Mjölkning Februari 2003 1
2 Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna Reviderad utgåva 2003
Förord Konsumenterna har ett stort förtroende för svensk mjölk och mjölkprodukter. Det kvalitetsarbete som krävs för att bibehålla och utveckla detta startar redan på gården där mjölken produceras. Här är det många praktiska åtgärder som mjölkproducenten skall vidta i det dagliga arbetet. Svenska Mjölk (tidigare SMR och SHS) utvecklar på uppdrag av mejeriföreningarna förslag till de hjälpmedel som behövs för att producera en kvalitetssäkrad mjölk. Avsnittet Mjölkning omfattar flera delar. En videofilm, Kvalitetssäkrad mjölkproduktion mjölkning, har tagits fram i samarbete mellan SHS och Alfa Laval Agri. Manus har utarbetats av vet Lena Elander, Svea Husdjur och husdjurstekniker Jan Gustafsson, Skara Semin, vilka bägge har stor erfarenhet av rådgivning inom området. Med utgångspunkt från filmen har föreliggande kunskapsmaterial med förslag till checklistor utarbetats med Lena Elander och Jan Gustafsson som författare. Avsnittet Mjölkning är främst en kunskapsbank som också ger ett förslag till hur en effektiv och säker mjölkning bör utföras. Avsnittet Underhåll av mjölkningsanläggningen beskriver på ett detaljerat sätt hur man sköter anläggningen. Avsnitten Rengöring av mjölkningsanläggningen och Kontroll av diskningsresultatet har författats av försöksledare Anders Christiansson, Svensk Mjölk. Materialet har granskats av Torkel Ekman, Mats Gyllenswärd och Christel Cederberg, Svensk Mjölk i samarbete med undertecknad. Värdefulla synpunkter har lämnats av rådgivare Inger Steinrud, Milko, Lars-Åke Westman, Norrmejerier, Tord Reimer, Norrmejerier och Carol Birgersson, Arla Foods. Hållsta februari 2003 Margareta Emanuelson 3
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Egen kvalitetssäkring Mål... 5 Arbetsschema... 5 Regelbundet underhåll och checklistor... 5 Uppföljning... 5 När olyckan är framme... 5 Viktiga moment i mjölkningsarbetet... 6 Exempel... 7 Mjölkning Inledning... 10 Bakgrund... 10 Rekommenderade mjölkningsrutiner... 12 Återspolning på grund av vakuumsvängningar... 16 Fasta rutiner... 18 Undvik smittspridning vid mjölkning... 19 Kontrollera påsittningstider... 20 Underhåll och diskning av kyltank och mjölkningsanläggning Inledning... 21 Kylning av tankmjölk... 22 Mjölkpump och slutenhet... 23 Fällbara byglar och stigare... 23 Fall på mjölkledningen... 23 Luftläckage i mjölkningsanläggningen... 24 Rengöring av mjölkningsanläggningen... 25 Kontroll av diskningsresultat... 28 Regelbundet underhåll... 30 Dokumentation... 32 Uppföljning... 32 Referenser... 33 4
Egen kvalitetssäkring Egen kvalitetssäkring I följande avsnitt ges en kort beskrivning av de viktigaste verktygen i ditt arbete med att kvalitetssäkra mjölkningsarbetet och närliggande arbetsmoment. Därefter ges en sammanfattning av Kunskapsdelen vad gäller lämpligt tillvägagångssätt i alla de olika moment som mjölkningen omfattar. Denna sammanfattning har tagits fram för att underlätta Ditt arbete med att ta fram arbetsschema och checklistor. Mål Sätt upp realistiska och uppnåbara mål med mjölkproduktionen där mjölkningsarbetet är en viktig del. Det kan vara såväl långsiktiga som kortsiktiga och handla om t.ex. lägre cellhalter förbättrat djurhälsoläge eller kortare arbetstid. Planlägg därefter arbetet i enlighet med dessa mål. Arbetsschema Utarbeta ett enkelt arbetsschema för mjölkningsarbetet (se exempel 1 2). Rutinerna bör utarbetas tillsammans med alla som är delaktiga i arbetet. Sätt upp schemat i mjölkrummet. Detta underlättar för alla och förenklar introduktionen av nyanställda, nya avbytare etc. Enkla och klara rutiner lägger grunden för god djurhälsa och mjölkkvalitet och borgar för en bra arbetsmiljö! Regelbundet Underhåll och Checklistor Rutiner bör finnas för hur mjölkningsanläggningen skall underhållas och vilka kontroller som behöver göras (se Regelbundet underhåll i Kunskapsavsnittet samt exempel 3 nedan). Tänk också igenom vad som kan behöva skrivas upp eller checkas av i samband med tillsynen. Var finns flaskhalsarna i din anläggning eller ditt system? Använd gärna egna protokoll eller listor. Förslag på checklistor finns i separat bilaga. Dessa är omfattande men kan vara till god hjälp då Du utformar Dina egna listor. Börja i liten skala, med några få men viktiga kontrollpunkter! Uppföljning A och O för allt kvalitetsarbete är att följa upp resultaten. Tänk på att det är näst intill meningslöst att föra anteckningar och protokoll om de sen inte används. Rutiner för uppföljning skall finnas eftersom det är ett av dina viktigaste instrument för ständig förbättring. När olyckan är framme En lista bör finnas på synlig plats i ladugården likväl som vid telefonen över viktiga kontaktpersoner och telefonnummer. Tänk igenom allt som kan hända mjölktanken, mjölkningsanläggningen, utgödslingen, strömavbrott etc. Av denna lista bör också framgå var säkringar finns ev. reservaggregat etc. Avbytartjänsten har tagit fram en liknande lista. 5
Egen kvalitetssäkring Viktiga moment i mjölkningsarbetet Förberedelser före mjölkning Innan mjölkningen inleds ska gödseln vara nedrakad från båspallarna. Tvätta händerna och byt gärna till rena kläder I mjölkrummet vrids inloppen i slutenheten till mjölkningsläge, ny silstrumpa sätts i och dykröret flyttas till tanken etc. Förbered juverdukar och spendoppningsvätska. Mjölkning Varje ko förbereds likadant, varje gång, oavsett vem som mjölkar. Ordentlig avtorkning med fuktig juverduk, all synlig smuts ska bort. Urmjölkning i kontrollkärl, granska mjölken! Direkt påsättning av mjölkningsorganet, inga luftinsläpp. Kontrollera organets läge under mjölkningen, använd gärna slangfixerare, det ska hänga med jämnt drag i alla spenar. Så fort mjölkflödet minskat tas maskinen av, ingen tomgångsmjölkning och ingen eftermjölkning. Spendoppning sker i direkt anslutning till avtagningen. Börja mjölkningen med de friska korna. Därefter mjölkas nykalvade kor, om de inte spannmjölkas. Kor som har höga celltal och som nyligen haft juverinflammation mjölkas sist. Använd gärna separat mjölkningsorgan till sjuka kor. När alla maskiner är påsatta, gå ut i mjölkrummet och kontrollera att allt ser bra ut. För övrigt skall inte korna lämnas utan uppsikt under pågående mjölkning. Efter mjölkningen Maskinerna rengörs utvändigt innan de sätts i diskhyllan för att diskas med resten av anläggningen. Kontrollera mjölktemperaturen i kyltanken. Diskning Genomför diskningen i enlighet med instruktion. Kontrollera och notera sköljoch disktemperatur liksom diskmedelsåtgång regelbundet. Ett enkelt kontrollprogram bör finnas (se de två diskningsavsnitten i Kunskapsdelen samt Checklistorna). Underhåll Utför dagens underhåll enligt uppgjort schema. 6
