Bilaga Fastställda värden

Transkript

1 Bilaga Fastställda värden Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar 1

2 Bilaga: Fastställda värden Juni 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna bilaga måste alltid läsas i enlighet med läsanvisningar i projekteringsanvisningarnas Övergripande dokument, punkt 1 Introduktion.

3 Innehåll Inledning 4 Syfte 4 Om riktvärdena 4 Avvikelser 4 Energianvändning 5 Energiprestanda 5 Verksamhetsenergi 5 Rumstemperatur under uppvärmningsperioden 6 Rumstemperatur kyla 8 Fukt 8 Relativ luftfuktighet i rum 8 Högsta tillåtna fukttillstånd för material 8 Konstruktion 10 Värmeisolering (U-värden) 10 Köldbryggor 10 Dagsljus och solskydd 11 Lufttäthet 11 El 11 Belysning 11 Elapparater 11 VVS 12 Systemtemperaturer och energiprestanda för värme- och sanitetsinstallationer 12 Systemtemperaturer, luftflöden och energiprestanda för ventilationsinstallationer 13

4 Inledning 01 Det här dokumentet ansluter till övriga delar av fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar och Checklistor för driftkontroll av fastighet. 02 Syfte Dokumentet ska vara en enkel och övergripande sammanställning över fastighetsförvaltningens riktvärden. Värden som ska verifieras för att säkerställa sunda och hållbara fastigheter under hela processen från projektering till drift och förvaltning. Bilagan gäller alla parter som deltar i processen; så som projektledare, projektörer, entreprenörer (även ramavtalade), förvaltare, driftsbolag, hyresgäster och brukare. Riktvärdena ska bidra till hållbara fastigheter med en hög energieffektivitet och god innemiljö. 03 Om riktvärdena Detta dokument innehåller ett antal fastställda rikt- eller börvärden. Värdena ska verifieras vid ny-/till- och ombyggnation för att ge en tidig indikation på uppnått resultat. Dokumentet gäller också förvaltningskedet. Urvalet av riktvärden är inte menat att vara fullständigt och inte heller att återge myndigheters minimikrav. Det är mer tänkt att förtydliga och spegla fastighetsförvaltningens intentioner. I utvalda projekt kan högre krav förekomma. Aktuella regelverk och standarder som innebär skarpare kravnivåer än vad som anges här, gäller överordnat fastighetsförvaltningens nivåer i detta dokument. Det kan vara till exempel Boverkets byggregler (BBR), Arbetsmiljöverkets och Folkhälsomyndighetens föreskrifter (AFS, FoHMFS) eller Europastandarder (SS-EN). 04 Avvikelser Under speciella omständigheter, i projekt eller i befintliga byggnader, kan fastighetsförvaltningen medge avvikelser från börvärden. Vilken tolerans som gäller vid avvikelser från börvärden avgörs från fall till fall och påverkas av i vilken omfattning flera faktorer/ börvärden samverkar. Avvikelser ska dokumenteras och fastställas av fastighetsförvaltningen innan utförandet. 4

5 Energianvändning 01 Energiprestanda Utöver aktuella krav i BBR, Boverkets byggregler, gäller fastighetsförvaltningens interna energimål. Nyproduktion Primärenergital (EP pet ), 75 % av kravet enligt BBR 26 Kravnivån får i enlighet med BBR räknas upp med motiverat ventilationstillägg. Ombyggnad Primärenergital (EP pet ), lika kravet för nyproduktion enligt BBR 26. Kravnivån får i enlighet med BBR räknas upp med motiverat ventilationstillägg. Tillfälliga byggnader Aktuell BBR gäller. Kommentar För omfattande ombyggnad eller tillfälliga byggnader bör energikravet tidigt stämmas av med stadsbyggnadsförvaltningen för att undvika missförstånd kring tolkning av krav. Angående energiberäkning, se Tekniska anvisningar Energi och Rollbeskrivning Energi. 02 Verksamhetsenergi För verksamhetsenergi är fastighetsförvaltningens energimål för olika typer av lokaler följande. Skola och förskola Verksamhetsenergi, < 30 kwh/m 2, år Årsschablon enligt BEN 2 1 är kwh/m 2 A temp, år beroende på typ av skola och verksamhet. Vårdboende Verksamhetsenergi, < 40 kwh/m 2, år Det finns ingen årsschablon för vårdlokaler enligt BEN 2 1 BFS 2017:6 - BEN 2 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår 5

