2015 ÅRSREDOVISNING SOTENÄS KOMMUN
Årsredovisning 2015 Sotenäs kommuns årsredovisning är kommunstyrelsens redovisning över verksamheten för det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare samt externa intressenter. Årsredovisningen bygger på nämnder och bolags verksamhetsberättelser och för den som önskar fördjupad information hänvisas till respektive nämnds och bolags redovisning.
ÅRSREDOVISNING 2015 Innehållsförteckning Kommentar från kommunalrådet... 4 Demokrati och inflytande... 7 Förvaltningsberättelse Omvärld... 8 Övergripande mål... 10 God ekonomisk hushållning... 12 Kvalitetsredovisning... 15 Sammanfattande finansiell analys kommunen och koncernen... 18 Kommunala jämförelser... 22 Kommunen som arbetsgivare... 24 Kommunen - verksamhet Byggnation och boende... 27 Tillväxt och utveckling... 28 Kultur och fritid... 30 Barnomsorg och grundskola... 32 Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet... 34 Äldreomsorg och social service... 36 Teknisk service... 38 Räddning och säkerhet... 40 Gemensam verksamhet... 42 Vatten- och avloppsverksamhet... 44 Miljönämnden i mellersta Bohuslän... 46 Energi och miljö... 48 Folkhälsa - välfärdsredovisning... 52 Jämställdhet... 54 Kommunen - ekonomisk redovisning Redovisningsmodell och redovisningsprinciper... 57 Resultaträkning... 58 Kassaflödesrapport... 59 Balansräkning... 60 Notförteckning... 62 Driftsredovisning... 66 Investeringsredovisning... 69 Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi Sotenäsbostäder AB... 71 Smögens Fiskauktion AB... 72 Sotenäs RehabCenter AB... 73 Rambo AB... 74 Sammanställd redovisning... 75 Resultaträkning... 76 Kassaflödesrapport... 76 Balansräkning... 77 Notförteckning... 78 5 år i sammandrag... 81 20 år återblick i räkenskaperna... 82 Revisionsberättelse... 84 J Wiklund/Scandinav Bildbyrå 2 3
ÅRSREDOVISNING 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 Kommentar från kommunalrådet Det ekonomiska resultatet för 2015 är 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Resultatet innebär att kommunen med undantag för 2014, visat överskott sedan 2002. I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår därför till 5,9 mkr. Efter avsättning till resultatutjämningsreserven uppgår balanskravsresultatet till 4,8 mkr vilket innebär att resterande underskott från föregående år, 0,1 mkr, kan täckas. Den skattefinansierade verksamheten visar ett resultat på 13,3 mkr, vilket är 9,3 mkr bättre än budgeterat. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 461,0 mkr, medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 475,6 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 49,9 mkr. Koncernens resultat uppgår till 24,2 mkr. Långfristig upplåning minskade med 2,4 mkr och uppgår till 672,9 mkr. Viktiga händelser under året Utbildningsnämnden Betygsresultatet för eleverna som lämnade grundskolan ligger även under året högt över snittet för rikets kommuner. Fokusområden för både grundskolans och förskolans utvecklingsarbete har under året varit IKT, Information-Kommunikation-Teknik. Grundskolan har även arbetat med matematiklyftet samt läsoch språkprojekt. Förskolan har under året utöver IKT fokuserat på värdegrundsarbete, naturvetenskap och teknik. Beslut fattades under året om att en ny förskola ska byggas i Kungshamn. Den gamla förskolan rivs och kommer att ge plats åt den nya. Bibliotekets arbete med meröppet har fortskridit och tillgängligheten är nu större. Fritidsverksamheten har under 2015 fortsatt att arbeta med KEKS, Kvalitet och Kompetens i Samverkan. Utvärdering visar att satsningen varit lyckad då ungdomarnas upplevelse av delaktighet ökat. Omsorgsnämnden En stor utmaning för Sotenäs kommun är att möta det ökande behovet av vård och omsorg utan att kvaliteten går förlorad. Ett omfattande arbete har lagts ner på att planera hur den fortsatta ökningen skall mötas. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat avsevärt under 2015 och beräknas fortsätta under 2016. Kommunen har hittills lyckats väl med mottagandet och merkostnaderna har till stor del täckts av statsbidrag 2015. Behov av hemtjänst och hemsjukvård har ökat trots att en avdelning på Kvarnberget öppnades våren 2014 och en avdelning på Bankeberg under våren 2015. På särskilt boende har grundbemanningen behövt förstärkas på grund av hög vårdtyngd. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Inom miljöområdet har all avgiftsfinansierad tillsyn utförts och är i balans. Undantag för tidigare kontrollskuld inom livsmedel som ska utföras 2016-18 enligt plan. Verksamheten har under 2015 stabiliserats och avdelningens utvecklingsarbete efter sammanslagningen fortgår. En revision av nämnden påbörjades 2015. Det miljöstrategiska arbetet prioriteras med antagande av miljöpolicy och införande av miljöledningssystem. Byggnadsnämnden Målsättningen för 2015 var att arbeta fram ett relevant bostadsförsörjningsprogram, men planeras nu att bli presenterat under 2016. Detaljplanarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand påbörjades och fortsätter som beslutat. Byggnadsnämnden har genomgått en omfattande revision mot slutet av året, som blir ett bra stöd i arbetet med en ny samhällsbyggnadsförvaltning. Kommunstyrelsen Under 2015 anställdes tre viktiga befattningar. En ny kommunchef, en näringslivsutvecklare samt en besöksnäringsansvarig. Våren 2015 startades ett nytt Näringslivsråd med olika representanter. Ett antal välbesökta företagarfrukostar och företagsbesök utfördes under året. Symbioscenter på Hagaberg invigdes och blev uppstarten för utvecklingsarbetet i samverkan med näringslivet. Sotenäs har placerat sig högt i Sverige när det gäller nyföretagande. Symbioscenter på Hagaberg invigdes och blev uppstarten för utvecklingsarbetet i samverkan med näringslivet. Avtal tecknades med Telia för utbyggnad av fiber till kommunens tätorter under 2016 och 2017. Gång- och cykelväg från norra Väjern till infarten vid Solviks camping invigdes i samverkan med Trafikverket. Arbetet med en ny överföringsledning för spillvattenavlopp startades mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen. Kommunen har prioriterat och genomfört öppna och raka dialoger med medborgarna genom ett antal medborgarmöten inom olika viktiga samhällsfrågor som t ex äldreomsorg, integration, byggnation och detaljplaner, miljö, företagsutveckling m fl. Undertecknad noterar med stor tillfredställelse att trenden nu sedan ett par år vänt och vi noterar ett ökande invånarantal med 75 personer under det gångna året. Bostadsbyggandet är åter uppe i nivåer vi inte sett på många år med ca 300 bostäder under färdigställande under 2016-2017. Kommunens eget bolag, Sotenäsbostäder redovisar för 2015 ett mycket gott resultat samtidigt som man nu bygger ett trygghetsboende i Hunnebostrand och förbereder byggnation av ytterligare mindre lägenheter i Väjern med inriktning mot ungdomar. Jag vill tacka all kommunens personal och förtroendevalda för ett gott arbete under det gångna året. Mats Abrahamsson (M) Kommunstyrelsens ordförande Mats Abrahamsson (M) Gudrun Holm/Isoletta Foto 4 5
ÅRSREDOVISNING 2015 Demokrati och inflytande Allmänna val Valnämnden ansvarar för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Under året har det inte förrättats några allmänna val. Motioner och medborgarförslag Antal 2012 2013 2014 2015 Motioner 11 15 16 10 Medborgarförslag 4 5 19 14 Året i sammandrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 476 mkr. Kommunens låneskuld uppgår till 191 mkr. Nämndernas verksamhetsresultat ger ett överskott gentemot budget med 1,4 mkr. Den totala pensionsskulden är 252 mkr. Antalet årsarbetare är 860, en ökning med 29 sedan föregående år. Soliditeten uppgår till 49 % (23 % inkl samtliga pensionsåtaganden). Medelåldern bland de anställda är 48 år. 13,3 mkr årets resultat 50 mkr nettoinvesteringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Fullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheterna samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige finns 31 ledamöter och 22 ersättare. Kommunfullmäktiges sammansättning bestäms av invånarna i Sotenäs vid allmänna val. Fullmäktige leds av ett presidium som består av en ordförande, en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande. Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidrag till varje parti i kommunfullmäktige och ett bidrag per mandat. Kommunfullmäktige består under mandatperioden 2015-2018 av 31 ledamöter. Mandatfördelning 2015-2018 Moderata Samlingspartiet 11 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 10 Liberalerna 3 Centerpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 1 Miljöpartiet de gröna 1 Kristdemokraterna 1 Fullmäktige hade sex möten under 2015. Sammanträdena hölls i Folkets Hus i Kungshamn utom mötet i juni som ägde rum i Folkets Hus på Malmön. Antalet inlämnade medborgarförslag ökade betydligt under 2014 och ligger även 2015 på en nivå betydligt över tidigare år. Kommunala nämnder För nämnderna i Sotenäs kommun finns dels regler som talar om vilket ansvarsområde varje nämnd har, dels regler som är gemensamma för alla. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sin verksamhet, som fullmäktige har beslutat om. Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiska ramar som fullmäktige angivit. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De ansvariga gentemot fullmäktige skall därför regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Överförmyndare Valnämnd Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Revision Valberedning Byggnadsnämnd J Wiklund/Scandinav Bildbyrå 461 mkr nettokostnader inklusive avskrivningar Utbildningsnämnd Gemensamma nämnder med Lysekil - Munkedal IT-nämnd Lönenämnd Omsorgsnämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän 6 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld Internationell ekonomi Enligt SKL:s senaste rapport om det samhällsekonomiska läget beskrivs att den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Även i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag, så även i Kina. BNP i EU 2015 1,5 % Bortemot tre fjärdedelar av den svenska exporten avsätts i Europa. Problemtyngda länder som Brasilien och Ryssland tar emot mindre än 3 procent av svensk varuexport. Utanför Europa ligger den viktigaste avsättningsmarknaden för svensk export i USA, dit närmare 7 procent av den svenska varuexporten går. Utvecklingen, inte minst för Sveriges tunga exportmarknader i Europa, beror i mycket hög grad på hur det går i USA samt tillväxtländerna. Dessvärre finns det fortsatt mycket som skulle kunna se bättre ut. I USA pressas industrin av den starka dollarn men det ser bättre ut för den inhemska efterfrågan. Bostadsinvesteringarna är på väg upp och tjänstesektorn går relativt starkt. Utvecklingen i Kina beräknas däremot fortsatt att försvagas. En väsentlig del i detta är en svagare utveckling av byggnadsinvesteringarna, vilket härrör från osäkerhet på bostadsmarknaden. Ryssland och Brasilien är två råvaruexporterande länder som drabbats hårt av det prisfall som skett på råvaror. I båda fallen bidrar också inhemska faktorer till den svaga utvecklingen. BNP beräknas sammantaget minska under prognosåren i både Ryssland och Brasilien. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge, som är en betydande exportör av olja och gas, dras nu offshoreinvesteringarna ner väsentligt. Nedgången är kännbar för norsk ekonomi och tillväxten i BNP reduceras högst väsentligt. Finland påverkas indirekt av prisfallet på olja och gas genom den svaga utvecklingen i Ryssland och fallet i den betydelsefulla exporten dit. Finsk BNP beräknas växa relativt svagt under 2016. För Danmarks del förväntas BNP-tillväxten gradvis förbättras under 2016, vilket sammantaget för våra grannländer innebär en något bättre BNP-tillväxt under 2016 jämfört med 2015. För Norden beräknas BNP-tillväxten öka från 0,9 procent 2015 till 1,6 procent 2016 BNP i Norden 0,9 % Utvecklingen är mer positiv i övriga Europa. Tillväxten i Storbritannien ligger stabilt på 2,5 procent och tillväxten i en rad väst- och centraleuropeiska länder är på väg upp mot 2 procent. I Tyskland, som vid sidan av Norge är vår viktigaste exportmarknad, beräknas BNP öka med 1,7 procent i år och 2,0 procent nästa år. Svensk ekonomi I svensk ekonomi har tillväxttakten ökat. Under 2015 ökade BNP med nästan 4 procent. Under 2016 beräknas tillväxten bli i stort sett lika stor. Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare BNP i Sverige 3,8 % än ekonomin i de flesta andra länder. En starkt bidragande faktor är en mycket stark utveckling och då inte minst investeringarna i nya byggnader och anläggningar. Särskilt bostadsbyggandet har under de senaste två åren ökat mycket kraftigt. Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör att den svenska exporten får en betydligt måttligare utveckling. Hushållens konsumtionsutgifter ökade dock under slutet av fjolåret. Under 2016 bedöms exporten och hushållens konsumtion växa i ungefär samma takt som under 2015. Tillväxten i investeringarna antas mattas något, men uppvisar ändå fortsatt höga tal. Mest anmärkningsvärt för 2016 är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen 2016 uppgå till drygt 5 procent vilket är det högsta ökningstalet sedan 1970. Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Kommunernas ekonomi De preliminära boksluten för kommunsektorn visar en kostnadsökning på drygt 5 procent. Intäkterna har också ökat, bland annat ersättningarna från Migrationsverket som ökat kraftigt. Som en effekt av att svensk ekonomi utvecklas positivt ökar även skatteintäkterna med drygt fem procent. Det är den snabbaste ökningstakten sedan finanskrisen 2008. Det sammantagna resultatet för kommunsektorn är drygt 12 miljarder vilket är i nivå med 2014. Med anledning av stora investeringar ökar skulderna för andra året med över 10 procent, eller drygt 50 miljarder. När skatteintäkterna nu ökat betydligt snabbare än på väldigt många år är det oroande att så många som 26 kommuner ändå redovisar underskott. Utmaningarna är stora framöver, både med avseende på befolkningsökningen och allt större andel äldre personer. Dessutom är investeringsbehoven fortsatt stora. Därför skulle sektorn ha behövt ett större överskott för att klara kommande år. Befolkning Invånarantalet Sotenäs 2015-12-31 uppgick till 9 006, en ökning med 75 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2015 uppgick till 67 (föregående år 62). Födelseunderskottet uppgick till -42 vilket uppvägs av större inflyttning än utflyttning. Befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna 2015 uppgick till 49,1 år, en ökning med 0,2 år jämfört med 2014. Detta placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på tredje plats i riket. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca 1 200 arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (26 procent), vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel med 15 procent samt vård och omsorg med 14 procent. Befolkningsutveckling 2000-2015 Linnéa Pettersson/Scandinav Bildbyrå Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettoutpendlingen 2014 uppgick till 56 personer jämfört med 148 och 59 personer för respektive 2012 och 2013. Bland kvinnor är inpendlingen störst, 47 personer, och bland männen är det 103 personer fler som pendlar ut ur kommunen. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2015 har antalet öppet arbetslösa ökat med 17 personer men andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. I december 2015 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder 16-64 år 3,7 procent. Att jämföra med 5,6 procent i länet och 6,3 procent i riket. Källor: SCB, SKL och AMS. -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 -14-15 8 9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övergripande mål Vision 2020 - Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit sju stycken inriktningsmål. Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande Ett gott liv i Sotenäs Allt fler människor lockas av det goda livet i Sotenäs. Under 2015 ökade invånarantalet med 75 personer. Eftersom födelsenettot är negativt så beror ökningen på en betydande inflyttning till kommunen. Det goda livet speglas också av att Sotenäs kommun ligger 13 procent över den genomsnittliga kommunen när det gäller indikatorer för en god folkhälsa. Hållbar utveckling Valdeltagandet vid de allmänna val som genomfördes under 2014 var högre än vid föregående valtillfälle. Antalet inlämnade medborgarförslag har de senaste två åren legat betydligt över tidigare år. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden och antalet arbetslösa ligger betydligt under genomsnittet i såväl regionen som riket. Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd är fortsatt lågt. Sotenäs kommun har en stabil ekonomi och invånarnas medelinkomster ligger i nivå med genomsnittet i riket. Sotenäs kommun erbjuder en i många avseenden unik miljö. Kommunen deltar aktivt för att skapa en bättre havsmiljö och är ledande i projektet Ren kustlinje. Andra exempel på arbete för att bevara miljövärden är den fördjupade översiktsplanen över Åbyfjorden samt de kulturhistoriska inventeringar som är genomförda i samband med detaljplanerna för gamla Smögen och Hunnebostrand. Goda betingelser för företagande Under 2015 kom kommunen på plats 15 i Sverige vad avser antalet företag per 1 000 invånare och placerade sig även bland Sveriges 9 bästa kommuner vad gäller antalet nyföretagare per 1 000 invånare. I 2015 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, har Sotenäs dock ytterligare försämrat sin placering till plats 262 av 290. Rankingen bygger bland annat på en enkät till företagare som gjordes under hösten 2014. Ett stort arbete för att vända utvecklingen har inletts under 2015 med bland annat företagsbesök, företagsfrukostar och inrättandet av näringslivsråd. Fabian Fogelberg/Scandinav Bildbyrå Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätning för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller. En attraktiv besökskommun 2015 blev ett rekordår när det gäller övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Sotenäs kommun och allt fler är internationella gäster. Den preliminära ökningen för antal gästnätter 2015 är 22 procent på campingplatser och 16 procent på hotell. Gästhamnarnas beläggning på 18 560 gästande båtar under 2015 är dock en liten minskning med 3 procent från 2014. Alla finner sitt önskade boende Arbete pågår med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras. Ett rikt fritids- och kulturutbud Sotenäs kommun erbjuder bland annat genom fritidsgårdar, bibliotek, musikarrangemang och Soteleden ett varierat fritids- och kulturutbud. Därtill arbetar kommunen kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Ett livslångt lärande En viktig faktor i det livslånga lärandet är väl fungerande och flexibel vuxenutbildning. Kompetenscentrum har under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna höja kompetensen för befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar. Även för personer som idag står utanför arbetsmarknaden kommer utbildningar att genomföras för att underlätta ett inträde på arbetsmarknaden.en attraktiv besökskommun 2015 blev ett rekordår när det gäller övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Sotenäs kommun och allt fler är internationella gäster. Den preliminära ökningen för antal gästnätter 2015 är 22 procent på campingplatser och 16 procent på hotell. Gästhamnarnas beläggning på 18 560 gästande båtar under 2015 är dock en liten minskning med 3 procent från 2014. 10 11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Teckenförklaring Målet har uppnåtts eller prognostiseras uppnås under den tidsperiod som anges i målformuleringen Målet har inte uppnåtts eller prognostiseras att inte uppnås under den tidsperiod som anges i målformuleringen God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas. Enligt kommunallagen skall i budget anges finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiellt perspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. Verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning skall, med utgångspunkt från vision och inriktningsmål, omfatta både kommungemensamma mål och mål för kommunens olika verksamhetsområden. Målen anges i budget för varje budgetår. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske både i delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning har kommunfullmäktige angett en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer krävs för att under räkenskapsåret ha uppnått god ekonomisk hushållning att: Samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret. En övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen. Samlad bedömning av måluppfyllelse Utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer gör kommunstyrelsen bedömningen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts under räkenskapsåret. Båda de finansiella målen är uppfyllda och verksamhetsmålen visar en mycket god måluppfyllnad. Sammanfattning av måluppfyllelse I tabellen till höger redovisas en samlad bild av måluppfyllelsen. Detaljerade analyser finns under respektive avsnitt längre fram i årsredovisningen. Scandinav Bildbyrå Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultat Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 procent. Investeringar Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Personal Energi Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till 2009. Fastigheter Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. 12 13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndspecifika verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kollektivtrafik Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken Hälsoråd Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Räddningstjänst Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Hamnar Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Anläggningar Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Väghållning Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kost och städ Verksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. Vatten och avlopp Verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Gymnasieskola Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Arbetsbefrämjande åtgärder Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Grundskola Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Kultur Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Äldreomsorg Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön LSS-verksamhet Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Byggverksamhet Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter Miljöverksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning i nämndens verksamhet Kvalitetsredovisning Sotenäs deltar tillsammans med 240 andra kommuner i ett nationellt kvalitetsprojekt; Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Projektet administreras och samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Inom ramen för projektet görs jämförelser mellan kommunerna inom fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Projektet utgår från befintliga nationella nyckeltal som kompletteras med mätningar som görs i den egna kommunen. Sotenäs samlade resultat ligger något över genomsnittet. Nyckeltal som är grönmarkerade är områden där Sotenäs får betyg som är bättre än genomsnittet medan rödmarkerade områden är sådana där Sotenäs betyg är väsentligt sämre än genomsnittet. Under 2014 och 2015 har det inte genomförts någon medborgarenkät i kommunen Tillgänglighet Tillgänglighet via e-post har försämrats jämfört med 2014 och Sotenäs får ett resultat som är betydligt lägre än genomsnittet. Möjligheten för medborgarna att nå tjänstemän och politiker i kommunen via telefon har blivit något bättre än vid föregående års undersökning och kommunen får ett bra resultat i jämförelse med andra kommuner. Även om bemötandet vid telefonkontakt har förbättrats något jämfört med 2014 är resultatet lägre än genomsnittet. Öppettiderna för bibliotek, simhall och återvinningsstation ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Kommunen har infört Meröppet bibliotek som gör det möjlig att besöka biblioteket utanför ordinarie öppettider. Av de som erbjudits plats inom förskolan har 100 procent fått plats vilket innebär att det saknas nyckeltal över medborgarnas känsla av trygghet, uppfattning om möjlighet till inflytande och hur de uppfattar kommunen som en plats att bo på. En medborgarenkät är planerad att genomföras 2016. på önskat datum vilket är en avsevärd förbättring från 2014. Väntetider och handläggningstider inom individ- och familjeomsorg är betydligt kortare än genomsnittligt. Däremot har väntetiden för en plats på äldreboende ökat betydligt jämfört med tidigare år. Sammantaget får Sotenäs ett betyg betydligt över genomsnittet inom området tillgänglighet. Tillgänglighet 2014 2015 Trend Jmf. Tillgänglighet e-post, kommunen, andel (%) svar inom två dagar 78 59 1 Tillgänglighet via telefon, andel (%) direkt svar på enkel fråga 44 59 5 Gott bemötande vid telefonkontakt, % 83 94 2 Utökat öppethållande huvudbibliotek, simhall och återvinningsstation (utöver vardagar 8-17) 92 92 5 Plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum, % 83 100 5 Väntetid inom förskoleverksamheten, antal dagar 1 - - - Väntetid för plats på äldreboende, antal dagar 58 66 2 Handläggningstid ekonomiskt bistånd, antal dagar 11 12 4 14 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen som samhällsutvecklare Inom området presenteras nyckeltal som både visar på förhållanden i den geografiska kommunen och Sotenäs kommun som organisation. Sotenäs har sedan lång tid tillbaka en sysselsättningsgrad som ligger över genomsnittet i både länet och riket även om 2015 års värde har försämrats något. Låg arbetslöshet är en starkt bidragande orsak till att andelen personer som är i behov av försörjningsstöd ligger lägre än flertalet kommuner i jämförelsen. Nyföretagandet i Sotenäs har ökat betydligt sedan förra mätningen och ligger på en hög nivå. Sjukpenningtalet har ökat jämfört med föregående år och Sotenäs får en försämrad placering som ligger under genomsnittet i mätningen. När det gäller miljönyckeltalen ligger kommunens värden under eller mycket under genomsnittet bland deltagande kommuner. Samhällsutveckling 2014 2015 Trend Jmf. Kommunens sysselsättningsgrad, andel förvärvsarbetande, % 79,8 79,6 3 Andel invånare som erhållit försörjningsstöd, % 2,3 1,7 5 Nystartade företag per 1 000 invånare, första halvåret 7,6 9,1 5 Effektivitet Inom perspektivet effektivitet ryms olika nyckeltal som visar bland annat brukarnöjdhet, kostnadsnivå, tjänsteutbud och verksamhetsresultat. Inom barnomsorg och grundskola har kostnaderna i Sotenäs ökat något snabbare än genomsnittet vilket innebär att kommunen tappat placeringar. Resultatet för nationella prov inom årskurs 3 har förbättrats jämfört med 2014 och Sotenäs får en topplacering bland landets kommuner. För årskurs 6 är resultatet oförändrat jämfört med 2014 och Sotenäs får en genomsnittlig placering. Andelen behöriga till gymnasiet har försämrats jämfört med 2014 men Sotenäs resultat är ändå betydligt över genomsnittet. Kommunens serviceutbud inom särskilda boenden är lågt i jämförelse med övriga kommuner, även om utbudet har förbättrats något jämfört med 2014, medan kostnaderna ligger betydligt över genomsnittet. När det gäller nöjd brukarindex inom särskilda boenden har årets värde försämrats något jämfört med 2014 men resultatet ligger ändå i nivå med genomsnittet. Serviceutbudet inom hemtjänsten har, i jämförelse med övriga kommuner, förbättrats och Sotenäs får ett resultat i nivå med genomsnittet däremot har kostnaderna ökat och får ett sämre resultat en genomsnittet. Andelen brukare som var Mycket nöjda eller Ganska nöjda har ökat från 81 till 93 procent och då variationen mellan kommunerna i jämförelsen är liten innebär detta att Sotenäs inom området får en avsevärt förbättrad placering. Serviceutbudet inom LSS har försämrats jämfört med fjolårets undersökning. När det gäller måttet andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning redovisar Sotenäs ett försämrat värde jämfört med föregående år. Sjukpenningtal bland kommunens invånare, dagar per år 9,2 11,4 2 Andel återvunnet material från hushållsavfall, % 32 37 3 Andelen kommunala miljöbilar, % 35 38 3 Andelen ekologiska livsmedel, % 7 11 1 Effektivitet 2014 2015 Trend Jmf. Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan, tkr 136 144 1 Resultat nationella prov årskurs 3, % 86 93 5 Resultat nationella prov årskurs 6, % 92 92 3 Trygghet En hemtjänsttagare får under en 14-dagarsperiod i genomsnitt besök av 11 olika vårdare vilket är betydligt lägre än genomsnittet i undersökningen och klar förbättring jämfört med föregående år. Inom förskolan är det planerade antalet barn per personal jämförelsevis lågt och det faktiska antalet vid mätningstillfället bland det lägsta i landet vilket indikerar en hög trygghetsfaktor. Sammantaget får Sotenäs högt betyg inom området Trygghet. Trygghet 2014 2015 Trend Jmf. Antal olika vårdare som besöker en person med hemtjänst på 14 dagar 18 11 5 Barn per personal inom förskolan, planerat 5,0 4,9 5 Barn per personal inom förskolan, faktiskt 3,4 3,7 5 Andel behöriga elever till något nationellt gymnasieprogram, % 95,8 90,7 4 Elevers syn på skolan och undervisningen årskurs 8-81 - 5 Kostnad per betygspoäng, årskurs 9, kr 369 391 2 Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år, % 87,4 75,2 2 Kostnad per elev som inte fullföljer gymnasieskolan, tkr 14,7 32,8 1 Serviceutbud inom särskilt boende, äldreomsorg (genomsnittlig andel av utbud), % 51 56 1 Kostnad per plats i särskilt boende, äldreomsorg, tkr 704 843 2 Nöjd brukarindex, särskilt boende äldreomsorg % 83 82 3 Serviceutbud hemtjänst, (genomsnittlig andel av utbud), % 58 67 3 Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten, tkr 290 319 2 Nöjdbrukarindex, hemtjänsten % 91 93 4 Serviceutbud grupp- och serviceboende, LSS (genomsnittlig andel av utbud), % 80 70 1 Andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning (IFO) 85 80 3 Information och delaktighet Sotenäs hemsida, sotenas.se, får ett genomsnittligt betyg när det gäller informationsgivning till medborgarna och resultatet har förbättrats något jämfört med 2014. Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling ligger betydligt över genomsnittet. Information och delaktighet 2014 2015 Trend Jmf. Röstdeltagande i senaste kommunvalet, % 85,1 - - - Information på hemsida, % av maxpoäng 80 81 3 Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling, % av maxpoäng 57 63 4 Sammanfattning De samlade resultatet i jämförelsen visar att Sotenäs kommun hävdar sig väl i jämförelse med övriga deltagande kommuner inom områdena tillgänglighet, trygghet samt information och delaktighet. Jämförelsen visar även att det finns flera områden att analysera och förbättra framförallt inom effektivitet där Sotenäs får ett lägre resultat än genomsnittet. De områden som framstår som möjliga att förbättra är; Tillgänglighet avseende e-post, bemötande avseende telefon, kostnadseffektivitet inom förskola, särskilda boenden och hemtjänst, kostnad per elev som inte fullföljer gymnasieskolan, serviceutbud inom LSS samt nyckeltalen inom miljö. 16 17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Rebecka Rynefelt/Scandinav Bildbyrå Sammanfattande finansiell analys kommunen och koncernen Den finansiella analysen som redovisas i detta avsnitt skall ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen. Ytterligare analyser finns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen. Kommunen Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 9,3 mkr bättre än budgeterat och 27,7 mkr bättre än föregående års resultat. I årets resultat ingår en engångsintäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 4,4 mkr. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 mkr. Resultatet från nämndverksamheten visar en positiv avvikelse från budget med 1,4 mkr vilket är en försämring med 0,9 mkr jämfört med 2014. Balanskravsutredning Belopp i tkr 2015 Årets resultat 13 299 Avgår realisationsvinster -7 412 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 5 887 Avsättning till resultatutjämningsreserv -1 131 Årets balanskravsresultat 4 756 Balanskravsunderskott från tidigare år -73 Balanskravsresultat att reglera inom 3 år 0 Nettokostnadsutveckling För en stabil ekonomisk utveckling kan inte verksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtas att öka i snabbare takt än skatter och utjämning. Intäkter och kostnader Förändring från föregående år (%) 2013 2014 2015 Verksamhetsresultat (nettokostnader) 5,6 5,7-0,5 Skatter- och utjämning 2,5 2,2 5,5 Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till 3,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 3,4 procent. Nettokostnadernas förhållande till skatter och stats- och utjämningsbidragen är viktigt för kommunens ekonomi. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och utjämning som den löpande driften tar i anspråk. Om andelen överstiger 100 procent så innebär det att skatteintäkterna inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag 2011 2012 2013 2014 2015 96 % 96 % 99 % 103 % 97 % Investeringar Kommunen investerade netto under året för 49,9 mkr i materiella tillgångar vilket är 2,4 mkr högre än under 2014. Inkomster från fastighetsförsäljning uppgick till 14,0 mkr. Drygt 58 procent av investeringsvolymen avser VA-verksamheten. De senaste åren har självfinansieringsgraden av investeringarna legat betydligt under 100 procent och under perioden 2011-2014 har kommunen därför tvingats ta upp nya lån på sammanlagt 150 mkr. Under 2015 har självfinansieringsgraden förbättrats avsevärt tack vare det positiva resultatet och inkomster från fastighetsförsäljning. Investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten uppgick 2015 till 5 procent av nettokostnaderna vilket betraktas som en normal investeringsvolym för landets kommuner. Självfinansieringsgrad 2013 2014 2015 Avskrivningar 39,5 43,3 42,1 Försäljning av fastigheter, inkl exploatering 6,9 10,4 14,0 Årets resultat exkl resultat från fastighetsförsäljning -5,8-18,1 3,1 Utrymme för självfinansiering 40,6 35,6 3,1 Nettoinvesteringar 90,0 47,5 59,2 Självfinansieringsgrad (%) 45 75 119 Investeringsvolym skattefinansierad vht/nettokostnader (%) 11 7 5 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar, som finansierats utan lån. Soliditeten enligt balansräkningen är 49 procent vilket är en minskning med 1 procentenhet från 2014. Minskningen beror på den ökade balansomslutningen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden är oförändrad tack vare lägre pensionsskuld. Soliditet % 2013 2014 2015 Soliditet enligt balansräkningen 52 50 49 Soliditet inkl pensionsåtaganden 24 23 23 Kommunalskatt Skattesatsen till kommunen 2015 var 21,99 procent vilket innebär en höjning från 2014 med 0,68 procentenheter. Sotenäs kommuns inkomster av skatt, kommunal utjämning och fastighetsavgift uppgick till 475,6 mkr eller 71 procent av de totala intäkterna. Den högre skattesatsen 2015 innebär ökade skatteintäkter med 12,7 mkr. Kommunalskatt (%) 2013 2014 2015 Primärkommunalskatt 21,31 21,31 21,99 Total kommunal skatt, kommun och region 32,19 32,44 33,47 Likviditet Under 2015 har likviditeten förbättrats avsevärt vilket i huvudsak beror på det positiva resultatet, inkomster från fastighetsförsäljning och det tillfälliga stödet från staten avseende flyktingverksamheten. Checkkrediten, som utnyttjas sporadiskt, uppgår till 20 mkr. Likviditet % 2013 2014 2015 Likvida medel mkr 18 12 51 Tillgängliga medel mkr 38 32 71 Kassalikviditet % 70 73 95 Kassalikviditeten, som bör uppgå till 100 procent, visar hur likvida tillgångar och fordringar förhåller sig till kortfristiga skulder, det vill säga betalningsförmågan på kort sikt. Mål för god ekonomisk hushållning Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 mkr (1,2 procent av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 procent. Under 2013 och 2014 har resultatmålet inte uppfyllts. Inför 2015 höjdes kommunalskatten med 0,68 procentenheter vilket i väsentlig grad ökade förutsättningarna för att uppnå målet. Enligt budget uppgick dock årets resultat endast till 4,0 mkr. Årets resultat för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 13,3 mkr vilket innebär att resultatmålet är uppfyllt. Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Under de senaste åren har investeringsvolymen legat på en nivå betydligt över avskrivningsutrymmet. Budgeterade investeringar för 2015 i den skattefinansierade verksamheten uppgick till 43,0 mkr vilket var 14,4 mkr högre än avskrivningsutrymmet. Investeringsvolymen 2015 i den skattefinansierade verksamheten stannade på 21,1 mkr vilket är lägre än avskrivningarna och innebär att investeringsmålet är uppfyllt. Totala nettoinvesteringar inklusive VA-verksamheten uppgår till 49,9 mkr att jämföra med totala avskrivningar på 42,1 mkr. 18 19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ränterisk Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. En ökning av räntan med 0,5 procent på de långfristiga lånen, skulden till VA-kollektivet (periodiserade anslutningsavgifter) och hyres-/leasingavtal skulle medföra ökade kostnader med 1,5 mkr. Kommunen har inga utlandslån och löper därmed ingen valutarisk. Budgetföljsamhet Budgetavvikelsen totalt 2015 för den skattefinansierade verksamheten är 9,3 mkr och motsvarar 1,4 procent av kommunens omsättning. Budgetavvikelse, skattefinansierad verksamhet mkr 2013 2014 2015 Nämndernas verksamhet -14,0 2,3 1,4 Skatte- och bidragsintäkter 1,9-3,6-1,5 Årets resultat skattefinansierad verksamhet -3,5-6,4 9,3 Borgensåtaganden Kommuninvest Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Se not 22 i block 3. Borgen för bostadsändamål Kommunens borgensåtaganden för SotenäsBostäder AB omfattar 492,8 mkr och förlustansvar för privatpersoners bostadslån omfattar 0,1 mkr. Övriga borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för Sotenäs RehabCenter AB uppgår till 2,1 mkr och övriga borgensåtaganden 6,5 mkr. Pensionsåtagande Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande. Den större delen av pensionsskulden, pensionsförpliktelser äldre än 1998, redovisas utanför balansräkningen bland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är det totala pensionsåtagandet viktigt att analysera. En detaljerad redovisning över kommunens pensionsåtagande finns i not 18 i block 3. Känslighetsanalys Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat skatteintäkter och utjämningsbidrag. Minskar invånarantalet 100 personer betyder det minskade skatteintäkter med 4,5 mkr. Löneökningar I budgeten för 2016 har löneökningarna beräknats till 3,2 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en ökning av personalkostnaderna med 4,0 mkr. Utjämningssystemet För 2016 erhåller kommunen ersättning för inkomstutjämning med 50 mkr. Kommunens egna skattekraft beräknas 2016 ligga i nivå med medelskattekraften i riket. Kommunen är därmed inte så känslig för förändringar i inkomst-utjämningssystemet. Sammanfattning och framåtblick Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella perspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Resultat och kapacitet Sotenäs kommun har under ett antal år visat en trend av obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Resultaten har visserligen varit positiva under en följd av år men nettokostnaderna har i hög utsträckning påverkats positivt av intäkter från fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet och affärsdrivande verksamhet. Under 2015 ändrades bilden till det bättre framför allt tack vare en skattehöjning. Resultatet i den löpande verksamheten uppgick då till 3,1 mkr. I överskottet ingår dock en engångspost i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 4,4 mkr. När det gäller investeringsvolymen har årets investeringar 2015 för första gången sedan 2007 kunnat finansieras med egna medel fullt ut. Självfinansieringsgraden, som de senaste åren i genomsnitt legat kring 60 procent förbättrades till 119 procent. Likviditeten har förbättrats avsevärt under 2015 och kommunen har inte heller behövt ta upp några nya lån. Betalningsberedskapen på kort sikt har förbättrats under 2015 och ligger nu på en godtagbar nivå. Kommunens långsiktiga kapacitet har stadigt försämrats under de senaste åren. Under 2015 har soliditeten visserligen minskat något men då detta beror på en ökning av kortfristiga fordringar och skulder är läget bättre än under föregående år. I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar dock Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsen ligger över genomsnittet i riket och länet men något under grannkommunernas nivåer vilket medför att läget är relativt gynnsamt. Risk och kontroll Kommunen har en måttlig skuldsättning och har därför inte varit exponerad för någon större ränterisk. Borgensåtagandet för det egna bostadsbolaget är relativt stort men bedöms inte innebära någon förlustrisk. Budgetföljsamheten för nämnderna förbättrades ytterligare under 2015. Framåtblick Resultatet i 2016 års budget uppgår till 6,6 mkr vilket är något över det finansiella målet på lägst 5,0 mkr. I resultatet ingår dock beräknade vinster i exploateringsverksamheten på 6,0 mkr vilket innebär en knapp marginal mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Kommunens investeringsbehov har dämpats samtidigt som likviditeten har stärkts. Detta bör ge en möjlighet till amortering av en del av låneskulden och därmed förbättrad soliditet. De senaste årens stora negativa budgetavvikelser i omsorgsverksamheten förbättrades 2015 till ett relativt måttligt budgetöverskridande. Det är viktigt att hålla fast vid denna förändring så att negativa budgetavvikelser inte blir regel. En god budgetdisciplin är grunden för rätt resursfördelning och rättvisa prioriteringar. Koncernen Sotenäs kommun bedriver verksamhet i både förvaltningsform och genom andra juridiska personer. I kommunkoncernen ingår förutom Sotenäs kommun även Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB, Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun, Sotenäs RehabCenter AB och Rambo AB. Verksamheten i Stiftelsen Industrihus är vilande. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 24,2 mkr vilket är 35,1 mkr bättre än 2014. Det förbättrade resultatet, jämfört med de två närmast föregående åren, beror till största delen på kommunens resultat men även Sotenäsbostäders resultat har förbättrats betydligt. Av de kommunala företagen redovisar Sotenäsbostäder, Smögens Fiskauktion och Rambo överskott medan Sotenäs Rehab- Center och redovisar underskott. Årets resultat mkr 2013 2014 2015 Resultat före finansnetto 21,6 8,4 42,2 Resultat före skatt 4,8-9,8 26,1 Årets resultat 3,9-10,9 24,2 Bolagens andel av resultatet Det av kommunen helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB har haft en stabil resultatnivå de senaste åren. Bolaget som har en relativt stor låneskuld har gynnats av det låga ränteläget. Den kraftiga resultatförbättringen under 2015 kan till stora delar förklaras med förändrade redovisningsprinciper Det helägda bolaget Smögens Fiskauktion AB har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Sotenäs RehabCenter AB, som ägs till 50 procent av Sotenäs kommun, har under de senaste åren visat ett resultat i nivå med budget. Underskottet i verksamheten täcks via driftbidrag från Sotenäs kommun. Fotograf Amanda Hedhman Rambo AB ägs till drygt 20 procent av Sotenäs kommun. Övriga delägare är kommunerna: Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB har allt sedan bolaget startade 1981 haft en mycket stabil resultatutveckling med en god soliditet som följd. Resultat efter finansnetto i förhållande till ägd andel mkr 2013 2014 2015 Sotenäsbostäder AB (100%) 2,9 4,8 11,6 Smögens Fiskauktion AB (100%) 0,4-0,3 0,1 Sotenäs RehabCentar AB (50%) -0,7-0,7-0,8 Rambo AB (20 %) 0,3 0,3 1,5 Investeringar Kommunkoncernens totala nettoinvesteringar för 2015 uppgår till 65,8 mkr varav bolagen svarar för 15,8 mkr. Sotenäsbostäder svarar för den största andelen av bolagens investeringar, 11,9 mkr. Den förbättrade likviditeten beror till största delen på överskott Nyckeltal % 2013 2014 2015 Kassalikviditet 70 75 119 Soliditet 38 37 37 i den löpande verksamheten samt försäljning av anläggningstillgångar. Sotenäsbostäder är den enhet i koncernen som har lägst soliditet, 15 procent. De övriga bolagen har hög soliditet och betalningsförmågan på lång sikt i koncernen bedöms som god. 20 21
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunala jämförelser Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare men även övriga kommuner utom Munkedal visar stigande befolkningstal. Antal invånare 31/12-2015 2013 2014 2015 Sotenäs 8 928 8 931 9 006 Lysekil 14 369 14 299 14 464 Munkedal 10 205 10 243 10 205 Strömstad 12 480 12 694 12 854 Tanum 12 303 12 346 12 455 Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Kommunalskatt Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 21,99% 22,46% 22,68% 21,91% 21,56% Resultat Samtliga kommuner har 2013 och 2015 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. De stora variationerna mellan kommunerna och mellan åren förklaras till stor del av vinster i exploateringsverksamheten. Årets resultat mkr 2013 2014 2015 Sotenäs 1,4-14,4 13,3 Lysekil 3,8 13,5 35,7 Munkedal 10,7-1,9 0,2 Strömstad 33,7 12,5 14,4 Tanum 9,0 9,1 6,0 Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 3,6 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 3,4 procent. Kostnadsutveckling % 2013 2014 2015 Sotenäs 5,6 5,7-0,5 Lysekil 2,1 3,7 0,6 Munkedal 3,7 7,1 3,6 Strömstad 2,9 9,4 3,9 Tanum 9,2 5,2 3,1 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Soliditet inkl samtliga pensionåtaganden (%) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 23% -20% -8% 25% 11% Barnomsorg Kostnad per vistelsetimme i förskolan Sotenäs kommun redovisar den högsta kostnaden inom förskolan med 274 kronor per timme. Sotenäs har förhållandevis bra vuxentäthet inom förskolan, och högre personalkostnader vilket ger en högre kostnad per vistelsetimme. Kostnad per vistelsetimme, förskola (kr/tim) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 274 234-240 231 Grundskola Lärar- och elevassistenttäthet Sotenäs, Lysekil och Strömstad har minskat personaltätheten i grundskolan. Munkedal har gått från lägst till högst personaltäthet under de senaste tre åren. Sotenäs kommun har medvetet satsat på fler lärare i förhållande till elevassistenter. Lärar- och elevassistenttäthet per 100 elever 2013 2014 2015 Sotenäs 9,6 10,0 9,5 Lysekil 9,5 10,7 9,9 Munkedal 8,8 9,3 10,5 Strömstad 10,2 9,9 9,9 Tanum 9,5 9,5 9,4 Godkänt i alla ämnen årskurs 9 Sotenäs kommun har de senaste åren visat mycket bra resultat vad avser andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Under 2015 försämrades resultatet men Sotenäs har trots detta det högsta värdet i jämförelsen med övriga kommuner. Samtliga kommuner visar relativt stora variationer under treårsperioden. Godkänt i alla ämnen årskurs 9 % 2013 2014 2015 Sotenäs 88 90 81 Lysekil 82 71 75 Munkedal 73 72 75 Strömstad 76 86 67 Tanum 80 85 79 Riket 77 76 75 Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Sotenäs kommun har de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling. Samtliga kommuner i jämförelsen, har högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Inom ramen för SKL:s kvalitetsprojekt Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) jämförs bland annat kvalitetsaspekter och serviceutbud inom äldreomsorgen. I jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän ligger Sotenäs näst sist när det gäller kvalitet och serviceutbud inom hemtjänst och särskilt boende. Äldreomsorg, kostnad per invånare 80-w tkr 2013 2014 2015 Sotenäs 172 182 189 Lysekil 191 195 193 Munkedal 202 197 210 Strömstad 198 200 191 Tanum 179 196 200 Individ- och familjeomsorg Sotenäs och Strömstad utmärker sig som kommuner med låga kostnader i jämförelse med de övriga kommunerna i gruppen. Samtliga kommuner i jämförelsen, utom Strömstad, har högre kostnader för hela individ- och familjeomsorgsverksamheten än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Kostnad för försörjningsstöd kr/invånare 2013 2014 2015 Sotenäs 320 277 301 Lysekil 764 868 950 Munkedal 717 813 796 Strömstad 235 278 262 Tanum 431 591 611 VA-verksamhet VA-taxa Tabellen nedan visar VA-taxan 2015 för en villa med normal förbrukning. Samtliga kommuner har en hög taxa jämfört med riksgenomsnittet och Tanum har en av landets högsta taxor. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Genomsnittstaxan i riket, för kommuner i storlek 10000-25000 invånare, var 7 027 kr för 2015. VA-taxa, årskostnad villa (kr) Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Personal Sjukfrånvaro Samtliga kommuner i jämförelsen redovisar ökad sjukfrånvaro under de senaste åren. Munkedals kommun har den lägsta ökningstakten av sjukfrånvaron under perioden 2013 till 2015. Sysselsättningsgrad kvinnor Sotenäs kommun har sedan länge haft som mål att ha en hög sysselsättningsgrad för anställda inom omsorgen. Bland kommunerna i norra Bohuslän intar Strömstad en särställning medan övriga kommuner är relativt lika. Sysselsättningsgrad - kvinnor 100 80 60 40 20 8 173 7 874 8 305 8 655 10 945 Sjukfrånvaro, total och andel långtid (%) 2013 2014 2015 Frånvaro - varav långtid Frånvaro - varav långtid Frånvaro - varav långtid Sotenäs 6,2 2,7 6,8 3,7 7,4 4,2 Lysekil 6,5 2,8 7,8 4,6 8,1 4,6 Munkedal 7,4 3,8 7,9 4,5 7,5 4,2 Strömstad 5,1 2,2 6,1 3,2 6,2 3,2 Tanum 5,8 3,2 6,1 2,9 6,4 3,3 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Heltid Deltid 75-99% Deltid 0-74% 22 23
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Löner och arvoden mkr 2013 2014 2015 Arvoden 4 261 4 899 4 500 Löner 258 722 263 018 276 090 Personalomkostnader exkl. pensionsutbetalningar 97 813 101 873 103 672 Totalt 360 796 369 822 384 262 Beräknade pensionsavgångar Beräknat på ålderspension vid 65 år (exkl.brandmän). Beräknade pensionsavgångar 2016 2017 2018 2019 2020 16 20 24 30 32 Kommunen som arbetsgivare Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens personal- och lönepolitik, medan ansvaret för löpande personalfrågor det vill säga anställnings- och ledighetsfrågor med mera ligger på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Ungefär 60 procent av kommunens kostnader är personalkostnader. Året som gått Lönekartläggning har genomförts under året med handlingsplan för ingenjörer, elevassistent och skolvärd samt habiliteringsassistenter. Projektet Heltid en rättighet deltid en möjlighet bedrevs under året inom tre omsorgsverksamheter. Ett ledarskapsprogram för samtliga chefer inom kommunen har startats. Ett UGL-baserat ledarskapsprogram (i samarbete med Tanums kommun) har genomförts. Fyra chefer från Sotenäs deltog. De interna ledardagarna samt en gemensam utbildningsdag i systematiskt arbetsmiljöarbete har genomförts för samtliga chefer. All tillsvidareanställd personal, månadsvikarier samt timanställda som beräknas vara anställda under minst tre månader med minst 40 procent tjänstgöringsgrad, har erbjudits friskvårdsrabatt på 1 000 kr per år, vilket cirka 400 anställda har nyttjat. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda uppgår till 785 personer. Kommunen har också ett stort antal visstidsanställda medarbetare med månadslön. Vid årsskiftet uppgick de 127 personer vilket är en ökning mot föregående år. Anledningen till visstids-anställning kan bero på vikariat på grund av föräldraledighet, sjukdom eller annan ledighet samt att det under 2015 anställdes ett flertal medarbetare inom BUV-verksamheten med tidsbegränsad anställning. Medelåldern för tillsvidareanställda är 48,2 år. Medelåldern har sänkts med 0,6 år i jämförelse med föregående år. Åldersfördelning bland tillsvidareanställda Ålder 2013 2014 2015-29 36 44 46 30-39 152 137 138 40-49 214 212 202 50-59 260 267 262 60-132 134 137 Totalt 794 794 785 Tillsvidareanställda fördelning per verksamhet 50 40 30 20 10 Kommunstyrelse Omsorg Utbildning Miljö- & bygg Personalvolym I jämförelse med år 2014 har antalet årsarbetare ökat med 29 st. Av 860 årsarbetare (tillgänglig tid) var 84 årsarbetare timanställda, fyllnadstiden motsvarar 5 årsarbetare och övertiden motsvarade 4 årsarbetare. Den arbetade tiden uppgick till 77 procent av den tillgängliga arbetstiden. Medellön Medellönen för tillsvidareanställda medarbetare var vid årets slut 25 400 kr/mån, vilket innebär en ökning med 2,8 procent i jämförelse med 2014. Löner och arvoden Utbetalning av löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 384,3 mkr vilket är en ökning med 3,9 procent från 2014. Löneutbetalningarna har ökat i första hand på grund av avtalsenliga löneökningar. Kvinnor och män en jämförelse Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad. 84 procent av alla tillsvidareanställda är kvinnor. Av alla chefer på olika nivåer utgörs 60 procent av kvinnor vilket är en liten ökning mot föregående år. Personalomsättning och rekrytering Personalomsättning i kommunen ligger på 10 procent. Under året har 75 personer slutat sin tillsvidareanställning varav 26 har gått i pension. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med år 2014. Andelen långtidssjuka (över 60 dagar) har ökat medan korttidsfrånvaron har minskat. Sjukfrånvaron skiljer sig mellan heltids- och deltidsanställda. För heltidsanställda är sjukfrånvaron 6,1 procent medan den för deltidsanställda är 9,9 procent. Under 2015 hade 34,4 procent av alla medarbetare inte någon sjukfrånvaro alls under året vilket är en minskning mot 36 procent 2014. Sjukfrånvaro % Kommunledning Utbildn. förvaltn. Omsorgsförvaltn. Totalt Sotenäs Kvinnor 6,04 6,31 10,6 8,34 Män 3,26 3,4 4,8 4,09 Ålder -29 2,3 1,46 9,13 6,08 Ålder 30-49 6,17 3,85 10,22 7,61 Ålder 50-4,67 6,53 9,54 7,54 Totalt 4,96 5,13 9,78 7,44 -varav långtid 2,68 3,13 5,43 4,15 Företagshälsovård Kommunen har idag avtal med Avonova Kinnekullehälsan AB men under 2016 görs en gemensam upphandling med SML-kommunerna av företagshälsovård. Under året har 153 besök genomförts och den totala kostnaden uppgick till 672 tkr. Det tre mest använda kontaktorsakerna är i nämnd ordning arbetsmiljöutveckling, hälsovård och rehabilitering samt psykosocial problematik. Besök på grund av psykosocial problematik har fördubblats sedan förra året och kostnaden har ökat med cirka 100 tkr för denna typ av ärenden. Företagshälsovården har under året deltagit i utbildningen Systematiskt arbetsmiljö för chefer och skyddsombud. Mål för god ekonomisk hushållning Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Inom verksamhetsmålet attraktivare arbetsgivare har vi infört en avslutningsenkät som skickas hem till alla som avslutat sin tillsvidareanställning. Syftet är att skapa en bild av orsaken till att man slutar samt fånga upp åsikter om hur vi kan förbättra oss som arbetsgivare. Av 38 inkomna svar anges följande alternativ som orsak till avslut, 18 st. pension, 13 st. annat jobb, 1 st. flytt till annan ort, 2 st. problem på arbetsplatsen och 4 st. annan orsak. Antalet kvalificerande sökande per utannonserad tjänst har mätts för att se om Sotenäs kommun är en attraktiv arbetsgivare att ansöka till, samt vilka yrken som ligger inom riskzon med få sökande. Av 138 ansökningar var 12 procent utan kvalificerade sökande, 46 procent med 1-5 kvalificerade och 42 procent med 5 eller fler kvalificerade sökande. Mätningen visar också att de tjänster med minst antal kvalificerade sökanden var visstidsanställningar, främst inom läraryrket. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Sjukfrånvaron totalt 2015 uppgår till 7,4 procent - en ökning från 6,8 procent 2014. Cirka 50 procent av dessa är långtidssjukskrivna med mer än 60 dagar. Personalvårdsrond med chefer har utförts med fokus på att minska ohälsan samt göra bra handlingsplaner för de med lång sjukskrivning. Personalavdelningen har ett utökat samarbete med handläggare vid Försäkringskassan kring de individer med lång sjukskrivning för att gemensamt finna bra lösningar. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete Personalavdelningen har under året genomfört utbildningsinsatser i stödsystem för att underlätta chefernas vardag och ge dem bra verktyg och förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Personalavdelningen genomför fortsatt introduktionsdagar med all nyanställd personal vid tre tillfällen under året. 24 25