Egen kvalitetssäkring Exempel 1 Arbetsschema Dessa rutiner skall följas av alla som deltar i mjölkningsarbetet. Rutinerna har tagits fram gemensamt och så fort det kommer någon ny arbetskamrat eller avbytare skall han/hon snarast informeras om våra rutiner. Glöm inte att byta till ny overall varje dag. Arbetsmoment Morgon Kväll klockan klockan Förberedelser i mjölkrummet Förberedelser i ladugården utfodra hö och extra kraftfodergiva skrapa gödsel tvätta händerna Mjölkningen påbörjas Kor med låga cellhalter först Nykalvade kor Behandlade kor sist Mjölkningen bör vara klar ca När alla kor är mjölkade skrapa ner gödsel och strö Diska direkt efter avslutad mjölkning Innan du går från mjölkrummet kontrollera temperaturen i mjölktanken 7
Egen kvalitetssäkring Exempel 2 Arbetsschema Gård:... Datum:... Förberedelser. Kom ihåg att............ Mjölkning. Alla mjölkare gör likadant varje dag! Mjölkningsordning: Börja med...... Sist mjölkas: Spannkor...... Avtorkning... Kontrollmjölkning... Påsättning... Avtagning direkt när maskinen gått ner på lågvakuum. Direkt spendoppning/spray............ Titta i mjölkrummet när alla kor är påsatta!... Sätt på omröraren när den är täckt av mjölk!... 8
Egen kvalitetssäkring Exempel 3 Rutinmässigt underhåll Dagligen Mjölktankens temperatur. Vakuummätaren Att alla mjölkmaskiner verkligen diskas. Luftavskiljarens renhet. Syradiska varje kväll. Varannan dag (inkl tank-diskning) Kontrollera att tanken ser ren ut efter varje diskning (kika och lukta). En gång i veckan Tisdagar Kontrollera vakuum och mjölkslangar. Kontrollera mjölkningsorganen, spenkoppscentralen, Duovacmaskinens flottörhus och regulator att allt är rent utan beläggningar. Rengör diskhyllan eller vagnen där mjölkmaskinerna förvaras. Fredagar Syradiska mjölktanken efter fastställd rutin med hänsyn till vattnets hårdhet. Kontrollera oljenivån på vakuumpumpen (notera åtgärd). Varje månad Rengör pulsatorerna. Provmjölkning (Rutiner för provmjölkningen bör finnas här, t.ex. var utrustningen finns, pärmen, nya protokoll etc.) Två gånger per år Byt gummidetaljer. En gång per år Gör kontrollerna enligt särskild checklista. 9
Mjölkning Inledning Mjölkning Mjölkningen är ett mycket viktigt arbetsmoment som påverkar: Kons juverhälsa Mjölkkvaliteten Kons produktion Det finns mycket pengar att tjäna på att göra rätt från början: En veterinärbehandlad juverinflammation kostar ca 3 500 kronor (2002). Om celltalet för en ko höjs från hundratusen till en miljon sjunker produktionen med mellan 1,3 (1:a kalvare) till 2,0 (äldre kor) kg per dag. Detta innebär en förlust på ca 1 400 kronor under en laktation. Måste man dessutom sortera bort mjölk blir förlusterna ännu större. Ett kvalitetsavdrag från mejeriet på 10 öre per kilo mjölk under en månad motsvarar ca 75 kronor per ko och månad. Bakgrund Mjölknedsläppning Det är mycket viktigt att man utnyttjar kons nedsläppningreflex (eller nedgivningsreflex) för att utvinna så mycket mjölk som möjligt. Nedsläppningsreflexen består av två delar, dels en kort reflexbåge dels en längre hormonell reflex, det vi normalt kallar nedsläppningsreflexen. När man berör juver och spenar går impulser i nervbanor till ryggmärg och hjärna. Den korta reflexbågen kopplas om redan i ryggmärgen och nervsignaler går tillbaka till juvret och gör att musklerna runt mjölkgångarna slappnar av. Nu går det att få ut den mjölk som lagras i juvercistern och mjölkgångar vilket utgör mindre än 20 % av den mjölk som finns i juvret. 10
Mjölkning Den långa reflexbågen fortsätter till hjärnan där signalerna mottas i hypofysen, en liten körtel vid hjärnbasen. När impulserna når hypofysen frisätter den hormonet oxytocin som förs med blodbanorna till juvret. Väl i juvret påverkar oxytocinet de mjölkbildande blåsorna runt alveolerna, de s k korgcellerna, att dra ihop sig och mjölken pressas ut i juvrets gångsystem. Tiden det tar att utlösa nedsläppningsreflexen varierar, men ligger normalt mellan 30 60 sekunder. Senare i laktationen och hos äldre kor krävs ofta den längre tiden för att utlösa reflexen. Nedsläppningsreflexen påverkas också av yttre stimulering som till exempel att kon märker att grannkon blir mjölkad och vet att det snart är hennes tur. För att utnyttja nedsläppningsreflexen är det viktigt med fasta rutiner. En väl utförd förstimulering under tillräckligt lång tid ger en effektiv oxytocinfrisättning vilket i sin tur ger: Högre mjölkflöde och snabbare mjölkning. Skonsammare mjölkning för kon pga förkortad mjölkningstid. Högre avkastning. Det är av största betydelse att förberedelsen utförs lika från gång till gång, även vid byte av mjölkare. Försök har visat att kor som är väl och konsekvent förberedda mjölkar 1,3 kg mer per dag jämfört med kor som får en kortare förberedelse och mera varierad väntetid. Mjölkningen och mjölkkvaliteten Mjölkningen ska utföras under goda hygieniska förhållanden för att kvaliteten på mjölken ska bli så bra som möjligt. Hygienen måste vara på topp hela vägen, från rena kor och torra båspallar i ladugården via mjölkarens rena händer ut till mjölkrummet och diskningen av anläggningen. För att korna ska kunna hållas rena är det en förutsättning att de är klippta. Även kor i kalla lösdrifter skall klippas på juvret för att inte smuts (och sporer) ska få fäste. Spenarna ska vara rena och torra vid mjölkningen för att mjölken ska tillföras så lite bakterier och eventuella sporer som möjligt. Förekomst av bakteriesporer i mjölken kan på olika sätt försämra mjölkens kvalitet. På sommaren kan bakterier bidra till problem med mjölkens hållbarhet. Detta orsakas i de flesta fall av sporer från Bacillus cereus, s k sommarsporer. Ett annat vanligt problem är feljäsning av rundpipig ost. Då är det Clostridiesporer som orsakar problemen. Dessa kallas också för smörsyrasporer eller vintersporer. Båda typerna är jordbakterier. Bacillussporerna kommer framförallt in med jord på kornas spenar. Clostridiesporerna, däremot tillväxer lätt i dåligt konserverat ensilage. 11
