggen är gråsvart till olivgrön i färgen medan sidorna är silvervita och buken vit. Kroppsformen kan variera något mellan hona och hane men beskrivs ofta som torpedformad. Den förekommer främst i Vänern, Hjälmaren och Mälaren. Asp är beroende av rinnande vatten för sin reproduktion, rommen fäster på stenar och vattenmossa. Den leker efter islossningen på våren i strömmande vattendrag över sten- eller grusbotten. Benlöja (Alburnus alburnus) Benlöjan finns vanligtvis i näringsrika sjöar och har ett i huvudsak strandnära och ytnära levnadssätt, men påträffas ofta även pelagiskt. Den leker då vattentemperaturen börjar närma sig 18-20 C, vilket normalt inträffar runt midsommar. Lekområdena utgörs av grus- och stenstränder. Benlöjan är en småväxt Figur 8. Löja. fisk, som sällan passerar 7 cm. Under sommaren samlas den i stora stim nära vattenytan och livnär sig på djurplankton och ytlevande insekter. Benlöja förekommer längs ostkusten, från Öresund upp till Norrbotten samt i flertalet sjöar runt om i landet. Björkna (Abramis bjoerkna) Björknan är inte en välkänd art, trots att den är mycket vanlig. Den förväxlas ofta med andra fiskarter, vanligast med braxen men björknan är betydligt mindre (20-30 cm). Björknan har Figur 9. Björkna dessutom större ögon än braxen. Arten gynnas i näringsrika sjöar och kan då förekomma i stort antal. Den håller mestadels till i närheten av sjöarnas eller de långsamt rinnande vattnens vegetation. Den livnär sig på bl.a. djurplankton och lever oftast i bottenregionen. 13

Braxen (Abramis brama) Braxen är en av de mest storväxta karpfiskarna då den kan väga upp till 11 kg och kan sällsynt bli 80 cm lång. Den livnär sig på olika sorters insektslarver och maskar som den hittar genom att suga upp och sila bottensediment. Detta gör den med sin mycket karaktäristiska mun, som kan sträckas ut som en snabel. Braxen leker i stim på vegetationsrika bottnar på djup ner t ill ca 1,5 meter. Den är vanligt förekommande i stillastående och långsamt rinnande vattendrag. Arten är långlivad, exemplar har hittats som varit över 30 år gamla. Figur 10. Braxen Gärs (Gymnocephalus cernuus) Gärsen har ett kraftigt slemlager i små luktgropar på huvudet vilket utgör ett tydligt kännetecken. Gärsen är en vanligt förkommande art i Sverige, den är relativt liten, vanligen 10-15 cm, och för det mesta stimlevande. Den har ett bottennära levnadssätt där den i huvudsak äter bottenlevande insekter. Gärsen har inget högre värde vare sig som sportfisk eller matfisk, även om den regionalt har ansetts som mycket välsmakande. Den utgör basföda för bl.a. abborre. Gärsen Figur 11. Gärs föredrar stillastående vatten. Gädda (Esox lucius) Gäddan är tillsammans med abborren Sveriges viktigaste och vanligaste sportfisk. Den förekommer i de flesta vattenmiljöer runt om i hela Sverige och är inte särskilt känslig för yttre påverkan. Liksom många andra arter Figur 12. Gädda är den dock känslig för vattenreglering då dess reproduktion hämmas vid avsaknad av naturlig vårflod. Gäddan leker tidigt på våren i samband med islossningen, ofta i översvämmade områden som orsakas av vårfloden där vattentemperaturen ofta är högre. Gäddan blir ofta underrepresenterad i provfiske med nät på grund av att den är relativt stillastående i väntan på sitt byte. Den är en utpräglad rovfisk i stort sett hela livet. 14

