Version: 3a 2014-12-23 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 ALLMÄN ENERGIPRESTANDA... 7 GENERELLA RIKTLINJER... 8 Rumstemperaturer under uppvärmningsperioden... 8 Skolor och fritidshem... 8 Förskolor... 8 Servicehus (vårdboende)... 8 LSS boende (ej vårdboende)... 8 Boendelägenheter m fl.... 8 Offentliga lokaler... 8 Idrotts-, fritids- och motionsanläggningar... 9 Kontor... 9 Verkstäder... 9 Garage... 9 Övriga allmänna utrymmen... 9 Rumstemperatur kyla... 9 Fukt... 11 Relativ luftfuktighet i rum... 11 Högsta tillåtna fukttillstånd för material... 11 BYGGNADSTEKNISKA RIKTLINJER... 13 Värmeisolering och lufttäthet... 13 ELTEKNISKA RIKTLINJER... 14 Belysning... 14 El apparater... 15 VVS TEKNISKA RIKTLINJER... 16 Systemtemperaturer och Energiprestanda VS installationer... 16 Fjärrvärme... 16 Version: 3a 2014-12-23 2
Radiatorsystem... 16 Värme till ventilationssystem... 16 Automatiskt pumpstopp... 16 Varmvatten... 16 Vattenflöden... 16 Värmeisolering och lufttäthet... 16 Pumpar... 17 Radiatortermostater... 17 Systemtemperaturer och Energiprestanda Ventilations-installationer... 18 Tilluft... 18 Luftflödesdimensionering... 18 Värmeisolering och lufttäthet... 19 Filterklass... 19 AKUSTIK RIKTLINJER... 20 LUFTLJUDSISOLERING... 20 Innebörd av olika ljudisoleringsklasser... 20 Undervisningslokaler... 20 Äldreboende, vårdlokaler... 21 STEGLJUDSISOLERING... 21 Undervisningslokaler... 21 Äldreboende, vårdlokaler... 22 RUMSAKUSTIK... 22 Undervisningslokaler... 22 Äldreboende, vårdlokaler... 23 LJUD FRÅN INSTALLATIONER... 23 Undervisningslokaler... 23 Äldreboende, vårdlokaler... 24 TRAFIKBULLER... 24 Undervisningslokaler... 24 Äldreboende, vårdlokaler... 25 Version: 3a 2014-12-23 3
Rev Ver 3 Dokumentet har bytt namn från Bilaga Gällande riktlinjer till Bilaga Riktlinjer Energiprestanda och Innemiljö. Hela kapitlet med akustik har ändrats från C till B klass. Kompletteringar och ändringar har införts. Ändringar har ej markerats. Rev Ver 3a Följande text har förändrats på s18 Tilluft Dimensionerande temperatur för luftvärmare i skolor, kontor o dyl +20 C Dimensionerande temperatur för luftvärmare i servicehus (äldreboende) +22 C Grundbörvärde vid tilluftsreglering i skolor, kontor och dyl. +17 - +18 C Beräknat grundbörvärde vid tilluftsreglering med VAV +15 - +18 C Version: 3a 2014-12-23 4
INLEDNING Detta dokument ansluter till övriga delar av Kärnfastigheters Projekteringsanvisningar samt Checklistor för driftkontroll av fastighet. Syfte Syftet med dokumentet är att ge enkla och övergripande riktlinjer för energiprestanda och inneklimat i processen från projektering till drift och förvaltning. Riktlinjerna gäller alla parter som deltar i processen som projektledare, projektörer, entreprenörer (även ramavtalade), förvaltare, driftföretag, hyresgäster och brukare med flera. I förlängningen skall detta bidra till fastigheter med en hållbart hög energieffektivitet och god innemiljö. Tekniska lösningar I vissa fall anger Kärnfastigheter krav på tekniska lösningar. Dessa återfinns i bilagor för respektive disciplin under rubriken Tekniska anvisningar Riktvärden Ett antal mätbara rikt- eller börvärden är angivna i detta dokument. Dessa värden skall verifieras vid ny/till och ombyggnation för att ge en tidig indikation på uppnått resultat. Dokumentet gäller även för befintlig bebyggelse men byggnadens status kan medföra att undantag behöver göras. Dessa skall godkännas av Kärnfastigheter och dokumenteras. Urvalet av riktvärden som presenteras här avser inte att vara fullständiga på något sätt och inte heller att återge myndigheters minimikrav utan avser mer att förtydliga och spegla Kärnfastigheters intentioner. Vidare utesluter urvalet inte att det finns andra värden av hög relevans vilket kan vara fallet vid t ex produktion av passivhus. Avvikelser Vid eventuella avvikelser till aktuella regelverk och standarder som t ex SS-EN, BBR, AFS eller FoHMFS och som innebär högre kravnivåer än vad som anges här, gäller dessa regler före här angivna nivåer. För val av lämpliga mätmetoder hänvisas även till dessa och liknande referenser. Tolerans vad gäller avvikelser från börvärden är inte angivna utan får avgöras från fall till fall i synnerhet som flera faktorer ofta samverkar. Till exempel bidrar luftdrag och omgivande ytors temperatur till upplevelsen av rumstemperatur och bör tas med i en bedömning av acceptabla avvikelser i lufttemperatur. Speciella omständigheter kan även medföra att avvikelser från börvärden medges av Kärnfastigheter. Avvikelse skall dokumenteras i projekteringsmötesprotokoll och i projektörens egenkontroll. Version: 3a 2014-12-23 5
Grundregel för energitillförsel Energitillförseln till byggnader skall hållas nere. Detta ska ske genom att minimera såväl installerad effekt, som drifttid och effektförluster. Dessutom bör effekttillförseln regleras dynamiskt för att anpassa luftflöden, belysningsstyrkor, kyla etcetera efter behov. Behovet bedöms utifrån lämpliga parametrar. Version: 3a 2014-12-23 6
ALLMÄN ENERGIPRESTANDA Energiprestanda (värme+varmvatten+fastighetsel ) vid nybyggnad, ej eluppvärmd: Mindre eller lika med: 0,75 x (BBR 2012 + ventilationstillägg) Energiprestanda (värme+varmvatten+fastighetsel ) vid ombyggnad, ej eluppvärmd Mindre eller lika med: 0,7 x (BBR 2008 + ventilationstillägg) Verksamhetsel : Skola och förskola Vårdboende Kontor <30kWh/m2/år <40kWh/m2/år <35kWh/m2/år Kommentar: Målet för nybyggnad ansluter till BBR 2012 s klassning Byggnad med låg energianvändning enl SS 24300-2:2011 klass B. Avvikelse från ombyggnadsmålet kan undantagsvis accepteras om det är uppenbart orimligt att uppnå nivån. Mål enligt ovan skall ställas vid varje ny eller ombyggnad. Målen skall beräknas och presenteras i energiberäkningen inklusive beräkningar av verksamhetselen. Målens ekonomiska bärighet skall bekräftas med LCC kalkyl efter KFA s kalkylmodell eller vid behov mer nyanserad modell. Målen skall delges till samtliga aktörer i ny/ombyggnadsprojektet. Energianvändningen för verksamhetsel (belysning, datorer, hushållsapparater etc.) skall minimeras. Energianvändningen inkl användningen av verksamhetsel skall verifieras efter två års drifttid. Version: 3a 2014-12-23 7
GENERELLA RIKTLINJER Rumstemperaturer under uppvärmningsperioden Under uppvärmningsperioden skall följande lufttemperaturer hållas i nedanstående typer av lokaler. Temperaturerna gäller under verksamhetstid. Lägsta temperatur i respektive intervall skall eftersträvas m h t verksamheten men effektdimensionering görs efter det högre värdet. Folkhälsomyndighetens krav gällande operativa temperaturer för både vinter och sommarfallet skall beaktas och verifieras vid projekteringen. Verifiering skall alltid redovisas för typlokaler för arbetsrum och boenderum. Som arbetsrum räknas lokaler där man stadigvarande vistas och temperaturkravet är minst +20 o C. Skolor och fritidshem Klassrum och övriga arbetslokaler + 20 C Korridorer, kapprum + 18 C Förskolor Rum där barn normalt vistas + 21 C Arbetslokaler + 20 C Korridorer, kapprum + 18 C Servicehus (vårdboende) Utrymmen inom vårdavdelning + 23 C Korridorer, personaldel och dyl utom vårdavdelning + 20 C LSS boende (ej vårdboende) Vårdhem, LSS boende och dyl inom vårdavdelning + 21 C Korridorer personaldel och dyl utom vårdavdelning + 20 C Boendelägenheter m fl. Bostadslägenheter, inackorderingshem, hotell inom boendedel. + 20 C Offentliga lokaler Bibliotek, museer, teatrar, samlingslokaler och dyl + 20 C Version: 3a 2014-12-23 8
Idrotts-, fritids- och motionsanläggningar Simhallar, lufttemperatur + 27-29 C (vattentemperaturens börvärde är 1-2 C under lufttemperaturen) Ishall + 8-10 C Gymnastikhallar, sporthallar - för gymnastik och dyl + 17 C - för aktiviteter av utomhuskaraktär typ fotboll, boule, skate + 12 C Omklädningsrum, duschrum + 20-21 C Kontor Kontorsrum och dyl + 20 C Verkstäder Lokaler där lätt arbete försiggår + 16 20 C Lokaler där hårt arbete försiggår + 12-18 C Garage Garagerade fordon för utsättning i trafik + 10 C Garage som endast används för uppställning av fordon uppvärms ej. Övriga allmänna utrymmen Källare, trapphus, förråds- och dylikt där personal endast tillfälligtvis vistas + 10 C Tomställd byggnad/del av byggnad + 8 C Kommentar Temperatursänkning skall ske under tid då ingen verksamhet bedrivs i lokalerna (natt/helg). I t ex skolor och förskolor kan en lämplig sänkning av rumstemperaturen vara 3 C. Vid föreskrivna värden på rumstemperaturen får mobila elradiatorer eller liknande inte användas för att höja temperaturen. Rumstemperatur kyla Lägsta rumstemperatur vid vilken komfortkyla tas i drift +25 C (såvida inte särskild verksamhet eller krav på operativ temperatur motiverar annan temperatur). Kommentar Installation av kylutrustning skall undvikas i allmänhet och i synnerhet för komfortkyla. Åtgärder för att skärma av för solinstrålning, isolera eller på annat sätt förhindra värmetillförseln skall i första hand väljas. Fri och fjärrkyla skall prioriteras. Version: 3a 2014-12-23 9
Om kyla installeras skall denna vara sammankopplad med värmesystemet så att ett motverkande förhållande undviks. Starttillstånd av kylanläggning skall som regel vara förreglad med rådande utomhustemperatur och vara behovsstyrd. El/Tele och datarum: Värmelast från utrustning skall minimeras och erforderlig kylning beaktas. Kylning med luft från allmänventilationen är lämplig enbart då ventilationsaggregatet är i drift dygnet runt vilket sällan är fallet. Kylning via ute- alternativt överluft och frånluft kan vara en lämplig lösning. Utformningen av ventilationslösning skall göras för optimal värmeevakuering. Version: 3a 2014-12-23 10
Fukt Fuktsäkerhetsprojektering skall utföras så att minst nedanstående innehålls. Relativ luftfuktighet i rum Luftfuktighet i ishall (vid isläge) 60%RH Luftfuktighet i simhall 55%RH Luftfuktighet i hygienutrymmen för start av ventilationsforcering 75-80%RH Kommentar Befuktning bör undvikas. För avfuktning av större utrymmen men även hygienutrymmen och liknande bör avfuktning med uteluft undvikas. Högsta tillåtna fukttillstånd för material För material och ytor där mögel, bakterier och svampar kan tillväxa, skall väl dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd skall hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet. Om materialet är nedsmutsat eller om uppgifter avseende kritiska fukttillstånd saknas, skall en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. Material Kritiskt fukttillstånd [%RF] Material där dokumentation avseende kritiskt fukttillstånd saknas 75 % Smutsade material 75 % Trä och träbaserade material 75 % Gipsskiva med papp 80 % Mineralull 90 % Cellplast (EPS) 90 % Betong 90 % Kriterierna gäller vid rumstemperatur. De utgår från SPs förslag till kritiskt fukttillstånd. Säkerhetsmarginal Vid fuktdimensionering med probabilistiska metoder, dvs baserade på sannolikheter, skall hänsyn tas till de osäkerheter som är förbundna med att förutsäga storleken på en viss fuktpåverkan. En säkerhetsmarginal bör därför införas, resulterande i en sänkning av det aktuella kritiska fukttillståndet motsvarande säkerhetsmarginalen. Version: 3a 2014-12-23 11
Temperaturberoende Risken för att materialet ska angripas av mögel, bakterier och svampar är beroende av både relativ fuktighet och av temperatur samt den varaktighet under vilket dessa råder. Vid fuktdimensionering krävs därför både fukt- och värmeberäkningar av aktuell konstruktion som tar hänsyn till regionalt klimat, mikroklimat samt konstruktionens placering i byggnaden. Metod för fuktmätning i trä För mätning av fukt i trä följs anvisningar i Fukt i trä för byggindustrin,[sp Trätek] Metod för fuktmätning i betong Mätning av fukt i betong skall ske enligt RBK, (Rådet för Byggkompetens) Mätning av fukt i betong skall utföras av en RBK-auktoriserad fuktkontrollant betong Version: 3a 2014-12-23 12
BYGGNADSTEKNISKA RIKTLINJER Värmeisolering och lufttäthet U-värde fönster(hela konstruktionen) energiklass enligt EU direktiv: A klass Uv < = 0,9 W/m 2 K U-värde väggar <=0,15 W/m 2 K U-värde tak <=0,10 W/m 2 K U-värde golv <=0,15 W/m 2 K U-värde ytterdörr <=1,2 W/m 2 K Klimatskalets lufttäthet (50Pa tryckdifferens) <=0,4 l/s,m 2 Aom Minimering av köldbryggor i klimatskärmen ska alltid eftersträvas. Dessa bör detaljberäknas i lämpligt simuleringsprogram t ex HEAT eller VIP Energy. I synnerhet i lågenergibyggnaderna kan ogenomtänkta anslutningar få stora konsekvenser för energianvändningen i byggnaden. Miljöbyggnad, Brons och Silver, menar att 20% påslag på transmissionsförlusterna är ett godtagbart antagande, men det kan vara högre än så i lågenergibyggnaderna och för nivå Guld fordras beräkning. Använd standard Byggnaders termiska egenskaper - Värmegenomgångskoefficienter - Beräkningsmetod (ISO 13789) för hantering av ytor och mängdning. Dagsljustransmittans fönsterglas Dagsljusfaktor LT>=60% bestäms i projekten Kommentar Klimatskalets täthet skall verifieras genom täthetsprovning och utförandet av isoleringen genom termografering. Täthetsprovning ska utföras enligt SS-EN 13829 metod B. Delprover av konstruktionen skall provas först för att verifiera montaget. Slutligen skall hela byggnaden provas. OM inte detta är genomförbart skall utförandet i minst 5 % av lokalerna provas. Urvalet av utrymmen ska vara representativt för hela byggnaden. Läckagesökning skall som regel utföras före inklädnad av ytterväggar för att enklast kunna lokalisera och åtgärda eventuella läckage. Vindtäta ytskikt utvändigt skall utföras noggrant för att förhindra luftrörelser i isoleringen och minska risken för inträngning av regnvatten i klimatskalet. Vid nybyggnation skall särskild hänsyn tas till risken för övertemperaturer t ex bör stora fönster mot syd och väst undvikas eller minimeras till ytan alternativt alltid förses med solavskärmning. Sakkunnig Energi skall kopplas in för att samordna så att utformningen av solavskärmning, minimering av fönsterytor och myndighetskraven på dagsljusinsläpp optimeras i förhållande till varandra. Version: 3a 2014-12-23 13
ELTEKNISKA RIKTLINJER Belysning Installerad effekt (max) Enligt Ljus och rum Utgåva 3 Nivå Bör Energiklass för ljuskällor enl EU direktiv A Energiklass för driftdon enl EU direktiv A1,A2 Ljusfärg, invändiga ljuskällor 2700-4000K Färgåtergivningsindex, invändiga ljuskällor Ra>=80 Ljusfärgskvalitet (MacAdam) Invändig belysning <=5 SDCM Utvändig belysning <=7 SDCM Min livslängd lysrör enl IEC/EN 60081 16.000h Min livslängd, LongLife lysrör enl IEC/EN 60081 40.000h Min livslängd kompaktlysrör enl IEC/EN 60901 10.000h Min livslängd, LongLife, kompaktlysrör enl IEC/EN 60901 20.000h Min livslängd metallhalogenlampor enl IEC 61167 13.000h Min medellivslängd (70% av nom ljusflöde) LED lampor och dess drivenheter 50.000h Min medellivslängd (70% av nom ljusflöde) LED lampor. Utvändig belysning 70.000h Belysningsstyrkor allmänt Enligt Ljus och rum Utgåva 3 Belysningsstyrka klassrum 500Lux Dagsljusgräns för aktivering av utvändig belysning <10Lux Kommentar Belysning bör styras och regleras halv eller helautomatiskt. Armaturer skall för att bibehålla sitt ljusflöde rengöras med jämna intervaller Omfattningen av ytterbelysning skall minimeras men fungera för verksamheten. Om inte särskilda skäl för personsäkerhet och inbrottsrisk föreligger skall ytterbelysningen släckas nattetid. Mindre avvikelse från krav på installerad effekt kan accepteras vid dagsljusreglering och närvarostyrning. Version: 3a 2014-12-23 14
El apparater Hushållsapparater allmänt energiklass enl EU direktiv A+ Kyl och frysskåp A++ Torktumlare energiklass enl EU direktiv A TV energiklass enl EU direktiv A UPS / växleriktare (Off-line) för nöd- och utgångsbelysningar skall ha en verkningsgrad på utrustning >=98% UPS /dubbelkonverterande (On-line) skall ha en verkningsgrad på utrustning >=92% Frekevensomriktare skall ha en verkningsgrad på >=98% Kommentar Utrustning skall konfigureras till lägsta energinivå avseende energisparläge mm. Torktumlare och torkskåp skall vara internt styrda över temperatur och fukt. Standbyförluster skall minimeras. Fast belysning i kyl eller frysskåp med glasdörr skall undvikas. Version: 3a 2014-12-23 15
VVS TEKNISKA RIKTLINJER Systemtemperaturer och Energiprestanda VS installationer Fjärrvärme Temperaturdifferens för primärvärme tillopp och retur >=50 C Radiatorsystem Temperatur för tillopp/retur 55/40 C Värme till ventilationssystem Börvärde för stilleståndsreglering +15 C Automatiskt pumpstopp Utetemperatur när automatiskt pump och ventilstopp skall aktiveras(dvs avstängning av värmesystemet) >+14-16 C Sommartid maj okt >=+12 C Passivhus >=+10 o C Varmvatten Varmvattentemperatur(sämsta stället samt innan VVX, VVB) +50 C Vattenflöden Tvättställ <=6 l/min Disklåda <=6 l/min Dusch <=9 l/min WC publika lokaler och äldreboende spolning ett läge 6l WC övriga lokaler spolning 2 läge 2l och 4l Värmeisolering och lufttäthet Ledningsisolering VV/VVC ledning. Max temperaturdifferens 3 o C mellan VV framledning och VVC vid VVX. Minsta serieklass för isolering av VV/VVC ledning är Serie 3A* Minsta serieklass för isolering av VS ledningar (i uppvärmda utrymmen) Serie 2A* *(Dock minst 40mm) I byggnader där rör är förlagda i ouppvärmda utrymmen dimensioneras isolering av VV, VVC och VS ledningar så att förlusterna är mindre eller lika med dem för rör förlagda i uppvärmda utrymmen. Version: 3a 2014-12-23 16
Pumpar Eleffektivitet för cirkulationspumpar enl Europump Radiatortermostater Energieffektivitet för radiatortermostater enl TESS A klass, EEI<=0,27 A klass Kommentar Frekvent använda duschar och tvättställsblandare skall vara tids eller beröringsstyrda. Blandare skall ha kallstartsfunktion. Spillvattenvärme från duschar och övrigt varmvatten bör återvinnas om så är lönsamt. Cirkulationspumpar skall tryckstyras. Den termiska isoleringen skall vara komplett och omfatta samtliga ledningar (inklädda och ovan undertak) samt komponenter inklusive större ventiler (>=DN35). Version: 3a 2014-12-23 17
Systemtemperaturer, luftflöden och Energiprestanda för Ventilationsinstallationer Tilluft Dimensionerande temperatur för luftvärmare i skolor, kontor o dyl +20 C Dimensionerande temperatur för luftvärmare i servicehus (äldreboende) +22 C Grundbörvärde vid tilluftsreglering i skolor, kontor och dyl. +17 - +18 C Beräknat grundbörvärde vid tilluftsreglering med VAV +15 - +18 C Grundbörvärde vid tilluftsreglering i servicehus (äldreboende) +19-20 C Start forcering VAV i klassrum, samlingssalar, konferensrum m m vid närvaro >+23 o C Respektive vid ej närvaro >+25 o C Luftflödesdimensionering Uteluftflöde i klassrum, kontorsrum, samlingssal och liknande 10l/s*p. Övriga lokaler enligt BBR. Aggregat och distributionssystem skall normalt dimensioneras för min 12l/s*p med hänsyn till reservkapacitet Uteluftsflöde i äldreboende(per person/ lägenhet) 20l/s (Normalt halverat flöde i nattdrift i sämst belägna rummet, dock lägst 0,35l/s m 2 ) Lufthastighet i äldreboende(inom vårdavdelning) <=0,10m/s Lufthastighet i klassrum, kontorsrum och liknande (vinterfallet, t luft =20 o C) <=0,15m/s Lufthastighet i klassrum, kontorsrum och liknande (sommarfallet, t luft =26 o C) <=0,25m/s Luftutbyteseffektivitet alt lokalt ventilationsindex Enl Arbetsmiljöverket Co 2 i klassrum, kontorsrum, samlingssal och liknande (normalt reglerområde) 600-900 ppm Personantal för rum där VAV skall installeras >8 pers Förhållande min max luftflöde vid VAV i rummet <=1:6 Maximalt tillåtet tryckfall i kanal 1Pa/m Eleffektivitet (för FTX vid maximalt luftflöde) SFPv vid nybyggnad (Avser per system. Vid VAV gäller värdet vid 80% av dim flöde) <=1,7 (kw/m 3 /s) SFPv vid ombyggnad (Avser per system. Vid VAV gäller värdet vid 80% av dim flöde)<=2,0 (kw/m 3 /s) Eleffektivitet för fläktar (val skall presenteras för KFA s sakkunnige) >=IE3 (*Vid VAV system skall ev sammanlagring diskuteras med KFA s sakkunnige, se kommentar) Version: 3a 2014-12-23 18
Temperaturverkningsgrad för värmeåtervinningssystem enligt EN 308 (torr verkningsgrad) Allmänventilation >=80% Ventilation av storkök och dyl KorsströmsVVX >=60% (Alternativen skall presenteras för KFA s sakkunnige) Motströms VVX >=80% Tvättstugor verkningsgrad optimeras vid val av system för energiåtervinning Värmeisolering och lufttäthet Täthetsklass för kanalsystem >=C klass Isolering av ventilationskanal skall utföras så att temperaturen i kanaler inte förändras mer än 1 o C Min tjocklek för isolering av ventilationskanaler i kalla ouppvärmda utrymmen 100mm Filterklass Filterklass Tilluft F7 Filterklass Frånluft M5 Energiklass för luftfilter enl Eurovent (vid nyproduktion eller tryckstyrning) A Klass Kommentar Anläggning för luftbehandling skall vara i drift endast när lokalen används eller när det behövs av särskilda skäl. Efter en period av stoppad ventilation bör om möjligt denna starta så att en omsättning av luftvolymen åstadkoms före det att lokalen används igen. Erforderlig intermittent drift i forcerat läge. För bostäder gäller kontinuerlig drift med reducering av luftflödet på natten. Luftflödena skall som regel behovsstyras automatiskt eller halvautomatisk utifrån relevanta parametrar. Vid skollov eller längre uppehåll i verksamheten skall ventilationsflödena anpassas. Luftdon skall för att behålla sitt flöde rengöras med jämna intervall. Under sommartid får luftbehandlingsanläggning i begränsad omfattning vara i drift för att kyla ned byggnaden med sval nattluft. Denna funktion i styrprogrammet skall aktiveras endast vid påkallat och konstaterat behov av Kärnfastigheter. Funktionen skall ej vara i drift i skolor under sommarlov. Hög verkningsgrad skall eftersträvas för frekvensomformare. Alternativ skall redovisas. Energiklass för luftfilter gäller endast vid nyproduktion eller för befintliga ventilationsaggregat med tryckstyrning, då ett minskat motstånd i luftfiltret ökar luftflödet som renderar i en ökad användning värmeenergi. *Vid VAV anläggningar skall sammanlagring avgöras ihop med sakkunnig för Kärnfastigheter. Hänsyn skall tas till summerat min luftflöde i förhållande till det möjliga för aktuell aggregatstorlek och lokalernas utnyttjande. Härvid kan tillåtet SFPv-tal komma att öka vid max luftflöde. Version: 3a 2014-12-23 19
AKUSTIK RIKTLINJER Ljudkrav skall uppfylla ljudklass B i SS 25268:2007 gällande skolor / förskolor, äldreboendes gemensamma lokaler och vårdlokaler. Dessa krav skall normalt tillämpas. För lägenheter / boenderum på äldreboende, LSS-boende etc gäller ljudklass B enligt SS 25267:2004 avseende luft- och stegljudsisolering, medan krav enligt BBR gäller avseende ljudnivåer från installationer och trafikbuller. (BBR-krav återfinns i BBR, medan högre ljudkrav fortfarande hänvisar till SS25267:2004). Märk att några mindre modifieringar av de i standarden angivna kraven har skett. Med denna tillämpning uppfylls miljöbyggnad nivå SILVER, där hälften av ljudparametrarna skall uppfylla ljudklass B och övriga ljudklass C. För lokaler är kraven i stort lika mellan ljudklass B och C, varför B väljs generellt. I de fall rumstyp ej anges nedan får man välja krav med jämförbart utrymme. Omständigheter som t ex hörselskadade barn /personal kan medföra behov av högre krav än de som återges nedan. Beroende av typ av äldreboende, LSS-boende etc kan högre krav erfordras gällande boenderum. Skall beslutas i samråd med nyttjaren i varje enskilt fall. LUFTLJUDSISOLERING Med luftljudsisolering avses här vägt reduktionstal i byggnad R w, db uppmätt enligt SS-EN ISO 140-4 samt utvärderat enligt SS-EN ISO 717-1 och SS 25268:2007 respektive SS 25267:2004. Luftljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera luftburet buller mellan två rum, vilket medför att luftljudsisoleringen är bättre ju högre värde som uppmäts. Innebörd av olika ljudisoleringsklasser. R w, db Beskrivning 30 db Normalt samtal hörs och är ofta störande 35 db Normalt samtal kan höras. Högröstat samtal hörs och är ofta störande 40 db Normalt samtal kan höras. Högröstat samtal hörs 44 db Sekretess vid normal röststyrka 48 db Högröstat samtal uppfattas ej, men kan höras. Betraktas ofta som tillräckligt för sekretess. Avlyssning intill vägg möjlig under tysta förhållanden 52 db Högröstat samtal uppfattas ej, men kan höras. Väljs vid sträng sekretess. 55 db Högröstade samtal hörs ej. Måttlig ljudnivå från musikanläggning kan höras Undervisningslokaler Lägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R w, db Typ av utrymmen Mellan rum Mot korridor*) Klassrum 44 40 Grupprum 44**) 40***) Kontor, adm exp, bibliotek 35 30 Rum med krav på måttlig sekretess - Yrkesvägledare, 44 35 personalrum, konferensrum, mötesrum, samtal Rum med krav på hög sekretess rektorer, talklinik 52 44 kurator, psykolog, skolsköterska Lekrum, vilrum, wc, dusch 44 30 Utbildningslandskap, mellan hygienrum 35 - Musikrum****) 64 52 Aula, hörsal****) 60 48 Version: 3a 2014-12-23 20
*) för att uppfylla kravet krävs normalt dörr i angiven ljudklass och vägg i en högre klass. T ex för att uppfylla R w 40 db mot korridor erfordras dörr med R w 40 db och vägg i ljudklass R w 44 db **) mellan rum med dörr accepteras 5 db lägre krav ***) för skiljekonstruktion med större glasparti som medger god uppsikt accepteras 5 db lägre krav ****) skall specialstuderas. Kravet avser Dn,T,w, db. Mot korridor som normalt ej nyttjas kan R w 44 db väljas från musikrum Äldreboende, vårdlokaler Lägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R w, db Typ av utrymmen Mellan rum Mot korridor*) Lägenheter, boende 57*) 50**) Rum med höga krav på ljudisolering och sekretess 52 44 jourrum, psykologexp, OP-sal, behandling/undersökning, sköljrum Rum med krav på måttlig sekretess 44 35 behandling/undersökning***), konferens/utbildning, personalrum Kontor, adm exp 35 30 Väntrum, vilrum, wc, dusch 44 30 Mellan hygienrum 35 - Till annan hyresgäst / verksamhet 52 48 Till trapphus /korridor gemensam med annan hyresgäst 48 35 *) gäller även mellan lägenheter och andra utrymmen. Avser normalt R w+c50-3150 då det gäller mellan boenderum **) uppfylls med dörr i ljudklass R w 40 db under förutsättning av att det utanförliggande utrymmet har eb efterklangstid på 0.6 s. För pardörrar kan R w 35 db accepteras. R w 50 db kommer då ej att innehållas, vilket medför att ljudklass B ej uppfylls fullt ut. Med dörr i ljudklass R w 35 db i kombination med att det utanförliggande utrymmet har en efterklangstid på längst 0,6 s erhålls en ljudklimat som fungerar för flertalet boende. ***) enklare ej smärtsam behandling / undersökning STEGLJUDSISOLERING Med stegljudsisolering avses vägd stegljudsnivå i byggnad L nt,w db för lokaler respektive L n,w db för bostäder uppmätt enligt SS-EN ISO 140-7 samt utvärderad enligt S-EN ISO 717-2 och SS 25268:2007 respektive SS 25267:2004. Observera att bägge kriterierna L n,w resp L n,w+ci,50-2500 skall innehållas för lägenheter / boende. Stegljudsisolering avser en nivå, orsakad av en sk hammarapparat i angränsande rum, vilket medför att stegljudsisoleringen är bättre ju lägre stegljudsnivå som uppmäts. Undervisningslokaler Högsta vägd standardiserad stegljudsnivå i olika utrymmen, L nt,w, db*) Typ av utrymmen Från angr. utrymme Klassrum 56 Grupprum 60 Kontor, adm exp, bibliotek 68 Rum med krav på måttlig sekretess - Yrkesvägledare, personalrum, 56 konferensrum, mötesrum, samtal Rum med krav på hög sekretess rektorer, talklinik kurator, psykolog, 64 skolsköterska Lekrum, vilrum, wc, dusch 64**) Utbildningslandskap, mellan hygienrum 64**) Musikrum***) 52 Aula, hörsal 48 Version: 3a 2014-12-23 21
*) värdena gäller från utrymmen med hög stegljudsbelastning. För utrymmen med låg stegljudsbelastning kan 4 db högre värde accepteras **) inga krav i hygienrum ***) skall specialstuderas. Äldreboende, vårdlokaler Högsta standardiserad stegljudsnivå i olika utrymmen, L nt,w, db*) Typ av utrymmen Från angr. utrymme Lägenheter, boende 52**) Rum med höga krav på ljudisolering och sekretess jourrum, psykologexp, 60 OP-sal, behandling/ undersök-ning, sköljrum Rum med krav på måttlig sekretess behandling/undersökning, 60 konferens/utbildning, personalrum Kontor, adm exp 64 Väntrum, vilrum, wc, dusch 64**) Mellan hygienrum inom boende 58**) Till annan hyresgäst / verksamhet 64 Till trapphus /korridor gemensam med annan hyresgäst 64 *) värdena gäller från utrymmen med hög stegljudsbelastning. För utrymmen med låg stegljudsbelastning kan 4 db högre värden accepteras. Gäller dock ej lägenheter / boende **) avser L n,w samt L n,w+ci50-2500 ***) inga krav i hygienrum RUMSAKUSTIK Efterklangstiden gäller som ett aritmetiskt medelvärde inom oktavbanden 250 4000 Hz. Vid enskilt oktavband accepteras 0.1 s längre efterklangstid. I utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt accepteras 0.2 s längre efterklangstid vid 125 Hz. Efterklangstiden kontrollmäts enligt SS-EN ISO 3382-2:2008 Undervisningslokaler Längsta efterklangstid i sekunder Typ av utrymmen Klassrum 0,5 Grupprum 0,5 Kontor, adm exp, bibliotek 0,6 Yrkesvägledare, personalrum, konferensrum, mötesrum, samtal 0,6 Rektorer, talklinik kurator, psykolog, skolsköterska 0,6 Lekrum, diskrum, slöjd 0,5 Utbildningslandskap 0,5 Musikrum*) 0,6 0.8 Aula, hörsal **) Korridorer, omklädningsrum 0,5 Gymnastiksal 1,2 *) lämplig efterklangstid bestäms av användningsområdet och rummets storlek. Mindre rum 0.6 s och större rum 0.8 s. Rum för hårdrock, trummor etc bör ha kortare efterklangstid. Specialstuderas **) beror på storlek och användningsområde. Specialstuderas. Version: 3a 2014-12-23 22