KOMMUNEN - VERKSAMHET Byggnation och boende Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Det helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs. Block 2, Kommunen - verksamhet, redovisar Sotenäs kommuns väsentliga verksamhetsområden presenterade ur ett medborgarperspektiv. Här beskrivs verksamheternas mål, deras måluppfyllelse, årets verksamhet samt en prognos inför framtiden. Fotograf Amanda Hedhman 539 st antal byggärenden 5:e plats NyföretagarBarometern 13 % högre folkhälsoindex än riket Göran Strand/Scandinav Bildbyrå Verksamhetens mål Ett av kommunens sju inriktningsmål fastslår att i Sotenäs kommun skall alla finna sitt önskade boende. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall 150 åretruntbostäder tillkomma under mandatperioden. Ett bostadsförsörjningsprogram med fokus på helårsboende skall finnas. Mindre och prisvärda bostäder för unga och äldre skall prioriteras. Måluppfyllelse Målsättningen för 2015 var att arbeta fram ett relevant bostadsförsörjningsprogram och påbörja planarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand. Arbetet med ett bostadsförsörjningsprogram samt planarbetet för gamla Smögen och Hunnebostrand har påbörjats och förväntas vara klart kring årsskiftet 2016/2017. Sotenäsbostäder AB har under året inlett byggnationen av ett trygghetsboende med 16 lägenheter i Hunnebostrand. Årets verksamhet Verksamhetsåret 2015 har på grund av en hög personalomsättning inneburit ett stort arbete med rekrytering av nya medarbetare. Liksom för många andra små kommuner är det svårt att hitta och rekrytera kompetent och rätt utbildad personal. Ett arbete för att effektivisera enhetens arbete har påbörjats genom bland annat en övergång till digitala ansökningar för bygglov samt uppgradering av verksamhetssystemet Vision. En person har också anställts för att öka tillsynen. Åren som kommer Klimatanpassningen och höjningen av havsnivån kommer att förändra planeringsförutsättningarna för Sotenäs kommun nu och i framtiden. Ökad digitalisering av verksamheten behövs för en effektivare ärendehandläggning Information kopplat till karta kommer att öka framgent vilket tydliggör information på ett annorlunda sätt än idag. Ett samarbete med kommunerna i norra Bohuslän gällande digitala kartor är ett led i detta arbete. Statistik Antal 2013 2014 2015 Lämnade positiva planbesked 3 7 1 Genomförda programsamråd 0 2 1 Genomförda samråd 6 3 6 Granskning / utställning 1 2 5 Antagna planer 0 3 4 Planer som vunnit laga kraft 0 1 3 Antal planärenden 40 43 23 Antal byggärenden 445 485 539 Antal tomtförsäljningar 3 6 5 Mål för god ekonomisk hushållning Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter. Arbetet med uppgradering av detaljplanerna för gamla Smögen och Hunnebostrand har påbörjats. Riktade möten med allmänheten har genomförts. Resultaten i form av planförslag kommer under 2016. Detta är ett viktigt led i att bevara kulturhistoriska värden. 26 27
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Fotograf Succkie Gunnarsson Tillväxt och utveckling Tillväxt- och utvecklingsavdelningens (TUA) verksamhet omfattar tillväxtfrågor, näringslivsklimat, inflyttning, utveckling på kommunledningsnivå, besöksnäring och delårsboende. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda goda betingelser för företagande och vara en attraktiv besökskommun. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunen ge förutsättningar för att befintliga företag har möjlighet att växa i storlek och erbjuda fler arbetstillfällen. Antalet arbetstillfällen inom kunskapsintensiv verksamhet skall öka och kommunen skall vara attraktiv för etablering av nya företag. IT-infrastrukturen ska vara väl utbyggd och likvärdig i samhällen och på landsbygden samt ge stora möjligheter att verka på distans. Måluppfyllelse Under 2015 kom kommunen på plats 15 i Sverige vad avser antalet företag per 1 000 invånare och placerade sig även bland Sveriges 9 bästa kommuner vad gäller antalet nyföretagare per 1 000 invånare. I 2015 års undersökning om det lokala företagsklimatet, som genomförs av Svenskt Näringsliv, har Sotenäs dock ytterligare försämrat sin placering till plats 262 av 290. Rankingen bygger bland annat på en enkät till företagare som gjordes under hösten 2014. Kommunen har fått mycket bra resultat i kundmätning för hantering av serveringstillstånd och livsmedelskontroller. 2015 blev ett rekordår när det gäller övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i Sotenäs kommun och allt fler är internationella gäster. Den preliminära ökningen för antal gästnätter 2015 är 22 procent på campingplatser och 16 procent på hotell. Årets verksamhet Näringsliv Under året startades ett nytt Näringslivsråd med representanter för Företagarna, Kusthandlarna, Turistföreningen, LRF, samt kommunens 5 största företag. Företagarfrukostar har anordnats med syfte att under enkla former träffas och diskutera företagarnas förutsättningar samt ge möjlighet till informationsutbyte. Ett 50-tal företagsbesök har genomförts av näringslivsutvecklaren och i slutet av året påbörjades planerade företagsbesök med kommunchef, KS presidium samt näringslivsutvecklaren. Under sommaren fick TUA ansvar för att ge villor, företag och flerfamiljshus i tätorterna möjlighet till fiberanslutning för TV, telefon och internet. Under december skrevs ett samverkansavtal med Telia för detta ändamål och projektet beräknas pågå till sommaren 2017. Genom aktiva företagarföreningar, i samarbete med kommunen, genomfördes en mycket lyckad konferens (Riskkapitaldag) på Smögens Havfsbad under juni, en minst lika lyckad Oktobermässa med över 140 deltagande företag och de årliga fyrverkerierna på nyårsafton. Besöksnäring Under verksamhetsåret har fokus legat på att initiera och utveckla reseanledningar. Några av dessa är: Fiskarens Marknad som är en kunskap- och upplevelsemarknad i syfte att öka kunskapen om och intresset för sjömat. Ett koncept för graniten i Sotenäs har tagits fram och en digital utveckling av informationsmaterial och kartor över Soteleden har inletts. En handlingsplan för husbilsturismen är under framtagning. I juli fick Kungshamn besök av Ostindiefararen Götheborg. Trots dåligt väder besökte cirka 10 000 personer skeppet under de tre dagarna som det låg vid kaj. Under 2015 kom kommunen på plats 15 i Sverige vad avser antalet företag per 1 000 invånare I december stod Sotenäs kommun som värd för en konferens med alla kommuner i Bohuslän som är med i samarbetet kring Ett enat Bohuslän. Temat var; Hur kan man beakta besöksnäringsperspektivet i översiktsplaner och detaljplaner. Cirka 50 personer deltog och konferensen fick stor uppmärksamhet i media. En viktig del i arbetet är att utbilda, informera och inspirera säljledet till att paketera och sälja resor till Sotenäs. Under året har kommunen haft besök av säljledsrepresentanter från bland annat Turkiet, Tyskland, Kina och USA. 2014 togs beslutet i Stiftelsen Sotenäs Turism att dela upp verksamheten mellan kommunen och Turistföreningen och under 2015 har diskussioner pågått gällande hur man på bästa sätt ska hantera den fortsatta driften i stiftelsen. I december 2015 togs beslutet att en strategisk och målstyrd plan arbetas fram för det fortsatta arbetet inom besöksnäringen. Planen ska beskriva strategiska mål, operativa mål samt vilka aktiviteter som behöver genomföras för att nå visionen med besöksnäringen inom Sotenäs kommun. Sotenäs Symbioscenter På Sotenäs Symbioscentrum bedrivs ett antal projekt som är finansierade av EU och VG-regionen: I projektet Industriell Symbios har Sotenäs kommun vidareutvecklat det lokala symbiosarbetet. Arbetet startades officiellt med en invigning under december månad 2015. Den viktigaste effekten i processarbetet har varit att symbioser mellan befintliga aktörer stärkts och nya aktörer har lockats till att etablera sig i kommunen tex Fouriertransform, Europlan, Innovatum och Högskolan Väst. Åren som kommer Näringslivsklimatet skall förbättras genom nära samverkan mellan kommun och företagare. Det kommer att åstadkommas genom ett engagerat samarbete kring näringslivets förutsättningar och möjligheter att driva, utveckla och starta företag i Sotenäs kommun. En ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen har en hög prioritet. Vad gäller turistutvecklingen har Sotenäs historiskt främst varit känd som en sommardestination. Nu är fokus på att förlänga säsongen och bli en destination året om.. Att skapa nya och utveckla befintliga reseanledningar är därför ett prioriterat område. Genom att i samverkan öka insatserna för hållbar kvalitetsutveckling, affärsutveckling och innovation har Sotenäs kommun stor potential att attrahera fler besökare, förlänga turistsäsongen och öka tillväxten. Mål för god ekonomisk hushållning Samarbete - Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Kommunen deltar aktivt i samverkansarbetet med de övriga kommunerna i norra Bohuslän inom de områden där det bedöms att ökad effektivitet och bättre kvalitet kan uppnås. Ett utvecklat samarbete pågår inom IT-verksamhet, lönehantering samt miljö- och hälsoskydd. Ett annat exempel är inköps- och upphandlingssamarbetet med kommunerna i norra Bohuslän samt Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Detta ger Sotenäs kommun bättre inköpsavtal genom att kommunerna tillsammans blir en större part på marknaden. Företagande - Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Under året har ett näringslivsråd bildats med fyra företagarföreningar och representanter för kommunens fem största företag. Målet för rådet är ett mer positivt företagsklimat och fler arbetstillfällen. Kommunen har även startat upp med företagsfrukostar för att träffas, lära känna och lära av varandra. Under hösten 2015 påbörjades arbetet med att ta fram en näringslivsstrategi med handlingsplan. Aktiviteter skall kopplas till handlingsplanen och prioriteras i nära samråd med näringslivet. För att kommunen skall bli bättre på att förstå näringslivets förutsättningar samt förenkla och förbättra ärendehandläggningen fortsätter det arbete som inleddes med projektet Förenkla helt enkelt. För att föreslå förbättringar behöver företagsklimatet mätas. Enligt Svenskt Näringsliv ranking av företagsklimat ligger Sotenäs på plats 262. Kommunens mål är att placeringen förbättras årligen med 10 procent. Kommunen deltar även i SKLs Insiktsmätning som mäter kvalitén på kommunens ärendehantering. Dessa båda mätningar ger kunskap kring vilka insatser som bör prioriteras. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Arbetet med Symbioscentrum fortgår. Kompetenscentrum erbjuder uppdragsutbildningar till företagen. Kommunen skall fortsatt verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Kommunen har i dialogmöten med Västtrafik påtalat kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt. Kommunen arbetar för att få snabbare bussförbindelser till pendlingsorter. Närtrafik och fria bussresor för pensionärer över 75 år har införts under året. 28 29
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Jens Lindström/Scandinav Bildbyrå Kultur och fritid Verksamheten omfattar bibliotek-, kultur- och fritidsverksamhet. Verksamheten riktar sig dels till kommunens föreningar och invånare dels till kommunala verksamheter, till exempel skolan. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda ett rikt fritids- och kulturutbud. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall Sotenäs kommun bidra till att bevara, dokumentera och synliggöra vårt kulturarv. Medborgarna skall vara delaktiga och ha inflytande över utbudet av fritidsaktiviteter. Måluppfyllelse Verksamheten har en god måluppfyllelse. På Kungshamns bibliotek har både besök och utlåning ökat under 2015, dock har besök och utlåning minskat på biblioteksfilialen i Hunnebostrand. Ungdomsverksamheten har, med gott resultat, arbetat med delaktighet och inflytande. 72 procent av de tillfrågade deltagarna upplever att man kan var med och påverka verksamheten, vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan 2013 (68 procent). Under året har projekt Munkhögen genomförts. Målet har varit att synliggöra vårt kulturarv längs Soteleden. Arbetet har inneburit att en bronsåldersgrav och hällristningar har gjorts tillgänglig och synliggjorts med informationstavlor. En parkeringsplats har skapats intill platsen. Årets verksamhet Bibliotek Kommunbiblioteket är ett meröppet bibliotek vilket innebär att låntagare med särskild behörighet kan komma in under vissa tider då personal inte finns på plats. Denna utveckling av biblioteksverksamheten har slagit väl ut med enbart positiva reaktioner. Det har även medfört att tillgängligheten för biblioteket har ökat från 28 timmar per vecka till 78 timmar per vecka. Antalet utlån har ökat jämfört med 2014. Biblioteket har under året haft följande arrangemang för vuxna; läsecirkel för daglediga, författarbesök av Lasse Berg, Kura skymning i samarbete med Kungshamns hembygdsförening, samt biblioteksvisningar för SFI och Produktionsskolan. För barn och unga har det arrangerats sångstunder, bokprat, studiebesök, biblioteksvisningar, föräldramöte, bokprat på familjecentralen, och Kura gryning för årskurs 0-3 på Hunnebostrands skola. Under året har flera konstutställningar genomförts i bibliotekets lokaler. Kulturarrangemang Genom barn- och ungdomskulturgruppen sker en kontinuerlig samverkan på kulturområdet mellan kultur och fritid, teaterföreningen, biblioteket, musikskolan och grundskolan. Alla barn från förskoleklass till årskurs nio har fått uppleva minst ett professionellt kulturarrangemang under året. Konstvandring i Ranrike, KVIRR, är ett återkommande arrangemang där konstnärer i norra Bohuslän öppnar sina ateljéer för besökare under påsk. Årets basutställning genomfördes i Solhems lokaler. Kultur- och fritidsverksamheten har via bidrag stöttat ett flertal aktiviteter och utställningar under året. Soteleden med kulturmiljöer Soteleden utgör en betydelsefull bas för såväl besöksnäringen som för invånarnas möjligheter till ett rörligt friluftsliv av hög kvalitet. Arbetet under året har varit inriktat på att höja kvaliteten på leden. Soteleden har använts till flera arrangemang under året, det största var Icebug Experience med ca 250 deltagare från hela världen. Verksamheten har genomfört ett projekt för att synliggöra kulturminnen i anslutning till lederna, detta genom projektet Munkhögen i Tossene. Arbetet har inneburit att tillgängliggöra en bronsåldersgrav och hällristningar med informationstavlor och parkeringsplats. Under hösten har ett arbete med att utveckla Sotenäs kommun som besöksdestination för outdoor -upplevelser påbörjat, detta genom ett samarbete med tillväxt- och utvecklingsavdelningen. Arbetet innebär att titta över möjligheten att göra utbudet av vandringsinformation och nya digitala kartplattformar attraktiva för framtidens friluftsbesökare. Ungdomsverksamhet - fritidsgårdar Ungdomsverksamheten bedrivs genom två fritidsgårdar i kommunen. Fritidsgårdarna är mötesplatser för ungdomar där de ska känna trygghet, gemenskap, respekt och värna om värderingar som att slå vakt om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt människors lika värde oavsett kön, ras och religion. Under året har verksamheten arbetat med ungdomars delaktighet och inflytande med ett gott resultat. Följande aktiviteter har genomförts: musikarrangemang, matlagning, LAN (Local Area Network), Lisebergsresa, samt speciella aktiviteter i samband med skolloven. Uthyrningsverksamhet Uthyrningen av idrotts- och samlingslokaler har ökat under året. Beläggningen i Sotenäs Idrottshall har ökat, men beläggningen varierar under året, idrottshallen har varit värd för flera träningsläger och tävlingar under sensommaren och flera föreningar står i kö för läger. Fritid och föreningsverksamhet Kultur- och fritidsverksamheten arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera lokaler och anläggningar för att föreningslivet ska kunna utvecklas. Genom olika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd att förbättra prioriterade områden såsom barn- och ungdomsverksamhet. Genom föreningsbesök och dialog med representanter för de olika föreningarna inhämtas kunskap och information om hur föreningslivet kan utvecklas. Priser och utmärkelser Sotenäs kulturpris 2015 tilldelades Janolof Bengtsson, Bjällarne, med följande motivering; med naturen som inspirationskälla lyckas Janolof med sina färgkompositioner locka betraktaren till egna tolkningar. Janolof har med sitt kunnande och engagemang lyft fram konstens betydelse i Sotenäs kommun. Sotenäs idrotts- och fritidspris 2015 tilldelades Sotenäs Fältrittklubb med följande motivering; med hög kvalité och stort engagemang ger föreningens verksamhet ungdomar och vuxna möjlighet till en meningsfylld fritid som ger många ett livslångt intresse. Med hästen i centrum har föreningen skapat en mötesplats som sträcker sig över generationsgränserna i Sotenäs kommun. Åren som kommer Under 2016 kommer verksamheten utveckla former för att medverka till att öka integrationen i samhället. Kungshamns bibliotek står inför flera pensionsavgångar. Arbetet pågår med att rekrytera medarbetare med nya kompetensområden för att utveckla framtidens bibliotek och för att möta besökarnas förväntningar. Biblioteket kommer att öka arbetet med digitala frågor, såsom sociala medier, lästips på nätet och att genomföra introduktionskurser i data och internet för de som inte vet något eller har liten kunskap om datorer. Detta för att minska den så kallade digitala analfabetismen. En skolbibliotekarie kommer att förstärka samarbetet med skolan. Ungdomsverksamheten kommer att fortsätta jobba med ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande. Soteleden med kulturmiljöer kommer att fortsätta att utvecklas för att synliggöras och vara tillgängliga. Fritids- och föreningsverksamheten kommer under året ta fram nya bidragsnormer och bidrag som svarar upp mot framtidens föreningsverksamhet. Fakta och nyckeltal 2013 2014 2015 FRITIDSGÅRDAR - BESÖK/KVÄLL Fritidsgård i Kungshamn 58 59 57 Fritidsgård i Hunnebostrand 49 46 42 Avvikelse från jämn könsfördelning 6% 2% 3% FÖRENINGAR - AKTIVITETSTILLFÄLLEN Ungdomsföreningar 3 297 3 300 3 277 Handikappföreningar Pensionärsföreningar 1 426 1 386 1 211 BIBLIOTEK Besök 31 345 36 814 32 379 Utlån 44 697 49 558 51 055 Mål för god ekonomisk hushållning Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Ett samarbete med flera kulturaktörer pågår för att stärka graniten som utvecklingsfaktor i regionen. Projektet är tänkt att genomföras i hela norra Bohuslän. Lokalfrågan är ett prioriterat område med översyn av föreningsbidrag och lokalutnyttjande. 30 31
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Barnomsorg och grundskola Verksamheten omfattar förskola och familjedaghem, grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, särskola samt musikskola. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall förskolor, fritidshem och skolor ha en hög kvalitet och skolresultaten skall vara bland de 10 bästa i nationella mätningar. All personal skall ha formell behörighet och det skall finnas förstelärare inom alla ämnesområden. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Det ska finnas valfrihet i förskola och skola avseende både utförare och pedagogik. Sotenäs skolor ska ha en trygg miljö för elever och personal. Varje elev syns utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas utifrån dessa. Det skall råda nolltolerans mot droger, kränkande behandling, mobbning och klotter. Måluppfyllelse Verksamheten uppvisar god måluppfyllelse på i stort sett samtliga områden. Ett av verksamhetens mål när det gäller lärande och kunskaper är att andelen elever som når målen skall öka jämfört med tidigare år. 2015 års resultat visar att 91 procent av eleverna har nått målen i samtliga ämnen vilket är en försämring jämfört med 96 procent året innan, och även en försämring jämfört med genomsnittet de senaste tre åren. Andelen behöriga till gymnasieskolan 2015 är 91 procent vilket är lägre än snittet de senaste tre åren. Andelen behöriga i Sotenäs ligger ändå betydligt högre än riksgenomsnittet. När det gäller andelen elever som når målen ligger Sotenäs fortfarande bland de bästa kommunerna i landet. Sotenäs hamnar på tionde plats av Sveriges 290 kommuner utifrån ett medelvärde ifrån fyra jämförelser gjorda av; Föräldraalliansen, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och SKL. Både grundskola och förskola har satsat aktivt på arbetssätt och metoder för att förbättra det förebyggande arbete som motverkar trakasseri och förtryck. I den senaste V8-enkäten från hösten 2015 har Sotenäs bland de högsta värdena av kommunerna både då det gäller elevernas trivsel i skolan och frågan om känsla av trygghet i skolan. Inom arbetsmiljö och hälsa kan noteras att frisknärvaron har minskat med 3,6 procentenheter mellan 2014 och 2015, från 43,0 till 39,4 procent. Årets verksamhet Hösten har präglats av tillströmningen av nyanlända barn och elever. 85 nya elever har tillkommit vilkett innebär en ökning med 11,5 procent. Därutöver har det kommit ett 40-tal barn i förskoleålder. En helt ny organisation har byggts upp för att möta dessa elever, vilken finansierats med hjälp av riktade statsbidrag. Att rekrytera behöriga lärare till våra skolor har under året visat sig mycket svårt. Ett stort antal ungdomar är engagerade inom musikskolans verksamheter. Musikskolan har, i samarbete med Fyrbodals danspedagogpool, även under detta år erbjudit kommunens barn och ungdomar dansun- Mattias Schläger/Sch-form dervisning vilket slagit väldigt väl ut. Alla elever har fått delta i uppvisningar under året som gått. Åren som kommer IKT-frågan är fortsatt ett prioriterat område för 2016 och åren framåt. Under 2016 fortsätter förvaltningens ledningsgrupp att arbeta med kollegialt lärande och lärande samtal. Vi kommer att arbeta med PRIO, ett verktyg SKL tagit fram för att effektivisera skolans inre arbete. Detta ska genomföras på alla enheter inom kommunens grundskolor. Förskolan ska fortsätta att utveckla arbetssätten runt barn med annat modersmål än svenska samt arbetssätten inom naturvetenskap och teknik. Verksamheten fortsätter även med arbetet runt värdegrunden. Inom grundskolan ligger fokus fortsatt på läsförståelse och värdegrundsarbete. Ett prioriterat område att utveckla är övergångar mellan verksamheter och stadier. Under kommande år kommer vi även arbeta för att utveckla olika typer av samarbeten med föräldrar. Mål för god ekonomisk hushållning Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Förvaltningen har i uppdrag att bedriva grundskola vid fem enheter; Kungshamn-Åsen, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand och Sotenässkolan. Bedömningen är att utbildningen är likvärdig, vilket grundar sig på resultat på nationella prov i årskurs tre, sex och nio, samt i enkäter om trygghet och trivsel i årskurs fem och åtta. Resursfördelning sker dels baserat på antal elever dels med en del som är kriteriestyrd och behovsprövad. Utöver detta finns budgeterat för extraordinära insatser, särskild undervisningsgrupp. Den ekonomiska fördelningen stäms av kontinuerligt under året. I SKL:s senaste kvalitetsmätning öppna jämförelser placerar sig Sotenäs på plats 13 av 290. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Andelen elever som nått målen i årskurs nio har minskat något under 2015 och uppgår nu till 91 procent, jämfört med 94 procent som är genomsnittet för de tre senaste åren. Vid en analys av resultatet är förvaltningen trots allt relativt nöjd. Vid nationella prov skrivna av samma elever tre år tidigare var måluppfyllelsen runt 50 procent. Vi ser därför att de insatser som är gjorda efter årskurs sex gett god effekt. Genom det systematiska kvalitetsarbete som görs i verksamheten analyseras resultat och verksamhet. Nya prioriteringar görs utifrån aktuell situation vilket redovisas till utbildningsnämnden och kommunfullmäktige varje år i september med uppföljningar i november och mars. 32 33