6 Kontor Verksamhetsenergi, < 35 kwh/m 2, år Årsschablon enligt BEN 2 är kwh/m 2 A temp Kommentar Ovanstående målvärden är inte tänkta som indata för energiberäkningar, utan som målsättningar för maximal användning av verksamhetsenergi. Som indata till energiberäkningar ska verksamhetsenergi baserad på faktisk, planerad verksamhet användas. Årsschabloner från BEN får användas om det inte går att få fram uppgifter om faktisk brukarindata. 03 Rumstemperatur under uppvärmningsperioden Under uppvärmningsperioden ska nedanstående lufttemperaturer hållas i de olika lokalerna. Temperaturerna gäller under verksamhetstid. Lägsta temperatur i respektive intervall ska eftersträvas, med hänsyn tagen till verksamheten. Effektdimensionering görs efter det högre värdet. Folkhälsomyndighetens krav vad gäller operativa temperaturer för både vinter- och sommarfallet, ska uppmärksammas och verifieras vid projekteringen. Verifiering ska alltid redovisas för typlokaler för arbetsrum och boenderum. Som arbetsrum räknas lokaler där man stadigvarande vistas och temperaturkravet är minst + 20 o C. Se även Tekniska anvisningar Ventilationsanläggningar och Värmeoch sanitetsanläggningar. Skolor och fritidshem Klassrum och övriga arbetslokaler, + 20 C Korridorer, kapprum, + 18 C Förskolor Rum där barn normalt vistas, + 21 C Arbetslokaler, + 20 C Korridorer, kapprum, + 18 C Vårdboende Utrymmen inom vårdavdelningar, + 23 C Korridorer, personaldel och dylikt utom vårdavdelningar, + 20 C 6

7 LSS boende (inte vårdboende) eller liknande Utrymmen inom boendeavdelningar, + 23 C Korridorer, personaldel och dylikt utom boendeavdelningar, + 20 C Boendelägenheter med flera Bostadslägenheter, inackorderingshem, + 20 C Offentliga lokaler Bibliotek, museer, teatrar, samlingslokaler och dylikt, + 20 C Idrotts-, fritids- och motionsanläggningar Simhallar, lufttemperatur, C vattentemperaturens börvärde är 1-2 C under lufttemperaturen Ishall, C Gymnastikhallar, sporthallar gymnastik och dylikt (normal sporthall), + 17 C aktiviteter av utomhuskaraktär typ fotboll, boule, skate (enklare byggnad), + 12 C Omklädningsrum, duschrum, C Kontor Kontorsrum och dylikt, + 20 C Verkstäder Lokaler där lätt arbete sker, C Lokaler där hårt arbete sker, C Garage Garagerade fordon för utsättning i trafik, + 10 C Garage som bara används för uppställning av fordon värms inte upp. Övriga allmänna utrymmen Källare, trapphus, förråd och dylikt där personal endast tillfälligtvis vistas, + 10 C Tomställd byggnad/del av byggnad, C Temperatursänkning Temperatursänkning ska ske under tider när ingen verksamhet bedrivs i lokalerna (natt/helg). I till exempel skolor och förskolor kan en lämplig sänkning av rumstemperaturen vara 3 C. Normal temperatur ska vara uppnådd när verksamheten vill att den ska vara det. 7