Mjölkning De passerar mag/tarmkanalen och kommer sedan ut i avföringen och kan på så vis infektera mjölken. Sporer i mjölken behandlas mer ingående i ett särskilt avsnitt av handboken. För båda typerna av sporer gäller att när de väl finns i lagården är det enda sättet att bekämpa dem noggrann juverrengöring. Har Du, trots fuktig avtorkning, problem måste Du ta till våtare och noggrannare avtorkning. Använd då gärna en svag lösning av mild, oparfymerad, flytande tvål eller såpa. Viktigt är dock att spenarna är torra när mjölkningsmaskinen sätts på varför eftertorkning med torrt papper rekommenderas. Du kan också torka av spenarna med fuktig duk en extra gång efter kontrollmjölkningen för att få bort sporer som kan ha kommit till spenarna via mjölkarens händer. Tänk också på att inte hantera ensilage eller ha utgödslingen i gång under mjölkningen. Rekommenderade mjölkningsrutiner I grop fiskben eller parallell rekommenderas att man arbetar med korna i par eller möjligen 3 och 3. Efter rengöring, stimulering och kontrollmjölkning av första kon, går man vidare till nästa ko. När man rengjort och förstimulerat 2 3 kor går man tillbaka och hänger på mjölkningsorganen på ko nummer 1 och sen på ko 2 3. Därefter påbörjas en ny omgång av 2 3 kor. Hela arbetscykeln skall ta 60 till max 90 sekunder. I stallar med uppbundna kor eller grop med tandemkonstruktion rekommenderas att man arbetar med korna en och en. Om man har dubbelkranar och två organ i ladugård med bundna kor rekommenderas dock att man arbetar med korna i par, enligt rekommendation för mjölkning i grop. Rekommenderade rutiner i samtliga system ser ut så här: Tvätta händerna och sätt gärna på rent mjölkarförkläde eller rena kläder. Avtorkning och stimulering, först med fuktig duk, därefter urmjölkning i kontrollkärl och slutligen avtorkning med torr juverduk. Dessa moment bör ta minst 20 och helst 30 sekunder, varav minst 15 sekunder är kontakt med spenarna så kallad spenkontakttid. I mjölkgrop upprepas detta moment på ko 2 och 3 innan påsättning sker på samtliga 2 3 kor. Påsättning av mjölkningsorgan utan luftinsläpp. Kontroll av funktion, läge och luftinsläpp under mjölkning. Mjuk efterkontroll och avtagning av organet så fort mjölkflödet har avtagit. Eventuell spendoppning görs direkt efter avtagningen. 12
Mjölkning En omild mjölkbehandling kan göra att fettkulorna i mjölken slås sönder och mjölken får härsken smak. Detta kan inträffa om mycket luft släpps in t ex vid påsättning och avtagning av maskinerna, om det är mycket luftläckage i anläggningen så att det bildas mjölkproppar, eller om omröraren i tanken sätts på innan omröraren har täckts av mjölk. Avtorkning Börja med att torka av juvret för att inte smuts och boss senare skall ramla ned i mjölkningsmaskinen. Därefter koncentrerar man sig på spenarna. När mjölkmaskinerna sätts på ska spenarna vara torra. Det har visats i svenska undersökningar att bästa effekt, mätt som minskning av antalet bakterier och sporer i mjölken eller på spenhuden, fås om man tillämpar en metod med fuktig + torr avtorkning. Enbart fuktad duk ger sämre resultat och sämst resultat ger avtorkning med enbart torrt papper. Det finns olika hjälpmedel för att utföra den fuktiga avtorkningen, de vanligaste är förfuktade engångsdukar eller flergångsdukar i textil i kombination med tvåfacksspann. Förfuktade dukar är en enkel och säker metod. Priser och kvalitet kan dock variera, varför det kan löna sig att prova flera tillverkare för att hitta den Du tycker bäst om. Flergångsdukar i textil i kombination med tvåfacksspann är ett väl utprovat system med god rengörande effekt på spenarna, men det krävs lite extra omsorg för att det skall fungera. Före mjölkningen läggs de rena dukarna i varmt vatten (50 55 C) i det ena facket. Dukarna kan också sköljas med varmt vatten i tvättmaskin och därefter centrifugeras så blir de lagom varma och fuktiga. Det andra facket bör innehålla en lösning med tvätt- eller diskmedel som de använda dukarna läggs i. Skall Du bära tvåfacksspannen med dig kan detta fack vara tomt för att det inte ska bli för tungt. Efter mjölkningen ska dukarna tvättas i tvättmaskin, minst 90 C och sköljas noggrant. Temperaturen 90 är viktig, både för att göra rent och för att avdöda bakterier. Tänk på att använda miljöanpassade tvättmedel. Din mejeriförening kan ge råd om lämpliga tvättmedel. En metod som har kommit i bruk under senare år är sprayning av spenarna med en mild, oparfymerad tvållösning och därefter torkning med torrt papper. Denna metod gav god effekt mot sporer i svensk studie. 90 95 C 13
Mjölkning Urmjölkning Direkt efter avtorkningen ska urmjölkning i kontrollkärl ske. Använd fullhandsgrepp för att inte i onödan slita i spenen och göra det obehagligt för kon. Mjölka ur 3 4 rejäla strålar ur varje spene i ett kontrollkärl. Urmjölkning är befogad av flera skäl: Den har stimulerade effekt på nedsläppningsreflexen. Tillfälle ges att granska mjölkens utseende, endast normal mjölk får levereras till mejeriet. Du får en tidig indikator på t ex juverinflammationer och åtgärder, som frekvent urmjölkning, kan snabbt sättas in. Du får möjlighet att kontrollera att ingen skada finns på spenen och att spenkanalen är öppen. Den första mjölken kan vara bakterierik och, om sportrycket är högt, sporrik. Urmjölkning på golvet i uppbundna stallar är förkastligt eftersom en del bakterier som kan ge juverinflammation kan växa i strömedlet på båspallen. Likaså innebär urmjölkning i handen eller på papper att mjölkaren via sina händer tar med sig bakterier från ko till ko. Hela förbehandlingen (avtorkning och urmjölkning) bör ta minst 20 helst 30 sekunder. Efter 40 60 sekunder har de flesta kor hunnit släppa ner mjölken och maskinen kan sättas på. Påsättningen ska ske mjukt och utan luftinsläpp. I besättningar med automatiska avtagare är det extra viktigt att korna är väl förbehandlade innan maskinerna sätts på. Annars kan det lätt bli problem med att avtagarna tar av i förtid, på grund av för lågt mjölkflöde. Juvret utsätts också för onödig belastning. Mjölkningens gång Mjölkningen är ett mycket viktigt arbetsmoment och bör ägnas stor omsorg. Mjölkningen skall övervakas hela tiden så att Du snabbt kan åtgärda t.ex. avsparkade maskiner och kippande spengummin (luftläckage vid spenbasen). Kontrollera också organens läge. De skall hänga så att det är ett jämnt drag i alla spenar. Använd gärna slangfixerare. Även ur hygienisk synpunkt är det olämpligt att ägna sig åt andra sysslor. Rykt, till exempel, rör upp damm och stöv som inte hör hemma i mjölken. Ensilagehantering i samband med mjölkningen 14