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Ulrika Kestere/Scandinav Bildbyrå Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Verksamheten omfattar ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildning, vuxensärskola, yrkeshögskola, högskoleutbildningar, forskning och utveckling samt företagsutbildning. Verksamhetens mål Av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgår att Sotenäs kommun skall erbjuda möjligheter till ett livslångt lärande. Enligt kommunfullmäktiges programförklaring skall kommunens ungdomar vara trygga, lita på sin egen förmåga och inse betydelsen av studier för att sedan kunna försörja sig själva. En plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov. Måluppfyllelse Under året har vuxenutbildningen arbetat med kvalitetssäkring där ett av målen är att de studerande ska erhålla den kompetens som behövs för vidare studier och yrkesliv, samt att innehållet styrs av arbetslivets och/ eller individens efterfrågan av kompetens. Ett andra mål är att förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal. I detta ingår inte bara kännedom om sina kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för andras situation och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Under året genomförs medarbetarsamtal med alla anställda, vilket bland annat avser kompetensutveckling där man utgår från verksamhetens behov och en plan utarbetas. Årets verksamhet Den med Lysekil gemensamma gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden upphörde den 1 juli 2014. Samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknats, vilket inneburit en lägre kostnad och en bättre kostnadskontroll. Efter den gemensamma nämndens upphörande har Sotenäs gymnasieungdomars möjlighet att själv välja skola ökat. Totalt antal elever inom gymnasieskolan uppgår till 339 stycken varav 11 elever går språkintroduktion i Sotenäs, 153 elever går på Gullmarsgymnasiet, 89 elever i Uddevalla kommun och 86 elever går i andra kommunala skolor och friskolor, varav sex elever läser inom gymnasiesärskolan. Antal studerande inom vuxenutbildningen har under året varit cirka 300 elever. 220 elever på gymnasial nivå, 42 elever inom yrkes-vux, 34 elever inom svenska för invandrare, nio elever på grundläggande utbildning för vuxna och fyra elever inom särskild utbildning för vuxna. Under året har vuxenutbildningen arbetat med målen i läroplanen vux 12. Verksamheten har även arbetat för att kunna erbjuda flexibla kursstarter. Kompetenscentrum har också under hösten planerat utbildningsinsatser tillsammans med lokala företag för att kunna kompetenshöja redan befintlig personal, vilket i längden ska leda fram till reguljära yrkesutbildningar på Kompetenscentrum. Sotenäs vuxenutbildning har under många år haft ett gemensamt kursutbud med vuxenutbildningen i Munkedal och Lysekil vilket medfört att vi kunnat erbjuda kommuninvånare ett bredare kursutbud att välja på. Vuxenutbildningen har också haft elever som studerat bland annat på Dingle naturbruksgymnasium och på vuxenutbildningen i Uddevalla. Vuxenutbildningen har en skattefinansierad verksamhet som består av: Grundläggande vuxenutbildning grundskolenivå för vuxna Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskola för vuxna Sotenäs har en verksamhet inom SFI och en gymnasial verksamhet där deltagarna kan välja att gå i Munkedal, Lysekil eller Sotenäs. Vuxenutbildningen har en externfinansierad verksamhet som kan delas in i fyra delar: Yrkes-vux. Gymnasiala yrkeskurser för vuxna som baserar sig på gymnasieskolan yrkesprogram. Lärling en utbildningsform där 70 procent av undervisningen ska vara förlagd på arbetsplatsen. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar i kommunen. Då arbetslösheten är hög beviljas i regel högre statsbidrag till vuxenutbildningen och tvärt om. Volymerna kan vara mycket stora när lågkonjunkturen är djup. Den externfinansierade verksamheten är till sin natur projektorienterad och behöver flexibla lokallösningar. Arbetsmarknadsenhetens uppdrag är att tillhandahålla anpassade anställningar åt personer med nedsatt arbetsförmåga och erbjuda praktik och arbetsträning till långtidsarbetslösa. Sammantaget under 2015 aktualiserades och anvisades 108 ärenden; som till exempel praktikanter, åtgärdsanställningar och nyanlända. Arbetsförmedlingen är verksamhetens viktigaste samarbetspartner. Målsättningen enligt överenskommelsen om insatser för arbetslösa ungdomar är att minst 20 procent av de anvisade ungdomarna skall vara i arbete eller i studier senast tre månader efter avslutad insats. För 2015 var resultatet 78 procent. Arbetsmarknadsenheten har dessutom ansvar för mottagande och integration av nyanlända flyktingar. Sotenäs kommun tog under 2015 emot 21 nyanlända genom kommunanvisning (8 vuxna och 13 barn). Två personer tillhörande etableringen flyttade till kommunen på egen hand. Genom etableringen omfattas man under 24 månader av en etableringsplan som hanteras av arbetsförmedlingen med insatser från kommunen. Ingen person tillhörande etableringen flyttade ifrån kommunen under 2015, vilket är ett trendbrott för Sotenäs kommuns del som tidigare år har haft en hög grad av utflyttning. Aktiveringsinsatser för personer med försörjningsstöd anvisade från IFO, utifrån politiskt beslut där arbetsmarknadsenheten ska erbjuda sysselsättning, har minskat under 2015 till 17 personer i förhållande till 2014 då 26 var i insatser. Under året har 26 personer varit inom jobb- och utvecklingsgarantin, varav tio ungdomar. 13 personer var i aktivitet genom arbetsträning vilket är en ökning från tidigare år beroende på att FAS 3 kommer att upphöra. Antalet åtgärdsanställningar har uppgått till 24 personer vilket är en minskning med 5 personer från 2014. Åren som kommer Ungdomarnas val till gymnasiet bygger på att de själva väljer sin egen skola. Under de kommande åren kan man se ett ökande elevunderlag från grundskolan som ska söka till gymnasiet. Ökningen beror på att antalet barn utan vårdnadshavare har ökat markant under hösten. Under de närmaste åren kommer språkintroduktionsprogrammet få en tillökning av elever. Verksamheten ser stora utmaningar komma de närmsta åren då stora pensionsavgångar väntar, både inom offentliga verksamheter och det privata näringslivet. I förlängningen kommer det då ställas krav på att vuxenutbildningen skapar utbildningar med anpassat innehåll, för att kunna tillgodose både det offentliga och privata näringslivet med arbetskraft, men också att kompetenshöja redan befintlig personal. Vad man också kan se de närmsta åren är att antalet nyanlända kommer att öka vilket kommer att ställa krav på SFI-undervisning och anpassade arbetsmarknadsåtgärder. En ny lag om mottagande av nyanlända för bosättning träder i kraft 1 mars 2016 och den medför bland annat att kommunerna på anvisning från Migrationsverket kommer bli skyldiga att ta emot och anordna bosättning för nyanlända familjer och personer över 18 år. Vid fördelning av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och det sammantagna mottagandet av nyanlända. Hänsyn kommer inte att tas till huruvida det finns lediga bostäder eller inte. Sotenäs kommun har fått preliminär prognos för 2016 om 46 anvisningsbara platser, men den nya lagen kan innebära att antalet anvisade platser blir betydligt högre. Tanken med den nya lagen är att mottagandet av nyanlända ska ske snabbare och bli mer proportionerligt fördelat i landet. Mål för god ekonomisk hushållning Gymnasieverksamhet - Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Under året har Sotenäs kommun arbetat aktivt med att analysera och ifrågasätta gymnasieverksamhetens interkommunala ersättningar. Under hösten har Sotenäs kommun startat upp en del av det gymnasiala introduktionsprogrammen med namn språkintroduktion (för barn utan vårdnadshavare) vilket på sikt blir mer kostnadseffektivt än att skicka elever till andra kommuner. Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Arbetsbefrämjande åtgärder - Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenheten samarbetar med individ- och familjeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuder insatser till långtidsarbetslösa. Överenskommelse har även gjorts med arbetsförmedlingen om insatser i inom jobb- och utvecklingsgarantin, och nyanländas språkpraktik i etableringsuppdraget från AF Etablering. Möjlighet till arbetsträning finns genom arbetsförmedlingen, försäkringskassan och FINSAM. 34 35
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Äldreomsorg och social service Verksamheten omfattar vård av och omsorg om äldre, funktionshindrade och människor i behov av särskilt stöd och service. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska Sotenäs kommun erbjuda trygg och respektfull omvårdnad med utgångspunkt i den enskildes behov med valfrihet avseende både utförare och insatser. Ideella krafter ska i stor omfattning medverka i omsorgsverksamheten. Alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha relevant kompetens en plan ska finnas för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Måluppfyllelse Vård och omsorg i riket är föremål för nationella och delregionala jämförelser som publiceras fortlöpande. Kostnader per brukare och upplevd kvalitet inom omsorgsverksamheten i Sotenäs kommun står sig relativt väl i jämförelser med andra kommuner. I Socialstyrelsens öppna jämförelser finns förbättringsområden som förvaltningen arbetar aktivt med. Personalkontinuiteten inom hemtjänsten har ökat i både norr och söder. Årets verksamhet Under 2015 har 692 ärenden handlagts av myndighetsavdelningen för insatser enligt Socialtjänstlagen och LSS (Lagen om särskilt stöd och service). Insatserna är bland annat hemtjänst, boendestöd, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, varuhemsändning, matdistribution, gruppboende och särskilt boende. Det är fortsatt en generell ökning av ärenden och ett ökat behov av insatser. Ökningen avser främst korttidsboende, särskilt boende och hemtjänst och har sin grund i att platser på särskilt boende inte har motsvarat behovet, vilket lett till en ökning av andra insatser för t.ex. hemtjänst och korttidsboende i väntan på plats på särskilt boende. Den 31 december 2015 väntade 20 personer på att få flytta till särskilt boende och av dem hade 15 personer väntat i mer än tre månader. Handläggningen av ensamkommande barn har handlagts av ett gemensamt team för flera kommuner där Tanum varit arbetsgivare för handläggarna. Teamet har för Sotenäs del handlagt cirka 70 ärenden. Verksamheten beräknas öka i omfattning. Anhörigstödet syftar till att underlätta för personer som vårdar eller stödjer närstående. Stödet kan innefatta bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel samt hemtjänst. I dagsläget finns det en anhöriggrupp för äldre som träffas en gång i veckan på Kvarnbergets äldreboende. Deltagarna i gruppen är aktiva och deltar i planeringen av träffarna. Under hösten 2015 har en ny anhörigsamordnare anställts och en utveckling av anhörigstödet initierats. En revidering av handlingsplanen för anhörigstöd har påbörjats och genom beviljade medel från folkhälsorådet har ekonomiska förutsättningar skapats för att ansluta Sotenäs kommun till det rikstäckande, webbaserade anhörigstödet En bra plats. Kundval, LOV (lagen om valfrihet) har nu varit igång sedan 1 april 2011. Kundval kan ske inom verksamheten hemtjänst. Tre företag har ingått avtal med kommunen om att bedriva hemtjänst utifrån LOV avseende både service och omvårdnad. De tre privata utförarna har under 2015 fått en minskning av uppdrag med 2 procentenheter och utför cirka 8 procent av beviljade insatstimmar. Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) har samverkan på individ- och övergripande nivå med framför allt skola, barnomsorg, barnpsykiatri och fritid varit i fokus under året. Arbetet med att stötta familjer och utsatta barn har hög prioritet. En övergripande samverkan på chefsnivå mellan IFO, utbildningsförvaltningen och folkhälsosamordnaren har etablerats. Vuxenhandläggarna arbetar i huvudsak med utredning, stöd och behandling av vuxna med beroende- och bostadsproblematik liksom med våld i nära relationer. Bostadsbristen är ett påtagligt problem i Sotenäs kommun. Personer som har svårt att få och klara av ett boende utan riktat stöd ökar. Droganvändningen är utbredd i kommunen och verksamheten kommer allt mer i kontakt med personer som använder legala droger; narkotikaklassade läkemedel och nätdroger som ännu inte narkotikaklassats. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt låga i jämförelse med riket, men antalet hushåll i behov av stöd har ökat något. Hemtjänstens verksamhet har ökat under året både i norr och i söder. Insatser ges i hemmet till många som är multisjuka och har omfattande behov av kvalificerad vård och omsorg. Verksamheten har arbetat med att minska antalet personer som besöker brukarna för att få en bättre kontinuitet. Grupperna har med stöd av projektmedel från Folkhälsorådet fått utbildning i etik och bemötande. En mätning av hemtjänstens effektivitet är genomförd och visar på en hög effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Kvarnbergets äldreboende har i dag 90 boendeplatser och tio nya platser skapades våren 2014. Det innebär ett effektivt resursutnyttjande av de lägenheter som finns på Kvarnbergets äldreboende. Hunnebohemmet har 31 boendeplatser som alla har demensinriktning. Bankeberg har 13 boendeplatser. En utbildningssatsning har genomförts på alla särskilda boenden under året för att öka kompetensen kring äldres psykiska hälsa som fallit väl ut. Kommunrehab arbetar ständigt med att förbättra hjälpmedelsförsörjningen utifrån kvalitet och kostnad. Uppföljningar av förskrivna hjälpmedel har stått i fokus under året. Sjuksköterskeorganisationen har medverkat i Samverkande sjukvård tillsammans med primärvården, NU-sjukvården och sjukvårdsrådgivningen. Personer med hemsjukvårdsinsatser har ökat från föregående år. Den vård som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad och vårdtagarna allt sjukare. Det tillkommer nya grupper av vårdtagare och en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Vårdgivaransvaret har förändrats och verksamheten bedriver avancerad sjukhusvård i hemmen. Inom LSS har under 2015 ett fortsatt habiliteringsarbete pågått där anpassning av miljö och bemötande varit i fokus. Den dagliga verksamheten har café i kommunhuset. Ett arbete pågår med att hitta meningsfull sysselsättning för nya målgrupp med yngre personer med funktionsnedsättning. Verksamheterna är eftertraktade arbetsplatser för de yngre nya brukarna. Inom personlig assistans verkställs hälften av de tjugo ärenden som har personlig assistans av privata utförare. Dagverksamheten inom psykiatrin präglas av ett arbete med aktiviteter för att främja psykisk och fysisk hälsa. En skrivarkurs har utmynnat i en kokbok med inslag av bilder från tidigare konstprojekt. Samverkan kring ensamkommande flyktingbarn i norra Bohuslän har fallit väl ut. För ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd ger kommunen insatser i boendet. Kommunen har även tagit emot asylsökande ungdomar direkt till boendet och avtalet med Migrationsverket har utökats. Verksamheten har under hösten 2015 mer än fördubblats med anledning av den rådande flyktingsituationen. Sjukfrånvaron inom förvaltningen har ökat och ett arbete pågår för att ge medarbetare stöd att återgå i arbetet. Åren som kommer Nya brukare med funktionsnedsättning väntas behöva ökade insatser kring boende och meningsfull sysselsättning. Det kräver investeringar, utbildningssatsningar och utveckling för att kunna ge stöd till personer med nya diagnoser och för en yngre målgrupp med andra behov. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier i flertalet av förvaltningens verksamheter som ett led i ständiga förbättringar. Det sammanfaller med arbetet att möta de nationella krav på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som drivs av Socialstyrelsen. Under 2015 har ett intensivt arbete pågått med en ny äldreomsorgsplan. Fokusgrupper och medborgardialoger har genomförts för att tillvarata medborgarnas synpunkter. Planen beräknas antas i kommunfullmäktige våren 2016. Sotenäs kommun har en stor utmaning i att skapa en välfungerande äldreomsorg. Behovet av fler boenden för äldre är stort och framförallt inriktningen på trygghetsboende. De särskilda boenden som finns i norra delen behöver anpassas efter dagens standard och korttidsboendet behöver utvecklas och anpassas efter de olika målgruppernas behov. En stor utmaning i framtidens äldreomsorg är att tillsammans med andra vårdgivare ge trygghet i det egna boendet för de mest sjuka äldre. Detta ställer stora krav på hög kompetens och flexibilitet i hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. En ny utmaning för verksamheten är att ge stöd till ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl och som fått permanent uppehållstillstånd. Adekvata lokaler behövs och personal i verksamheten behöver kompetensutveckling. Fakta och nyckeltal 2013 2014 2015 ÄLDREOMSORG Belagda platser särskilt boende 31/12 119 125 131 Bruttokostnad/belagd plats (tkr) 652 658 684 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Antal hushåll med försörjningsstöd 131 106 120 Kostnad per hushåll (trk) 21 23 23 Mål för god ekonomisk hushållning Individ- och familjeomsorg (IFO) - IFO skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Individ- och familjeomsorgen arbetar förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd. För att minska antalet placeringar erbjuds förebyggande och behandlande insatser av både generell och riktad karaktär till personer med missbruksproblematik. Verksamheten erbjuder också riktade behandlingsinsatser till barn och deras föräldrar. Genom familjecentralen anordnas stödjande föräldrar cirklar och på familjecentralen fångar verksamheten upp behov av stöd och hjälp.arbetsbefrämjande åtgärder - Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Äldreomsorg - Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. Insatser inom hemtjänst i samverkan med hemsjukvård, korttidsvård, dagverksamhet, bostadsanpassning och insatser från Kommunrehab bidrar till att den enskilde har stora förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet. Införandet av kundval och tre vårdgivare ger den enskilde möjligheten att välja vårdgivare. LSS-verksamhet - Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv Gruppbostad och servicebostad finns i kommunen. Det finns behov av nya boendelösningar främst för yngre personer med funktionsnedsättning. Arbete pågår med att hitta nya lösningar. Meningsfull daglig verksamhet för yngre funktionsnedsatta personer behöver utvecklas. Samarbete med café i kommunhuset har utökat möjligheten till samhällsintegrerad sysselsättning. Bryggans dagliga verksamhet har också i samarbete med Kvarnbergets äldreboende startat tvätteri där verksamheten ansvarar för att tvätta bland annat arbetskläder. Samarbete finns också med andra arbetsgivare för att skapa meningsfull sysselsättning. 36 37
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Teknisk service Teknisk service omfattar markförvaltning, fastighetsförvaltning, väghållning, hamnar, parker, lekplatser, utomhusbad samt kommunens samlade kost- och städverksamhet. I verksamheten ingår också genomförande av kommunala exploateringar, samt kontroll av privata exploateringar där underhållet för gator, allmän platsmark, hamnanläggningar m.m. skall förvaltas av kommunen. Verksamhetens mål Enligt kommunfullmäktiges programförklaring ska kommunens infrastruktur stödja en tillväxt av företag och befolkning. Kommunen ska verka för att trafikverket förbättrar och säkerställer tillfartsvägarna. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar ska genomföras vid våra tätorter. Gästhamnarna används under längre tid på året och ger ett positivt bidrag till kommunens ekonomi. Kommunens gästhamnar bedrivs i entreprenadform. I kommunstyrelsens styrande verksamhetsmål för 2015 anges att kommunen skall effektivisera sin lokalförsörjning genom att bland annat försälja fastigheter och förbättra trafiksituationen genom att ta fram fler parkeringsplatser utanför tätorterna. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för hamnar och anläggningar samt kost- och städverksamheten är god. För fastigheter och väghållningen återstår en del arbete för att målen skall anses uppfyllda. Årets verksamhet Anläggningspersonalen har utfört årsplanerat arbete enligt schema för park, badplatser, lekplatser och hamn vilket upptagit större delen av arbetstiden. Därtill utfördes ytterligare arbeten på grund av stormskador på skog. Personalen utför också vissa planerade renoverings- och investeringsarbeten. År 2015 genomfördes bland annat återplantering av växter på Södra kajen i Hunnebostrand samt renovering av spångar och bryggor på ett antal platser. Småbåtshamnar härbärgerar idag cirka 4 200 båtar inom hamnområdena och övriga kommunägda vatten. Det finns idag ett underskott på större båtplatser i vissa hamnar och ett överskott på små båtplatser. Gästhamnarnas beläggning minskade med 3 procent i jämförelse med 2014 till 18 560 gästande båtar. Trenden går mot större båtar i hamnarna. Under året har nybyggnation av Solhagens förskola i Kungshamn projekterats och upphandlats med byggstart i februari 2016. Fastigheterna Hälsans hus i Kungshamn samt Länklokalen och Villa framtiden i Hunnebostrand har sålts. Fastighetsenheten har även arbetat med att lösa behovet av boendeplatser till ensamkommande. Två nya boenden har startats. Beläggningsarbete av kommunala gator sker dels efter VA-saneringsarbete dels utifrån status på befintlig beläggning. Under 2015 har bland annat Klevenvägen på Smögen belagts med ny asfalt. Gatubeläggningsstandarden på vägar, gator samt gång- och cykelvägar blir tyvärr sämre för varje år då förbättringsbehovet är större än utrymmet i budgeten. Under året färdigställdes en gång- och cykelväg från Väjern till infarten vid Solviks camping. Samarbetet mellan Trafikverket och kommunen vad gäller gång- och cykelvägar fortgår. För närvarande pågår projektering av två sträckor, en norr om Bovallstrand och en norr om Hunnebostrand. Åren som kommer Arbetet med att inrätta en samhällsbyggnads-förvaltning har påbörjats och en samhällsbyggnadschef har rekryterats. I samhällsbyggnadsförvaltningen ska nuvarande miljö- och byggförvaltning och tekniska verksamheter ingå. Hamnverksamheten har stor betydelse för kommunen och turismen. Eftersom gästande båtar ökar i storlek medan gästhamnarna är av samma storlek som tidigare stagnerar ökningen av antalet gästnätter eftersom färre båtar får plats. En inventering av stenoch betongkajerna i kommunen har påbörjats i syfte att kvantifiera det framtida underhållsbehovet. Det är fortfarande två samhällen som saknar en större lekplats, Bovallstrand och Ulebergshamn. För 2016 kan utbyggnad ske i Ulebergshamn. Arbetet med att föryngra Tångenparken i Kungshamn genom nyplantering av träd kommer att pågå under ytterligare ett antal år. Inom fastigheter kommer arbetet med energieffektiviseringar att prioriteras. Mer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystem kommer att krävas för att kunna uppnå de uppsatta målen. För att komma till rätta med det eftersatta fastighetsunderhållet och framledes ha rätt nivå på planerat underhåll blir en viktig parameter att komma fram till det optimala fastighetsbeståndet för framtiden. Nya krav kommer på flyktingboenden samt på att hjälpa omsorgen med fastigheter som är rätt anpassade för verksamheten. Osäkerhet gäller för framtida krav från skolans och omsorgens verksamhet. Marcus Lundstedt/Scandinav Bildbyrå Mål för god ekonomisk hushållning Fastigheter - Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Kvaliteten på fastighetsbeståndet har ökat. Större underhållsarbeten har utförts på fastigheterna Gammelgården i Hunnebostrand, Hunnebostrands skola och Folkets hus, Hasselösunds förskola, Smögens skola samt Sotenässkolan i Kungshamn. Nybyggnation av Solhagens förskola har upphandlats med byggstart 2016. Arbete med energieffektiviseringar pågår enligt plan. En solcellsanläggning har installerats på kommunhusets tak med förväntad årsproduktion motsvarande cirka 5 procent av kommunhusets elbehov. En målinriktning är att renodla fastighetsbeståndet och under året har försäljning genomförts av ett antal fastigheter. Hamnar - Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Säsongen 2015 infördes en betalningsapp för betalning av gästhamnsavgiften i gästhamnarna i Hunnebostrand och på Malmön. Appen är ett komplement till betalningsautomaterna och syftar till att öka servicen för besökare. Under året har renovering och utbyte av Y-bommar, elskåp, säkerhetsutrustning med mera skett inom alla hamnanläggningar. Nybyggnad av träbrygga har genomförts vid Flundrebosand på Smögen. Anläggningar - Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Reparationsarbete pågår kontinuerligt för att anläggningarna ska hållas säkra. Under året har nyplantering skett på Södra kajen i Hunnebostrand och miljön vid nedlagda lekplatser har iordningsställts. Ett antal offentliga toaletter är i stort behov av renovering. Väghållning - Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Prioriteringsordning vid asfaltering är att genomfartsgator och större gator ges högre prioritet än mindre gator och villagator. Övrigt underhåll, som snöröjning, halkbekämpning och sopning, görs utifrån behov. Under 2015 färdigställdes 900 meter gång- och cykelväg från norra utfarten från Väjern fram till avfarten till Solviks camping vilket ger förbättrade kommunikationer för gående och cyklister. Kommunens samarbete med Trafikverket fortgår för att utöka antalet gång- och cykelvägar. 38 39