8 04 Rumstemperatur kyla Lägsta rumstemperatur vid vilken komfortkyla tas i drift, + 25 C Särskilda verksamheter eller krav på operativ temperatur kan motivera annan temperatur. Kommentar Frikyla och fjärrkyla ska prioriteras. Om kyla installeras ska den samverka med värmesystemet så att systemen inte motverkar varandra. Starttillståndet för kylanläggningar ska som regel vara förreglat med utomhustemperaturen och vara behovsstyrt. El/Tele och datarum Värmelasten från utrustning ska minimeras och hänsyn ska tas till behovet av kylning. Att kyla med luft från allmänventilationen är bara lämpligt där ventilationsaggregatet är i drift dygnet runt. Detta är sällan fallet. Ventilationen ska utformas för optimal värmeevakuering. Fukt Se även Tekniska anvisningar Fukt. Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras så att minst nedanstående krav uppfylls. 01 Relativ luftfuktighet i rum Luftfuktighet i ishall (vid isläge), 60 % RH Luftfuktighet i simhall, 55 % RH Luftfuktighet i hygienutrymmen för start av ventilationsforcering, % RH 02 Högsta tillåtna fukttillstånd för material Om materialet är nedsmutsat eller om det saknas uppgifter på kritiska fukttillstånd, ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. Gränsvärden Konstruktionsvirke Fuktkvoten vid inköp av konstruktionsvirke ska vara högst 18 %. 8

9 Fuktkvotskravet gäller dessutom genom hela byggskedet, det vill säga inköp transport, leverans, lagring och montage. Virket måste alltså skyddas mot fukt och nederbörd i alla skeden. Högsta tillåtna fuktkvot för konstruktionsvirke vid inbyggnadstillfället, då konstruktionen stängs, är 15 %. Dessutom ska konsekvenserna av förväntad krympning vid fortsatt uttorkning efter montage, beaktas. Inredningssnickerier Fuktkvoten för inredningssnickerier ska vara 8 % ± 2 % från leverans till inbyggnadstillfället. Betongunderlag Högsta tillåtna fukttillstånd i betongunderlag med hänsyn till golvbeläggningar, lim, avjämningsmassor och tätskikt under keramiska plattor, anges av respektive materialtillverkare. Högsta tillåtna fukttillstånd enligt materialtillverkare och angivelser i Hus AMA ska underskridas. Riktvärdet för uttorkning är dock 85 % relativ fuktighet (RF) på ekvivalent mätdjup enligt RBK, Rådet för byggkompetens. Avjämningsmassor Avjämningsmassor ska torkas till 85 % relativ fuktighet (RF) innan golvbeläggningen limmas eller ytskikt appliceras. Bara sådana produkter kan alltså användas som tillåts av leverantören att torka ut till 85 % RF före applicering av ytskikt. Fuktnivån ska verifieras genom uttag av prov enligt Golvbranschens, GBRs, branschstandard och godkännas av fastighetsförvaltningen. Avjämningsmassa bör inte utsättas för fritt vatten efter applicering. Avjämning måste alltså ske efter att tätt hus har uppnåtts. Före avjämning ska uttorkningsgraden beaktas liksom möjligheten för underlag av betong att fortsätta torka ut efter avjämning. I normalfallet torkas betongunderlaget ut under gällande gränsvärde före avjämning. Övriga byggmaterial Kritiska fukttillstånd för alla övriga byggmaterial såsom gips, träbaserade skivor och isoleringsmaterial anges av materialtillverkare och ska underskridas både under byggtid och i förvaltningsskede. 9

10 Saknas dokumenterade uppgifter för materialet gäller högst 75 % kritiskt relativ fuktighet (RF krit ) som kritiskt fukttillstånd. Kriterierna gäller vid rumstemperatur. De utgår från SPs, Sveriges Tekniska Forskningsinstituts numera RISE, förslag till kritiskt fukttillstånd. Konstruktion 01 Värmeisolering (U-värden) Se även Tekniska anvisningar Arkitektur och Konstruktion. Nyproduktion Vid nyproduktion ska byggnaden projekteras för att klara kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) i BBR, Boverkets byggregler. Därutöver gäller specifikt att: U-värde fönster (hela konstruktionen) < = 0,9 W/m 2, K Fönster ska vara energimärkta och ha minst energiklass C ( Vid förvaltning/utbyte Vid förvaltning och utbyte ska dessa U-värden för byggnadsdelar eftersträvas. U-värde vägg, <=0,15 W/m 2, K U-värde tak, <=0,10 /m 2, K U-värde golv, <=0,15 /m 2, K U-värde fönster, <=1,0 /m 2, K U-värde ytterdörr, <=1,2 /m 2, K 02 Köldbryggor Det ska alltid eftersträvas att minimera köldbryggor i klimatskärmen. Detta ska göras i samarbete med fastighetsförvaltningens rådgivare för energi. Transmissionen från köldbryggor ska beräknas i ett lämpligt simuleringsprogram, till exempel HEAT eller VIP Energy. Som alternativ, eller till en början, kan ett påslag på 30 % av transmissionsförlusterna göras istället. (Σ(U i A i ), där A i beräknas enligt BBR, Boverkets byggregler). 10