Gös (Sander lucioperca) Gösen förekommer vanligast i varma, grumliga och fiskrika vatten. Grumligheten är inget problem eftersom den har mycket välutvecklade sinnesorgan och därmed bra syn, vilket gör den väl anpassad för dåliga ljusförhållanden. Vid 5-6 års ålder är gösen 35-55 cm lång medan äldre individer kan bli upp till 120 cm. Den uppehåller sig oftast i pelagialen där den smyger sig på sitt byte. Aktiviteten på fisken ökar med ökande temperatur och en lång värmeperiod krävs för en lyckad rekrytering. Det är vanligt att gösen vandrar upp i vattendrag för lek. När rommen väl lagts så vaktas den av föräldrarna, främst av hanen, detta för att undvika predation från rovfiskar som t.ex. gärs. Tillväxten sker snabbt och redan efter fyra år så kan en gös vara av intresse för sportfiskare. Figur 13. Gös Mört (Rutilus rutilus) Mörten är en av de vanligast förekommande fiskarterna i svenska sjöar och i långsamt rinnande vatten samt längs ostkusten. Födan består av insektslarver, snäckor, växter och kräftdjur. Det är vanligt att mörtar vandrar upp i vattendrag för att leka och para sig. Leken sker på våren och under det första året simmar ynglen omkring i stora stim. Mört utgör föda för många rovfiskar och är ofta den fisk Figur 14. Mört som fås på kroken vid metning. Fisken växer ofta långsamt men tillväxten kan variera mycket mellan år och sjöar. Sutare (Tinca tinca) Sutaren förekommer främst i näringsrika och lugna sjöar och är beroende av varmt vatten för tillväxt och reproduktion. Den ser speciell ut med sin grova kroppsform och paddelliknade fenor. Kroppsytan liknar skinn då den består av små slembetäckta fjäll som skimrar i grönt och koppar. Den har skäggtömmar som den använder till att söka föda på mjuka bottnar som ofta består av dy och gyttja. Sutaren blir könsmogen vid 2-3 års ålder och leker vid flera Figur 15. Sutare. tillfällen under sommaren.. 15

5. Diskussion Ingen asp fångades i de nät som lades ut på uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län, Upplands län och Upplandsstiftelsen under provfisket 2008. Anledningen till detta är förmodligen att det endast finns ytterst få individer av asp kvar i Nedre Dalälven. Resultatet av provfisket är ett varningstecken på att arten håller på att försvinna och det är viktigt att agera snabbt. Det går dock att utesluta att aspen helt har försvunnit från älven då det samma år som dessa undersökningar utfördes inrapporterades fångst av arten och året före rapporterades flera fångster. Under 2010 har också rapporter om fångad asp inkommit (figur 1). I augusti 2011 fick två personer asp under samma vecka i Nedre Dalälven (figur 16, 17, 18) vilket ger vidare bevis för att arten fortfarande förekommer i området. Ytterligare rapporter om fångst och observationer av asplek (bland andra av Karl Gullberg och Patrik Jaurnell) har inkommit under det senaste årtiondet vilket utgjorde grunden till att inventeringen utfördes då länsstyrelsen har i uppdrag att arbeta med åtgärder för den hotade aspen. Orsaken till att inventeringen ej resulterade i någon aspfångst kan vara att det rör sig om stora vattenvolymer och endast en liten andel kunde provfiskas vilket gör att sannolikheten att fånga asp trots allt är låg. Dessutom utfördes provfisket under sommarmånaderna, för att inte störa aspleken. Hade undersökningen ägt rum under våren hade sannolikheten för att fånga asp varit större. Aspbeståndet har minskat kraftigt i Nedre Dalälven de senaste 100 åren och den största orsaken är troligen den stora utbyggnaden av vattenkraftverk som skett. Denna utbyggnad har lett till stor variation i vattenståndet och i åtskilliga fall förödande vandringshinder. Ytterligare påverkan kan utläsas från resultatet då flertalet av arterna som påträffades vid provfisket främst lever i sjöar och lugna vattendrag. Detta indikerar att de tidigare strömmande partierna av Dalälven har blivit lugnare som en följd av vattenregleringen. Detta påverkar aspens reproduktion starkt negativt. Även andra strömlevande fiskarter har svårigheter att klara sig i den nya miljön. Figur 16. Thomas Persson med asp fångad 1/8-2011 vid Untra Kraftverk i nedre Dalälven. 16