Mjölkning kan tillföra mjölken sporer. Försök inte att hinna med andra sysslor under mjölkningen! Du blir bara stressad och klarar inte av att sköta mjölkningen på ett bra sätt. Tomgångsmjölkning gör ont Avtagning Så fort mjölkflödet har minskat ska maskinen tas av. Kontrollera mjukt att juvret är jämnt tömt. Stäng av vakuum och låt maskinen glida av utan att släppa in luft. Förhindra i möjligaste mån att mjölk spills på båspallen genom att hålla och hänga organen rättvända, d.v.s. så som de hänger på kon. Du kan också låta mjölken rinna ut över gödselrännan. Eftermjölkning sliter på spenarna och ökar risken för smittspridning på grund av återspolning av mjölk och skall alltså minimeras. Locka istället kon att släppa ned all mjölk genom en noggrann förberedelse. Observera att det blir inte mera mjölk totalt från en ko för att Du torrmjölkar juvret fullständigt vid varje mjölkningstillfälle. Korna bör hållas stående efter mjölkningen, beroende på att spenspetskanalen står öppen under en timme eller mer. Det är en viktig förebyggande åtgärd mot juverinflammationer. Det kan ske genom att ge en fodergiva direkt efter mjölkningen. I lösdrifter är det bra om nytt foder finns på foderbordet när korna kommer från mjölkgropen. Dessutom, det kanske allra viktigaste, ha rent och torrt på båspallen när kon lägger sig. Flödet vid avtagning är idag (januari 2003) föremål för omprövning. Danska och amerikanska forskare rekommenderar betydligt högre nivåer än vad som hittills varit brukligt i Sverge (250 400 ml/min). Flöden på det dubbla har använts. Saken kompliceras ytterligare av att den rekommenderade tiden mellan registrering av flöde och initiering av avtagning varierar mellan olika märken och olika forskare. Kontrollera därför spenspetsarna på dina kor om de ser utkrängda eller sargade ut är det ett symptom på för högt vakuum, för långa påsittningstider kanske p.g.a. för lågt flöde och/eller fördröjningstid eller vakuumsvängningar. 15
Mjölkning Spendoppning/-spray Med spendoppning minskas förekomsten av bakterier på spenen direkt efter mjölkningen. Spendoppning är ett effektivt sätt att sänka antalet nyinfekterade kor i en besättning. Förutom att spendoppningsmedel ofta innehåller bakteriedödande ämnen innehåller de också mjukgörare som håller spenhuden smidig. Speciellt under betessäsongen, när spenhuden lätt blir torr och sprickig, är det lämpligt att använda ett spendoppningsmedel med mycket mjukgörare. Många undersökningar har visat på ungefär 50 % minskning av nyinfektionsfrekvensen i en spendoppad grupp jämfört med en obehandlad kontrollgrupp i besättningar med juverhälsoproblem. För bästa effekt ska spendoppningen ske direkt när mjölkningsorganet har tagits av. Du kan använda doppflaska eller spray. Används doppflaska ska den diskas och torkas varje gång spendoppningsmedlet har tagit slut eller 2 3 gånger i veckan. Det är lämpligt att ha två flaskor att byta med, så kan Du alltid ha en på rengöring! Det är också bra att använda en speciell flaska till kor som har juverinflammation. Används sprayflaska är det viktigt att sprayningen sker underifrån så att spendoppningsmedlet verkligen hamnar på spenarna. Använd endast av Jordbruksverket godkända spendoppningsmedel. Av mejeriföreningarna godkända produkter ur miljösynpunkt finns på www.brakemrad.svenskmjolk.se Återspolning på grund av vakuumsvängningar Vakuumsvängningar under mjölkningen ger sämre urmjölkning och risk för smittspridning när mjölk återspolas från spenkoppscentral och spenkoppar mot spenen. Risken för återspolning är störst när: Mjölkflödet hos den enskilda kon är lågt, d.v.s. i slutet av mjölkningen och även i början om kon är dåligt förberedd. 16
Mjölkning När luft släpps in i systemet vid påsättning och/eller avtagning av maskiner och om maskiner sparkas av. Mjölkningsanläggningen är dåligt dimensionerad. Framförallt har mjölkledningens längd, diameter och lyfthöjd samt antal organ stor betydelse. Även spenkoppscentralens storlek samt korta mjölkslangens diameter är betydelsefulla. Mjölkningsanläggningen har svackor. Svackor sätter ner kapaciteten, orsakar mjölkproppar och vakuumsvängningar. Nedan beskrivs normal mjölkning och mjölkning med vakuumfall. Normal mjölkning: Massagefas: Atmosfärluft släpps in mellan spengummi och spenkopp. Vakuumet inuti spengummit, d.v.s. i den mjölkförande delen, gör att spengummit trycks ihop helt. Sugfas: Samma vakuum mellan spenkopp och spengummi som inuti spengummit. Spengummit är rakt och mjölken flödar fritt. Mjölkning med vakuumfall: Om luft släpps in i samband med avtagning eller påsättning av maskiner rusar luften upp i mjölkledningen och orsakar mjölkproppar. Bakom mjölkpropparna blir det vakuumfall som har en negativ inverkan på mjölkningen av grannkorna. Vakuumfall under massagefas: Otillräckligt vakuum i spengummit gör att det inte trycks ihop ordentligt. Massagen blir otillräcklig. Vakuumfall under sugfas: Spengummit öppnar snabbt eftersom det är högre vakuum mellan spenkopp och spengummi än inuti spengummit. Denna bälgeffekt gör att mjölkdroppar sugs tillbaka mot spenen och ibland även in genom spenkanalen. Detta är återspolning av mjölk. För att skapa de rätta förutsättningarna för en bra mjölkning måste mjölkningsanläggningen uppfylla riktlinjer enligt ISO. 17
Mjölkning Fasta rutiner Mjölkningsarbetet skall möta kons behov, djurskötarens krav på god arbetsmiljö och konsumentens krav på livsmedel av hög kvalitet. Genom att tillämpa fasta rutiner, är sannolikheten större att kunna tillgodose dessa och dessutom få en bra rytm i arbetet. Se till att vara väl förberedd innan själva mjölkningsarbetet påbörjas. Gör iordning juverdukar och spendoppningsmedel. Mjölkningsorganen skall vara tempererade innan Du börjar mjölka. Vintertid kan organen hängas in i ladugården en stund före mjölkningen eller spolas med hett vatten. När anläggningen har startats kontrolleras alltid vakuummätaren. Se till att det är rent på båspallen och ta med rakan under mjölkningen. Använd samma rutiner dag från dag även vid byte av mjölkare. Det är viktigt att maskinen tas av så fort mjölkflödet har avtagit. Låt hellre maskiner hänga, om inte alla hinns med! I en ladugård med enkla mjölkkranar kan en mjölkare normalt hinna med max 4 5 organ, om Duovac eller avtagare används. Saknas dessa hjälpmedel skall antalet organ minskas. Du vinner inget på att använda fler organ. Mjölkaren och korna