Äldreboende, vårdlokaler Längsta efterklangstid i sekunder Typ av utrymmen Lägenheter, boende - Jourrum, psykologexp, OP-sal, behandling/ undersök-ning, sköljrum, 0,6 konferens / utbildning, personalrum Kontor, adm exp, väntrum 0,6 Korridor,vilrum, entréer 0,8 Trapphus 1,2 LJUD FRÅN INSTALLATIONER Kraven gäller högsta tillåten total ekvivalent ljudnivå Leq, dba, orsakat av fasta installationer i byggnaden. Kraven gäller i vistelsezon under den tid som störningen pågår. Maximal A-vägd ljudtrycksnivå från intermittenta och regelmässigt förekommande ljud får överskrida totalkravet på ekvivalent ljudtrycksnivå med högst 5 db. Ljudnivå, Leq, dba Beskrivning 30 Hörbart men stör ej sömn, vila eller koncentrerat arbete 35 Kan störa vila, men väcker ej vid sömn, tröttar ej vid arbete, svagt maskerande vid samtal 40 Hindrar vila, ger risk för väckning, svagt tröttande, något maskerande vid svagt eller avlägset samtal 45 Hindrar sömn, störande och tröttande vid koncentrerat arbete, maskerar avlägsna röster, medger obehindrat samtal på kort avstånd, svagt störande även vid kort vistelse 50 Väcker vid sömn, stör samtal, omöjliggör koncentrerat arbete, tröttar inomhus, svagt störande utomhus men medger ändå samtal inom några meters avstånd Undervisningslokaler Högsta totala ljudnivå från samtliga installationer, Leq, dba / dbc Typ av utrymmen Leq, dba Leq, dbc Klassrum, grupprum, talklinik 30 50 Kontor, adm exp, bibliotek 35 55 Yrkesvägledare, konferensrum, mötesrum, samtal 30 50 Rektorer, kurator, psykolog, skolsköterska 35 55 Lekrum, diskrum, slöjd, matsal 35 55 Diskrum, kök 45 - Utbildningslandskap, personalrum 35 55 Musikrum 30 45 Aula, hörsal 26 41 Korridorer, omklädningsrum 40 - Gymnastiksal 35 55 Version: 3a 2014-12-23 23
Äldreboende, vårdlokaler Högsta totala ljudnivå från samtliga installationer, Leq, dba / dbc Typ av utrymmen Leq, dba Leq, dbc Lägenheter, boende 30 50*) Jourrum, samtal, konferens / utbildning 30 50 OP-sal, behandling/ undersökning, sköljrum, personalrum 35 55 Kontor, adm exp, väntrum, vilrum 35 55 Korridor, entréer 40 60 Trapphus 40 60 *) gäller i utrymme för sömn, vila och daglig samvaro. Överskridande av dbc-nivån kan accepteras om Folkhälsomyndighetens tersbandsvärden liksom de nivåer som återfinns i SS25268:2004 inom frekvenserna 31.5-200 Hz, enligt nedan innehålls. För Leq > 55 dbc återfinns även riktvärden för 25 Hz. Frekvens, Hz Vid krav Leq 50 dbc Vid krav Leq 55 dbc 25 31.5 40 50 63 80 100 125 160 200-56 49 43 41.5 40 38 36 34 32 71 61 54 49 47 45 43 41 39 37 TRAFIKBULLER Dimensionerande ljudtrycksnivå utomhus från trafik och andra stadigvarande ljudkällor bestäms med beräkning eller mätning. Utomhus gäller: Leq < 55 dba / Lmax < 70 dba på boendes uteplats samt minst halva skolans / förskolans lekyta Leq < 55 dba utanför fönster till lägenheter/boende. Överskrids denna nivå skall anvisningar i Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen tillämpas. Undervisningslokaler Dimensionerande ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor, Leq, dba / Lmax, dba Typ av utrymmen Leq, dba Lmax, dba Klassrum, grupprum 30 45 Kontor, adm exp, bibliotek, 35 50 Yrkesvägledare, konferensrum, mötesrum, samtal 30 45 Rektorer, talklinik kurator, psykolog, skolsköterska 35 50 Lekrum, slöjd, matsal 35 50 Diskrum, kök 40 - Utbildningslandskap, personalrum 35 50 Musikrum 30 45 Aula, hörsal 26 41 Korridorer, omklädningsrum 40 - Gymnastiksal 40 60 Version: 3a 2014-12-23 24
Äldreboende, vårdlokaler Dimensionerande ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor, Leq, dba / Lmax, dba Typ av utrymmen Leq, dba Lmax, dba Lägenheter, boende*) 30 45 Jourrum, samtal, konferens / utbildning 30 45 OP-sal, behandling/ undersökning, sköljrum, personalrum 35 50 Kontor, adm exp, väntrum, vilrum 35 50 Korridor 40 - Trapphus, entreer - - *) gäller i utrymme för sömn, vila och daglig samvaro. I rum för matlagning och hygien accepteras 5 db högre värden. Version: 3a 2014-12-23 25