2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge förslag till förbättringar av läkarutbildningen fram till läkarlegitimation. Utredaren ville, genom att lyfta fram begreppet hälsa fästa uppmärksamheten på det övergripande syftet med utbildningen av läkare - en vetenskapligt förankrad yrkesutbildning som tränar studenternas professionalitet och samtidigt stimulerar deras intresse för medicinsk forskning och framtida utveckling av sjukvården. Utredningen betonade vidare betydelsen av förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för enskilda och olika grupper, ur ett såväl nationellt som globalt perspektiv. Bedömningen var att den framtida läkarrollen innebär ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer utifrån samhällets långsiktiga behov och vikten av ett systemperspektiv på utbildningen och den framtida läkarrollen. Nedan anger vi Stockholms Läkarförenings syn på utredningens olika förslag. Den grundläggande läkarutbildningens längd (förslag 1) att läkarexamen totalt ska omfatta sex år (360 hp) och att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och förmåga som fordras för behörighet som läkare ur flera perspektiv inte minst vad gäller harmonisering gentemot förhållanden i övriga EU Examensmålen (förslag 6-16) Förslaget att ett nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: (För läkarexamen ska studenten) visa kunskap om etiska principer inom hälso- och sjukvården och inom forsknings- och utvecklingsarbete. detta förslag är rimligt om än något luddigt formulerat och delvis redan förefintligt som examensmål.
Förslaget att ett nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: ska studenten visa kunskap om, och förståelse för, förhållanden i samhället som påverkar hälsan för enskilda och olika grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv. kanske vore det önskvärt att formulera slutdelen som ur främst ett nationellt men även ett globalt perspektiv. Detta med tanke på att den överväldigande delen av svenska studenters gärning kommer att bedrivas i Sverige och att det idag finns goda möjligheter till studentvalda kurser i global hälsa för dem med särskilt intresse. Förslaget att det nuvarande målet om att studenten ska visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården styrks ur examensbeskrivningen och ersätts av de två följande nya målen. detta förslag med ett borttagande av begreppen ekonomi och organisation på ett olyckligt sätt för målbilden bort från dessa två på gott och ont - helt avgörande faktorer för sjukvårdens funktionssätt och kvalitet. Förslaget att ett nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: Visa kunskap om hälso- och sjukvårdssystem i Sverige och andra länder, samt visa förståelse för strategier för likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård. detta förslag i princip är bra och pekar på en av de största utmaningarna i svensk sjukvård likvärdig tillgång. Dock kan det vara svårt att examinera på förståelse för strategier då detta ligger på ett synnerligen komplext samhällspolitiskt plan till stor del. Förslaget att ett nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: Visa kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården, samt om metoder för att utvärdera medicinsk verksamhet. detta förslag i princip är bra men att frånvaron av begrepp som rör ekonomiska styrsystem och olika medicinska beslutsstödsystem gör förslaget ofullständigt Förslaget att ett nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: Visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd.
Förslaget att ett delvis nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: Visa förmåga att ur ett patofysiologiskt och psykosocialt perspektiv självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden och i samverkan med patienten handlägga dessa. Förslaget att ett nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: Visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande gentemot patienter och deras närstående med respekt för patientens integritet, behov, kunskaper och erfarenheter. Förslaget att ett nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: visa förmåga till ledarskap och interprofessionellt samarbete såväl inom hälso- och sjukvården som med professioner inom andra delar av samhället. Förslaget att ett reviderat och delvis nytt mål införs i examensbeskrivningen med lydelsen: visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. detta förslag i princip är bra men att det saknas begrepp som metodkunskap, vetenskapsteori och kritiskt tänkande Förslaget vissa justeringar föreslås också i målen om lärande, professionellt och hälsofrämjande förhållningssätt, se sid 146-147.
dessa justeringar är bra men att kunskap om de specifika metoder som anses evidensbaserade tydligare måste lyftas in förhållningssätt utgör en grund men räcker inte. Tidpunkten för legitimering och avskaffande av AT (förslag 2-3) Förslaget att kraven anpassas så att läkarexamen, utan något ytterligare krav på praktisk tjänstgöring, utgör underlag för legitimation Förslaget att den nuvarande strukturen med allmäntjänstgöring efter examen upphör. och att det ersätts av någon form av pre-st och att vidare att ST skulle vara sant mål- och inte tidsstyrd såsom idag. Övriga frågor Förslaget att det i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) införs en bestämmelse om hälso- och sjukvårdens medverkan i utbildningar inom vård och medicin och att det tydligt skall framgå i upphandling av privat vård. Förslaget att studiestödslagen ändras så att för studier som syftar till en examen om minst 360 högskolepoäng får studiemedel lämnas under ytterligare högst 20 veckor. detta förslag bör ändras till ytterligare högst 40 veckor med anledning av att en del kan ha tidigare utbildning som konsumerat CSN samt att alla idag inte hinner klart på 11 terminer. Vad gäller den övergripande aspekten Utredningen föreslår flera nya respektive modifierade mål för läkarutbildningen och en större tonvikt på professionella kompetenser och medicinskt beslutsfattande.
Anser vi att den vetenskapliga grunden för läkarutbildningen och utövandet av läkaryrket bör betonas starkare. Särskilt anser vi att integrationen av basvetenskaper och kliniska vetenskaper skall ske både framåtriktat och bakåtriktat det vill säga återfinnas under alla stadier av läkarutbildningen. Idag, och i utredningstexten, framställs detta främst som förekomst av klinisk exposition i den tidiga delen av utbildningen. För Stockholms läkarförenings styrelse Carl Johan Sundberg Madeleine Liljegren Styrelseledamot Stockholms läkarförening Styrelseledamot Stockholms läkarförening