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Räddning och säkerhet Verksamheten har som övergripande uppgifter att svara för räddningstjänst inom kommunen, enligt lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarlig och explosiva varor och av kommunfullmäktige antagna handlingsprogram för skydd mot olyckor. Verksamhetens mål Räddningstjänsten skall verka för att alla människor som bor, verkar och vistas i kommunen skall ha en säker och trygg miljö. Då en olycka inträffar skall räddningstjänsten på ett säkert och professionellt sätt ingripa i kommunen och dess närhet. Måluppfyllelse Inom kommunens geografiska område utövar räddningstjänsten tillsyn av efterlevnaden utifrån Lagen (2003:788) om skydd mot olyckor (LSO) samt Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Genom tillsyn, råd och information har verksamheten bedrivits för att höja nivån på skyddet så att ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor uppnåtts. Räddningstjänsten styrs utifrån människors behov och önskemål. Verksamheten har bedrivits i enlighet med lagstiftning som reglerar räddningstjänstens verksamhet och därtill handlingsprogrammets mål förutom att planerade tillsyner ej kunnat genomföras under hösten 2015 på grund av omfördelning av resurser till följd av flyktingsituationen Årets verksamhet Under 2015 genomfördes 45 tillsyner med stöd av lagen om skydd mot olyckor vilket är färre än planerat. Vid gemensamma tillsyner med skattemyndigheten, polis, alkoholandläggare och miljöinspektörer har 18 tillsyner på krogar och restauranger utförts under sen kväll och nattetid. Med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor har 13 tillsyner utförts. Räddningstjänsten är delaktig i bygglovsärenden, detaljplaner och har en roll som sakkunnig till byggnadsnämnden. Antalet ärenden har ökat på grund av ett ökat antal bygglovsansökningar. Som remissinstans till Polismyndigheten och Alkoholhandläggaren har det lämnats 70 yttranden. Den gemensamma befälsledningen som finns med Tanum och Strömstad fortlöper och utvecklas. Arbetet med revideringen av handlingsprogrammet för lagen om skydd mot olyckor har påbörjats och likställs på de punkter som inte är kommunspecifika för de tre kommunerna I länet sker samverkan fortlöpande med tillsynsgrupper och räddningschefer. Brandskyddstrategin för Gamla Smögen är antagen av kommunfullmäktige och arbetet med de punkter som skulle göras för år 2015 är klara. Utryckningarna under 2015 är likt tidigare år. I Väntan På Ambulans Larm (IVPA) är fortfarande högfrekventa, framför allt under sommarhalvåret. Ett nytt avtal för hela VG-regionen är under framtagande och kommer att vara klart under första halvåret 2016, då ska kommunerna få ersättning för hjärtstoppslarm. Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har pågått under året, den är under politisk behandling och förväntas antas av kommunfullmäktige 2016. Åren som kommer Räddningstjänsten skall arbeta för att utveckla organisationen så att den i större utsträckning styrs utifrån människors behov och önskemål. Verksamheten skall fortsätta att utveckla samarbetet med kommunens övriga enheter samt med polis och skorstensfejare. Tillsynsverksamheten bör utökas då handläggningen är komplex och tidskrävande. Vidare skall räddningstjänsten verka för att Sotenäs kommun skall kunna certifieras enligt konceptet Säker och trygg kommun i framtiden. En oro finns då fordonsparken är ålderstigen. Utbytesplanen av släckfordon har ej antagits på flera år och investeringsbehovet uppgår till mellan åtta och tio miljoner de närmaste fem åren. För att möta kraven från medborgare och omvärlden kommer verksamheten att tillgodose personalens behov av fortbildning och kompetensutveckling. I dialog med arbetsgivare, anställda och fackliga organisationer utvecklas goda relationer för bästa tänkbara arbetsmiljö och resultat. Mål för god ekonomisk hushållning Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Som ett led i arbetet med att skapa en trygg och säker kommun finns en lokal samverkansgrupp för tillsynsverksamheten. På träffarna planeras gemensam tillsyn av exempelvis offentliga lokaler och restauranger. Målsättningen med gruppen är bland annat samsyn och förståelse för varandras verksamheter, lagar och regler. Gruppen har möte varje månad och veckovis under våren, då belastningen är hög. De som deltar i gruppen är i nuläget: räddningstjänst, polis, miljöförvaltning, alkoholhandläggare, sotare, tekniska avdelningen (mark), turistchef och näringslivsutvecklare. Räddningstjänsterna i Sotenäs, Tanum och Strömstad samverkar operativt med ledningsstöd/insatsledare. När det gäller förebyggande arbete finns möjlighet att genomföra gränslös tillsyn över de tre samverkande kommunerna. Även i arbetet kring riskanalyser, brandskyddsstrategier och handlingsprogram sker samverkan. Samverkan sker också med Västra Götalandsregionen när det gäller akutsjukvård. Räddningstjänsterna ska få ersättning för vissa larm, till exempel hjärtstopp, i väntan på ambulans. Magnus Ström/Scandinav Bildbyrå 40 41
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Närtrafik och fria bussresor för pensionärer över 75 år har införts under året Gemensam verksamhet I den gemensamma verksamheten ingår den centrala administrationen samt de med Lysekil och Munkedal gemensamma enheterna för IT och lönehantering. Central administration Kommunstyrelsens förvaltning har under året fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra ärendehanteringen genom att bland annat redovisa antalet pågående medborgarförslag och motioner. Vidare ska den som skickar in en skrivelse till kommunen snarast få svar om vem som handlägger ärendet och vilket diarienummer ärendet har tilldelats. Under året slutfördes flytten av arkivmaterial till nytt arkiv i kommunhuset. I samarbete med flera föreningar i kommunen arrangerades Arkivens Dag. Antalet diarieförda ärenden 2013 2014 2015 Kommunstyrelsen 834 1 063 1 019 Omsorgsnämnden 154 114 153 Utbildningsnämnden 178 158 151 Antalet diarieförda ärenden under året ligger kvar på samma nivå som 2014. Under året har kansliavdelningen digitaliserat nämndadministrationen för kallelser och protokoll. Flera utbildningsdagar anordnades för att implementera en digitaliserad hantering. Kansliet arbetar med att verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken genom dialogmöten med Västtrafik och Västra Götalandsregionen. Närtrafik och fria bussresor för pensionärer över 75 år (Seniorkort) har införts under året. Under året har Servicecenter öppnat med målet att förbättra tillgängligheten för medborgarna genom En väg in. Här kan allmänheten ställa frågor direkt och få svar både via telefon, besök eller e-post. Lönehantering Hantering av kommunens löner utförs av den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad i Munkedals kommun. Processen för införande av E-lön till alla anställda är igång och skall införas under första halvåret 2016. E-lön kommer att gälla alla anställningskategorier förutom uppdragstagare. IT-verksamhet Kommunens tidigare IT-avdelning ingår i den med Lysekil och Munkedal gemensamma IT-enheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Under året övertog IT-enheten ansvar för telefoni och växelsystem. Upphandling av trygghetslarm med annan teknisk utrustning har genomförts med nio andra kommuner, där IT-enheten svarat för teknikstöd för att underlätta för personalen inom omsorgsverksamheten. Mål för god ekonomisk hushållning Demokrati och samhälle - Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier för kommunen. Det sker dock ingen systematisk uppföljning av hur väl kvalitets-garantierna är kända bland invånarna, vilka effekter som uppnåtts eller om garantierna beaktas i verksamhetsplaneringen. Ett led i kommunens övriga kvalitetsarbetet är att Sotenäs kommun deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), ett kvalitetsprojekt i SKL:s regi. Varje år tas det fram en rapport över resultatet i jämförelserna vilken presenteras för kommunstyrelsen. Förvaltningarna har i uppdrag att arbeta med de förbättringsområden som framkommer av rapporten. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Beaktas i samband med detaljplanering och bygglov genom av kommunfullmäktige fastslagna riktlinjer samt framtagna kulturhistoriska inventeringar. Kommunledningskontoret - Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kansliavdelningen följer fastställda kvalitetsgarantier för hantering av ärenden och lämnar en bekräftelse på att ett ärende är registrerat samt uppgifter om diarienummer och handläggare inom fyra arbetsdagar. Samtliga medarbetare följer fastställda rutiner för ärendehantering. Under året har beslut tagits om införande av digitala handlingar för politiska möten. Övergång till läsplattor har skett under hösten. Detta är ett steg i riktning mot e-förvaltning. Arbetet med att uppdatera kommunens dokumenthanteringsplaner har påbörjats. Ekonomiavdelningen har aktivt medverkat i framtagande av centrala anvisningar och internkontrollplaner för nämnderna samt genomfört kontroller och uppdaterat eller skapat specifika rutinbeskrivningar för den interna kontrollen. Under året har även skett en uppdatering av anvisningar för inköp och direktupphandling. Kentaroo Tryman/Scandinav Bildbyrå 42 43
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Vatten- och avloppsverksamhet Verksamheten omfattar förvaltning och utveckling av kommunens VA-anläggningar; vattenverk, avloppsreningsverk samt ledningsnät med pump- och tryckstegringsstationer. Resultaträkning Intäkter 49 159 49 406 54 723 Kostnader -30 450-32 230-35 547 Avskrivningar -9 375-12 095-12 135 Verksamhetsresultat 9 334 5 081 7 041 Finansnetto -4 828-4 097-5 503 Resultat efter finansnetto 4 506 984 1 538 Förändring resultatfond -6 16-1 538 Periodens resultat 4 500 1 000 0 Avsättning till investeringsfond -4 500-1 000 0 Balansräkning Tillgångar Anläggningar 256 105 260 882 277 610 Kundfordringar 11 941 13 037 11 805 Avräkning kommunen 49 567 49 386 52 561 Summa tillgångar 317 613 323 305 341 976 Skulder och eget kapital Ingående eget kapital 30 000 33 626 32 796 Avsättning investeringsfond 4 500 1 000 0 Upplösn. investeringsfond -874-1 830-1 605 Utgående eget kapital 33 626 32 796 31 191 Kommunlån 256 105 260 882 277 610 Periodiserade anslutningsavgifter 27 871 29 632 31 642 Resultatfond 11-5 1 533 Summa skulder och eget kapital 317 613 323 305 341 976 Ekonomi Inför 2015 beslutade kommunfullmäktige att höja brukningstaxan med 8 procent. I jämförelse med 2014 har kostnaderna för avloppsreningsverk och ledningsnät ökat. För avloppsreningsverken har bland annat personalkostnaderna och kostnaderna för kemikalier ökat. För ledningsnät har kostnader för anläggningsentreprenader ökat. Det positiva resultatet efter finansnetto beror på att kostnaderna för vattenverket samt ledningsnätet inte kommer upp i budgeterad nivå. Årets verksamhet Verksamheten omfattar förvaltning och utveckling av kommunens VA-anläggningar. Vattenverk Dale Råvattentäkt Tåsteröd och Lilla Dale vatten Avloppsreningsverk Omholmen, Hunnebostrand, Malmön och Todderöd Överföringsledningar, pumpstationer, tryckstegringsstationer, huvudledningar, kvartersledningar, serviser, bräddavlopp mm. Intrimning av kväverening på Omholmens avloppsreningsverk har gett bra resultat och verket klarar givna tillståndsvärden. Läcksökning av vattenläckor har gjorts i omgångar under året och gett resultat. Rekordmånga vattenläckor har lagats. Under året har ett antal pumpar bytts ut i avloppspumpstationer, tryckstegringsstationer med mera. Arbete med VA-saneringsplanen pågår. Åren som kommer Utbyggnad för förbättring av dricksvattnets smak och lukt beräknas ske inom de närmaste åren. En plan för utbyggnad av VA-ledningar inom områden som idag inte är anslutna till allmänt VA-nät kommer att arbetas fram. Arbetet med att renovera anläggningar och ledningsnät pågår kontinuerligt. Diskussioner om hur VA-verksamheten ska organiseras pågår. Mål för god ekonomisk hushållning Vatten- och avloppsverksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Verksamheten är självfinansierad. I varje åtgärd som görs undersöks möjligheten till energieffektivisering och ökad kostnadseffektivitet. I dagsläget räcker organisationen inte till för att arbeta effektivt med långtidsplanering, målstyrning och uppföljning av verksamheten. Susanne Lindholm/Scandinav Bildbyrå 44 45
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Miljönämnden i mellersta Bohuslän Miljönämnden i mellersta Bohuslän ansvarar för livsmedels- miljö- och hälsoskyddsfrågor inom de tre samverkande kommunerna Sotenäs (värdkommun), Munkedal och Lysekil. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ramen för gällande lagstiftning inom dessa områden och skall stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet. Verksamhetens mål I verksamhetsplanen för 2015 återfinns mål för den verksamhet som Miljönämnden i mellersta Bohuslän (MimB) ansvarar för. Från tiden före bildandet av den gemensamma nämnden finns flera lokala miljömål från de samverkande kommunerna som den nya nämnden har att arbeta med. MimB har dessutom antagit produktionsmål som är riskbaserade och som prioriterar tillsynen samt verksamhetsmål med fokus på att optimera den nya sammanslagna organisationen. Måluppfyllelse Samtliga lokala miljömål för MimB har inte kunnat prioriteras, främst förebyggande arbete. Målen är därför delvis uppfyllda. En revidering av miljömål pågår. Produktionsmålen uppfylls delvis. Miljömålsarbetet har genomförts i planerad omfattning. Planerad tillsyn och löpande inkommande ärenden har utförts enligt tillsynsplan. En stor del av förebyggande tillsyn och övrigt arbete har dock utförts i mindre omfattning. Verksamhetsmålen styr det interna utvecklingsarbetet, som pågår fortlöpande. Till viss del saknas nyckeltal men önskvärt läge vid årets slut har uppfyllts. Årets verksamhet De två senaste åren har präglats av hög personalomsättning. Återrekrytering har skett till totalt 16 handläggartjänster, som motsvarar personalstyrkan före sammanslagningen. Denna nivå bedöms även motsvara behovet utifrån befintligt uppdrag. På årsbasis har personalstyrkan varit cirka två handläggare färre än budgeterat. Planerad tillsyn och löpande inkommande ärenden har prioriterats och utförts. Övrig förebyggande tillsyn och övrigt arbete har dock utförts i mindre omfattning. En tillsynsskuld på ca 1000 timmar sedan 2014 kvarstår, men planeras att inarbetas 2016-18. Miljömålsarbetet, som påbörjades 2012-13 fortgår för de tre kommunerna och har genomförts i planerad omfattning. Det innebär en utökning med 0,75 tjänst. Ett miljöledningssystem har tagits fram och en revidering av de detaljerade miljömålen pågår. Det interna utvecklingsarbetet fortgår aktivt fortlöpande. Alla praktiska förutsättningar fungerar tillfredsställande, tillsynstaxorna är jämställda och personalomsättningen är nu normal. Åren som kommer En tydlig målstyrning och noggrann tillsynsplanering med kontinuerlig verksamhetsuppföljning är grund för att uppfylla MimB:s uppdrag med god kvalitet. För nämnden finns en planering; med verksamhetsplan, prioriteringsordning, miljö- och verksamhetsmål, nyckeltal, etc. Dessa styr såväl det interna utvecklingsarbetet som tillsynsbehovet. Prioriteringen för miljönämnden utgår generellt ifrån att uppfylla nämndens uppdrag från de tre kommunerna samt att utföra den tillsyn som finns enligt den årliga tillsynsplanen. De faktorer som är helt dominerande för miljöenhetens ekonomi är personalkostnader och avgiftsintäkter. Dessa hänger intimt samman. De åtgärder som prioriteras inför 2016 är att utföra den planerade årliga avgiftsfinansierade tillsynen och inkommande ärenden. Jens Lindström/Scandinav Bildbyrå Enheten har ju även ett övrigt myndighetsansvar samt åtaganden och uppdrag enligt beslutat reglemente som kräver resurser. Prioritering ska ske av det fortsatta arbetet med att utveckla och optimera verksamhetsplanering, tillsynsplan, handläggningstider, arbetssätt, gemensamma rutiner, etc. för att uppnå uppställda mål och lagkrav. Likaså att utveckla samarbetsformer mellan den gemensamma miljönämnden och respektive kommuners verksamheter. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar bör öka i de tre kommunerna. Goda förutsättningar finns via gemensamt miljöledningssystem. Fakta och nyckeltal 2013 2014 2015 Antal genomförda inspektioner (andel av planerat) inom: -Livsmedel 350 182 450 -Miljöskydd 60 45 94) -Hälsoskydd 45 50 90) Antal värmepumpsanmälningar 180 160 291 Antal livsmedelsregistreringar 80 80 81 Antal enskilda avloppsärende 170 180 352 Antal strandskyddsdispensärende 40 40 38 Antal diarieförda ärende totalt 2 247 2 166 1 843 Andel avslutade ärenden i förhållande till inkomna: anm) -Enskilda avlopp 89 % 86 % 68 % -Värmepumpsanmälningar 84 % 94 % 97 % -Miljöskyddsärende 73 % 82 % -Strandskyddsdispenser 95 % 68 % 82 % Andel produktionstid av arbetad 54 % 49 % 60 % Täckningsgrad ekonomisk 56 % 51 % 58 % Mål för god ekonomisk hushållning Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning i nämndens verksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning och att arbeta för miljöförbättring utgör miljönämndens primära uppdrag, både som myndighet och i uppdraget att samordna medlemskommunernas miljömålsarbete. De miljömål som åligger nämndens verksamhet har delvis påbörjats, bland annat deltagande i upprättande av gemensam Blå ÖP samt sanering av enskilda avlopp som för närvarande sker inom Munkedals kommun. Tillsyn av marina verksamheter har påbörjats. Mål som hittills inte har prioriterats av nämnden är kemikalie- och strandskyddstillsyn, samt att motverka otillåten eldning. Inom nämndens egna arbete, där det i stort sett endast tjänsteresor som är miljöpåverkande, optimeras inspektioner och bilresor i största möjliga mån. 46 47
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Apelöga/Scandinav Bildbyrå Energi och miljö Samtliga kommunens förvaltningar har i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens energi- och miljöarbete skall vara övergripande och borga för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Målsättning De kommunala verksamheterna påverkar miljön. Beroende på energiförbrukningens omfattning, val av energikälla och material påverkas miljön i olika stor utsträckning. Ett av inriktningsmålen som kommunfullmäktige antagit i Vision 2020 är Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Samtliga förvaltningar har fått uppdraget att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete ska bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter I miljömålsarbetet har det tagits fram ett flertal detaljerade miljömål för att främja kommunens arbete i de olika verksamheterna. Det handlar bland annat om att sprida information, att miljömålsanpassa tillsynsverksamheten samt att ta fram underlag för att kunna främja kommunens olika miljöer. Kommunens antagna strategi för energieffektivisering omfattar kommunala byggnader, transporter, gatu- och parkbelysning, dricksvattenförsörjning, gästhamnar och fritidsanläggningar. Måluppfyllelse Årets totala energiförbrukning inom kommunens verksamheter exklusive transporter, uppgår till 13 758 MWh. Den totala energiförbrukningen har ökat med 3 procent från föregående år och minskat med 4 procent i jämförelse med 2009. Den totala energiförbrukningen i de kommunägda byggnaderna, har ökat med 6 procent från föregående år och minskat med 25 procent i jämförelse med 2009. Energiförbrukning, kommunens verksamheter (MWh) 100% 80% 60% 40% 20% 2009 2012 2013 2014 2015 Pellets El Olja Det finns 12 hybridfordon i kommunens fordonspark. Plan finns på inköp av el-cyklar till kommunhusets personal. Även inköp av en elbil är planerad. Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen i Sotenäs kommun är sedan flera år en del av Miljö- och byggförvaltningens verksamhet och finansieras genom ett statligt bidrag. Uppgiften är att förmedla kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan i lokaler, bostäder och transporter av personer och gods. Målgrupperna är hushåll, företag och organisationer. Rådgivningen anpassas till den rådsökandes situation samt lokala och regionala förhållanden. All rådgivning är kostnadsfri, opartisk och fri från kommersiella intressen. Fastigheter I de lokala miljömålen (för 2014) som antagits av KF anges att energianvändningen i kommunens fastigheter ska minimeras och användningen av miljöanpassad och förnybar energi ska prioriteras. Kommunen ska främja användningen av förnyelsebar energi genom att installera minst 100 kvm solceller för kommunens fastigheter per år. I kommunens energistrategi anges att målet för minskad energianvändning i kommunägda byggnader är 10 procent fram till år 2014 och 25 procent fram till år 2020. Strategin anger även att all eldning av fossil olja skall ha upphört i maj 2017. Jämförelseår är 2009. I och med strategins framtagande finns underlag för ett systematiskt och planerat arbete då det gäller energisparåtgärder i det kommunala fastighetsbeståndet. Arbetet med energieffektiviseringar kommer att prioriteras, men det kommer att ställas krav på mer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystem för att kunna uppnå de uppsatta målen. Årets energiförbrukning i de kommunala byggnaderna uppgår totalt till 8 575 MWh, varav oljeförbrukning motsvarar 1 458 MWh, elförbrukningen, 5 650 MWh och pelletsförbrukningen 1 467 MWh. Energiförbrukning, kommunala byggnader (MWh) 100% 80% 60% 40% 20% 2009 2012 2013 2014 2015 Pellets El Olja Jämfört med år 2009 har den totala energiförbrukningen i byggnaderna sänkts med 25 procent och i jämförelse med 2014 en ökning med 6 procent. Oljeförbrukningen 2015 ökade med 65 procent jämfört med föregående år. Jämfört med år 2009 har oljeförbrukningen minskat med 68 procent samtidigt som pelletsförbrukningen ökat med 192 procent. Flera av de kvarvarande oljepannorna används idag endast som spetsvärme, eller som beredskap vid långvariga strömavbrott. Oljeförbrukning fastigheter 2009-2015 500 400 300 200 100 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Mål för god ekonomisk hushållning Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till 2009. Den totala energiförbrukningen inom kommunens verksamheter exklusive transporter, har endast minskat med 4 procent i jämförelse med 2009. Strategi för energieffektivisering som antogs av kommunstyrelsen 2011 består av en nulägesanalys avseende 2009, mål för 2014 och 2020 avseende byggnader och transporter, en handlingsplan för att målen ska nås samt vilka åtgärder i Förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter (2009:893) som Sotenäs kommun valt att genomföra. Produktionen från den solcellsanläggning som installerades på kommunhusets tak under hösten 2014 används i sin helhet inom byggnaden. Solcellsanläggningen har en förväntad årsproduktion motsvarande cirka 5 procent av kommunhusets elbehov. Under kortare tider i april 2015 har anläggningen visat sig stå för nästan halva kommunhusets effektbehov. 48 49
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Gatubelysning Sedan 2011 är samtliga ljuspunkter med gammal kvicksilverbelysning utbytta till energisnålare högtrycksnatrium. Gatubelysningen förbrukade 1 269 MWh el under 2015, viket är en sänkning med 81 MWh (6 procent) från föregående år. I jämförelse med år 2009 då förbrukningen uppgick till 1 874 MWh är minskningen 605 MWh (32 procent). Elkostnaden för gatubelysningen har jämfört med år 2009 minskat med 39 procent från knappt 2,4 mkr år 2009 till 1,4 mkr år 2015. Jämfört med 2014 minskade elkostnaderna med cirka 152 tkr eller 10 procent. Vatten och avlopp Ny överföringsledning för spillvattenavlopp är anlagd mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen. Det gamla reningsverket på Malmön stängs för gott. Intrimning av kväverening på Omholmens avloppsreningsverk har gett bra resultat och processen klarar givna tillståndsvärden. År 2015 var elförbrukningen inom vatten och avlopp 3 404 MWh och oljeförbrukningen 119 MWh (12 m³) vilket i jämförelse med 2014 är minskning för el (-73 MWh) och en ökning för olja (40 MWh). Transporter I de lokala miljömålen anges att transporter inom den kommunala verksamheten skall ske på ett miljöanpassat sätt och de transporter som sker ska genomföras så att miljöpåverkan minimeras. I kommunens energistrategi anges att målet för minskad energianvändning gällande transporter är 10 procent fram till år 2014 och 25 procent fram till år 2020. Jämförelseår är 2009. Samordning och styrning av kommunens fordonspark ligger under en gemensam fordonsenhet. Drivmedelskostnaden har minskat med cirka 1 procent jämfört med föregående år. Det finns 12 hybridfordon i kommunens fordonspark. Fordonsenheten arbetar ständigt med de miljömål som är satta i riktning mot hybrid- och icke fossildrivna fordon. Plan finns på inköp av el-cyklar till kommunhusets personal, detta anses som ett billigt och hälsosamt sätt att få ett nytänkande i miljöarbetet. Även inköp av en elbil är planerad. Under året färdigställdes gång- och cykelväg från norra Väjern till infart vid Solviks camping i samverkan med Trafikverket. Samarbetet mellan Trafikverket och kommunen vad gäller gång- och cykelvägar fortgår. För närvarande pågår projektering av två sträckor, en norr om Bovallstrand och en norr om Hunnebostrand. Kost För att minska matsvinnet sker uppföljning kontinuerligt av tillagad mängd mat och åtgång, justering av recept och livsmedelsinköp utifrån planerade menyer och recept. Inköp av nötkött har minskat till förmån för fläskkött. Grönsaker säsongsanpassas. Baljväxter används i ökad omfattning. Inköp av ekologiska livsmedel görs i den mån ekonomin tillåter. Till Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 rapporterades en ökning av andelen ekologiska livsmedel från 7 procent 2014 till 11 procent 2015. Renhållning Verksamheten har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering där målet är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall så långt det är möjligt. Upphandling I de lokala miljömålen anges att miljöhänsyn skall tas i samband med samtliga inköp och all upphandling inom den kommunala verksamheten. Användning av miljöanpassade material och råvaror skall prioriteras. Kommunens inköpspolicy anger att miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen, samt att produkter och tjänster som medför så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, där det är ekonomiskt försvarbart. Kommunen ska även sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Under året har miljökrav ställts i ett flertal av de upphandlingar som publicerats. Däribland upphandling av mejerivaror, fyra minibussar, sommar- och vinterdäck till kommunens personbilar, AV-produkter för vuxenutbildningens nya lokaler vid Symbioscentrum, och cirkulationstvätt avseende bad- och bäddtextilier för vårdtagare inom äldreomsorgen Miljöarbete i skolan I de lokala miljömålen står bland annat: Hållbar utveckling ska integreras i undervisningen så att elevernas förståelse för den egna påverkan på miljön ökar. Som effektmål anges att: Skolverksamheten ska införa ett system för ett aktivt miljömålsarbete. Alla verksamheter förmedlar vikten av ekologiskt kretslopp. All undervisning skall genomsyras av hållbar utveckling. Främst ingår det i skolans samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Under året har skolan arbetat aktivt runt en giftfri miljö vid projekteringen av den nya förskolan. Marie Linnér/Scandinav Bildbyrå 50 51