blir stressade, förstimuleringen dålig och påsittningstiderna ökar. Dessutom orsakar mjölkningen ett ökat slitage på kons spenar. Kor som mjölkas i mjölkgrop har samma behov av en noggrann förberedelse som andra kor. Det är mycket viktigt att förberedelsen utförs likadant från dag till dag. Effektiv mjölkning i en mjölkgrop uppnås när kotrafiken till och från gropen fungerar bra. Det är viktigare än att maskinen sätts på snabbt. Automatiska avtagare är ett bra hjälpmedel i stora mjölkgropar, som minskar risken att maskinen får sitta på för länge. Den manuella kontrollen får dock inte glömmas bort. Intervall mellan mjölkningar Intervallen mellan mjölkningarna bör vara så jämna som möjligt oavsett antalet mjölkningar per dag. Ett för långt intervall mellan eftermiddags- och morgonmjölkningen är en stor påfrestning, framför allt på högmjölkande kor. Risken blir större för mjölkläckage och därmed följande hygien- och juverhälsoproblem. Oregelbundna intervall mellan mjölkningarna ökar risken för oro i lagården. Korna reser och lägger sig mera och risken för spentramp ökar. 18
Mjölkning Rätt arbetsmiljö Det finns många bra hjälpmedel för att underlätta mjölkningen, t ex mjölkpall, mjölkningsräls och olika typer av utrustningar så att mjölkaren lättare kan få med sig t ex juverdukar och spendoppningsvätska. Använd dessa! Investeringar för att underlätta ladugårdsarbetet är för det mesta lönsamt och ökar förutsättningarna för att mjölkaren skall kunna göra ett bra jobb. Läs mer om detta i Skogs- och Lantbrukshälsans broschyr Lönsamt mjölkningsarbete med människan i centrum. Undvik smittspridning vid mjölkning Många bakterier som orsakar juverinflammation sprids från ko till ko vid mjölkningen. Smittspridning sker med papper eller juverdukar som används till mer än en ko, med mjölkningsorganen samt med mjölkarens händer. Använd därför alltid en duk per ko och ställ kor med höga celltal för sig och mjölka dem sist. I lösdrifter är det ofta svårt att ordna gruppering av korna efter cellhalt men det är ett måste, i annat fall får Du vara mycket hård med utslagning av kor med höga celltal, vilket kostar mycket pengar. Återspolning av mjölk mot spenen är en annan viktig anledning till smittspridning under mjölkningen. För att i möjligaste mån undvika detta ska man: Sätta på och ta av maskiner med minsta möjliga luftinsläpp. Snabbt åtgärda avsparkade maskiner och kor med luftläckage vid spenbasen (kippande spengummin, kor som pyser ). Mjölka kor, som regelmässigt pyser när inga andra kor mjölkas. Inte mjölka med fler organ än anläggningen är dimensionerad för enligt ISO s senaste riktlinjer. Snabbt ta av maskinerna när mjölkflödet har gått ner. Åtgärda svackor på mjölkledningen. Spolning av spenkopparna med vatten mellan korna har provats. Det minskar antalet bakterier i spenkoppen men i försök har man ännu inte sett motsvarande minskning av antalet nysmittade kor. Det skulle kunna bero på att bakterierna sprids även på andra sätt, till exempel med mjölkarens händer. 19
Mjölkning Kontrollera påsittningstider Långa mjölkningstider ökar risken för slitage på spenarna. Ett enkelt sätt att kvalitetssäkra mjölkningen är att kontrollera påsittningstiderna. Påsittningstiderna bör i genomsnitt inte vara mer än 7 minuter per ko. De exakta påsittningstiderna fås genom en tidsstudie av mjölkningen, men man kan också få en god uppfattning genom att beräkna omloppstiden. Räkna ut hur många kor varje maskin betjänar, antal kor/maskin. Kontrollera den totala mjölkningstiden och dividera den med antal kor/maskin. Då får man fram omloppstiden, d.v.s. hur lång tid det tar att mjölka varje ko inklusive omflyttningar. Omloppstiden bör normalt vara 8 9 minuter eller mindre. Så här räknar Du ut omloppstiden: Kvighult har 40 kor som det tar 1 tim och 20 minuter (80 min) att mjölka med 4 organ. 40 kor = 10 kor/maskin 4 maskiner 80 minuter = 8 minuter/ko 10 kor/maskin Påsittningstiderna är framför allt beroende av hur väl kon är förberedd före påsättning av maskinen samt hur väl mjölkningsanläggningen är dimensionerad. Har man påsittningstider över 7 minuter eller en omloppstid över 9 minuter bör man börja fundera på vad det kan bero på och sätta in åtgärder. 20
Underhåll och diskning Inledning Underhåll och diskning av kyltank och mjölkningsanläggning Mjölkningsmaskinen är den enda maskin som arbetar i direkt kontakt med djuret. Den används minst två gånger om dagen året runt. Om varje mjölkning och diskning tar två timmar per gång så innebär det ca 1 500 timmar om året. Om Du kör en bil med en hastighet av 60 km i timmen lika lång tid hinner Du åka 9 000 mil! Självklart är det alltså mycket viktigt att maskinens underhåll sköts. En digital temperaturmätare är ett utmärkt hjälpmedel. Ett lågt bakterietal är ditt kvitto på att den mjölk Du levererar uppfyller mejeriets krav. Det lönar sig att hålla anläggningen i bra trim så att Du slipper anmärkningar, som kostar både tid och pengar. Genom regelbunden översyn av anläggningen förhindras förargliga nedklassningar samtidigt som Du blir mer förtrogen med systemet och lättare hittar de fel, som trots allt kan uppstå. I detta avsnitt ges inga funktionsbeskrivningar av olika tekniska lösningar. För detta hänvisas till anläggningens instruktionsböcker. Däremot ges detaljerade beskrivningar av vad Du själv kan göra för att hålla anläggningen i trim. En digital temperaturmätare, gärna med en trådliknande avkännare är ett utmärkt hjälpmedel, som kostar mellan 100 och 200 kr. Det finns idag också termometrar som kan monteras fast på mjölkledningen. 21
Underhåll och diskning Kylning av tankmjölk Första mjölkningen efter tanktömning: Ta tiden från avslutad mjölkning till det att mjölken i tanken kylts till 4 C eller lägre, förutsatt att mjölkningen inte tar mer än kring en timme. Tidtagningen ska i annat fall börja efter en timmes mjölkning. Tiden får inte överskrida 3 timmar. Kontrollera även att omröraren snurrar under kylningen. Andra mjölkningen efter tanktömning: Vid andra mjölkningen ska mjölken kylas så effektivt att temperaturen aldrig överstiger 11 C. Temperaturen stiger normalt när varm mjölk hamnar i den kylda mjölken, men temperaturen får inte överstiga 11 C. Omröraren skall snurra under kylningen. Ta till vana att kontrollera att mjölken blivit nerkyld varje dag genom att titta in i mjölkrummet under förmiddagen samt någon gång senare på kvällen. Har mjölken kylts ner till 4 C så tar det ganska lång tid (beror delvis på årstid) för mjölken att stiga i temperatur även om tankkylen skulle vara ur funktion. Genom att efter varje mjölkning försäkra sig om att mjölken kylts, minskas risken betydligt att behöva kassera mjölken p g a dålig kylning. Starta inte omröraren förrän mjölken når 5 10 cm över omrörarbladen. Är inte omrörarbladen helt dolda av mjölk när omröraren startas så vispas luft in i mjölken vilket tillsammans med omrörningen skadar mjölken. Mjölken är relativt hållbar när den är nymjölkad vilket innebär att mjölken kan vara okyld i upp till en timme efter påbörjad mjölkning. Det räcker därför att starta tankkylen med omrörare efter avslutad mjölkning eller efter en timmes mjölkning. Avståndet mellan dykrörets mynning och tankens botten bör inte överstiga 30 cm. Stor fallhöjd för mjölken innebär ökad luftinblandning som i sin tur skadar mjölkfettet vilket syns som skumbildning. Vissa mjölkrum har så lågt till taket i förhållande till tanken att dykröret måste vara kortare för att kunna placeras i tanken. I sådana fall ska dykröret fixeras med mynningen riktad så att mjölken rinner längs med tankväggen. Strömavbrott Glöm inte att kontrollera att tankkylningen går igång igen efter ett eventuellt strömavbrott. 22
Underhåll och diskning Mjölkpump och slutenhet Elektroder Avståndet från botten av slutenheten till de långa elektroderna ska vara minst 12 cm. Motsvarande avstånd till de korta elektroderna ska vara minst 20 cm. Var observant på skumbildning i slutenheten. Elektroderna känner inte skillnad på om det är skum eller mjölk. Finns det mycket skum i slutenheten är det risk att all mjölk pumpas ut så att pumpen suger luft. Flottör I nyare anläggningar finns en flottör som känner av mjölknivån i slutenheten. Den påverkas inte av skum. Är slutenheten tillverkad av rostfritt stål är det svårt att se hur fullständig tömningen blir. Genom att lyssna kan Du höra om slutenheten töms helt, ljudet övergår då till ljusare och jämnare ljud. Du kan även känna med handen hur mjölken slutar forsa genom tömningsslangen. Det ska vara åtminstone 10 cm mjölk kvar i slutenheten när pumpen slår av, i annat fall ska Du kontakta installatören av din mjölkningsanläggning. Fällbara byglar och stigare Fällbar bygel är en del av mjölkledningen som är svängbar. Den finns ofta i kortändan av foderbordet för att underlätta genomfart med fodervagn. Bygeln ska vara i mjölkningsläge, d v s i nivå med den övriga mjölkledningen, under hela mjölkningen och diskningen. En stigare innebär att mjölken leds uppåt. Detta är olämpligt då det ökar risken för onödig skumbildning och att mjölken får härsken smak. I mjölkledningen drivs mjölken framåt av luft. När mjölken skall uppåt i ledningen blir motståndet väldigt stort. Luften som skall trycka mjölken uppåt i ledningen bildar små luftbubblor, som med hög hastighet åker igenom mjölken, vilket medför stor luftinblandning i mjölken. Stigare innebär också ökad risk för vakuumfall (se Återspolning på grund av vakuumsvängningar ). Skall mjölken transporteras uppåt så skall den pumpas. Bygel som blivit bucklig ska bytas ut beroende på att bucklor försvårar diskningen samt kan skapa virvlar i mjölken som också kan skada mjölkfettet. Fall på mjölkledningen Mjölken ska kunna rinna med självfall utmed ledningen. Det är dock vanligt att mjölkledningsfästena är fixerade till bärande balkar. Dessa kan ändra läge t.ex. när höet lagts in, eller tvärt om och orsaka svackor. Svackor ökar luftinblandningen i mjölken vilket skadar fettet. De kan också orsaka vakuumsvängningar (se Återspolning på grund av vakuumsvängningar ). Kvarvarande vatten i ledningen kan dessutom vara tillväxtplats för bakterier. Därför måste Du med jämna mellanrum se över ledningen. Släpp igenom en tömningspropp efter avslutad diskning. Kommer det vatten med proppen när den når slutenheten så finns det en svacka utmed ledningen. Har 23
Underhåll och diskning Du glasledning är det lätt att se var det står vatten. Är mjölkledningen av stål är det tvunget att mäta var svackorna finns. Små svackor har mindre betydelse. Då kan det räcka med att tömma ledningen på vatten genom att släppa igenom en tömningspropp före varje mjölkning. Vattenmängder uppemot 1 /2 liter betyder däremot att svackorna bör ses över. Mjölkgrop Om slutenheten är placerad i mjölkrummet bör mjölkledningen från gropen vara på samma höjd hela vägen ut till slutenheten. Mjölkledningen får inte stiga uppåt för då fungerar den som en stigare som medför luftinblandning. Luftläckage i mjölkningsanläggningen Det är smidigast att titta efter luftläckage under diskningens gång genom att se om det bubblar luft någonstans. Vrid trevägskranen till tömningsläge så att vattnet inte hamnar direkt i slutenheten. Fyll mjölkledningen med vatten genom att fylla på vatten den väg som tömningspropparna släpps in. Vattnet fylls på när vakuumpumpen är avslagen, för att lättare slippa luftinblandning. Därefter startas vakuumpumpen. På vissa anläggningar kan det underlätta att ha vakuumpumpen igång när ledningen skall fyllas, men försök ändå undvika att släppa in luft så gott det går. Gå därefter runt och titta efter eventuella läckor utmed ledningen, som gör att det bubblar i vattnet. Det är oftast endast någon koppling som behöver dras åt (för hand). Har Du stålledning kan inte denna metod användas. Du måste då kontakta den leverantör som har installerat anläggningen. De har utrustning för att mäta läckage. Kontrollera slutenheten samtidigt som Du kontrollerar mjölkledningen genom att släppa igenom en tömningspropp när mjölkledningen har kontrollerats. Stäng av mjölkpumpen när tömningsproppen hamnat i slutenheten så att så mycket 24
Underhåll och diskning vattnet som möjligt blir kvar i slutenheten. Luftläckage upptäcks även här genom att titta efter luftbubblor. Även backventilens funktion testas här. Kontrollera slangarna genom att böja dem åt olika håll för då syns sprickor lättare. Gummislangarna till spenkopparna spricker ofta precis vid övergången till metallfästena på spenkoppscentralen. Om relativt nya slangar går sönder kan det bero på att metallkanten är för vass, vilket kan åtgärdas genom att fila lite på kanten så att den blir avrundad. Rengöring av mjölkningsanläggningen Kemikaliernas funktion Vid rengöring av mjölkningsutrustning och mjölktankar på gården används vanligen sura eller alkaliska medel som innehåller aktiva ämnen som tensider och komplexbildare. De ger goda rengöringseffekter i kombination med vattentemperaturer mellan 60 70 C. Sura respektive alkaliska ämnen har olika funktion. Alkaliska medel är bäst på att lösa fett och proteinrester men är sämre på att ta bort kalkavlagringar. Sura medel är däremot goda avkalkningsmedel och kan också hämma bakterietillväxten. Det finns anvisningar för varje diskningsanläggning hur mycket disklösning som ska användas. Om det inte finns, ska Du begära att få det från leverantören till anläggningen. På diskmedelsförpackningen eller i instruktionerna för anläggningen anges hur mycket diskmedel som ska användas beroende på vattnets hårdhetsgrad (se mejeriets vattenanalys). För lite diskmedel ger dåligt diskresultat och för mycket blir en extra kostnad för såväl miljön som plånboken. För desinfektion av utrustning krävs starkare kemikalier. Dessa kemikalier har egenskaper som gör att de ofta är giftiga för både människor och djur, vilket gör dem oönskade i miljön. Ett desinfektionsmedel är ofta klorbaserat. Klor har den dåliga egenskapen att det bildar svårnedbrytbara ämnen som kan lagras upp i både mark, människor och djur. På Svensk Mjölks Kemikalieråds hemsida, www.brakemrad.svenskmjolk.se, hittar Du listor med miljögodkända rengöringsmedel för gård och mejeri. Skilj på rengöring och desinfektion Om rengöringen fungerar normalt behövs ingen desinfektion. Endast vid behov bör starkare medel användas. Det är skonsammast såväl för människors arbetsmiljö som för den yttre miljön. Klorfria alkaliska medel ger tillräckligt god rengöringseffekt, om man håller rätt vatten- 25
Underhåll och diskning temperatur. Dessutom får man en säkrare arbetsmiljö, eftersom risken för utveckling av klorgas minimeras. Diskning Starta diskningen med att skölja hela anläggningen med ljummet vatten på 35 40 C för att få bort mjölkrester. Det är viktigare att ha tillräckligt med varmvattenkapacitet för diskningen än att hålla en hög sköljtemperatur, men temperaturer kring 35 40 C underlättar att mjölkfettet sköljs ut. Dessutom är anläggningen förvärmd så att diskvattnet ej kyls ned när disken startar. För bästa diskresultat skall, med vanligen förekommande diskmedel, temperaturen hålla minst 60 70 C under diskfasen. Diska 8 10 min vid den angivna temperaturen. Detta innebär att varmvattensberedaren bör ge 85 90 C vatten ut till diskautomaten. Sätt blandningskranar på tappställen i mjölkrummet så att skållningsrisk elimineras. För att mjölkrester inte ska fastna igen bör disklösningens temperatur inte understiga 42 C vid utloppet efter avslutad diskning. Kontrollera temperaturen på diskvattnet, när disken är klar genom att tappa upp diskvatten, när det töms ut till avloppet, i ett kärl där du mäter vattentemperaturen. Om sluttemperaturen understiger 42 C måste Du ta reda på orsaken. För låg temperatur ger problem med feta beläggningar och bakterier. Blandas diskvattnet manuellt är det viktigt att vattnet är blandat med diskmedlet med rätt temperatur, innan vattnet leds in i mjölkningsanläggningen. Det finns annars risk att det första vattnet som går in i ledningen är för varmt om inte allt är färdigblandat. Kontrollera att det verkligen kommer fram diskmedel i rätt mängder. Byt ev. diskmedelsdunk innan den är helt tömd, för att inte riskera att diskning sker utan diskmedel. Säkrast är att manuellt portionera diskmedel för varje diskning. Genom att studera hur vattenpropparna uppför sig kan Du bedöma om vattenmängden är tillräcklig under diskningen. Förutsatt att det är en glasledning, syns vattenpropparna som passerar genom mjölkledningen. De flesta vattenpropparna ska hålla hela varvet runt utmed mjölkledningen för att diskeffekten ska bli bra. Avståndet mellan propparna bör vara någonstans mellan 4 och 10 meter. Om ledningen är av stål går det inte se propparna, men om åtminstone slutenheten är av glas kan Du istället studera hur vattnet kommer ut ur ledningen. Det ska komma stötvis och med fart om disken fungerar bra. Disken avslutas med en sköljning med kallt eller ljummet vatten. Det är viktigt att alla diskmedelsrester sköljs ut efter diskningen. Rester av diskmedel kan medföra att mjölken tar smak. Med jämna mellanrum bör Du kontrolleras att alla diskningsmomenten genomförs. Se instruktionsschema för anläggningen där alla moment finns beskrivna. Eventuella rester av diskmedel kan kontrolleras med ph-papper. Sköljvattnet bör ha samma ph-värde som inkommande vattnet. 26
Underhåll och diskning Tömningspropparna måste diskas för hand för att bli ordenligt diskade. De ska torka mellan användningarna. Propparna kan annars orsaka bakterier och sporer i mjölkningsanläggningen. För ett fullgott diskresultat krävs att följande faktorer är rätt: Till viss del kan samma effekt fås genom olika kombinationer av faktorerna Mekanisk effekt (Proppbildning/ och vattenmängd) Disktemperaturen Disktiden (Rätt diskprogram) Diskmedel (Typ och dosering) Växeldisk Denna diskmetod går ut på att växla mellan sura och alkaliska medel. Vanligtvis sker växlingen mellan morgon och kväll. Andra varianter kan förekomma beroende på vattenkvaliteten, som t ex att köra en sur disk en gång i veckan för att avkalka anläggningen. En disk som växlar mellan höga och låga ph har också en god bakteriehämmade effekt, vilket ger ett gott rengöringsresultat. Vidare innebär växlingen mellan sura och alkaliska medel ett jämnare ph-värde på avloppsvattnet, vilket är bra för miljön. Desinfektion Om det anses nödvändigt läggs ett desinfektionssteg in, t ex en gång i veckan eller vid behov. Manuell eller halvautomatisk tankdisk. Kontrollera att tankbilschauffören endast använder kallvatten när han spolar ur tanken samt att all mjölkrester blir utsköljda. För säkerhets skull bör Du spola ur tanken med ljummet vatten (35 40 C) innan Du fyller på diskvattnet. Det bör vara tryck på disksnurran under minst 20 30 sekunder i följd. Då är vattenmängden tillräcklig och diskresultatet blir bra (gäller endast halvautomatisk). Kontrollera att vattentemperaturen inte understiger 42 C vid avslutad disk. Kranhuset ska stå öppet efter disk så att allt vatten får rinna ut. Kyltanken bör luftas efter diskningen för att diskmedelslukten ska försvinna. En tank där 27
Underhåll och diskning hela tanklocket kan öppnas blir snabbare urluftad än en tank som endast har mindre lucka. Det är svårt att säga hur lång tid som tanken måste luftas. Eventuell ånga i tanken bör ha försvunnit innan mjölkning påbörjas. Helautomatisk tankdisk Som regel finns ett sköljningsprogram inlagt i diskprogrammet. Tankbilschauffören startar disken när han tömt tanken om han fått instruktion om detta. Var observant på att diskningen kommer igång, att chauffören verkligen startar disken, trots automatiken. Det bör vara tryck på disksnurran under minst 20 30 sekunder i följd. Då är vattenmängden tillräcklig och diskresultatet blir bra. Kontrollera att vattentemperaturen inte understiger 42 C vid avslutad disk. Kyltanken bör luftas efter diskningen för att diskmedelslukten ska försvinna och kranhuset stå öppet. (se Manuell och halvautomatisk tankdisk ) Disk av mjölkspannar Det är viktigt att suga igenom disklösning flera gånger för att få den mekaniska effekten. Låt disklösningen sugas igenom växelvis med luft genom att trycka på luftventilen då och då. Strömavbrott Om strömmen brutits en kort stund bör Du kontrollera att diskningsprogrammet fortsätter när strömmen återvänder. Vid längre strömavbrott bör diskningsprogrammets startas om från början eftersom diskvattnet kan ha blivit för kallt. Nyare diskmaskiner har en värmare som värmer upp diskvattnet, vilket innebär att diskningen förhoppningsvis inte behöver startas om p.g.a. kallt diskvatten. Fråga den leverantör som installerat din diskmaskin vad den är utrustad med. Kontroll av diskningsresultatet Gå igenom följande kontrollpunkter på anläggningen för att kontrollera diskningsresultatet. Titta efter beläggningar samt skrapa med nageln för att upptäcka lindriga beläggningar. Hårda ytor som plast och metall känns hala när man drar ett fuktat finger över ytan om det har bildats en fett- och/eller proteinbeläggning. En fettbeläggning är mjuk, en proteinbeläggning är hård och svår att diska bort. Mjölktank: Lys med ficklampa utmed tankens väggar, tak, omrörare och utlopp. Finns det beläggningar måste Du på något sätt komma åt att 28
Underhåll och diskning skura med borste. Försök att komma åt omrörarbladens undersida som kan vara svårdiskade. Spola runt i tanken med vattenslangen så att det blir 1 2 liter vatten som Du samlar upp i ett kärl vid avtappningskranen. Mät ph (se ovan). Skiljer sig ph från slangvattnets har inte sköljningen varit tillräcklig. Spengummi: Kontrollera inuti spengummits krage genom att skrapa med nageln, samt lys med ficklampa för att se längs insidan av hela spengummits längd. När Du byter till nya spengummin ska Du skära av ett gammalt spengummi, vid övergången till den smala delen, för att lättare kunna upptäcka antydan till beläggningar. Byt alltid spengummin enligt rekommendation. Spenkoppscentral: Öppna en spenkoppscentral och Duovacen eller flödesindikatorn/ mjölkmätaren (om det förekommer) och titta i hörn och vinklar som kan vara svårdiskade samt skrapa med en nagel för att upptäcka svaga beläggningar. Mjölkspann: Det ska inte finnas någon beläggning, varken inuti spannen eller på lockets undersida. Titta även noga vid slangkopplingar, övergångar mellan slang och spann samt i ventilen som undertrycket släpps med. Rörmjölkning: Titta i slutenheten samt inloppen att det är rena ytor. Följ mjölkens väg genom att öppna och titta, ex mjölkpumphuset, backventilen, insidan där filtret sitter, samt kopplingar, för att upptäcka beläggningar. Trevägskranen (om den finns) ska öppnas för att kontrollera att inga beläggningar finns. Om mjölkledningen är av glas kan man se ev. beläggningar genom glaset. Består ledningen istället av stålrör får Du öppna en koppling, helst i slutet av ledningen eller så långt från slutenheten som möjligt, och lysa med ficklampa och känna med fingret. Slang eller dykrör som leder mjölken i tanken ska kontrolleras såväl inuti som utanpå. Var noga med att titta i kröken på röret. Kontrollera hela vägen där mjölken ska rinna fram. Beläggningar bildas ofta på de ställen som är besvärligast att kontrollera. Beläggningar ger snabbt höga bakterietal och kan även orsaka smakfel. Information om hur du löser problem med disk av mjölkningsanläggningen hittar du i häftet Om det blir fel Bakterietal (T 2680-10). 29
Underhåll och diskning Regelbundet underhåll Varje mjölkning Kontrollera vakuummätaren så att vakuumet inte är för högt när du börjar mjölka. Efter varje avslutad mjölkning diskas organen på utsidan innan de sätts i diskhyllan. Rengöringsmedel påsprutat med en sprayflaska gör att smutsen lossnar lättare. Använd sedan diskborste eller en liten högtryckstvätt med måttligt tryck. En gång i veckan En gång i veckan kontrolleras att vakuum- och mjölkslangar är hela (se vidare Luftläckage i mjölkningsanläggningen ). Öppna spenkoppscentralerna och känn att de är ordentligt diskade invändigt. (Se vidare under Diskning av mjölkningsanläggning ). På Duovacmaskiner ska Du kontrollera diskningen av flottörhuset och regulatorn. Titta också att flottören är hel och att det inte finns någon vätska inuti den. Öppna regulatorn, tag ur membranet och kontrollera att det är helt. Kontrollera också flödesindikatorer och mjölkmätare där dessa finns installerade. Glöm inte att fylla på olja i vakuumpumpen. Kontrollera temperatur på utgående diskvatten från tank och mjölkledning. Det får inte understiga 42 C, kontrollera även starttemperatur (se Rengöring av mjölkningsanläggningen ). En gång i månaden En gång i månaden ska pulsatorernas luftfilter rengöras. De arbetar i en dammig miljö och blir lätt igensatta vilket gör att spengummits rörelser försämras. Äldre typer av pulsatorer behöver i regel smörjas med några droppar olja, se efter i instruktionsboken. Till Duovac-anläggningar följer det med en särskild vakuummätare för att Du ska kunna kontrollera lågvakuumnivån. Sätt slangen från mätaren i en spenkopp när maskinen går på lågvakuum. Visar mätaren på det röda fältet är vakuum för högt och kan orsaka spenskador och juverinflammationer. Kontakta i så fall snarast din serviceman. Dessutom varje månad: diska slutenheten rengör nivåkontrollen rengör och smörj trevägskranen gör rent vakuumbehållaren kontrollera diskningsresultatet (tank och anläggning enligt ovan) Varje kvartal Vakuumregulatorn måste rengöras varje kvartal. Felaktigt vakuum ger längre mjölkningstider och sämre urmjölkning. Det kan också ge skador på spenarna och juverhälsostörningar. Även vakuumregulatorer av servomodell ska rengöras och på dessa skall lufthålet i kännaren kontrolleras. Vakuumregulatorn får aldrig smörjas. Varje kvartal ska Du också lossa och diska vätskeavskiljaren, var särskilt noga med spridaren. 30