Figur 17. Närbild på Thomas Perssons asp fångad 1/8-2011 vid Untra Kraftverk i nedre Dalälven. Figur 18. Elisabeth Persson med asp fångad 5/8-2011 vid Untra Kraftverk i nedre Dalälven. 17

6. Slutsats Många arter missgynnas av starkt reglerade vattendrag. Detta är tydligt i Nedre Dalälven där aspen sedan vattenregleringar införts har gått tillbaka kraftigt. För att undvika att asp helt försvinner måste Regleringsföretaget reglera forsarna enligt försiktighetsprincipen och med hänsyn till den biologiska mångfalden. Vattenflödet måste få öka i lek- och uppväxtområdena som aldrig får torka ut. Det låga flödet åstadkommer också vandringshinder och förstör lekplatser och habitat för aspens uppväxt. Även andra arter som harr och öring påverkas negativt av dagens vattenreglering. Dalälven har naturligt starkt och svagt strömmande partier men som kan utläsas av resultatet är de fiskar som fångades vid provfisket, även i de tidigare strömsträckorna, numera sjölevande arter, vilket visar att Dalälven blivit mer sjölik. Aspen, som kräver strömmande eller stråkande vatten för sin reproduktion, håller därför på att utrotas från Nedre Dalälven. Detta är inte förenligt med EU:s direktiv på detta område; habitatdirektivet, vattendirektivet samt de bestämmelser som gäller för ingående Natura2000-områden. För att aspbeståndet i Nedre Dalälven ska kunna återhämtas så krävs också att restriktioner för aspfiske införs och att allmänheten informeras på ett ambitiöst sätt. Totalt fångstförbud mot Asp bör införas, speciellt viktigt är detta på försommaren då aspen leker. Restriktioner finns redan på en del platser i området, men det krävs ett övergripande skydd för hela Nedre Dalälven. 18

7. Referenser Andersson HC. 2004. Under ytan i färnebofjärden. Dokumentation av de svenska nationalparkerna. Nr.13. Rapport 5303. Naturvårdsverket. Artdatabanken, 2011. WWW-dokument : 2010-01-19: http://www.artfakta.se/artfaktablad/aspius_aspius_100013.pdf Hämtad 2011-07-05 Berglund J. 2006. Aspens leklokaler i Uppsala län. Rapport 2006:25 Upplandsstiftelsen. Berglund J. 2008. Utveckling av metod för inventering av leklokaler för asp. Rapport 2008:13 Länsstyrelsen Uppsala. Brunberg AK, Blomqvist P. 1998. Vatten i Uppsala län 1997. Rapport 8. Upplandstiftelsen. Gärdenfors U. 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Kinnerbäck A. 2001. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket Informerar 2001:2. Naturvårdsverket. 2001. Handbok för miljöövervakning. Undersökningstyp: provfiske efter insjökräfta i insjöar och vattendrag, provfiske efter fisk i sjöar och rinnande vatten. Naturvårdsverket. Nyman, L. 1991. ArtDatabankens artfaktablad för Aspius aspius asp. WWWdokument: 2006-05-25. http://www.artdata.slu.se/rodlista/faktablad/aspi_asp.pdf. Hämtad 2009-12-04 Ståhl E. 2005. Provfiske i Färnebofjärden. Färnebofjärdens FVOF. 2005. 19

8. Appendix Appendix 1. Översiktskarta över Nedre Dalälven med lokalerna där provfisken ägde rum utmärkta 1. Marma 2. Båtfors naturreservat + övre Båtfors naturreservat 3. Tammån, Untraverket 4. Bredforsens naturreservat 5. Hedesundafjärden 6. Gysingefjärden 20

Appendix 2. Karta över Marma där markeringen visar inom vilka områden näten placerades. Näten lades ut över fyra områden i Marma mellan den 30/6 och den 2/7 2008. 21