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Folkhälsa - välfärdsredovisning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för en god livsmiljö och levnadsvillkor för sina invånare. En god arbetsmarknad, bra bostadsmiljöer, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer och tillgång till vård, omsorg och bra utbildning är alla faktorer som påverkar människors hälsa. Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda hälsofrämjande och förebyggande insatser ger både mänskliga och ekonomiska besparingar samt bidrar till en positiv samhällsutveckling. Målsättning Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Sotenäs är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Prioriterade områden under 2015 har varit: trygga och goda uppväxtvillkor goda levnadsvanor trygg, säker och tillgänglig kommun åldrande med livskvalitet Basfakta för Sotenäs En kommuns befolkningsutveckling och åldersfördelning har tillsammans med utbildningsnivå och tillgång på arbete stor betydelse för folkhälsans utveckling och människors hälsa. Sotenäs har den äldsta befolkningen bland kommunerna i Västra Götaland och tredje äldsta i Sverige. Befolkningens åldersfördelning har betydelse för hur folkhälsan utvecklas och andelen vuxna i fertil ålder skulle behöva öka för att säkra en god befolkningsutveckling. 2015 föddes 67 barn medan 109 personer avled. Utbildningsnivån för den vuxna befolkningen i Sotenäs är något lägre än i riket, förhållandet ser likadant ut för både män och kvinnor. Sotenäselevernas behörighet till gymnasieskolan ligger på en hög nivå, 91 procent att jämföra med rikets 87 procent. Andelen arbetslösa i Sotenäs är låg i jämförelse med riket. I december 2015 var andelen arbetslösa, 16-64 år i Sotenäs, 1,9 procent jämfört med rikets 3,2 procent. Största andelen arbetslösa återfinns i gruppen 18-24 år. Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd är fortsatt låg i Sotenäs. Den upplevda hälsan hos Sotenäsborna är god. Enligt senaste nationella folkhälsoenkäten uppger 72 procent att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Trygga och goda uppväxtvillkor Att ha en trygg och säker uppväxt är bland det viktigaste i livet. Bra skola, meningsfull fritid och trygga familjeförhållanden är viktiga indikatorer på välbefinnande. De allra flesta elever trivs bra med livet och uppger sig ha stöd och hjälp när de behöver från föräldrar, andra vuxna och i skolan. Flickor anger däremot generellt sett oftare ett sämre välbefinnande och en sämre hälsa. Hälsoproblem är vanligare i socialt utsatta grupper. En knapp ekonomi begränsar många gånger barns möjlighet till att ta del av sådant som de själva upplever som viktigt. Enligt den senaste rapporten om Barnfattigdom som varje år tas fram av Rädda barnen lever 8 procent av barnen i Sotenäs mellan 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Motsvarande siffra för riket är 12 procent. Levnadsvanor Ett av de stora folkhälsoproblemen är vår allt mer stillasittande fritid och den stora andelen män och kvinnor med övervikt och fetma. Användandet av olika droger i samhället ökar och sjunker allt längre ned i åldrarna Tidig rökdebut är en stor riskfaktor varför förebyggande insatser är viktiga. Andelen dagligrökare, bland flickor i årskurs 9 har minskat men ligger ändå över genomsnittet för länet och riket. Andelen alkoholkonsumenter bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet har gått ned men ligger i jämförelse med riket högt och har så gjort under många år. Sotenäs har också en betydligt större andel intensivkonsumenter av alkohol bland ungdomar än i övriga regionen. Den nationella folkhälsoenkäten 2015 visar också på en kraftig ökning av andelen riskkonsumenter av alkohol hos den vuxna befolkningen. Andelen vuxna i Sotenäs som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag och andelen med övervikt och fetma är oförändrad enligt senaste nationella folkhälsoenkäten medan andelen med riskabla spelvanor har ökat något. Trygghet och säkerhet Att känna sig trygg och säker i det samhälle man lever i har betydelse för den enskilde individens hälsa och är också en viktig faktor i ett välfärdssamhälle. Sotenäs kommun arbetar aktivt mot ökad säkerhet och trygghet. Arbete pågår med förebyggande insatser mot bland annat fallskador, våld i nära relationer, brottförebyggande arbete samt insatser kring trafiksäkerhet. Sotenäs har liksom tidigare år färre anmälda brott är snittet för både riket och länet. Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Den vanligaste olyckstypen som leder till sjukhusvård är fallolyckor. Andelen diagnosticerade höftledsfrakturer har minskat under de senaste åren. Att kunna simma är en viktig kunskap i en kommun vid kusten där mycket friluftsliv sker i och på vattnet. Så gott som alla elever i årskurs 6, läsåret 2015/2016, kan simma och klarar det kunskapskrav som ställs enligt kursplanen. Insatser under 2015 Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Under 2015 har folkhälsomedel fördelats till sju projekt samt till ett antal mindre och korta insatser. DISA utbildning av handledare i metoden DISA, en metod för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Tobaksfri skoltid förebyggande arbete mot tobaksbruk hos ungdomar. Bemötande med livskvalité utbildningsinsats riktad till hemtjänstpersonal i syfte att ge god kvalitet i vården när det gäller bemötande och etik. Ett lättare liv insats riktad till överviktiga och inaktiva vuxna i syfte att öka välmående och hälsa samt förebygga sjukdom. Hälsolyft 2.0 friskvårdsinsats till långtidsarbetslösa och deltidssjukskrivna. Författarverkstan utbildning i skrivandet som en hälsofrämjande aktivitet i syfte att erbjuda författarverkstäder för utveckling av personlig utveckling och hälsa. Våld i nära relation arbete inom omsorgsförvaltningen med att öka kunskapen om våld i nära relationer och med att ta fram handlingsplaner och riktlinjer som stöd i arbetet. Hälsorådet har också bidragit till bland annat framtagande och tryck av en kokbok, till införande av en skolmatsapp samt till utbildning i jämställdhetsarbete. En fortsatt utveckling av vattensäkerhetsarbetet har pågått genom underhåll och utveckling av kommunens flytvästdepåer. På familjecentralen erbjuds stöd för föräldrar och deras barn i samverkan med Västra Götalandsregionen. Hälsorådet delar årligen ut ett folkhälsopris. 2015 års pris gick till Gunilla Lysell för hennes mångåriga och hängivna arbete med att leda gymnastikgrupper för pensionärer både i vatten och på land. Hälsorådets ledamöter har genomgått utbildning i folkhälsa tillsammans med övriga folkhälsoråd och kommuner i norra Bohuslän. Nämndernas folkhälsoarbete Genom att paketera och utveckla nya produkter och reseanledningar så skapas ett rikare fritids- och kulturutbud både för invånare och besökare. Satsningen på utveckling av Soteleden är ett sådant exempel. Här skapas ett digitalt fönster i syfte att underlätta för vandrare och göra leden mer tillgänglig. Speciellt rekommenderade vandringsleder för barn tas fram. Att cykla bidrar till förbättrad folkhälsa. Ökat cyklande är ur många aspekter bra för individen, orten och samhället i stort samt bidrar till att nå politiskt antagna mål för bättre miljö, ökad folkhälsa och hållbar transportförsörjning. Mot denna bakgrund ingår Sotenäs kommun i några olika nätverk som syftar till att utveckla cykelleder i kommunen. Grundskolan, och främst elevhälsoteamet, har ett nationellt uppdrag när det gäller förebyggande hälsoarbete och folkhälsa. Under året har folkhälsorådet stöttat två projekt, tobaksfri DUO och DISA - en metod för att förebygga stress och nedstämdhet hos tonåringar. Arbetsmarknadsenhetens (AME) hälsoprojekt har syftat till att öka individens arbetsförmåga och uthållighet genom förbättrad hälsa och på verksamhetsnivå kunna erbjuda effektivare rehabilitering. På individnivå är det möjligt att se en positiv skillnad i medvetenhet och attityd till friskvård och egen hälsa. För den enskilde deltagaren ger det en ökad förståelse för hälsoaspekten en stärkt medvetenhet angående hälsa och återgång till arbete samt en social integration med en gemensam aktivitet som sker utanför arbetsplatsen. För de nyanlända familjer som ingått i etableringen har AME haft utbildningsinsatser för att främja ett tryggare liv i form av simskola och säkerhetsundervisning i trafiken. Omsorgsverksamheten har beviljats projektmedel av folkhälsorådet för ett arbete med våld i nära relationer som är ett folkhälsoproblem och även en jämställdhetsfråga. Se mer under rubriken Jämställdhet. Folkhälsoindex Diagrammet jämför Sotenäs med riket som helhet enligt den senast tillgängliga statistiken, och visar 16 indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Ett värde över 1 betyder att kommunens värde är bättre än riket. Index för 2015 är 113, vilket innebär att Sotenäs ligger 13 procent bättre än riket utifrån ingående indikatorer. Index för 2015 är bättre än tidigare år. Index 2015 Sotenäs Riket Intensivkonsumenter av alkohol åk 9 Dagligrökare åk 9 Fysiskt aktiva Övervikt och fetma, vuxna Biståndsmottagare Självskattad bra hälsa Anmälda brott Medellivslängd 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Inlagd på sjukhus pga skada Mål för god ekonomisk hushållning Arbetslöshet Valdeltagande riksdag Självmord Dödlighet i skador och förgiftningar Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Barnfattigdom Behörighet till gymnasiet Sjukpenningtal Hälsorådet avsätter årligen medel att fördela till främjande och förebyggande insatser i syfte att skapa goda förutsättningar för en ökad hälsa hos Sotenäs befolkning. Nämnder och förvaltningar kan ansöka om utvecklingsmedel för folkhälsoinsatser. Under 2015 har utvecklingsmedel fördelats till sju projekt samt ett antal mindre insatser. Varje förvaltning följer upp det egna folkhälsoarbete samt rapporterar om resultatet av beviljade projekt till Hälsorådet. Varje år tas ett index fram vilket ger en bild över folkhälsan i Sotenäs. Indexet baseras på 16 indikatorer, alla med betydelse för folkhälsans utveckling. Index för 2015 är 113, vilket innebär att Sotenäs är 13 procent bättre än riket utifrån ingående indikatorer. Index för 2015 är bättre än tidigare år. 52 53
KOMMUNEN - VERKSAMHET KOMMUNEN - VERKSAMHET Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet Jämställdhet Det är i vardagen som jämställdhet och ojämställdhet - skapas och upprätthålls. Det sker i möten mellan människor, både i arbetslivet och privat, där beslut fattas och drivs igenom, liksom i våra sätt att organisera samhällets verksamheter och institutioner. Övergripande jämställdhetsarbete Sotenäs kommun möter genom sina verksamheter kommuninvånarna i deras vardag och i livets olika skeden och här därför en viktig och unik roll i arbetet för jämställdhet. Kommunen arbetar sedan ett par år tillbaka med jämställdhet i syfte att säkerställa en jämställd och jämlik service till alla kommuninvånare. Under 2015 antogs en handlingsplan för kommunens jämställdhetsarbete. Målet med jämställdhetsarbetet är att åstadkomma; En jämställd verksamhet - Kommunens tjänster skall vara till för alla; kvinnor, män, pojkar och flickor Jämställda beslut - Genusperspektiv i alla beslut En jämställd organisation - Sotenäs kommun som arbetsgivare skall vara en jämställd organisation enligt antagen Mångfald och jämställdhetsplan Arbetet under året har inriktats på att ta fram verksamhetsmål och konkreta insatser för ökad jämställdhet. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp och personal på IFO har tagit del av en halvdags utbildning i jämställdhet. I samtliga förvaltningar finns en stödperson med uppgift att stötta förvaltningen i arbetet och bidra med kunskap och samordning. Dessa stödpersoner bildar tillsammans en arbetsgrupp med uppgift att samordna, stödja och föreslå utveckling och utbildningsinsatser för kommunens verksamheter Kommunen deltar i Länsstyrelsens kommun-nätverk för jämställdhetsintegrering där stöd, ny kunskap och erfarenhetsutbyte erbjuds. Nämndernas jämställdhetsarbete Byggnadsnämnden har beslutat att nämnden har en mycket viktig uppgift att, inom ramen för detaljplanearbetet, speciellt beakta utformningen av bebyggelse, transporter och planeringen av offentliga anläggningar sett utifrån ett genusperspektiv. Processen kring dialoger och samråd utgör här ett viktigt forum. Kultur- och fritidsverksamheten har under året arbetat med att ta fram verksamhetsmål och nyckeltal för att möta målen i kommunens jämställdhetsplan. En kartläggning pågår över hur utbetalning av föreningsbidrag förhåller sig till jämställdhet. Besöksstatistik för bibliotek och fritidsgårdar skall redovisas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kentaroo Tryman/Scandinav Bildbyrå Inom barnomsorg och grundskola är fördelningen av tid och uppmärksamhet mellan pojkar och flickor ett område som varit aktuellt under året. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Gymnasieskolans, vuxenutbildningens och arbetsmarknadsenhetens arbete präglas av att samarbeta kring individen. Det är behovet hos individen som styr. Verksamheten ska ge utrymme för anställda, deltagare och elever att pröva och utveckla förmåga och intresse oberoende av könstillhörighet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Där igenom skapa möjligheter för kvinnor och män att göra otraditionella yrkesval. Omsorgsverksamheten har beviljats projektmedel av folkhälsorådet för ett arbete med våld i nära relationer som är ett folkhälsoproblem och en jämställdhetsfråga då våldet i de flesta fall drabbar kvinnor. Det är av stor vikt att arbetet sker förebyggande. Tidig upptäckt och snabba insatser är nödvändiga. Ett arbete är påbörjat för ökad kunskap där riktlinjer och rutiner kommer att arbetas fram och en utbildningssatsning genomföras. Våld i nära relationer innebär ofta många myndighetskontakter och samordning och samverkan är nödvändig. Vid rekrytering av deltidsbrandmän uppmanas kvinnor att söka då det är en mansdominerad arbetsplats. Fakta och nyckeltal Kvinnor Män Antal ledamöter i kommunfullmäktige 2011-2014 16 st 15 st Antal ledamöter i kommunfullmäktige 2015-2018 13 st 18 st Antal chefer i kommunens verksamhet 27 st 15 st Befolkning i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 2015 Antal 80-89 år 124 st 65 st Ekonomiskt bistånd antal hushåll, ensamstående med barn (2014) 19 st 0 st Behörighet till gymnasieskolan i % 2015 96 % 87 % Uttag av föräldrapenning, 2015 74 % 26 % Andel uttag av VAB, 2015 72 % 28 % Sammanräknad förvärvsinkomst i kr 2014, medianvärde 213 711 297 920 Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Tabellen ovan visar ett antal nyckeltal som ger indikationer på jämställdhet mellan kvinnor och män. Skillnaden mellan könen när det gäller uttag av föräldrapenning, VAB och medianinkomst är stora i Sotenäs och över riksgenomsnittet. När det gäller beslutande organ och ledande befattningar ser fördelningen något bättre ut. 54 55
KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen reglerar den externa redovisningen. Årsredovisningen skall enligt lagen innehålla resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall årsredovisningen även omfatta koncernredovisning, utgörande sammanställda resultat- och balansräkningar för kommunen och de bolag, som kommunen har betydande inflytande i. Block 3, Kommunen - ekonomisk redovisning, summerar det gångna året i siffror. Avsnittet innehåller även en beskrivning av redovisningsmodell, analysmodell samt de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen. Anne Dillner/Scandinav Bildbyrå 23 % Soliditet inkl pensionsåtagande 95 % Kassalikviditet 119 % Självfinansieringsgrad Finansiell analys I anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport och balansräkning görs en analys av kommunens finansiella läge och utveckling. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper, som skapar det normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: principen om pågående verksamhet försiktighets- och matchningsprincipen principen om öppenhet Den kommunala redovisningen utgår från synsättet att verksamheten skall fortsätta att bedrivas inom överskådlig tid. Värderingen skall präglas av försiktighet; tillgångar får aldrig övervärderas, skulder får aldrig undervärderas, förluster skall alltid föregripas och vinster får aldrig föregripas. Vidare gäller att redovisningen skall ske på ett öppet sätt. Tillämpning av redovisningsprinciper I 2015 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Nedan följer en kort beskrivning av vissa väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Skatteintäkter Redovisning av kommunala skatteintäkter sker enligt rekommendation om redovisning av skatteintäkter från Rådet för kommunal redovisning. Detta innebär att skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas inklusive löneskatt som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas i verksamhetsresultatet. Intjänad pension 2015 (individuell del) är inklusive löneskatt kostnadsförd och redovisad som kortfristig skuld och skall betalas i mars 2016. Lånekostnader vid investeringar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångens anskaffningsvärde utan belastar resultatet för den period de hänför sig till. Avskrivningar Avskrivning på kommunens anläggningstillgångar beräknas enligt metoden rak nominell avskrivning på historiska anskaffningsvärden. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade nyttjandeperiod. De nya avskrivningsreglerna gällande komponentavskrivning tillämpas på nya och befintliga anläggningar från 2015. När det gäller anläggningar anskaffade före 2015 har en avgränsning gjorts till att omfatta objekt med ett bokfört värde över 1 000 tkr tkr och betydande återstående nyttjandeperiod. Denna förändrade redovisningsprincip innebär att tillgångarnas ingående värde 2015 har justerats mot eget kapital med 2 284 tkr. Kommunens bedömning av vad som anses vara inventarier är satt till ett halvt basbelopp och en beräknad nyttjandeperiod på minst tre år. Investeringsbidrag Från 2015 redovisas investeringsbidrag som en långfristig skuld i balansräkningen. Jämförelsetalen för de två närmast föregående åren i balansräkning och därtill hörande noter har räknats om. Leasing Hyresavtal för specialanpassade lokaler, nämligen Kvarnbergshemmet, Stenhuggaregatans gruppboende och brandstationen redovisas enligt RKR:s rekommendation och upptas i balansräkningen. Exploateringsfastigheter Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. Anslutningsavgifter Av anslutningsavgifter i VA-verksamheten intäktsförs 10 procent första året och resterande belopp periodiseras på 30 år. Den ekonomiska redovisningen i VA-verksamheten följer riktlinjerna i Lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 jan 2007. Återställningskostnader Inom avfallshanteringen har den totala återställningskostnaden för deponianläggningen på Hogenäs beräknats till 16,2 mkr. Hittills har betalats 1,4 mkr för återställning vilket innebär att återstående utbetalningar uppgår till 14,8 mkr. I balansräkningen uppgår avsättningen till 14,6 mkr vilket är en nuvärdeberäkning av kommande utbetalningar till och med 2018 då återställningen beräknas vara klar. Den diskonteringsränta som använts i beräkningen uppgår till 1,2 procent. 56 57
KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesrapport Belopp i tkr Not 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 1 187 801 176 991 190 214 Verksamhetens kostnader 2-586 638-597 133-609 204 Avskrivningar 3-39 490-43 310-42 058 Verksamhetsresultat -438 327-463 452-461 048 Skatteintäkter 4 372 388 378 887 411 834 Kommunal utjämning/fastighetsavgift 5 68 807 72 064 63 739 Finansiella intäkter 6 3 037 2 660 2 563 Finansiella kostnader 7-4 527-4 539-3 789 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 1 378-14 380 13 299 Årets resultat 1 378-14 380 13 299 Årets resultat Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 27,7 mkr bättre än föregående år. Kommunens resultat har, med undantag för 2014, visat överskott sedan 2002. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 7,4 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 5,9 mkr. Möjlig reservering av medel till kommunens resultatutjämningsreserv uppgår till 1,1 mkr vilket innebär att årets balanskravsresultat kan bestämmas till 4,8 mkr. Verksamhetsresultat Verksamhetens resultat eller nettokostnad uppgår till -461,0 mkr vilket är en minskning från 2014 med 0,5 procent. Årets verksamhetsresultat har förbättrats med överskott i exploateringsverksamhet och reavinster samt en engångspost i form av återbetalda premier från AFA Försäkring. Om dessa poster räknas bort i jämförelsen med föregående år har nettokostnaderna för den rent skattefinansierade verksamheten ökat 1,6 procent. vilket är lägre än ökningen av skatte- och bidragsintäkter som uppgår till 2,6 procent (se nästa rubrik). För att långsiktigt bibehålla en hållbar ekonomi i kommunen är det viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatteoch bidragsintäkter. Verksamhetens intäkter har ökat 13,2 mkr jämfört med föregående år. Intäktsökningen beror främst på högre intäkter från fastighetsförsäljning, 6,0 mkr och återbetalda premier från AFA Försäkring, 4,4 mkr. Statsbidrag och övriga bidrag har ökat 3,4 mkr. Intäkterna för skattefinansierad verksamhet uppgår till 141,7 mkr och utgörs till största delen av statsbidrag, hyresintäkter samt barnomsorgs- och äldreomsorgsavgifter. Intäkter i VA- verksamheten uppgår till 48,5 mkr, eller 26 procent. Kostnaderna har, ökat med 12,1 mkr eller 2,0 procent från 2014. Personalkostnaderna, exklusive pensionskostnader, har ökat 17,1 mkr eller 4,9 procent vilket beror dels på avtalsenliga löneökningar dels på ökad omfattning av verksamheten till följd av det stora antalet nyanlända. I övrigt har kostnaderna minskat 5,0 mkr vilket beror på lägre pensionskostnader. Avskrivningarna har minskat vilket beror på försäljning av fastigheter och övergång till komponentavskrivning. Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift Skatteintäkter, kommunal utjämning och fastighetsavgift har ökat 24,6 mkr från 2014. Ökningen beror dels på höjd kommunalskatt som medfört ökade skatteintäkter med 12,8 mkr dels på ökat skatteunderlag till följd av ökade löner och ökad sysselsättning. Jämfört med föregående år har skatte- och bidragsintäkterna, exklusive effekten av den höjda skatten, ökat med 2,6 procent. Sotenäs eget skatteunderlag uppgick för taxeringsåret 2015 till 101 procent av medelskattekraften bland landets kommuner. Via det statliga utjämningssystemet kompenseras kommuner med låg skattekraft vilket innebär att ökad skattekraft motsvaras av minskad inkomstutjämning. Det som är avgörande för kommunens skatteintäkter är antalet invånare. Minskat invånarantal från 2013 till 2014 innebar att skatteintäkterna 2015 blev 1,2 mkr lägre än vid oförändrat antal invånare. Finansnetto Kommunens finansnetto har förbättrats vilket beror på lägre räntekostnader. Belopp i tkr Not 2013 2014 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat 1 378-14 380 13 299 Justering för ej likviditetspåverkande poster 8 31 552 40 568 29 969 Kassaflöde från den löpande verksamheten 32 93 26 188 43 268 Kapitalbindning Förändring av förråd / lager 134 0 1 Förändring korta fordringar 6 786 3 888-9 167 Förändring korta skulder 947-17 337 28 980 Omklassificering av tillgångar Förändring av kapitalbindning 7 866-13 449 19 814 Investeringar Inköp av materiella tillgångar -89 954-47 471-49 944 Försäljning av fastigheter 7 232 10 927 14 045 Placeringar i / försäljning av värdepapper -9 500-5 025 22 Investeringsnetto -92 222-41 569-35 877 Finansiering Återbetald utlåning 19 714 14 6 572 Långfristig upplåning 22 949 22 891 4 985 Finansieringsnetto 42 662 22 905 11 557 Årets kassaflöde -8 765-5 925 38 762 Kassa och bank (likvida medel) vid årets början 26 991 18 226 12 301 Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut 18 226 12 301 51 063 Årets kassaflöde De likvida medlen har under året ökat och uppgick vid årets slut till 51,3 mkr. Löpande verksamhet Kommunens resultat exklusive intäkter i exploateringsverksamheten samt avskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett positivt kassaflöde med 43,3 mkr. Om kommunen vill undvika upplåning är det överskott i den löpande verksamheten som långsiktigt utgör utrymmet för investeringsverk-samhet exklusive exploatering. Kapitalbindning Förändringar i kapitalbindning, det vill säga kortfristiga tillgångar och skulder, kan skifta betydligt mellan åren beroende på hur betalningar från kunder och till leverantörer faller ut runt årsskiftet. Under året har likviditeten förbättrats främst genom ökade korta skulder. Investeringsverksamhet Kommunens nettoinvesteringar i materiella tillgångar under 2015 uppgick till 49,9 mkr. Med avdrag för inkomster från fastighetsförsäljning uppgick det negativa kassaflödet till 35,9 mkr det vill säga under kassaflödet från den löpande verksamheten. Under de närmast föregående åren har nettoflödet i investeringsverksamheten i genomsnitt legat på cirka 70 mkr vilket inte har motsvarats av kassaflödet i den löpande verksamheten. Finansiering Återbetald utlåning avser slutamortering från BRF Ljungberget på Malmön avseende det banklån som kommunen övertog från föreningen och sedan återlånade till föreningen. Under året har kommunen inte tagit upp några lån från kreditinstitut utan långfristig upplåning avser periodiserade anslutningsavgifter och fonderat överskott i VA-verksamheten. 58 59
KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Belopp i tkr Not 2013 2014 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anl. 10 769 641 754 943 727 732 Pågående ny- och ombyggnad 11 12 346 9 213 36 554 Maskiner och inventarier 12 25 989 24 674 23 223 Finansiella anläggningstillgångar 13 29 511 34 522 27 928 Summa anläggningstillgångar 837 487 823 352 815 437 Omsättningstillgångar Lager 14 7 743 7 581 7 037 Fordringar 15 57 345 53 456 62 623 Kassa och bank 16 18 226 12 301 51 063 Summa omsättningstillgångar 83 314 73 338 120 723 SUMMA TILLGÅNGAR 920 801 896 690 936 160 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 462 674 464 041 449 678 Årets resultat 1 367-14 363 13 299 Summa eget kapital 464 041 449 678 462 977 - varav resultatutjämningsreserv 11 341 9 174 0 - varav övrigt eget kapital 17 452 700 440 504 462 977 Avsättningar Avsättningar för pensioner 18 3 848 8 940 8 987 Övriga avsättningar 19 14 232 14 474 14 616 Summa avsättningar 18 080 23 414 23 603 Skulder Långfristiga skulder 20 330 824 333 079 330 081 Kortfristiga skulder 21 107 856 90 519 119 499 Summa skulder 438 680 423 598 449 580 Anläggningstillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar har minskat med 1,3 mkr och uppgår till 787,5 mkr. Av dessa anläggningar avser 323,3 mkr VA-verksamhet och hamnanläggningar. Värdet på anläggningar i övrig verksamhet uppgår till 449,2 mkr varav 93,3 mkr utgörs av hyrda fastigheter som skall redovisas i balansräkningen. Omsättningstillgångar Kommunens ökade fordringar beror främst på ökad skattefordran. De likvida medlen (kassa och bank) har ökat med 38,8 mkr under 2015 och uppgick vid bokslutet till 51,1 mkr. Ökningen beror i huvudsak på inkomster från fastighetsförsäljning, 14,0 mkr, bidrag från staten avseende flyktingverksamhet, 9,8 mkr (bidraget avser 2015 och 2016 men betalades ut i december 2015) samt återbetalning av lån från BRF Ljungberget på Malmön 6,6 mkr. Kommunens checkräkningskredit uppgår till 20,0 mkr. Eget kapital Kommunens egna kapital uppgår till 463,0 mkr vilket innebär att soliditeten enligt balansräkningen är 49 procent vilket är en minskning med en procentenhet från 2014. Minskningen beror på den ökade balansomslutningen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden är oförändrad, 23 procent, tack vare lägre pensionsskuld. Avsättningar Kommunens avsättning för pensioner avser pensioner enligt PA-KL och efterlevandepension. Övriga avsättningar avser beräknade återställningskostnader för avfallsanläggningen vid Hogenäs. Avsättningen är en nuvärdeberäkning av återstående utbetalningar. Skulder Kommunens låneskuld förändrades inte under året. Samtliga lån har tagits upp hos Kommuninvest i Sverige AB. Skulden för hyrda fastigheter har minskat 6,3 mkr, till följd av årets hyresbetalningar. De kortfristiga skuldernas ökning beror i huvudsak på ökade leverantörsskulder och statsbidragsförskott. SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN. OCH SKULDER 920 801 896 690 936 160 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 18 252 296 249 241 243 308 Övriga ansvarsförbindelser 22 479 296 499 257 501 567 Agnetha Tillnert/Scandinav Bildbyrå 60 61
KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Not 6 Finansiella intäkter Not 10 Mark, byggnader och tekn. anläggn. Kentaroo Tryman/Scandinav Bildbyrå Notförteckning Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning av varor och tjänster 15 895 14 897 15 752 Vatten- och renhållningsavgifter 44 233 44 465 47 277 Hamnavgifter 10 447 11 079 11 285 Förrättnings- & granskningsavgifter 10 360 10 562 11 789 Barnomsorgsavgifter 3 799 4 172 4 034 Äldre- & handikappomsorgsavgifter 4 276 3 798 3 875 Bostadshyror (äldre- och handikappomsorg) 7 209 7 435 7 813 Övriga lokal- och bostadshyror 7 118 6 804 5 446 Markhyror och arrenden 6 513 7 120 7 884 Statsbidrag, EU-bidrag 46 162 48 546 51 985 Återbetalning av premier, AFA Försäkring 9 415-4 426 Försäljning av verksamhet 12 911 11 942 6 592 Tomtförsäljning 1 331 3 792 2 612 Vinst vid försälj. av anläggningstillg. 4 427 563 7 449 Övriga bidrag och intäkter 3 705 1 815 1 995 Summa 187 801 176 991 190 214 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 342 125 349 519 366 575 Pensionskostnader 26 357 35 879 28 900 Köp av verksamhet 75 660 77 480 67 901 Bidrag, transfereringar 18 073 15 660 16 429 Övriga varor och tjänster 124 423 118 595 129 399 Summa 586 638 597 133 609 204 Not 3 Avskrivningar Balanserade utgifter och goodwill 0 0 0 Byggnader & tekniska anläggningar 33 485 37 441 36 363 Maskiner och inventarier 6 005 5 869 5 695 Summa 39 490 43 310 42 058 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteinbetalningar för inkomståret 374 371 379 807 412 143 Prognos slutavräkning för inkomståret -2 199 63-693 Definitiv slutavräkning för föregående år 216-983 384 Summa 372 388 378 887 411 834 Not 5 Kommunal utjämning / fastighetsavgift Inkomstutjämningsbidrag 48 804 47 230 42 145 Kostnadsutjämningsavgift -7 452-2 409-3 430 LSS-utjämning, avgift/bidrag 116-257 -2 081 Regleringsbidrag 4 106 2 078-346 Strukturbidrag - 932 929 Tillfälligt stöd för flyktingmottagande - - 1 424 Kommunal fastighetsavgift 23 233 24 490 25 098 Summa 68 807 72 064 63 739 Ränteintäkter 838 518 287 Borgensavgift Sotenäsbostäder 1 850 1 933 1 920 Utdelning, aktier och andelar 347 203 353 Övriga finansiella intäkter 2 6 3 Summa 3 037 2 660 2 563 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, lån 4 059 4 320 3 565 Räntekostnader, pensionsavsättning 369 108 63 Övriga finansiella kostnader 99 111 161 Summa 4 527 4 538 3 789 Not 8 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 39 490 43 310 42 058 Reavinster -5 512-4 355-10 061 Pensionsavsättning -353 5 091 47 Avsättning återställande av avfallstipp 281 243 142 Upplösning av investeringsbidrag -1 300-2 576-982 Återförda anslutningsavgifter -1 054-1 145-1 235 Summa 31 552 40 568 29 969 Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 849 0 0 Försäljningar / utrangeringar -849 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 0 Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar -849 0 0 Försäljningar / utrangeringar 849 Årets avskrivningar 0 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 0 Utgående planenligt restvärde 0 0 0 Markreserv och pågående exploateringsområden 34 199 36 959 38 529 Verksamhetsfastigheter Förvaltningsfastigheter 47 960 45 149 42 107 Skolfastigheter 60 406 56 357 53 531 Förskolor 15 061 14 162 13 911 Servicehus 21 817 22 478 20 959 Fritidsanläggningar 40 965 39 094 37 203 Övriga verksamhetsfastigheter 35 941 36 646 36 961 Fastigheter för affärsverksamhet Hamnanläggningar 43 254 62 411 60 808 VA- anläggningar 251 440 253 556 245 375 Publika fastigheter Gator och vägar 59 473 56 355 57 974 Toaletter och hygienvårdsanläggningar 6 683 6 137 5 904 Parker och badplatser 13 856 13 579 13 166 Fastigheter för annan verksamhet Industrilokaler 17 022 81 64 7 689 Hyresfastigheter 8 944 8 278 4 479 Föreningslokaler mm 1 857 2 352 2 141 Summa 658 878 661 677 640 737 Not 10 Mark, byggnader och tekn. anläggn. Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 997 141 1121237 1140 809 Årets anskaffningar 69 480 40 252 18 061 Överfört från pågående arbete 56 869 6 181 541 Försäljningar / utrangeringar -2 253-26 861-16 322 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1121237 1140809 1 143 089 Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar -430 442-462 358-479 132 Försäljningar / utrangeringar 1 568 20 668 12 612 Årets avskrivningar -33 485-37 442-35 832 Utgående ackumulerade avskrivningar -462 359-479 132-502 353 Utgående planenligt restvärde 658 878 661 677 640 737 Leasing/hyresavtal, fastigheter 110 763 93 266 86 995 Summa 769 641 754 943 727 732 62 63
KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Not 18 Pensionsåtagande Not 21 Kortfristiga skulder Not 11 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Anskaffningsvärde 12 346 9 213 36 554 Bokfört värde 12 346 9 213 36 554 Not 12 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden -70 356-72 494-77 444 Årets anskaffningar 3 867 919 4 388 Försäljningar / utrangeringar -6 005-5 869-5 694 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 98 483 102 118 101 973 Avskrivningar Ingående ackumulerade avskrivningar -70 356-72 494-77 444 Försäljningar / utrangeringar 3 867 919 4 388 Årets avskrivningar -6 005-5 869-5 694 Utgående ackumulerade avskrivningar -72 494-77 444-78 750 Utgående planenligt restvärde 25 989 24 674 23 223 Leasing/hyresavtal, fastigheter 0 0 0 Summa 24 902 23 587 23 223 Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, stiftelsekapital i koncernföretag 19 628 24 653 24 628 Övriga aktier, andelar & värdepapper 2 450 2 450 2 453 Långfristig utlåning 7 433 7 419 847 Summa 29 511 34 522 27 928 Not 14 Lager Förråd och lager 1 1 0 Bostadstomter i exploateringsomr. 1 355 1 194 831 Industritomter 6 387 6 386 6 207 Summa 7 743 7 581 7 037 Not 15 Fordringar VA-avgifter 11 989 13 037 11 805 Övriga kundfordringar 10 087 9 236 6 481 Moms 3 768 1 451 4 071 Övriga kortfristiga fordringar 243 267 1 163 Upplupna skatteintäkter 21 691 18 809 24 160 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 567 10 656 14 943 Summa 57 345 53 456 62 623 Not 16 Kassa och bank Kassa 35 32 22 Bank 18 115 12 192 50 964 Bank, förvaltade medel 76 77 77 Summa 18 226 12 301 51 063 Not 17 Övrigt eget kapital Enligt förslag till resultatdisposition: Investeringsfond, VA 33 626 32 796 31 191 Kommunstyrelsen -1 305 3 570 5 814 Omsorgsnämnden -4 199 0-1 539 Utbildningsnämnden 1 121 3 536 4 636 Byggnadsnämnden -733-733 - 849 Övrigt anläggnings- och rörelsekapital 424 190 401 335 423 724 Summa övrigt eget kapitall 452 700 440 504 462 977 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning 4 201 3 848 8 940 Pensionsutbetalningar -624-467 -273 Nyintjänad pension 101 4 730 30 Ränte- och basbeloppsuppräkning 22-19 -130 Förändring löneskatt -69 994 9 Övrigt 217-146 411 Summa 3 848 8 940 8 987 Ansvarsförbindelse för pensioner Ingående värde 234 837 252 296 249 241 Utbetalningar -6 353-6 602-7 384 Nyintjänad pension 1 879 5 932 109 Ränte- och basbeloppsuppräkning 5 453 3-797 Förändring löneskatt 3 408-596 -1 158 Sänkt diskonteringsränta 14 569 0 0 Övrigt -1 497-1 791 3 297 Summa 252 296 249 241 243 308 Totala pensionsförpliktelser 256 144 258 181 252 295 Finansiella placeringar avseende pensioner 0 0 0 Återlånade medel 256 144 258 181 252 295 Del av förpliktelsen tryggad genom försäkring 4 285 6 309 7 417 Utredningsgrad 99 % 99 % 99 % Överskottsfond hos KPA 0 0 0 Överskottsfond hos Skandia 0 0 0 Not 19 Övriga avsättningar Ingående avsättn. för återställande av avfallstipp 13 951 14 232 14 474 Årets avsättning 400 242 313 Årets utgifter för återställning -119 0-171 Summa 14 232 14 474 14 616 Not 20 Långfristiga skulder Lån från Kommuninvest 170 800 190 800 190 800 -varav bindningstid mindre än 1 år 50 800 100 800 50 000 -varav bindningstid mellan 1-5 år 120 000 90 000 140 800 Skuld för statliga investeringsstöd 20 560 18 584 18 106 Långfristig leasingskuld 110 763 93 266 86 995 Resultatfond VA-verksamhet 11-6 1 533 Periodiserade VA-anslutningsavg. 27 871 29 622 31 642 Olof Hasslöfs fond 312 312 335 Övriga långfristiga skulder 507 501 670 Summa 330 824 333 079 330 081 Leverantörsskulder 26 530 16 769 21 660 Upplupna löner, dec / retroaktiva löner 5 022 4 704 5 235 Personalens källskatt, dec 5 373 5 384 5 970 Arbetsgivaravgift, dec 6 387 6 522 7 102 Semesterlöneskuld 25 700 25 288 25 996 Pensionskostnad individuell del inkl löneskatt 14 957 15 408 16 458 Uppl. Särskild löneskatt 5 006 5 896 5 395 Förutbetalda skatteintäkter 0 0 630 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 197 5 242 12 603 Övrigt 8 684 5 306 18 450 Summa 107 856 90 519 119 499 Not 22 Övriga ansvarsförbindelser BORGENSÅTAGANDEN FÖR: Sotenäsbostäder AB 472 800 492 800 492 800 Förlustansvar för bostadslån 156 147 142 Övriga borgensåtaganden 6 340 6 310 8 625 Summa 479 296 499 257 501 567 Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt avtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på dels de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest dels medlemskommunernas insatskapital. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sotenäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 650 tkr och totala tillgångar till 319 573 677 tkr. Sotenäs kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 715 073 tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 702 869 tkr. 64 65
KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Driftsredovisning Belopp i tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Kommunfullmäktige och partistöd 0-695 -695-795 100 Revisionen 0-539 -539-584 45 Valnämnden 0-87 -86-25 -61 Överförmyndare 68-1 013-945 -737-208 Kommunstyrelsen Allmän verksamhet 13 918-49 164-35 246-33 990-1 256 Teknisk verksamhet 123 519-144 750-21 231-23 381 2 150 Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet 9 335-58 613-49 278-50 628 1 350 Totalt kommunstyrelsen 146 772-252 527-105 755-107 999 2 244 IT-nämnden 232-6 676-6 444-6 073-371 Lönenämnden 0-2 522-2 522-2 350-172 Omsorgsnämnden 58 694-275 120-216 426-214 887-1 539 Utbildningsnämnden 11 146-152 733-141 587-142 686 1 099 Byggnadsnämnden 5 288-10 553-5 265-5 149-116 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 8 489-9 506-1 017-1 411 396 Summa skattefinansierad verksamhet 230 690-711 971-481 281-482 699 1 418 Affärsdrivande verksamhet 53 185-53 185 0 0 0 Summa nämndverksamhet 283 875-765 156-481 281-482 699 1 418 Pensionsutbetalningar / personalomkostnader 1-3 329-3 328-7 717 4 389 Förvaltningsgemensamt 5 276-2 952 2 324-1 950 4 274 Driftbidrag 0-2 419-2 419-2 000-419 Exploateringsverksamhet 3 006-214 2 792 6 000-3 208 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 7 412 0 7 412 0 7 412 Eliminering interna poster -109 356 164 866 55 510 58 356-2 846 Summa verksamhet 190 214-609 204-418 990-430 010 11 020 Planenliga avskrivningar -42 058-42 058-40 736-1 322 Summa efter avskrivningar 190 214-651 262-461 048-470 746 9 698 Skatteintäkter 411 834 411 554 280 Kommunal utjämning och fastighetsavgift 63 739 65 559-1 820 Finansiella intäkter 2 563 2 800-237 Finansiella kostnader -3 789-5 200 1 411 Årets resultat 13 299 3 967 9 332 Årets resultat uppgår till 13,3 mkr vilket är 9,3 mkr bättre än budgeterat. Resultatet från nämndverksamheten visar en positiv avvikelse från budget med 1,4 mkr vilket är en försämring med 0,9 mkr jämfört med föregående år. Årets pensionskostnader blev 3,4 mkr lägre än budgeterat och av potten för löneökningar återstår 1,0 mkr. I förvaltningsgemensamma intäkter och kostnader ingår en återbetalning av premier från AFA Försäkring med 4,4 mkr. Exploateringsverksamheten avviker negativt från budget då försäljningen av bostadstomter inte nått upp till budgeterad nivå. Vinster från försäljning av anläggningstillgångar har förbättrat resultatet med 7,4 mkr. Avskrivningarnas avvikelse från budget beror på att budgeten inte i tillräckligt hög grad anpassats till de senaste årens höga investeringsvolym. Skatteintäkterna ger ett överskott mot budget med 0,3 mkr. Skatteintäkterna för 2015 beräknas till 1,0 mkr lägre än budget medan slutavräkningen för 2014 uppgår till -0,7 mkr. Kommunal utjämning visar ett underskott mot budget med 1,4 mkr. Fastighetsavgiften blir 0,4 mkr lägre än beräknat. De finansiella intäkternas negativa avvikelse från budget beror på det låga ränteläget vilket även förklarar den positiva avvikelsen på de finansiella kostnaderna. Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning Intäkter 15 701 12 894 13 917 Kostnader -50 694-45 559-49 163 Verksamhetsresultat -34 993-32 665-35 246 Kommunbidrag 36 394 33 150 33 990 Årets resultat 1 401 485-1 256 Ökade intäkter beror i huvudsak på att projektet Industriell Symbios startats under året. Ökade kostnader beror dels på avtalsenliga löneökningar dels på att sekreterartjänster flyttats till kansliavdelningen samt att turisttjänster övertagits från turiststiftelsen. Den allmänna verksamheten redovisar ett underskott på 1,3 mkr. Avvikelsen beror främst på att budgeterade intäkter i EU-projekt inom tillväxt- och utvecklingsavdelningen inte uppnåtts Övriga avdelningar redovisar relativt små avvikelser från budget. Teknisk verksamhet Resultaträkning Intäkter 121 156 122 207 123 520 Kostnader -147 212-144 331-144 751 Verksamhetsresultat -26 056-22 124-21 231 Kommunbidrag 22 554 27 541 23 381 Årets resultat -3 502 5 417 2 150 Intäkterna för de tekniska verksamheterna har ökat i jämförelse med 2014 Intäktsökningen beror främst på ökade interna ersättningar till tekniska avdelningen för utfördelad personal, ökade hyresintäkter för fastigheter samt ökade intäkter från måltider för kost- och städverksamheten. Även kostnaderna har ökat i jämförelse med 2014. Personalkostnaderna har ökat till följd av avtalsenliga löneökningar. El- och bränslekostnaderna blev lägre tack vare en mild vinter och låga energipriser för bland annat eldningsolja. Interna kostnader har ökat främst beroende på ökade kostnader för personalen som fördelas ut från teknisk avdelning till övriga verksamheter. Det positiva resultatet är framförallt hänförligt till fastigheter, väghållning samt kost- och städ. Fastigheter har haft lägre personaloch energikostnader än budgeterat på grund av en vakant tjänst samt en mild vinter och låga oljepriser. Det milda vädret har även bidragit till lägre kostnader för vinterväghållning än vad som budgeterats. Kost och städ har haft lägre livsmedelskostnader än budgeterat. VA-verksamhet VA-verksamhetens ekonomiska utfall redovisas i block 2. Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Resultaträkning Intäkter 14 258 13 041 9 335 Kostnader -66 294-62 295-58 613 Verksamhetsresultat -52 036-49 254-49 278 Kommunbidrag 47 988 50 259 50 628 Årets resultat -4 048 1 005 1 350 Årets intäkter är 3,7 mkr lägre än för 2014. AMS-bidragen inom arbetsmarknadsenheten har minskat under 2015. Inom gymnasieoch vuxenutbildning har erhållna EU-bidrag minskat. Under 2013 och 2014 vidarefakturerades dessutom kostnader till Lysekil avseende den gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Årets kostnader har minskat med knappt 3,7 mkr jämfört med föregående år. Kostnaderna inom arbetsmarknadsenheten har minskat med knappt 1,3 mkr medan kostnaderna för gymnasie- och vuxenutbildningen har minskat med 2,4 mkr jämfört med 2014. Årets resultat för arbetsmarknadsenheten tillsammans med gymnasial verksamhet och den kommunala vuxenutbildningen uppgår till knappt 1,4 mkr jämfört med kommunbidraget. Arbetsmarknadsenheten bidrar till årets resultat med 890 tkr, medan den gymnasiala verksamheten och den kommunala vuxenutbildningen bidrar med 374 tkr respektive 91 tkr. IT-nämnden Resultaträkning Intäkter 908 452 232 Kostnader -8 924-7 199-6 676 Verksamhetsresultat -8 016-6 747-6 444 Kommunbidrag 5 050 6 268 6 073 Årets resultat -2 966-479 -371 Från och med 2013 ingår kommunens tidigare IT-avdelning i den med Lysekil och Munkedal gemensamma IT-enheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Vissa kostnader för datakommunikation ligger kvar i Sotenäs kommun och för denna del redovisas ett underskott mot budget på 0,4 mkr. Avvikelsen beror på att kostnader inte fördelats till kommunens övriga verksamheter i samma utsträckning som budgeterats. 66 67
KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING KOMMUNEN - EKONOMISK REDOVISNING Lönenämnden Resultaträkning Intäkter Kostnader -2 621-2 522 Verksamhetsresultat -2 621-2 522 Kommunbidrag 2 074 2 350 Årets resultat -547-172 Från och med 2014 ingår hantering av kommunens löner i den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad inom Munkedals kommun. Avvikelsen mot budget beror på att Sotenäs kommun inte anpassat sin budget till den gemensamma nämndens budget. Omsorgsnämnden Resultaträkning Intäkter 49 836 53 154 58 694 Kostnader -250 638-262 180-275 120 Verksamhetsresultat -200 802-209 026-216 426 Kommunbidrag 195 998 203 619 214 887 Årets resultat -4 199-4 151-1 539 Omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 1,5 mkr vilket motsvarar mindre än 1 procent av den totala nettobudgeten. Avvikelse mot budget finns inom flera områden men i huvudsak har kostnaderna ökat då allt fler haft behov av hemtjänstinsatser och hemsjukvård. Dubbelbemanning hos enskilda brukare inom hemtjänst med omfattande omsorgsinsatser har också bidragit till underskottet. På särskilt boende har kostnaderna ökat något då grundbemanningen behövt förstärkas på grund av hög vårdtyngd. Verksamheten särskilt boende har fått 1,5 mkr i statsbidrag för att öka grundbemanningen. Även inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna ökat. Främst avseende institutionsplaceringar för både barn, ungdomar och vuxna. Förvaltningen har efter beslut i omsorgsnämnden hållit nere kostnaderna genom att avsluta anställningar där det varit möjligt samt varit restriktiva avseende inköp och utbildningar under hela året. Ökade intäkter och kostnader jämfört med föregående år är i huvudsak hänförliga till den snabbt växande verksamheten med ensamkommande barn och ungdomar. Utbildningsnämnden Resultaträkning Intäkter 9 711 11 592 11 146 Kostnader -146 650-150 697-152 733 Verksamhetsresultat -136 939-139 105-141 587 Kommunbidrag 137 888 141 335 142 686 Årets resultat 949 2 230 1 099 Årets resultat visar ett överskott på 1,1 mkr jämfört med kommunbidraget. Det positiva resultatet beror i huvudsak på lägre personalkostnader än budget beroende på avveckling av en avdelning på förskolan samt ändringar i grundskolans organisation; ledningsresurser och elevhälsa. Jämfört med föregående år är intäkterna lägre vilket beror på att projektet Kulturarvslyftet avslutats. Kostnader har ökat jämfört med föregående år och kostnadsökningen ligger framför allt inom grundskolan och avser IT-kostnader och telekommunikation samt förbrukningsinventarier. Byggnadsnämnden Resultaträkning Intäkter 6 207 5 017 5 288 Kostnader -10 719-9 687-10 553 Verksamhetsresultat -4 512-4 670-5 265 Kommunbidrag 3 779 4 461 5 149 Årets resultat -733-209 -116 Resultatet för 2015 visar på ett underskott om drygt 100 tkr jämfört med budget. Underskottet förklaras delvis av att kontoret befinner sig i en övergång mellan två olika kartmiljöer med dubbla driftskostnader som följd. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning Intäkter 8 008 8 606 8 489 Kostnader -9 511-10 090-9 506 Verksamhetsresultat -1 503-1 484-1 017 Kommunbidrag 1 433 1 482 1 411 Årets resultat -70-2 396 Miljönämnden visar ett positivt resultat om knappt 400 tkr för Sotenäs andel. Avvikelsen beror till största delen på vakanta tjänster. Investeringsredovisning Belopp i tkr Utgift Inkomst Summa Budget INVESTERINGSVERKSAMHET Maskiner och inventarier Kommunledningsförvaltning 1 799 0 1 799 7 688 Fordon och maskiner 878 22 856 1 066 Räddningstjänst / Totalförsvar 1 333 305 1 028 1 233 Äldre- och handikappomsorg 238 0 238 246 Skolor och förskolor 0 0 0 604 Summa maskiner och inventarier 4 248 327 3 921 10 837 Anläggningar Fastighetsköp/försäljning 339 11 029-10 689-32 255 Hamnverksamhet 2 121 0 2 121 4 980 Industriområden 509 0 509-22 652 Exploateringområden m m 1 304 3 090-1 786-3 888 Fastighetsprojekt 7 128 104 7 024 37 261 Väghållning 4 450 39 4 411 5 382 Fritidsanläggningar och parker 1 670 146 1 524 7 284 Upprustning / Utbyggnad VA 2 319 0 2 319-12 708 Överföringsledning Malmön-Omholmen 24 001 0 24 001 31 024 Vattenverk, AR-verk 2 543 0 2 543 8 565 Summa fastigheter och anläggningar 46 386 14 408 31 978 22 991 SUMMA INVESTERINGSVERKSAMHET 50 634 14 735 35 899 33 828 Varav: Försäljning, inventarier 42 42 Försäljning fastigheter, exploatering 11 029 11 029 Försäljning fastigheter, övriga 2 975 2 975 Bruttoinvesteringar 50 634 Investeringsbidrag/delfinansiering 689 Nettoinvesteringar 49 945 Årets nettoinvesteringar uppgår till 49,9 mkr vilket är 2,4 mkr högre än föregående år. Inventarier Under 2015 har anskaffning av inventarier och fordon gjorts med 3,9 mkr. Inköpen avser bland annat IT-investeringar, båt till räddningstjänsten samt ny buss till omsorgsverksamheten. Fastigheter Investeringar i kommunens fastigheter uppgår under året till 7,2 mkr varav cirka hälften avser förbättrad inomhusmiljö i verksamhetslokaler till exempel ny ventilation på Smögens skola. Projektering för ny förskola i Kungshamn har pågått under året och utgifter för detta uppgår till 1,4 mkr. Väghållning Inom väghållning har det under året investerats 4,4 mkr varav utgifter för den nya gång- och cykelvägen mellan Väjern och Solvik uppgår till 2,7 mkr. VA-anläggningar Utgifter för upprustning av VA-nätet uppgår till 2,3 mkr. Årets utgifter för överföringsledningen mellan Malmön och Omholmens reningsverk på Smögen uppgår till 24,0 mkr och totalt beräknas utgifterna i projektet uppgå till cirka 33 mkr Fastighetsförsäljning Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 11,0 mkr och inkomster från försäljning av småhus- och industritomter i färdigställda områden uppgår för året till 3,0 mkr. 68 69
KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Sotenäsbostäder AB Sotenäsbostäder AB är ett av Sotenäs kommun helägt bostadsbolag. Bolaget skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs och erbjuda boende i Sotenäs med hög livskvalitet, nära havet, kusten och naturen. SB AB har idag 1 124 lägenheter. Block 4 - Kommunala bolag - verksamhet och ekonomi. I Sotenäs kommun finns det 4 kommunala bolag: bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB, fiskauktionsverksamheten Smögens Fiskauktion AB, bad-, konferens- och rehabilteringsanläggningen Sotenäs RehabCenter AB, avfallsanläggningen Rambo AB samt den vilande stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun. Stiftelsen grundades av kommunen för tillhandahållande av lokaler, främst för industriändamål. Stiftelsen har under 2015 inte innehavt några lokaler och verksamheten är vilande. Därför redovisas inte stiftelsen i årets redovisning. 8 % Ökning antal besök, RehabCenter AB 9,9 mkr Årets resultat, Sotenäsbostäder AB 58 % Soliditet, Rambo AB Resultaträkning Intäkter 79 983 85 978 87 764 Kostnader -61 856-65 115-61 750 Rörelseresultat 18 127 20 908 26 014 Finansnetto -15 230-16 152-14 456 Resultat efter finansiella poster 2 897 4 755 11 558 Bokslutsdispositioner och skatt -768-1006 1 618 Årets resultat 2 129 3 749 9 940 Låneskuld 470 571 483 404 481 000 Investeringar 42 038 29 953 11 889 Soliditet % 14 15 15 Resultat efter finansiella poster uppgår till 11,6 mkr, vilket är 8,2 mkr bättre än budgeterat. Den stora avvikelsen i resultat mellan utfall och budget kan till stora delar förklaras med förändrade redovisningsprinciper. Intäkterna för helåret är 2,3 mkr högre än budgeterat vilket kan förklaras med att fler fastigheter sålts för högre pris än vad som budgeterats. Hyresintäkterna har ökat i jämförelse med 2014 främst på grund av en hyreshöjning om 0,71 procent på kallhyrorna samt hyresintäkter från det nyproducerade område på Tullstigen/Ringen. Fastighetskostnaderna för året är 5,0 mkr lägre än föregående år vilket beror på förändrad redovisning av underhållskostnader som från 2015 räknas som investeringsutgifter. Räntekostnaderna har minskat jämfört med föregående år vilket beror på ett lägre ränteläge. Investeringar i fastigheter uppgår till 11,9 mkr. Soliditeten uppgår till 14,6 procent. Enligt ägardirektiven är målsättningen att soliditeten skall uppgå till minst 18 procent år 2022. Verksamheten under året Under 2015 påbörjades byggnation av 16 lägenheter på Skolgatan 7 i Hunnebostrand. Lägenheterna blir ett så kallat trygghetsboende med en minimiålder på hyresgästerna på 70 år. Inflyttning är beräknad till oktober 2016. Bolaget har under året nyttjat det fortsatt låga ränteläget till att utöka ett redan omfattande underhållsarbete Under året har arbetet med radonmätningar i fastigheterna fortsatt. En åtgärdsplan har utarbetats för lägenheter med förhöjda värden och åtgärder har vidtagits. Sotenäsbostäder har sedan början av 2000-talet arbetat med konvertering av uppvärmningssystemen från olja och el till bergvärme och idag är cirka 50 procent av bostäderna oberoende av olja eller el som primär uppvärmningsskälla. Bolaget har under 2015 startat ett projekt vars mål är att inom en tioårsperiod vara helt oberoende av fossila bränslen för uppvärmning av fastigheterna. Åren som kommer Sotenäsbostäder räknar med att efterfrågan på lägenheter kommer att öka betydligt under 2016, mycket beroende på den invandring som nu sker till Sverige. Hyrorna höjs med 0,45 procent enligt 2016 års hyresförhandlingar vilket är i linje eller något lägre än andra jämförbara SABO-bolag. Arbetet med att planera nya attraktiva områden har fortsatt prioritet. Sotenäsbostäder skall särskilt beakta ungdomars och äldres behov av bostäder och arbeta aktivt för att finna boendekoncept för mindre och billigare boende. Foto: Eva Malm 70 71
KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Fotograf Håkan Olsén Smögens Fiskauktion AB Smögens Fiskauktion AB, har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Bolaget skall bedriva fiskauktionsverksamhet med därtill hörande handel samt bedriva härmed förenlig verksamhet. Resultaträkning Intäkter 94 813 102 932 87 407 Kostnader -94 464-103 249-87 270 Rörelseresultat 349 317 137 Finansnetto 73 51-4 Resultat efter finansiella poster 422-266 133 Bokslutsdispositioner och skatt -193 120-10 Årets resultat 229-146 123 Låneskuld 568 357 284 Investeringar 77 74 75 Soliditet % 14 15 15 Årets nettoomsättning har minskat med 15,7 mkr jämfört med 2014. Minskningen beror på att föregående år ingick i omsättningen även försäljning av fisk och skaldjur från fångster landade på Strömstads Fiskauktion till ett värde av 22 mkr. Verksamheten under året Antalet båtar som landar vid fiskhamnskajen på Smögen, är jämförbart med förgående år; ca 30 st. Antalet köpare har ökat från 57 till 63 under 2015. De utländska kunderna står för endast en liten del av inköpen men har ökat i antal under året. Året har till stor del präglats av att WWF (Världsnaturfonden) i mars presenterade sin Fiskeguide 2015, där man genom sitt ljussättningssystem gav Nordhavsräkan ett fortsatt rött ljus, vilket innebär att WWF ger rekommendationer till konsument att inte äta Nordhavsräkor. I oktober blev det svenska fisket efter nordhavsräkan (Smögenräkan) MSC certifierat. Effekten av detta är att WWF kommer sätta grönt ljus på nordhavsräkan och priset på nordhavsräkorna ökade något för det svenska fisket under senare delen av 2015. Åren som kommer Det är svårt att på lång sikt bedöma fiskets utveckling, men vår bedömning är att 2016 kommer vara ett år fullt av utmaningar, med det nya EU-direktivet om landningsskyldighet och de nya regelverken kring uthyrningsbara räkkvoter. Av ägardirektivet för Smögens Fiskauktion framgår att bolagets verksamhet på ett avgörande sätt är viktigt för såväl fiskerinäring som besöksnäring. Under 2016 kommer bolaget att fortsatt jobba aktivt med personlig försäljning mot sina kunder och arbeta för att få fler nya kunder. Dessutom kommer fortsatta ansträngningar göras för att öka tillförsel av varor till fiskauktionen. Det kommer även att anordnas guidade turer för turister från 2016. Bolagets långsiktiga utveckling skall ske med inriktning mot en ökande volym av hantering av fisk och skaldjur via internetauktionen. Detta skall ske genom en ökning av antalet leverantörer och kunder samt samverkan med andra parter på marknaden. Fiskauktionen kommer aktivt arbeta för att hjälpa till i rekryteringsprocessen för att få in nya yrkesmän och yrkeskvinnor i fiskarkåren. Sotenäs RehabCenter AB Sotenäs RehabCenter AB ägs av Sotenäs kommun (50 procent), Abbas Personalstiftelse (49,6 procent) samt Abba Seafood AB (0,4 procent). Bolaget driver bad-, konferens-, och rehabiliteringsanläggningen Tumlaren i Väjern. Målsättningen är att skapa förutsättningar för besökarna att delta i olika badaktiviteter, att ge företag och organisationer möjlighet till förbyggande rehabiliteringsåtgärder samt att ge rehab-aktörer och organisationer möjlighet att bredda sin verksamhet med motion i olika former kombinerat med utbildningsverksamhet. Resultaträkning Intäkter 8 992 8 992 9 321 Kostnader -10 344-10 330-10 860 Rörelseresultat -1 352-1 338-1 539 Finansnetto -54-53 -22 Resultat före ägartillskott -1 406-1 391-1 561 Investeringar 692 256 300 Soliditet % 55 57 55 Årets nettoomsättning uppgår till 8,1 mkr vilket är en ökning med 2,9 procent sedan föregående år. Årets faktiska underskott, som täcks av Sotenäs kommun i form av driftbidrag, uppgår till 1,6 mkr, vilket är en ökning med 0,2 mkr jämfört med föregående år. Årets investeringar uppgår till 0,3 mkr. Bolagets balansomslutning uppgår till 11,1 mkr. Verksamheten under året Antalet besök till anläggningen ökade under 2015 med 8 procent och uppgick till 83 799. Antalet badbesök under sommarperioden, vilket är starkt beroende av vädret, ökade under året med 13 procent jämfört med 2014. Simskoleverksamheten har under året omfattat cirka 14 grupper med olika kunskapsnivåer och täcker alla åldrar. Intäkterna från simskoleverksamheten ligger i nivå med föregående år. Inom styrketräning har antalet besökare till gymlokal och aktivitetspass inte förändrats nämnvärt jämfört med 2014. Under midsommarhelgen skedde ett haveri i källaren där avloppspumparna slutade att fungera. Detta resulterade i översvämning i källaren vilket i sin tur medförde att hela elförsörjningen slogs ut. Efter tio dagar var anläggningen åter i fullt bruk. Kostnader för reparation och inkomstbortfall täcktes av bolagets försäkring. Anläggningen som är drygt 20 år gammal kommer inom de närmaste åren kräva omfattande underhållsåtgärder, bland annat byte av ytskikt i bassängen 72 73
KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Rambo AB Rambo, Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän, bidades 1981 och är samägt av de fyra kommunerna Lysekil, Sotenäs, Tanum och Munkedal. Sotenäs ägarandel uppgår till 20,6 procent. Rambo har i uppdrag att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering. Målsättningen är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall från företag och invånare i Rambo-regionen så långt det är möjligt. Resultaträkning Intäkter 155 547 152 427 158 123 Kostnader -154 556-151 181-150 967 Rörelseresultat 991 1 246 7 156 Finansnetto 244-27 119 Resultat efter finansiella poster 1 235 1 219 7 275 Bokslutsdispositioner och skatt -681-713 -2 431 Årets resultat 553 506 4 844 Investeringar 17 008 6 122 17 066 Soliditet % 57 55 58 Nettoomsättningen uppgår till 156,5 mkr. Den högre omsättningen jämfört med föregående år är en följd av att intäkterna för inkommande avfall har ökat. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 7,3 mkr. Det strategiska beslutet att avyttra delar av transportverksamheten har inneburit en resultatförbättring både i form av reavinster och genom att icke lönsam verksamhet har upphört. Årets investeringar, 17,0 mkr, har finansierats med egna medel och soliditeten är fortsatt god och uppgår till 58 procent Rambo finansierar sin verksamhet med taxor och ersättningar. För avfall som mottagits på anläggningarna har Rambo differentierade priser som är avsedda att premiera källsortering. Priserna varierar beroende på avfallsslag. Verksamheten under året Rambo driver fyra avfallsanläggningar och sju återvinningscentraler. Dessutom finns ett tiotal miljöstationer och mer än 60 återvinningsstationer. Rambo har under året hanterat drygt 86 000 ton avfall från hushåll, företag och andra verksamheter. Detta är en minskning jämfört med 2014 vilket bland annat beror på minskade mängder av massor för deponisluttäckning. Av den stora avfallsmängden går endast knappt 1 procent till deponi. I början av 2015 stod vindkraftverket vid Tyft Återvinningsanläggning i Tanums kommun klart. Denna satsning tillsammans med de fem andra vindkraftverk Rambo är delägare i gör att företaget nu är självförsörjande på el. Sedan 2013 har 487 hushåll i Lysekil testat Hemsortering i fyrfackskärl med gott resultat. Testet är avslutat och kundundersökningar visar att kunderna uppskattar servicen att kunna sortera och slänga tidningar och förpackningar i det egna hemmet. Utvärderingen visar också på god arbetsmiljö och en kraftigt ökad utsortering till återvinning om 80 procent. Under 2015 påbörjades en dialog med Munkedal, Sotenäs och Tanum om vilket insamlingssystem kommunerna önskar för framtiden. Åren som kommer Sluttäckning av deponin på Hogenäs fortsätter under 2016. Mer ambitiösa mål om materialåtervinning och insamling av matavfall väntas framöver. Under 2014 avlades en regeringsförklaring som innebär att det kan bli kommunernas uppgift att organisera insamlingen av förpackningar och tidningar. I mars 2016 är utredningen klar hur en eventuell övergång ska ske. Sammanställd redovisning Koncernen Sotenäs kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 2015 ingår Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB och Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun till 100 procent. Sotenäs RehabCenter AB till 50 procent och Rambo AB till 21 procent. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Utgångspunkten för koncernbokslutet är balans- och resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen har i allt väsentligt eliminerats. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunens redovisningsprinciper tillämpas vid upprättande av koncernredovisning med följande tillägg: Obeskattade reserver Dotterbolagens obeskattade reserver betraktas i koncernbalansräkningen som eget kapital (78 procent) och skatteskuld (22 procent). Lånekostnader vid investeringar Lånekostnader i samband med investeringar belastar antingen resultatet eller anskaffningsvärdet. Christina Sundien/Scandinav Bildbyrå 74 75
KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Resultaträkning Belopp i tkr Not 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 23 382 802 386 347 385 103 Verksamhetens kostnader 24-743 012-765 588-754 882 Avskrivningar 25-59 416-63 340-63 636 Verksamhetsresultat -419 626-442 581-433 415 Skatteintäkter 4 372 388 378 887 411 834 Kommunal utjämning/fastighetsavgift 5 68 807 72 064 63 739 Finansiella intäkter 26 1 388 761 485 Finansiella kostnader 27-18 198-18 959-16 496 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 4 759-9 828 26 147 Uppskjuten skattekostnad -69 22-459 Aktuell skatt -788-1 134-1 465 Årets resultat 3 902-10 940 24 223 Kassaflödesrapport Belopp i tkr Not 2013 2014 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat 3 902-10 940 24 223 Justering för ej likviditetspåverkande poster 28 51 981 61 119 47 788 Kassaflöde från den löpande verksamheten 55 883 50 179 72 010 Kapitalbindning Förändring av förråd / lager 177 12-25 Förändring korta fordringar 4 007 7 376-41 856 Förändring korta skulder 5 258-26 088 30 826 Omklassificering av tillgångar Förändring av kapitalbindning 9 442-18 700-11 055 Investeringar Inköp av immateriella tillgångar 0-182 0 Inköp av materiella tillgångar -136 102-78 980-65 784 Försäljning av fastigheter 7 173 10 927 38 250 Placeringar i / försäljning av värdepapper 50-3 126 3 045 Investeringsnetto -128 979-71 361-24 489 Finansiering Återbetald utlåning 19 714 14 6 572 Långfristig upplåning 32 483 35 693 2 536 Finansieringsnetto 52 196 35 707 9 108 Årets kassaflöde 11 457-4 175 45 574 Kassa och bank (likvida medel) vid årets början 43 061 31 603 27 428 Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut 31 603 27 428 73 002 Balansräkning Belopp i tkr Not 2013 2014 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 29 0 163 145 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anl. 30 1 229 986 1 281 391 1 246 469 Pågående ny- och ombyggnad 31 56 878 10 853 39 353 Maskiner och inventarier 32 34 697 32 363 31 834 Finansiella anläggningstillgångar 33 9 580 12 373 2 758 Summa anläggningstillgångar 1 331 141 1 337 143 1 320 559 Omsättningstillgångar Lager, småhus- och industrilokaler 7 884 7 711 7 194 Fordringar 34 68 219 60 842 102 698 Kassa och bank 31 603 27 429 73 002 Summa omsättningstillgångar 107 706 95 982 182 894 SUMMA TILLGÅNGAR 1 438 847 1 433 125 1 503 453 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 3 902-10 940 24 223 Resultatutjämningsreserv - RUR 11 341 9 174 0 Övrigt eget kapital 528 833 534 854 530 810 Summa eget kapital 544 076 533 088 555 033 Avsättningar Avsättningar för pensioner 18 3 849 8 940 8 987 Uppskjuten skatteskuld 10 355 10 381 10 840 Övriga avsättningar 35 16 305 16 747 17 083 Summa avsättningar 30 509 36 068 36 910 Skulder Långfristiga skulder 36 721 220 747 015 763 731 Kortfristiga skulder 37 143 042 116 954 147 779 Summa skulder 864 262 863 969 911 510 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 438 847 1 433 125 1 503 453 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 38 257 505 254 420 250 032 76 77
KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNALA BOLAG - VERKSAMHET OCH EKONOMI Jörgen Schön/Scandinav Bildbyrå Notförteckning Not 30 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 35 Övriga avsättningar Not 23 Verksamhetens intäkter Not 26 Finansiella intäkter Ackumulerade anskaffningsvärden 1 951 183 2 035 319 2 038 634 Ack. av- & nedskrivningar -721 197-753 928-792 166 Bokfört värde 1 229 986 1 281 391 1 246 469 Återställning av avfallstipp 14 232 14 474 14 616 Omhändertagande av WWT-slam 2 073 2 273 2 467 Summa 16 305 16 747 17 083 Försäljning av varor och tjänster 144 793 150 060 135 297 Taxor och avgifter 66 778 68 846 72 608 Hyror och arrenden 92 952 95 318 96 885 Statsbidrag, EU-bidrag 55 577 48 546 56 411 Övr. bidrag och intäkter 22 702 23 577 23 902 Summa 382 802 386 347 385 103 Not 24 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 362 512 371 847 389 557 Pensionskostnader 27 085 36 740 29 692 Köp av verksamhet 75 660 77 480 67 902 Bidrag, transfereringar 17 864 15 503 15 648 Övriga varor och tjänster 259 891 264 018 252 083 Summa 743 012 765 588 754 882 Not 28 Avskrivningar Balanserade utgifter och goodwill 0 18 18 Byggnader & tekniska anläggningar 50 381 54 453 50 435 Maskiner och inventarier 9 035 8 869 8 574 Nedskrivningar 0 0 4 609 Summa 59 416 63 340 63 636 Ränteintäkter 1 242 754 482 Övriga finansiella intäkter 146 7 3 Summa 1 388 761 485 Not 27 Finansiella kostnader Räntekostnader, lån 18 106 18 847 16 334 Övriga finansiella kostnader 92 112 162 Summa 18 198 18 959 16 496 Not 28 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 59 416 63 340 63 636 Reavinster -5 418-4 279-14 474 Upplösning av investeringsbidrag -1 300-2 576-982 Återförda anslutningsavgifter -1 054-1 145-1 235 Avsättningar 337 5 779 843 Summa 51 981 61 119 47 788 Not 29 Immateriella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden 0 181 181 Ackumulerade avskrivningar 0-18 -36 Bokfört värde 0 163 145 Not 31 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten Anskaffningsvärden 56 878 10 853 39 353 Bokfört värde 56 878 10 853 39 353 Not 32 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden 128 615 132 521 134 651 Ackumulerade avskrivningar -93 918-100 158-102 817 Bokfört värde 34 697 32 363 31 834 Not 33 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 2 797 5 604 2 561 Långfristig utlåning 6 783 6 769 197 Summa 9 580 12 373 2 758 Not 34 Fordringar Kundfordringar 29 975 26 124 22 557 Övriga fordringar 4 863 4 642 62 267 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33 381 30 076 17 874 Summa 68 219 60 842 102 698 Not 36 Långfristiga skulder Anläggningslån Lån från kreditinstitut 642 475 675 307 672 874 -varav bindningstid mindre än 1 år 324 372 354 234 304 050 - varav bindningstid 1-5 år 317 119 320 119 368 000 - varav bindningstid mer än 5 år 984 954 824 Långfristig leasingskuld 47 427 40 619 38 533 Övriga långfristiga skulder 31 318 31 089 52 324 Summa lån 721 220 747 015 763 731 Not 37 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 41 027 26 146 31 254 Övriga kortfristiga skulder 14 223 13 203 26 643 Upplup. kostn. & förutbet. intäkter 87 792 77 605 89 882 Summa 143 042 116 954 147 779 Not 38 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 252 296 249 241 243 308 Företagsinteckningar 824 824 0 Borgensåtaganden 4 133 4 103 6 478 Övriga ansvarsförbindelser 252 252 246 Summa 257 505 254 420 250 032 78 79
ÅRSREDOVISNING 2015 5 år i sammandrag Belopp i mkr 2011 2012 2013 2014 2015 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 223,8 245,1 187,8 177,0 190,2 Verksamhetens kostnader -599,0-622,4-586,6-597,2-609,2 Avskrivningar -35,0-37,8-39,5-43,3-42,0 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -410,2-415,1-438,3-463,5-461,0 Skatteintäkter 369,0 363,8 372,4 378,9 411,8 Skatteutjämningsbidrag 59,1 66,8 68,8 72,1 63,7 Finansnetto -0,3-0,2-1,5-1,9-1,2 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Årets resultat 17,5 15,3 1,4-14,4 13,3 exkl. affärsdrivande verksamhet 17,3 8,5-3,1-15,4 13,3 BALANSRÄKNING Tillgångar Anläggningstillgångar 708,4 776,9 837,5 823,4 815,4 Förråd / lager 9,4 8,4 7,7 7,6 7,1 Fordringar 44,3 64,1 57,3 53,4 62,6 Likvida medel 30,1 27,0 18,2 12,3 51,1 Summa tillgångar 792,2 876,4 920,8 896,7 936,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 449,7 465,0 464,0 449,7 463,0 Avsättningar 17,1 18,2 18,1 23,4 23,6 Lån från kreditinstitut 110,8 150,8 170,8 190,8 190,8 Övriga långfristiga skulder 125,3 135,5 142,0 124,3 139,3 Kortfristiga skulder 89,4 106,9 107,9 90,5 119,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 792,2 876,4 920,8 896,7 936,2 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 87,6 104,1 90,0 47,5 49,9 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 88,5 113,8 92,3 55,1 50,6 Kentaroo Tryman/Scandinav Bildbyrå NYCKELTAL Verksamhetsresultat/skatte- & bidragsintäkter 96 % 96 % 99 % 103 % 97 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 100 % 100 % 100 % 102 % 101 % Soliditet 57 % 53 % 50 % 50 % 49 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 27 % 26 % 24 % 23 % 23 % Utdebitering (kr/skattekrona) 21,74 21,31 21,31 21,31 21,99 Antal invånare 31/12 9007 9 004 8 928 8 931 9 006 80 81
ÅRSREDOVISNING 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 20 år återblick i räkenskaperna I översikten redovisas kommunens ekonomiska ställning och utveckling under en 20-årsperiod. Siffermaterialet är taget direkt från redovisningen respektive år och inte justerat för förändringar i organisation, redovisningsprinciper eller omfattningen av den kommunala verksamheten. För att få en mer komplett bild av utvecklingen över åren krävs därför en kommentar. Resultaträkningen Intäktsminskningen mellan 1995 och 2000 beror till stor del på att kommunen 1995 sålde sitt elverk vilket innebar minskade intäkter och kostnader med cirka 60 mkr. Den stora ökningen av intäkter och kostnader mellan 2000 och 2005 beror till stor del på att från 2003 bruttoredovisas fiskauktionens omsättning i stället för som tidigare då endast provisionen räknades som intäkt. Från 2013 drivs verksamheten vid Smögens fiskauktion i bolagsform vilket innebär minskade intäkter och kostnader med cirka 80 mkr. Avskrivningarna har ökat kraftigt under perioden vilket hör samman med den omfattande investeringsvolymen. Skatteintäkterna under perioden har ökat beroende på flera faktorer. Skatteväxlingar och skattehöjningar (se nedan under nyckeltal). 2000 höjdes skatten med 0,35 kr och 2002 med 1,00 kr. Ökat skatteunderlag beroende på dels att den egna skattekraften har förstärkts dels att det totala skatteunderlaget ökat som en naturlig del av ökade löner. I samband med elverksförsäljningen 1995 kunde kommunen betala tillbaka sina lån vilket förklarar att finansnettot därefter varit positivt ända fram till 2010. Årets resultat har under perioden påverkats av resultatet från den affärsdrivande verksamheten. Balansräkningen Anläggningstillgångarnas ökning beror till största delen på den stora investeringsvolymen. Knappt 100 mkr av ökningen beror dock på att från 2006 redovisas långfristiga hyres- och leasingavtal som tillgång respektive skuld vilket i balansräkningen 2015 uppgår till 87,0 mkr. 2001 tog kommunen över ett banklån från Brf Ljungberget på Bohus-Malmön vilket i sin tur lånades ut till föreningen Detta ökade tillgångarna med 30,8 mkr och de långfristiga skulderna med 40,8 mkr. Skulden amorterades 2005 med 10,0 mkr. Under perioden 2011 till 2015 har kommunen tagit upp nya lån motsvarande 160,0 mkr Före år 1998 redovisades inte färdiga småhustomter som omsättningstillgång vilket förklarar att lager inte tagits upp till något belopp 1995. De likvida medlen, har från 1995, då elverket såldes, fram till 2014 försämrats betydligt. Under 2015 förbättrades dock likviditeten markant. Ökade avsättningar beror på reserv för återställningskostnader för avfallstippen på Hogenäs. Pensionsskulden har under perioden redovisats på olika sätt. Fram till och med 1990 redovisades den inte alls. Därefter redovisades hela pensionsåtagandet som en skuld fram till 1998 då den så kallade blandmodellen infördes. 1995 bestod därför posten övriga långfristiga skulder till största delen av pensionsskulden. 2010 och 2015 består samma post till stor del av leasing- och hyresskuld. Investeringar Investeringsvolymen har under hela perioden varit hög och har de flesta år legat betydligt över utrymmet årets resultat plus avskrivningar. Finansiering har från 1995 och fram till och med 2010 kunnat ske utan upplåning genom en ingående hög likviditet och inkomster från fastighetsförsäljning. Nyckeltal Verksamhetsresultatet som en andel av skatte- och bidragsintäkter har under större delen av perioden legat kring 98 procent vilket räknas som en maximinivå för en kommun med liten låneskuld. Den egna skattekraften har förbättrats under perioden vilket medför högre skatteintäkter men samtidigt lägre inkomstutjämning. Soliditeten under perioden har påverkats av det förändrade sättet att redovisa pensionsskuld samt leasing- och hyresskuld. Under perioden 1990 till 1999 genomfördes ett antal skatteväxlingar med landstinget på totalt 4,39 kr vilket innebar ökade skatteintäkter. År 2000 gjordes en skattehöjning med 35 öre och 2002 med 1,00 kr. Vid utgången av 1995 uppgick antalet invånare till 9 830 personer. Fram till 2014 minskade invånarantalet stadigt men de två senaste åren har det skett en liten ökning. Belopp i mkr 1995 2000 2005 2010 2015 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 163,8 111,7 211,3 223,7 190,2 Verksamhetens kostnader -377,9-380,3-542,8-595,0-609,2 Avskrivningar -14,5-18,2-23,7-33,6-42,0 Verksamhetsresultat efter avskrivningar -228,6-286,8-355,3-404,9-461,0 Allmän kommunalskatt 171,3 228,3 297,3 356,9 411,8 Skatteutjämningsbidrag 61,7 69,9 62,4 59,0 63,7 Finansnetto -9,3 0,6 1,4-0,3-1,2 Extraordinära poster 100,4 - - - 0 Årets resultat 95,5 12,0 5,9 10,7 13,3 exkl. affärsdrivande verksamhet 101,7 9,7 2,9 6,9 13,3 BALANSRÄKNING Tillgångar Anläggningstillgångar 398,7 371,7 456,0 637,9 815,4 Förråd / lager - 14,1 11,1 14,0 7,1 Fordringar 40,7 33,7 20,3 29,1 62,6 Likvida medel 75,3 55,3 30,9 4,9 51,1 Summa tillgångar 514,7 474,8 520,3 685,9 936,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 302,7 400,4 387,4 432,2 463,0 Avsättningar - 3,0 2,5 13,2 23,6 Lån från kreditinstitut 73,6-30,8 30,8 190,8 Övriga långfristiga skulder 85,0 1,5 21,4 103,1 139,3 Kortfristiga skulder 53,4 69,9 78,2 106,6 119,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 514,7 474,8 520,3 685,9 936,2 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar i materiella tillgångar 35,9 26,2 51,8 70,6 49,9 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 39,9 29,9 52,0 70,8 50,6 NYCKELTAL Verksamhetsresultat/skatte- & bidragsintäkter 98 % 96 % 99 % 97 % 97 % Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 89 % 91 % 96 % 100 % 101 % Soliditet 59 % 84 % 74 % 63 % 49 % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 59 % 54 % 44 % 31 % 23 % Utdebitering (kr/skattekrona) 19,77 20,74 21,74 21,74 21,99 Antal invånare 31/12 9 830 9 621 9 311 9 052 9 006 82 83
ÅRSREDOVISNING 2015 Fotograf Håkan Olsén Revisionsberättelse Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och förskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och årsredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och förskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövts för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Enligt kommunallagen ska det i årsredovisningen finnas en uppföljning av målen som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Av redovisningen kan vi konstatera att samtliga finansiella mål och en övervägande andel av de verksamhetsmässiga målen är uppfyllda. Därtill framgår att balanskravet är uppfyllt. Vi bedömer att byggnadsnämnden inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Genomförd granskning visar på bristande styrning och ledning. Vår bedömning är att byggnadsnämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker bygglovsprocess. Vi bedömer att Miljönämnden i mellersta Bohuslän inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Genomförd granskning visar på bristande styrning och ledning. Vår bedömning är att nämnden inte har säkerställt en ändamålsenlig, likvärdig och rättssäker tillsynsprocess. Vi bedömer att styrelse, övriga nämnder och beredningar i Sotenäs kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi bedömer därför att god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Däremot bedömer vi att kommunstyrelsen bör utveckla analysen av de verksamhetsmässiga målen. Vi riktar anmärkning mot byggnadsnämnden för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2015. Håkan Axelsson har p.g.a. jäv inte deltagit i granskningen av rättssäkerhet i bygglovsprocessen. Kungshamn den 14 april 2016 Reine Karlsson Ordförande Håkan Axelsson Vice ordförande Rune Rohdin Börje Appelqvist Veikko Larsson 84