11 Isoleringens utförande ska verifieras med termografering. 03 Dagsljus och solskydd Dagsljuskrav enligt BBR, krav på U-värde för fönster enligt ovan, och behovet av solavskärmning för att minska risken för övertemperatur, ska samordnas. 04 Lufttäthet Klimatskalets lufttäthet (50 Pa tryckdifferens) <=0,4 l/s, m 2 A om Klimatskalets täthet ska verifieras med täthetsprovning och termografering. Täthetsprovning ska utföras enligt SS-EN metod B. Delprover av konstruktionen ska provas först för att verifiera montaget. Slutligen ska hela byggnaden provas. Om inte detta är genomförbart ska utförandet i minst 5 % av lokalerna provas. Urvalet av utrymmen ska vara representativt för hela byggnaden. Läckagesökning ska som regel utföras innan ytterväggarna kläs in, för att enklast kunna hitta och åtgärda eventuella läckage. Vindtäta ytskikt utvändigt ska utföras noggrant för att förhindra luftrörelser i isoleringen och minska risken för att regnvatten tränger in i klimatskalet. El 01 Se även Tekniska anvisningar El- och telesystem. Belysning Installerad belysningseffekt (W/m 2 ) ska vara under eller lika med riktlinjerna i aktuell utgåva av Ljuskulturs Ljus & Rum. Ljuskällor, energiklass enligt EU-direktiv, A Driftdon, energiklass enligt EU-direktiv, A1, A2 02 Elapparater Hushållsapparater, allmän energiklass enligt EU-direktiv, A+ Kyl- och frysskåp, energiklass enligt EU-direktiv, A++ 11

12 Torktumlare, energiklass enligt EU-direktiv, A TV, energiklass enligt EU-direktiv, A UPS/växelriktare (Off-line) för nöd- och utgångsbelysningar, verkningsgrad på utrustning, >=98 % UPS/dubbelkonverterande (On-line), verkningsgrad på utrustning, >=92 % Frekevensomriktare, verkningsgrad, >=98 % Kommentar Utrustning ska konfigureras för att ge lägsta energianvändning genom energisparläge med mera. Standbyförluster ska minimeras. VVS 01 Systemtemperaturer och energiprestanda för värme- och sanitetsinstallationer Se även Tekniska anvisningar Värme- och sanitetsanläggningar. Fjärrvärme Temperaturdifferens för primärvärmens tillopp och retur, >=50 C Radiatorsystem Temperatur för tillopp/retur, 55 /40 C Värme till ventilationssystem Börvärde för batteriretur vid stilleståndsreglering, +15 C Automatiskt pumpstopp Automatiskt pump- och ventilstopp ska aktiveras (avstängning av värmesystemet) vid följande utetemperaturer: Sommartid maj oktober, >=+12 C Passivhus, >=+10 C Varmvatten Varmvattentemperatur (sämsta stället samt innan värmeväxlare, VVX, och varmvattenberedare, VVB), +50 C Vattenflöden Tvättställ, <=6 l/min Disklåda, <=6 l/min 12

13 Dusch, <=9 l/min WC i publika lokaler och vårdboende, spolning ett läge, 6 l WC i övriga lokaler, spolning två läge, 2 l och 4 l Värmeisolering och lufttäthet Ledningsisolering, varmvatten, VV, och varmvattencirkulation, VVC. Max temperaturdifferens, 3 o C mellan framledning av varmvatten och varmvattencirkulation vid värmeväxlare Minsta isolernivå för isolering av VV/VVC-ledning enligt AMA, A nivå Minsta isolernivå för isolering av värme- och sanitetsledningar (i uppvärmda utrymmen) enligt AMA, C nivå Minsta isolernivå för isolering av fjärrvärmeledningar, primär, enligt AMA, A nivå Pumpar Eleffektivitet för cirkulationspumpar enligt Europump, A klass, EEI<=0,27 Radiatortermostater Energieffektivitet för radiatortermostater enligt TESS, A klass 02 Systemtemperaturer, luftflöden och energiprestanda för ventilationsinstallationer Se även Tekniska anvisningar Ventilationsanläggningar. Tilluft Dimensionerande temperatur för luftvärmare i skolor, kontor och dylikt, +20 C Dimensionerande temperatur för luftvärmare i vårdboende, +22 C Grundbörvärde vid tilluftsreglering i skolor, kontor och dylikt, C Grundbörvärde vid tilluftsreglering i vårdboende, C Start av forcering vid VAV, variabelflödessystem, i klassrum, samlingssalar, konferensrum och liknande Vid närvaro, >+23 o C Utan närvaro, >+25 o C 13

14 Luftflödesdimensionering Uteluftflöde i klassrum, kontorsrum, samlingssalar och liknande, 10 l/s, p Övriga lokaler enligt BBR, Boverkets byggregler. Aggregat och distributionssystem ska normalt dimensioneras för minimum med hänsyn till reservkapacitet, 12 l/s, p Uteluftsflöde i vård- eller LSS-boende (per person/lägenhet), >= 20 l/s (Normalt halverat flöde i nattdrift i det sämst belägna rummet, dock lägst 0,35 l/s, m 2 ) Lufthastighet i vård- eller LSS-boende (inom boendedel), <= 0,10 m/s Lufthastighet i klassrum, kontorsrum och liknande (vinterfallet med lufttemperatur 20 o C), <=0,15 m/s Lufthastighet i klassrum, kontorsrum och liknande (sommarfallet, med lufttemperatur 26 o C), <=0,25 m/s Luftutbyteseffektivitet alternativt lokalt ventilationsindex enligt Arbetsmiljöverket Koldioxidhalten i klassrum, kontorsrum, samlingssal och liknande (normalt reglerområde), ppm Lägsta personantal i ett rum för att VAV, variabelflödessystem, ska installeras, 8 personer Förhållande mellan minimalt och maximalt luftflöde vid VAV, variabelflödessystem, i rummet, <=1:6 Maximalt tillåtet tryckfall i kanal, 1 Pa/m Eleffektivitet (för FTX, till- och frånluftssystem med värmeåtervinning, vid maximalt luftflöde) Specifik fläkteleffekt, SFP v vid nybyggnad (per system), <=1,7 (kw/m 3 /s) Vid VAV, variabelflödessystem, gäller värdet vid 80 % av det dimensionerande flödet. Specifik fläkteleffekt, SFP v vid ombyggnad (per system), <=2,0 (kw/m 3 /s) Vid VAV, variabelflödessystem, gäller värdet vid 80 % av det dimensionerande flödet. Eleffektivitet för fläktar, >=IE3 Val ska presenteras för fastighetsförvaltningens rådgivare. Vid VAV, variabelflödessystem, ska eventuell sammanlagring diskuteras med fastighetsförvaltningens rådgivare Hänsyn ska tas till summerat minimalt luftflöde i förhållande till det möjliga för aktuell aggregatstorlek och lokalernas utnyttjande. Härvid kan tillåtet SFPv-tal komma att öka vid maximalt luftflöde.

15 Temperaturverkningsgrad för värmeåtervinningssystem enligt EN 308 (torr verkningsgrad) Allmänventilation, >=80 % Ventilation av storkök och dylikt, korsströmsvärmeväxlare, >=60 % Alternativen ska presenteras för fastighetsförvaltningens rådgivare Motströmsvärmeväxlare, >=80 % Tvättstugor: verkningsgraden optimeras vid val av system för energiåtervinning Värmeisolering och lufttäthet Täthetsklass för kanalsystem, >=C klass Ventilationskanaler ska isoleras så att temperaturen i kanalerna inte förändras mer än, 1 C Minsta tjocklek för isolering av ventilationskanaler i kalla, ouppvärmda utrymmen, 100 mm Filterklass Filterklass tilluft, F7 Filterklass frånluft, M5 Energiklass för luftfilter enligt Eurovent (vid nyproduktion eller tryckstyrning), klass A 15

16 FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Drottninggatan 7 Postadress Helsingborg Reception