Appendix 3. Karta över Båtfors naturreservat med nätens placering utmärkt. 1. 1/7, 1 st pelagiskt nät 10. 2/7, 1 st bottensatt 2. 1/7, 1 st bottensatt nät 11. 3/7, 1 st bottensatt 3. 1/7, 1 st bottensatt 12. 3/7, 1 st bottensatt 4. 1/7, 1 st bottensatt 13. 3/7, 1 st bottensatt 5. 2/7, 2 st pelagiska 14. 3/7, 2 st bottensatta 6. 2/7, 1 st pelagiskt 15. 3/7, 1 st bottensatt 7. 2/7, 1 st bottensatt 16. 3/7, 1 st bottensatt 8. 2/7, 1 st bottensatt 17. 3/7, 1 st bottensatt 9. 2/7, 1 st bottensatt 18. 3/7, 2 st pelagiska 22

Appendix 4. Karta över Färnebofjärden med nätens placering utmärkt. 1. 7/7, 2 st pelagiska nät 10. 8/7, 1 st bottensatt 2. 7/7, 1 st bottensatt nät 11. 8/7, 1 st bottensatt 3. 7/7, 2 st bottensatta 12. 8/7, 1 st bottensatt 4. 7/7, 1 st bottensatt 13. 8/7, 1 st bottensatt 5. 7/7, 1 st pelagialt 14. 8/7, 1 st bottensatt 6. 7/7, 1 st pelagialt 15. 8/7, 1 st bottensatt 7. 7/7, 2 st bottensatta 16. 8/7, 1 st bottensatt 8. 7/7, 1 st bottensatt 17. 8/7, 1 st bottensatt 9. 8/7, 2 st pelagiska 23

Appendix 5. Karta över Hedesundafjärden med nätens placering utmärkt. 1. 9/7, 1 st bottensatt nät 9. 10/7, 1 st bottensatt 2. 9/7, 1 st bottensatt 10. 10/7, 1 st bottensatt 3. 9/7, 1 st bottensatt 11. 10/7, 1 st bottensatt 4. 9/7, 1 st bottensatt 12. 10/7, 3 st pelagiska 5. 9/7, 3 st pelagiska 13. 10/7, 1 st bottensatt 6. 9/7, 1 st bottensatt 14. 10/7, 1 st bottensatt 7. 9/7, 1 st bottensatt 15. 10/7, 1 st bottensatt 8. 9/7, 1 st bottensatt 16. 10/7, 1 st bottensatt 24

Appendix 6. Karta över övre Båtfors naturreservat med nätens placering utmärkt. 1. 8 nät. 2. 8 nät. 3. 4 nät. 4. 4 nät. 25

Appendix 7. Karta över Tammån, och älven vid Untraverket, där markeringarna visar inom vilka områden näten placerades. Näten lades ut i älvens huvudfåra i två områden nedströms Untraverket och i Tammån mellan den 31/8 och den 2/9 2008. 26

Appendix 8. Karta över Bredforsens naturreservat där markeringen visar inom vilket område näten placerades. Näten lades ut i Bredforsens naturreservat 3/9-5/9 2008. 27

Appendix 9. Kartor över områden där asp dokumenterats. 1. 15aug-4sept 2007 Fångst av asp. 18-19juli 2008 Fångst av asp. Fångst av asp 2007-2008. 2. Mitten av 90-talet Fångst av asp. 3. Observation av asp. 4. 1/5 1999 Fångst av asp. 5. juni-juli 2007 - fångst av asp. 6. juni-juli 2007 Fångst av asp. 7. 1997-2000 Fångst av asp. 8. 6/9 1999 Fångst av asp. 9. 7/5 2009 Observation av asp. Fångster och observationer av asp från mitten av 90-talet till 2009. 28

Appendix 10. Karta över området där asp fångades 2010 och 2011. Fångster av asp 2010-2011. 29

Appendix 11. Fångster av asp Historiska fångster av Asp (appendix 9, samt appendix 10) Datum Plats Antal Längd Vikt Kontaktpers on Mitten av 90-talet Någon gång mellan 1997-2000 Omkring kanalmynning, väst om Kolmilön Strax nedströms Untraverket 1/5 1999 Prästökanalens mynning 6/9 1999 Strax nedströms untraverket Mellan 15/8-4/9 2007 juni-juli 2007 juni-juli 2007 18-19/7 2008 3/8 2010 Kl: 15.20 Nära Bärholmarna i Storfjärden (Marmafjärden) Mellan E4-bron och Hälleholmen vid Marmaby Vid bäverkanalen vid Mehedeby badplats Övre Bärholmen (Marmafjärden) Vid Båtforsen, stod vid Stenholmen och kastade in mot Älgholmen 1 - - Patrik Jaurnell 1-4 kg Patrik Jaurnell 1-1,5 kg Patrik Jaurnell 1-1,4 kg Patrik Jaurnell 1 60-65 cm 1 40-45 cm 1 40-45 cm 1 60 cm 3,5-4 kg 1 (Bild finns: Figur 16) - Rita Holmström Telefon 070-445887 0 070-445887 0 070-445887 0 070-445887 0 026-75154 - Peter Pohling 070-225551 1 - Peter Pohling 070-225551 1 78 cm 3,8 kg Stefan Lindström Benämning i Appendix 9, (samt appendix 10) 2 Leif Carlsson - 1 mail: bajano2 @hotma il.com 7 4 8 1 5 6 Appendix 10. 1/8 2011 Kl: 19:30 5/8 2011 Kl: 19:30 Dalälven Mehedeby ca 300-400 meter nedströms Untra Kraftverk Dalälven Mehedeby ca 400-500 meter nedströms Untra Kraftverk 1 (Bild finns: Figur 17, 18) 1 (Bild finns: Figur 19) 71 cm 4,04 kg Thomas Persson 52 cm 1,3 kg Elisabeth Persson bettanpe rsson@ msn.co m] bettanpe rsson@ msn.co m] Appendix 10. Appendix 10. 30

Appendix 12. Observationer av asp Observationer av asp (appendix 9) Datum Plats Antal Läng d - Väst om prästön 7/5 Strax innan 2009 Tammån mynnar i Dalälven vid Untraverket Vikt Kontaktperso n Telefon Flertalet - - Patrik Jaurnell 070-4458870 Flertalet - - Karl Gullberg 026-171112 Benämnin g i Appendix 9 3 9 31

Länsstyrelsens rapporter 2011 2011:1 Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län. Gran, Vitörarna, Notholmen, Hornslandet, Storjungfrun, Kalvhararna, Vitgrund-Norrskär 2011:2 Marin inventering vid Långvind sommaren 2007 2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden, 2008 2011:4 Marinbiologiska undersökningar vid Orarna i Gävlebukten, 2009 2011:5 Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009 2011:6 Marinbiologiska undersökningar i skärgården öster om Lindön, 2009 2011:7 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Siviksfjärden och Norbergsfjärden 2009 2011:8 Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna Kalvhararna 2011:9 Uttern i Gävleborgs län 2009 2011:10 Förebyggande arbete inom området ANDT Alkhol, Narkotika, Dopning och Tobak i Gävleborg 2010 2011:11 Brandplan för Färnebofjärdens nationalpark mål och prioriteringar vid naturvårdsbränning 2011:12 Insektsinventering i Långängarnas naturreservat 2011:13 Du ser för ung ut Kan ingen annan köpa ut åt dig? En kartläggning och provköpsstudie av Tobak och Folköl i Gävleborgs län 2011:14 Inventering av väddnätfjäril (Euphydryas aurinia) i Gävleborgs län 2009-2010 2011:15 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2010 2011:16 Arbete för miljön i Gävleborg - så arbetar kommunerna 2011:17 Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2011 2011:18 Samlad strategi AND, Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak Gävleborg 2011 2011:19 Myrfågelinventering i Gävleborgs län 2009-2010 med tillhörande appendix 2011:20 Flodkräftan Förvaltningsplan för Gävleborgs län 2011:21 Inventering av asp provfiske i Nedre Dalälven 2008 Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2011:21 ISSN: 0284-5954 Ett samarbete mellan: Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00 Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg