Dnr: 53-KB 1001-2013 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och andra frågor som rör samlingar. Enheten tillhandahåller bland annat spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som de enskilda kommunala biblioteken eller läns- och regionbiblioteken inte har kompetens att hantera själva. Återrapportering (ur Rutiner för samråd och styrning 2013-2015) Statistik över kompletterande medieförsörjning (utveckling 2013-2014) Antal poster i Libris (utveckling 2013-2014) Kompetensutvecklingsinsatser och stöd till folk- respektive skolbibliotek (utveckling 2013-2014) Utvecklingsinsatser, beskriva och värdera resultat och spridning Samarbeten, beskriva och värdera Verksamhetsberättelsens indelning Verksamhetsberättelsen är indelad i fyra avdelningar, där avdelning A. och C. omfattar hela det nationella uppdraget, medan avdelning B. ska spegla vart och ett av uppdragen för 2014 (ur Rutiner för samråd och styrning 2013-2015). Som stöd för beskrivningen finns en fast rubriksättning. Avdelning D utgörs av en webbanpassad text för vår blogg http://bibliotekssamverkan.blogg.kb.se/ 1
Dnr: 53-KB 1001-2013 Avdelning A: Omva rldsanalys Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek, tillhandahållande av spetstjänster kring fjärrlån, kompletterande medieförsörjning och andra frågor som rör samlingar. LIBRIS En angelägen framtidsfråga är Libris utveckling som nationell bibliotekskatalog. Libris är en viktig infrastrukturfråga för hela biblioteksväsendet. Det nya katalogiseringsverktyget Libris XL är förberedd för en ny internationell katalogiseringspraxis och -format RDA (RDA= Resource Description and Access). RDA används i bland annat USA och Australien, Frankrike, Tyskland med flera europeiska länder förbereder en övergång, så även Sverige. Libris som nationell katalog prioriterades högst av bibliotek runt om i Sverige vid de dialogsamtal som fördes inför KB:s nya nationella uppdrag. En förutsättning för folkbibliotekens anslutning till Libris är rationella förvärvsrutiner, snabb postförsörjning och katalogiseringstjänster med så innehållsrika poster som möjligt. För bibliotekens deltagande i Libris blir det nödvändigt med viss egen katalogiseringskompetens. Sveriges depåbibliotek och lånecentral bidrar med utbildning och annan rådgivning. DDK Övergången till DDK som klassifikationssystem för hela det allmänna biblioteksväsendet motiveras med att vi får ett enhetligt system med nationella anpassningar utifrån en internationell standard. Folkbiblioteken visar nu ett ökat intresse för en övergång till DDK och förbereder sig för att lämna SAB, ett system som inte längre utvecklas. Viktiga frågor för folkbiblioteken är hyllsignum, ämnesord med koppling till DDK och en nationell standard för skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur. Sveriges depåbibliotek och lånecentral bidrar med utbildning och annan rådgivning. Bibliotekens behov av äldre litteratur Bibliotekens beståndsöversyn och gallring består under överskådlig tid. Samtidigt finns ett fortsatt behov av tillgång till tryckt material både för låneverksamheten och som källmaterial i referensarbetet. Depåbiblioteket är mottagare av gallrat äldre material samt bistår biblioteken med fortbildning och handledning i gallringsmetodik och medieplanering. 2
Dnr: 53-KB 1001-2013 E-böcker och upphovsrätt Tillhandahållande av e-böcker är för kommunbiblioteken i dagsläget en fråga om ekonomi men också om utbud. Prismodeller, utbud och urval är inte helt tillfredsställande, med karenstider och osäkerhet i beståndet. Upphovsrättsliga aspekter påverkar tillgången till materialet. Avtal och lösningar av upphovsrättsfrågorna ligger delvis på nationell och internationell nivå. Samtidigt finns en stor mängd upphovsrättsfri litteratur digitaliserad och fritt tillgänglig, till exempel Litteraturbanken, Projekt Runeberg, Europeana. KB publicerade i februari rapporten Försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2015/kb-slutredovisar-e-boksuppdraget-till-regeringen/ Rapporten konstaterar bland annat att den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS kan fungera som lagringsplats för e-böcker och vara den nationella plattformen för e-bokslån. Gymnasiebiblioteken Gymnasiebibliotekens efterfrågan på artikelkopior ur periodika är överraskande stor. Kostnaderna för licensdatabaser (t ex Mediearkivet) med fulltextmaterial anses allmänt höga. Allmän tillgång till dessa baser skulle öka bibliotekens självförsörjningsgrad. Förändring av arbetssätt och utveckling av nya metoder bidrar också till höjd kvalitet i skolbibliotekens referensarbete. Under 2014 mottog depåbiblioteket ArtikelSöks tidskriftsarkiv för perioden 1994-2013. Samlingen ökar möjligheterna för Sveriges depåbibliotek och lånecentral att svara mot gymnasiebibliotekens behov av tidskriftsartiklar. Kompletterande medie- och informationsförsörjning Vi ser en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. Arbetet med att formulera strategier för förvärv i form av medieplaner behöver därmed förstärkas. Folk- och skolbibliotekens behov av spetstjänster inom området för kompletterande medieförsörjning kvarstår. Sveriges depåbibliotek och lånecentral tillhandahåller smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån samt erbjuder kvalificerad informationsoch referenstjänst. Vi erbjuder dokumentleverans via internationella databaser såsom OCLC, Subito, netpunkt.dk, British Library samt bistår med handledning och rådgivning. 3
Dnr: 53-KB 1001-2013 Avdelning B: Aktiviteter Uppdrag - Driva och utveckla depåbibliotek enligt beslutad förvärvsplan. På sikt bredda förvärvsplanen att omfatta även tidskrifter/periodika och offentligt tryck. Aktiviteter Depåbibliotekets samlingar fortsätter att växa. Biblioteken gallrar regelbundet sina bestånd och har under senare år erbjudit depåbiblioteket 40 000 till 55 000 titlar per år varav vi gör ett urval och mottar 15 000 titlar per år. Under året utökades samlingen dessutom med ca 370 tidskriftstitlar från årgångarna 1994-2013 genom en donation av ArtikelSöks tidskriftsarkiv. Konferensen Från by till byte [baj t] digital lokalhistoria, ett samarrangemang med Umeå universitetsbibliotek och Forskningsarkivet, samlade ett femtiotal deltagare från folk-, region- och universitetsbibliotek, museer och arkiv från hela landet. Konferensens mål och syfte beskrevs: Att samla och katalogisera lokalhistoriskt material har i alla tider varit en av bibliotekens kärnuppgifter. Men hur kan vi idag hålla den pappersbundna lokalhistorien levande när våra brukare har flyttat till internet? Konferensen vill initiera en diskussion om upphovsrätt, urval, marknadsföring och samarbeten kring digitalisering av bibliotekens lokalhistoriska samlingar. Konferensdeltagare initierade ett nätverk för diskussion och erfarenhetsutbyte. Två seminariedagar om gallringsmetodik och förvärvsfrågor genomfördes med deltagare från 15 kommunbibliotek. Resultat och uppföljning Ett fjärrlånemagasin gör det enklare att gallra lokalt när man vet att materialet finns kvar i ett centralt magasin. Depåbibliotekets genomsnittliga tillväxttakt på 15 000 titlar per år återspeglar bibliotekens gallringstakt. Vi kommunicerar kontinuerligt med bibliotek som vill donera material och förmedlar vår urvalspolicy och ger råd och anvisningar kring praktiska frågor. Förutom folkbibliotek har vi under året haft kontakt med till exempel Ålsta folkhögskola, Fränsta, Ullvigymnasiets bibliotek i Köping och Marinmuseum i Karlskrona. 4
Dnr: 53-KB 1001-2013 Samlingens tillväxt och utlånestatistiken redovisas på statistikblanketten. För en effektiv informationsförsörjning är det angeläget att snabbt kunna belägga lånestatus på eftersökt material. En vidareutveckling av Libris med en cirkulationsmodul skulle förkorta effektueringstiden. Vid utvärderingen av konferensen Från by till byte efterfrågades återkommande konferenser och seminarier på temat digitalisering av lokalhistoriska samlingar. Uppdrag - Hitta en arbetsmodell för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris. Aktiviteter Etablerande av en arbetsgrupp för folkbibliotekens samarbete i Libris: http://sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/depabiblioteket/folkbibliotekenssamarbete-i-libris/ Representation i Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur och i referensgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris Representation och medverkan på Libris bibliotekschefsmöten om Libris för folkbiblioteken Tillsammans med Libris undervisningsenhet planerat gemensamma utbildningar i katalogisering för målgruppen folkbibliotek Genomfört seminarier om att vara Librisbibliotek för folkbibliotek som står inför beslut om övergång till Libris och DDK Medverkan vid KB:s bibliotekschefskonferens Resultat och uppföljning För dokumentation och information om Folkbibliotekens samarbete i Libris: http://www.sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/depabiblioteket/folkbiblioteken s-samarbete-i-libris/ Här finns även kontaktuppgifter för fadderbibliotek och specialistkompetenser. 5
Dnr: 53-KB 1001-2013 Folkbiblioteken hör nu av sig till oss med önskemål om information och utbildning i Libris och DDK och om vad det innebär att bli ett Librisbibliotek. Ett första undervisningstillfälle tillsammans med Libris undervisningsenhet kommer att genomföras under februari 2015. Uppdrag - Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns- och regionbiblioteken har resurser att hantera själva Aktiviteter Fjärrlånehantering, utlandslån och bibliografiska sökningar och belägg Förvärv av smal, dyr eller svårfångad litteratur genom inköp från internationella bokhandlare Beställningar av lån och kopior via utländska bibliotekssystem som kräver abonnemang Informations- och referenstjänster Underhåll och uppdatering av databaserna referensbiblioteket.se, en anpassad resurs för referens- och fjärrlånearbete, och Fjärrlåneguiden, ett hjälpmedel för bibliotekspersonal. Resultat och uppföljning Jämfört med 2013 (första året efter nedläggningen av två lånecentraler) med kraftiga volymökningar för låneansökningar, effektuerade lån, utlandslån och referensfrågor har utlåningstalen sjunkit något medan efterfrågan på referenstjänsten ökat (redovisas på statistikblanketten). Bakgrunden till denna minskning av lån kan vara att vi hade begränsad åtkomst till stadsbibliotekets mediesamling under biblioteksflytten. Andra förklaringar kan vara bibliotekens vidareutvecklade medieplaneringsarbete, regionernas lånesamarbeten och en ökad e-boksutlåning. Förmedlingen av utomnordiska lån ligger på samma nivå som 2013. Tjänsten är resurskrävande och förutsätter tillgång till specialdatabaser. 6
Dnr: 53-KB 1001-2013 Umeåregionens bibliotek gick in i Libris som registrerande bibliotek 2014. Fram till dess var vi ett Burkbibliotek och beståndet matchades delvis in i Libris. Umeåregionens innehav av till exempel periodika och mångspråkig litteratur kunde inte matchas in och visas fortfarande inte fullt ut i Libris. Vårt bidrag till den nationella informationsförsörjningen skulle vara större om Umeåregionens totala bestånd visades i Libris. Uppdrag - Ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. Aktiviteter Underhåll och uppdatering av Fjärrlåneguiden Stöd och rådgivning för bibliotekens utlandslån Konferensen Sant falskt eller mittemellan om medie- och informationskunnighet Representation i programplaneringsgruppen för Biblioteksdagarna i Umeå Medverkan vid ett seminarium med KB:s kvalitetsgrupp (företrädare för läns- och regionbiblioteken) om medieplanering och verksamhetsutveckling Resultat och uppföljning Spridning Vi ser ett fortsatt behov av rådgivning och handledning när det gäller bibliotekens fjärrlån från våra nordiska grannländer. Denna fråga kan bli tema för kommande workshops och seminarier. Svensk biblioteksförenings Biblioteksdagarna 2014 ägde rum i Umeå och enhetens verksamhet marknadsfördes dels genom studiebesök, dels genom en affischutställning med en roll-up Backup Umeå Kompletterande bibliotekstjänster från Sveriges depåbibliotek och lånecentral. Marknadsföringsmaterialet som producerades till Biblioteksdagarna har sedan återanvänts vid övriga konferenser och studiebesök 7
Dnr: 53-KB 1001-2013 Tillsammans med lokala aktörer arrangerade vi i november den nationella konferensen Sant falskt eller mittemellan, i Umeå. Konferensen som samlade 100 deltagare från folk-, skol- och universitetsbibliotek behandlade medie- och informationskunnighet. Vi tog under året emot studiebesök från Riksdagsbiblioteket i september och i oktober BIV-utbildningens förstaterminsstudenter samt praktikanter. Verksamheten representeras i nätverk och referens- och arbetsgrupper för frågor gällande bevarande, kompletterande medieförsörjning och resursdelning, digitala referenstjänster, informations- och referensarbete, katalogisering och DDK, testkatalogisatörer för Libris XL, utvecklingsgrupper för Libris som nationell katalog. Övrigt Under året har enheten deltagit vid följande arrangemang och konferenser: SFIS vårkonferens E-medier i utveckling, Biblioteksdagarna i Umeå, SB:s Tidskriftsnätverk, 11th Nordic ILL i Oslo To Get or not to Get? Opportunities and Challenges in Nordic ILL, Internet Librarian International i London, Libris inspirationsdagar med workshop om fjärrlån i framtiden, KB:s bibliotekschefskonferens, användardag Bibblan svarar i Malmö. 8
Dnr: 53-KB 1001-2013 Avdelning C: Tankar om framtida utveckling OCLC överenskommelsen mellan Libris och OCLC möjliggör för Librisbiblioteken att visa sina bestånd i WorldCat. Depåbibliotekets samling bör tillgängligöras för lån internationellt. Bevarandeansvaret vilar inte lika tungt på depåns samlingar som för pliktleveransmottagande forskningsbibliotek. Libris och DDK folkbibliotekens anslutning till Libriskollektivet ökar behovet av kunskaper i libriskatalogisering och DDK. Ett av uppdragen för Sveriges depåbibliotek och lånecentral är att, tillsammans med utbildningsenheten på Libris, vara en stödjande och utbildande resurs för folkbiblioteken. Fortbildningsbehov generellt folkbiblioteken kan stärka sin samhälleliga roll genom ökade kunskaper inom områdena MIK (medie- och informationskunnighet), gamifiering och lärande, normkritik, migrationsfrågor. Enhetens uppdrag som nationell resurs för stöd och kompetensutveckling innefattar att organisera seminarier och konferenser inom nämnda områden. Digitaliseringsfrågor deltagarna på höstens konferens Från by till byte [baj t] uttryckte ett behov av återkommande konferenser och seminarier på temat digitalisering och lokalhistoriska samlingar. Samverkan och samarbeten efterlystes. 9
Dnr: 53-KB 1001-2013 Avdelning D: Bloggtext [en webbanpassad text, skicka gärna med någon bild ] Enligt överenskommelse med Marika Johansson kompletterar vi inom kort med en bloggtext. 10
Sveriges depåbibliotek och lånecentral Dnr 53-KB 1001-2013 Redovisning av verksamheten 2014 Institution Sveriges depåbibliotek och lånecentral Kontaktperson Madelein Enström Telefonnummer E-post 090-163339 madelein.enstrom@umea.se Alla siffror avser det nationella uppdraget. Intäkter 2014 (bokslut) Statligt bidrag 5757200 Egna intäkter (kurser o dyl specificeras längre ner) 925400 Summa intäkter 6682600 Kostnader Personal 3586900 Medier 249300 - varav e-medier och databaslicenser 61500 Lokalkostnad 1040000 Porto- och fraktkostnader 335800 Projektverksamhet 438400 Telefon, IT och data 207200 Övrigt 346900 Summa kostnader 6204500 Redovisningen ska vara Kungl. biblioteket tillhanda senast den 13 mars 2015 Att uppgifterna i denna redovisning är korrekta intygas Ort Datum Umeå 2015-03-12 Underskrift Namnförtydligande Madelein Enström Kontaktperson på Kungl. biblioteket: Marika Johansson, e-post marika.johansson@kb.se Skickas till: Kungl. biblioteket Avdelningen för publik verksamhet Att: Marika Johansson Box 5039 102 41 Stockholm
Verksamhet 2014 Antal låneförfrågningar 21141 - därav ämnesbeställningar - därav från utländska bibliotek 227 Antal vidarebefordrade låneförfrågningar 953 Antal negativa svar 524 Antal effektuerade beställningar 19721 - därav artiklar 1266 - därav förmedlade från utländska bibliotek 147 - därav förmedlade till utländska bibliotek 278 Antal referensfrågor 563 Antal utbildningar genomförda samt antal deltagare Depositioner Antal sändningar Antal depositioner totalt utlånade volymer Övrig verksamhet Kompletterande statistikuppgifter depåbiblioteket: antal erbjudna volymer 43 492, antal mottagna volymer 17 667, antal katalogiserade och registrerade titlar i LIBRIS under året 11 453. Totalt antal poster i LIBRIS 2014-12-31: 342 551. Antal utlån 11 750. Kompletterande uppgifter bokslut: Bokslutet redovisar ett överskott på 478 100 kronor. Detta överskott förklaras av två omständigheter: nyrekryterad tillträdde först 2015-01-01, förlängning av projekt med MTM som uppdragsgivare. Detta projekt var planerat att avslutas vid inledningen av 2013. Överskottet kommer att användas för tillfälliga personalförstärkningar för katalogisering i Libris under första halvåret 2015.Den nya hyran är inte slutreglerad och kan komma att överstiga budgeterat och beviljat belopp. Övrig verksamhetsredovisning i bilaga.
Namn på genomfört webbinarium, utbildning, konferens eller liknande insats: Antal visningar/besökare: Intäkter: Utgifter: Kommentar om utfall (ev press, samarbeten eller dylikt):
Dnr: 53-KB 999-2013 Verksamhetsberättelse Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2014 Denna VB gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek när det gäller mångspråkig media. Den behandlar även den konsultativa rollen och vidareutvecklingen av webbresurser kring mångspråkighet för svenska bibliotek. Utöver denna ska en webbanpassad text för vår blogg att skickas in! Återrapportering (ur Rutiner för samråd och styrning 2013-2015) Statistik över kompletterande mediaförsörjning (utveckling över 3 år) Antal poster i LIBRIS (utveckling över 3 år) Kompetensutvecklingsinsatser och stöd till folk- respektive gymnasiebibliotek (utveckling över 3 år) Utvecklingsinsatser, beskriva och värdera resultat och spridning Samarbeten, beskriva och värdera Verksamhetsberättelsens indelning Verksamhetsberättelsen är indelad i fyra avdelningar, där avdelning A. och C. omfattar hela det nationella uppdraget, medan avdelning B. ska spegla vart och ett av uppdragen för 2014 (ur Rutiner för samråd och styrning 2013-2015). Som stöd för beskrivningen finns en fast rubriksättning. Avdelning D utgörs av en webbanpassad text för vår blogg http://bibliotekssamverkan.blogg.kb.se/ 1
Dnr: 53-KB 999-2013 Avdelning A: Omvä rldsänälys 2014 mottogs 81 300 asylansökande i Sverige (Migrationsverkets statistik www.migrationsverket.se). De största grupperna var sökande från Syrien och Eritrea. Den nya Bibliotekslagen (2013:801) lägger ansvaret för medieförsörjningen i första hand på primärkommunen och detta sätter en stor press på folkbiblioteken att tillhandahålla media på många språk. IB:s uppdrag att vara kompetensutvecklande, rådgivande och kompletterande är därför viktigare än någonsin. Folkbibliotekens behov av katalogposter för mångspråkiga medier i Libris är stort. Flera folkbibliotek är redan anslutna till Libris och alltfler är på väg in. Under 2015 kommer bland annat de 13 Götabiblioteken samt Örebro, Västerås och Uppsala att ansluta sig. Förutom tillgång till färdiga poster behövs insatser och stöd för att höja kompetensen på redan Librisregistrerande folkbibliotek. Målgruppen för IB:s uppdrag att erbjuda metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling kring att arbeta med mångspråkiga medier utökades 2013 till att gälla även skolbibliotek, främst gymnasiebibliotek. Detta ligger i linje med att lagar, riktlinjer och styrdokument, till exempel Bibliotekslagen, tydligt uttrycker att även skolbibliotek ska prioritera personer med annat modersmål än svenska. Det lokala ansvaret för medieförsörjning inom kommunerna har ökat under senare år och gäller även det enskilda skolbiblioteket. Även forskningen ger stöd för att skolbibliotek, som en integrerad del i undervisningen, bör tillgängliggöra och aktivt arbeta med medier på elevernas olika modersmål. Skolbibliotekarierna upplever sig ofta sakna tillräcklig erfarenhet och kompetens, liksom språkkunskaper för en kvalitativ mångspråkig verksamhet. Samtidigt ökar snabbt antalet elever med annat förstaspråk än svenska. Dessa faktorer utgör en viktig bakgrund för IB:s roll att stödja och samarbeta med gymnasiebiblioteken, för att stärka dem i deras utveckling av det mångspråkiga arbetet. Den nya webbplatsen interbib.se och Bibblan svarar, svarar mot de ökade behov att få kvalitativt konsultativt stöd on-line dygnet runt, men samtidigt finns ett fortsatt behov av digital utveckling. Interbib.se lanserades under hösten 2014. För att möta användarnas behov, pågår arbetet med vidareutveckling av innehåll och funktioner. Bibblan svarar, där frågor kan ställas- och svar ges på flera språk, erbjuder ett jämlikt bemötande oavsett var frågeställaren befinner sig fysiskt. För att kunna ge riktat konsultativt stöd till folkbibliotekens arbete med mångspråkiga medier påbörjades underlag till en enkät under slutet av 2014 och den kommer att färdigställas och skickas ut till bibliotek under våren 2015. Enkäten utgår från IB:s Central Medieförsörjningsplan för mångspråkiga medier. 2
Dnr: 53-KB 999-2013 Avdelning B: Aktiviteter 1. Genomförda aktiviteter inom det Nationella uppdraget [Beskriv uppdragets genomförda aktiviter, i förekommande fall beskriv samverkan] Utifrån den nya bibliotekslagen, uppdragen från Kungliga biblioteket och bibliotekens upplevda svårigheter och stödbehov uppdaterades Internationella bibliotekets Central medieförsörjningsplan för mångspråkiga medier och lanserades i början av 2014. Genom ändrade rutiner för depositionslån, får IB in fler specifika önskemål, vilket medför att fler relevanta böcker kan väljas ut till slutanvändaren. Internationella bibliotekets nya webbplats, interbib.se är ett viktigt verktyg för att underlätta för biblioteken att aktivt kunna arbeta med mångspråkiga medier. Hela 2014 ägnades åt att kommunicera med biblioteken om IB:s delvis ändrade sätt att komplettera och implementera planen i praktiken. IB: s mål är att stödja bibliotekens arbete med att bygga upp egna bestånd på de stora och etablerade språken arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, polska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, thai och turkiska. Medier på dessa språk kompletteras i första hand med enstaka lån, medan IB kompletterar brett gällande medier på språk som andra bibliotek har svårt att köpa in själva eller som har relativt få läsare i en och samma kommun. Under 2014 har Internationella bibliotekets nya webbplats lanserats och också presenterats på många platser i landet. Nu finns IB:s hela mediebestånd i en och samma katalog, biblioteken i landet kan använda sina lånekortsnummer för att logga in och beställa depositioner, liksom reservera enstaka titlar direkt ur katalogen. Webbplatsen är tydligt uppdelad mellan information som vänder sig till bibliotekspersonal och information som vänder sig till privatpersoner. Under sidan för bibliotekspersonal finns förslag samlade på inköpsställen, en länksamling med information om olika språks litteratur, information om vad som gäller för skolbibliotek och vi lägger kontinuerligt ut information om föreläsningar, konferenser och andra nyheter. Här återfinns också arkivet för Internationella bibliotekets årliga barnboksvecka. IB har fortsatt att under rubriken Ny i Sverige länka till flerspråkig samhällsinformation och har också börjat samla fria e-resurser på olika språk, både e-böcker och ljudböcker. I katalogen läggs viss kataloginformation in med originalskrift på arabiska, persiska, ryska och kinesiska, och nu även på ukrainska. IB fortsätter arbetet med att lägga in omslagsbilder och beskrivningar av skönlitteratur. 3
Dnr: 53-KB 999-2013 Under våren 2014 fortsatte IB med de litterära föreläsningar om barn- och ungdomslitteratur inklusive inköpskällor, som påbörjandes under hösten 2013. Framför allt belystes litteratur på arabiska, de afrikanska språken, persiska, ryska och spanska. Dalarna, Halland, Västerbotten, Västernorrland, Västra Götaland (två olika ställen), Västmanland och Örebro samt Östergötland var de län och regioner som besöktes. Presentationer från föreläsningarna som genomfördes finns publicerade under en särskild rubrik på interbib.se så att de lätt ska kunna hittas. Mot slutet av 2014 startade IB en liten projektgrupp som påbörjade planeringen för att kunna göra webbinarier och filma IB:s föreläsningar, liksom att göra korta instruktionsfilmer för att visa hur folkbiblioteken lättare kan använda webbplatsen interbib.se. Allt filmat material ska tillgängliggöras på webbplatsen. Bibblan svarar, som under 2013 blev en flerspråkig webbplats, har under 2014 utvecklas till en responsiv webb. En satsning på den persiska sidan gav en kraftigt ökad frågefrekvens vilket var positivt, men däremot visade det sig att frågorna till absolut största delen kom från universitetsstudenter i Iran, Turkiet, Tyskland och Storbritannien. När möjligheten spärrades att kunna skicka in frågor från dessa länder sjönk också frågetrenden. På nya interbib.se kan användarna söka i IB:s hela bestånd. Det finns möjlighet till avancerad sökning på bland annat språk, genrer, ämnesord (barnlitteratur). Navigeringen är enklare och tydligare än tidigare. Det är nu också en tydlig uppdelning på information som riktar sig till privatpersoner och den som riktar sig till bibliotek. Biblioteken kan använda samma inloggning till interbib.se som till biblioteket.se, vilket förenklar depositionsbeställningar, reservationer av enstaka titlar och omlån. På webbplatsen finns även dokument från tidigare föreläsningar, affischer, uppdaterade inköpskällor och länk till den mångspråkiga Bibblan svarar. Broschyrer om Boken kommer finns för nedladdning på ett 30-tal språk. Under rubriken Ny i Sverige finns länkar samlade till flerspråkig samhällsinformation. IB har även börjat samla fria e-resurser på olika språk, både e-böcker och ljudböcker. I katalogen läggs viss kataloginformation in med originalskrift på arabiska, persiska, ryska och kinesiska. Arbetet har också fortsatt med att lägga in omslagsbilder och beskrivningar av skönlitteratur. Under 2014 har IB katalogiserat alltmer i Libris och arbetar numera i stort sett enbart i där. Tillgången till WorldCat har underlättat arbetet väsentligt och det är den importkälla som används i första hand. För att underlätta för användare och bibliotek, förstärktes arbetet med att berika posterna även med genretermer på skönlitteratur för vuxna, genrer och ämnesord på medier för barn samt med svenska ämnesord på delar av facklitteraturen. På flera språk läggs även till upphovsman och titelfält med originalskrift. IB köper in färdiga katalogposter från bland annat DK Agencies i Indien och fler möjligheter undersöks för att kunna köpa in färdiga poster från andra leverantörer. 4
Dnr: 53-KB 999-2013 IB:s katalogisatörer har deltagit i studiedag om genre och formtermer samt Libris inspirationsdagar. IB finns representerade i Svenska Barnboksinstitutets ämnesordsgrupp, Libris användargrupp, Expertgruppen för metadata samt Referensgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris. För att kunna stödja nytillkomna och andra bibliotek i Libris har Harriet Lacksten, IB tillsammans med Hilda Androls, KB även startat ett nätverk för katalogisatörer av mångspråkigt material. Det första steget togs genom att starta en diskussionslista Mangkat. En kartläggning av nuläget när det gäller hur mångspråksarbetet på gymnasiebiblioteken ser ut genomfördes våren 2014. Resultatet från undersökningen utgör ett underlag för fortsatt utveckling av det konsultativa stödet och kompetensutvecklingen, i samverkan med målgruppen. Vad upplevs som de största utmaningarna, hur ser behoven av stöd ut och vad finns det för idéer om framgångsfaktorer och förslag på lösningar? Kartläggningen följdes upp med en fortbildningsdag för gymnasiebibliotekarier som genomfördes i samverkan med MTM i november 2014. Temat för dagen var Allas gymnasiebibliotek utmaningar och inspiration för arbete med mångspråkiga och tillgängliga medier. Det kontinuerliga arbetet med administration, bevakning och aktivitet i Facebookgruppen Mångspråkigt gymnasiebibliotek har fortsatt under 2014. Gruppen är ett webbforum för samarbete, erfarenhetsutbyte, kunskaps- och informationsspridning över hela landet. https://www.facebook.com/#!/groups/318480348288380/ 2. Spridning (ex: webbinarier, föredrag, konferenser etc.) IB:s uppdrag och den uppdaterade Central medieförsörjningsplan för mångspråkiga medier presenterades via interbib.se, mejl till läns- och regionbiblioteken för vidarebefordran till kommunbiblioteken, IB:s nyhetsbrev, Bokmässan i Göteborg samt på länens studiedagar. Västra Götaland, Uppsala, Stockholms län, Jönköping, Skåne, Kronoberg/Blekinge, Norrbotten och Jönköping besöktes och höstens inventering bland läns- och regionbiblioteken skickades till dem tillsammans med årsstatistiken (utlåningssiffror för 2014, länsvis) januari 2015. IB tar kontinuerligt emot både inhemska och utländska besök samt praktikanter från utbildningar och andra institutioner, vilket bidrar till ett värdefullt ömsesidigt utbyte. IB:s verksamhet sprids via dem när de återvänder, men samtidigt ger erfarenhetsutbytet IB nya infallsvinklar på verksamheten. Ett exempel är ett besök från International Library of Children s Literature som tillhör National Diet Library, Japan och är KB:s motsvarighet där. Det resulterade i ett reportage om IB i National Diet Library Monthly Bulletin nr.645, december 2014. Ett annat exempel är när IB under två veckor 2014 hade besök av Margit Lindner, ansvarig för interkulturell biblioteksverksamhet och marknadsföring på Münchens stadsbibliotek. 5
Dnr: 53-KB 999-2013 Vid KB:s årliga bibliotekschefskonferens presenterade IB arbetet i Libris. IB:s katalogisering i Libris har under året även presenterats på andra konferenser och sammankomster för bibliotek i regionerna och länen. Internationella bibliotekets webbplats interbib.se har presenterats på olika nätverksträffar under året, både på regional och på statlig nivå. Presentationerna har skett i Märsta, Kista, Göteborg, Halmstad och Visby, men även under konferensen Allas gymnasiebibliotek? i samarbete med MTM. I samband med presentationerna har också Bibblan svarar på flera språk tagits upp som en tjänst att användas i till exempel bibliotekens referensarbete. Kartläggningen av mångspråkigt arbete på gymnasiebibliotek har genomförts i två steg: a) Insamling av information vid workshops i samband med nätverksträffar för gymnasiebibliotekarier i 4 län, (Västmanland, Örebro, Västerås och Västra Götaland) för att i stora drag kartlägga vad som upplevs som utmaningar, idéer och framgångsfaktorer. b) Insamling av information via webbenkäter med många specificerade frågor för att fördjupa och bredda undersökningen. Dels spreds en länk till en öppen enkät avsedd för friskolor bland annat genom Friskolornas riksförbund. Dels gick en sluten enkät med e-post direkt till biblioteksansvariga på kommunala skolor i alla län utom till de som deltagit på workshops. Enkätresultatet förmedlades på en konferensdag för gymnasiebibliotek, som arrangerades av IB och MTM, november 2014. Spridning av information om och från enkäten har skett i sociala medier, på Skolbiblistan, Biblist, genom Friskolornas riksförbund, via egen gruppadresslista till gymnasiebibliotek och på interbib.se. Information om enkäten har också förmedlats i samband med samtliga föreläsningar som hållits om IB:s verksamhet riktat till skolbibliotek. Konferensdagen, som var avgiftsfri, riktade sig till gymnasiebibliotekarier i hela landet. Programmet omfattade föreläsningar om IB:s uppdrag med resultatet från enkäten som fokus, samt om interbib.se som ett stöd för skolbibliotekens mångspråkiga arbete. Dagen innehöll också en föreläsning med praktiska exempel på samverkan och samordning genom en presentation av samarbetsprojektet Modersmålsbiblioteket i Mölndal. Målgrupper för FB-gruppen Mångspråkigt gymnasiebibliotek är främst skol- och gymnasiebibliotekarier, men också modersmålslärare och andra lärare, pedagoger och andra med ansvar och intresse för mångspråksfrågor i skolan, av hur man, genom skolbiblioteket, kan tillgängliggöra och arbeta med medier på elevernas modersmål. Målsättningen är att minst två gånger i per vecka skapa inlägg, svara på frågor och stimulera kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna. Information om- och inbjudan till FB-gruppen har spridits vid all sorts kommunikation med skolbibliotek, vid föreläsningar, möten och nätverkande och även genom e- postlistor som Skolbiblistan och Biblist såväl som i sociala medier. 6
Dnr: 53-KB 999-2013 Internationella bibliotekets verksamhet riktad till skol- och gymnasiebiblioteken har, utöver vid tidigare nämnda tillfällen, kommunicerats vid ett flertal föreläsningar, bland annat vid en nätverksträff för skolbibliotekarier, it- och specialpedagoger i Region Västerbotten, för blivande bibliotekarier på Bibliotekshögskolan i Borås, Biblioteksscenen Bok & Bibliotek, Biblioteksföreningens expertnätverk för skolbibliotek, möte för skolbibliotekscentraler och samordnare. Även KB:s produkt för skolhuvudmän med tema mångspråkigt arbete på skolbibliotek innehåller information om IB:s uppdrag. 3. Uppnådda resultat Antal lån till landet och Stockholms län År Antal lån 2014 40401 2013 51167 2012 52558 Utlån till landets bibliotek har minskat totalt sett. Det är en större minskning mellan 2013 och 2014, speciellt vad gäller utlån av depositioner. Det är en minskning med 24 %. Förutom att det finns flera bibliotek som har börjat köpa in mångspråkiga medier själva tror vi att minskningen kan hänga samman med ett missförstånd som råder bland vissa bibliotek, att de tror att de inte längre kan beställa depositioner från IB. IB behöver därför förtydliga planen under det kommande året. Procentuellt ökade andelen lån av enstaka titlar från 15 % 2012 till 17 % 2014. Bland de 10 största utlånade språken i kategorin enstaka lån finns 10 av de 11 stora och etablerade språken som nämns i Central medieförsörjningsplan för mångspråkiga medier. Somaliska lånas fortfarande mest i form av depositioner. Det kan förklaras med att behovet av somaliska medier på folkbiblioteken är mycket större än tillgången och inköpsvägarna är få. Det går att köpa in medier på de stora och etablerade språken via svenska leverantörer, men urvalet är begränsat. Från att cirka 9% av nyförvärven katalogiserades och registrerades i Libris 2012, så har andelen stigit till nästan 40% av det totala postbehovet. Största språken 2014 var spanska, ryska, kinesiska och japanska. Under 2014 utvärderades inköpssamarbetet 2013 inom Nordic Best Practice-nätverket. Arbetet med att arrangera en konferens inom det nordiska samarbetet i anslutning till Botkyrka Bokmässa 2015 inleddes under 2014. IB har ett informellt erfarenhets- och kunskapsutbyte med Det flerspråklige bibliotek i Oslo genom vilka IB också förvärvar tjetjenska böcker. IB har beaktat förfrågningar om verk som kan ingå i Suecana. En beprövad japansk leverantör och grekiska leverantörer har introducerats för KB. IB ger även förslag på enstaka översatta titlar från svenska. 7
Dnr: 53-KB 999-2013 Cirka 70 personer deltog i den inledande workshopen inför utformandet av webbenkäten till gymnasiebiblioteken. Den riktade webbenkäten skickades till 318 adresser, nådde 225, varav 152 svarade, vilket är lika med 68 %. Dessutom finns 21 svar från den öppna enkäten, avsedd för friskolor, men som huvudsakligen också besvarades av kommunala bibliotek. Det totala antalet deltagare i både workshops och webbenkät var cirka 233 personer. Enkäten gav en värdefull belysning av hur det mångspråkiga arbetet på gymnasiebiblioteken ser ut. Resultatet bekräftade också IB:s bild av att behovet av stöd är allra störst när det gäller inköpsvägledning, litteraturvägledning och kompetensutveckling. Enkäten resulterade också i ett utvidgat nätverk med gymnasiebibliotekarier och att fler gymnasiebibliotekarier nåtts av information om IB:s uppdrag riktat till skolbiblioteken. Att göra en enkätundersökning understödjer att IB:s utvecklingsarbete sker i samverkan med målgruppen gymnasiebibliotek, för att just deras behov ska kunna tillvaratas så bra som möjligt. Vid utformningen av enkäten har IB samarbetat med Regionbibliotek Stockholm och med KB, genom Elin Lucassi (önskemål från Rutiner för samråd & styrning). Konferensdagen för gymnasiebibliotek samlade 90 deltagare. Förutom kompetensutvecklande föredrag, kommunicerades IB:s uppdrag och verksamhet riktad till gymnasiebibliotek till ett stort antal gymnasiebibliotek över hela landet vid ett tillfälle. Att under samma dag få information från två aktörer med nationella uppdrag är tids- och kostnadseffektivt för deltagarna. Konferensdagen har också resulterat i att samarbetet med MTM utvecklats. Antalet medlemmar i Mångspråkigt gymnasiebibliotek har ökat succesivt och närmar sig 200 medlemmar. Facebookgruppen används för IB:s kommunikation direkt med skolbibliotek i hela landet, för att förmedla information, tips, konsultativt stöd och kompetensutveckling. Den är också ett forum för gemensam omvärldsbevakning, dialog och samarbete mellan medlemmarna, kring frågor som rör mångspråkiga medier och mångspråkigt skolbiblioteksarbete. Gruppen har en yrkesmässig, organisatorisk och geografisk blandning, som kan gynna värdefulla samarbeten för IB:s del och även samarbeten mellan t. ex skolbibliotekarier och modersmålslärare. I gruppen finns även representanter för nationella och regionala aktörer, som Skolverket, MTM, KB och läns- och folkbibliotek. 4. Uppföljning Den nya bibliotekslagen innebär ett förändrat uppdrag för läns- och regionbiblioteken. De har antingen hittat eller håller på att utarbeta nya modeller. Det kan i sin tur komma att påverka IB:s kompletterande roll i framtiden. En inventering om hur de samordnar den kompletterande medieförsörjningen i sina län och regioner gjordes under hösten 2014. 8
Dnr: 53-KB 999-2013 IB:s litterära föreläsningar var mycket uppskattade men det framfördes ett önskemål om att komplettera de fysiska mötena med virtuella föreläsningar så att ännu fler skulle kunna ta del av dem. IB besökte 9 platser i landet med litterära föreläsningar och genomförde 8 studiedagar för länet angående den Centrala medieförsörjningsplanen. För målgruppen skol- och gymnasiebibliotekarier har cirka 6 föreläsningar hållits i landet. I och med att interbib.se lanserades senhösten 2014 är det ännu för tidigt att följa utfallet av användningen av den nya webbplatsen. Antal frågor till Bibblan svarar per språk och år redovisas här nedan. Det som skiljer ut sig är frågorna på farsi, det verkar som studenter i Teheran upptäckte tjänsten för ungefär ett år sedan och efter det bestämde vi att vi tyvärr var tvungna att spärra tjänsten för frågor utomlands ifrån eftersom våra farsitalande operatörer höll på att gå i bitar. Ara 2011 5st 2012 4 2013 8 2014 7 Eng 2011 7 2012 22 2013 13 2014 36 Spa 2011 5 2012 6 2013 4 2014 2 per 2011 5 2012 5 2013 7 2014 273 Fin 2011 1 2012 2 2013 2 Fra 2011 1 2012 3 2013 1 Pol 2011 5 2012 3 2013 6 2014 2 Rus 2011 11 2012 3 2013 11 2014 4 Detta är alltså alla frågor som besvarats. Alla svar publiceras dock inte av olika anledningar. Det innebär att de här siffrorna inte stämmer med antalet svar man får om man händelsevis vill söka fram frågor/svar i Svarsarkivet. Antal poster i LIBRIS (utveckling över 3 år) Katalogiserade nyförvärv År Antal 2014 2004 2013 1361 2012 504 9
Dnr: 53-KB 999-2013 Utöver rapporten från enkäten till gymnasiebiblioteken är en skriftlig sammanställning och presentation, inklusive en pedagogisk praktisk handledning under arbete och beräknas bli färdig senast sommaren 2015. Enkätresultatet utgör ett viktigt underlag för det fortsatta utformandet av konsultativt stöd till och kompetensutveckling för skolbiblioteken. Bland annat planeras ett pilotprojekt, med utgångspunkt från enkätresultatet. Konferensdagen för gymnasiebibliotek utvärderades med en webbenkät, som sedan analyserades av IB, tillsammans med MTM. Utvärderingen visade ett mycket positiv gensvar och starka önskemål om att konferenser med liknande upplägg ska arrangeras kontinuerligt. Antalet medlemmar i Mångspråkigt gymnasiebibliotek är 183 personer, i mars 2015. Medlemmarna visar uppskattning för informationen och tipsen som förmedlas. Deras egen aktivitet är dock rätt sparsam och oregelbunden. Avdelning C: Tänkär om främtidä utveckling: 2015 kommer en enkät att skickas ut till kommunbiblioteken för att undersöka hur den nya Centrala Mediaförsörjningsplanen påverkar folkbibliotekens arbetssätt vad gäller mångspråkiga medier och deras förmåga att bygga upp egna mediebestånd. Syftet med enkäten är att ge IB ett gott underlag för att kunna erbjuda relevant och riktat stöd. Interbib.se är ett viktigt verktyg i IB:s verksamhet i kontakt med användarna, därför kommer en fortsatt utveckling att ske av de digitala tjänsterna på webbplatsen. Projektet kring webbsändningar och filmning av föreläsningar, instruktionsfilmer med mera startades i liten skala innan jul 2014 och har fått arbetsnamnet Webbaserad kompetensutveckling för mångspråkigt biblioteksarbete. Det digitala utvecklingsarbetet är mycket viktigt då det ger tillgång 10
Dnr: 53-KB 999-2013 till materialet på webbplatsen när användaren själv önskar, oavsett tid och rum och det ökar angelägenhetsgraden av användningen av webbplatsen. Arbetet föregås av omvärldsbevakning. Bland annat kommer kontakt tas med Malmö och MTM för att ta del av deras kunskaper och erfarenheter, samt för att förbereda inköp av hårdvara och utbildning av personal. Ett konkret första steg som kommer att läggas upp på webbplatsen är att IB planerar att filma föreläsningar arrangerad inom Nordic Best practice-nätverket som denna gång kommer att äga rum under Botkyrka Internationella bokmässa i april. När det gäller Facebookgruppen för gymnasie- och skolbibliotek, så är en komplikation att alla inte vill finnas på Facebook. Det talar på sikt för att använda en annan typ av webbforum för att öka tillgängligheten för alla. Ningen kommer att avvecklas under 2015 då den inte används längre, vilket ytterligare ökar behovet av ett nytt interaktivt forum där IB kan kommunicera direkt med biblioteken och de med varandra. Till exempel för att sprida info direkt till varandra, publicera dokument och föra diskussioner. Det behövs alltså en helt ny typ av samarbetsyta. Eftersom det främst är litteratur- och inköpsvägledning, samt kompetensutveckling som efterfrågas av skol- och gymnasiebiblioteken, så kan ett intressant utvecklingsprojekt vara att skapa en digital tjänst där inspirerande presentationer av böcker på olika språk samlas. Tjänsten skulle, förutom gymnasiebibliotekarier som primär målgrupp, också kunna användas av elever och lärare direkt. Under 2015 anställs två nya katalogisatörer. IB beräknar att då kunna uppnå 60-70% täckning av nyförvärven i Libris. I första hand sker utökningen med tryckt media på samtliga europeiska språk med kyrilliskt och latinskt alfabet samt grekiska, arabiska, azerbajdzjanska, kurdiska, amhariska. Målsättningen är att uppnå 100% registrering av nyförvärv i Libris. Det kan då komma att behövas 2-3 ytterligare katalogisatörstjänster samt betydligt större belopp för tolkarvoden. Det som återstår att göra är andra medier än tryckt material samt medier på ett antal språk vi inte behärskar själva och där det är svårt att hitta färdiga katalogposter. Tyvärr går det inte i dagens läge att specificera det faktiska beloppet. Det kan ta lång tid att hitta och lära upp tolkar. Under 2015 kommer ett samarbete inledas med ArnDee Partnership, leverantör av thailändsk media, med syfte att de ska kunna leverera katalogposter till Libris. Lärdomar från enkäten till gymnasiebibliotek planeras att användas i ett pilotprojekt som ska fokusera på metodutveckling och genomföras i samverkan med ett antal gymnasiebibliotek. Tänkt start för projektet är senast tidig vår 2016. Samtal har redan inletts med gymnasiebiblioteken i Gävle kommun. Avsikten är att inom pilotprojektet utforma och dokumentera ett exempel på modell för hur man kan utveckla det mångspråkiga skolbiblioteksarbetet, bland annat genom att samverka och samordna sina resurser inom kommunen. Pilotprojektet kan också bli en modell för IB:s arbetssätt 11
Dnr: 53-KB 999-2013 framöver när det gäller det konsultativt stödet och kompetens- och metodutveckling riktat till gymnasiebibliotek. Konferensen för gymnasiebibliotek som IB arrangerade tillsammans med MTM var mycket uppskattad och många önskemål om fler, liknande tillfällen framfördes, samtidigt som samarbetet fungerade bra. Därför har IB och MTM kommit överens om att fortsätta samverka kring konferensdagar. Nästa tillfälle blir i november 2015. 12
Dnr: 53-KB 999-2013 Avdelning D: Bloggtext [en webbanpassad text, skicka gärna med någon bild ] 13
Internationella biblioteket dnr 53-KB 999-2013 Redovisning av verksamheten 2014 Institution Internationella biblioteket Telefonnummer Kontaktperson Margaretha Lindh E-post 46850831220 margaretha.lindh@stockholm.se Alla siffror avser det nationella uppdraget. Intäkter 2014 (bokslut) Statligt bidrag 5064 Egna intäkter (kurser o dyl specificeras längre ner) 0 Summa intäkter 5064 Kostnader Personal 3992 Medier 429 - varav e-medier och databaslicenser Porto- och fraktkostnader 286 Projektverksamhet 0 Telefon, IT och data 194 Övrigt 163 Summa kostnader 5064 Redovisningen ska vara Kungl. biblioteket tillhanda senast den 13 mars 2015 Att uppgifterna i denna redovisning är korrekta intygas Ort Datum Underskrift 20150413 Namnförtydligande Kontaktperson på Kungl. biblioteket: Marika Johansson, e-post marika.johansson@kb.se Skickas till: Kungl. biblioteket Avdelningen för publik verksamhet Att: Marika Johansson Box 5039 102 41 Stockholm
Verksamhet 2014 Antal unika besökare webbplats 124281 Antal referensfrågor Räknas ej Uppskatta andelen frågor från utlandet Räknas ej Antal frågor Bibblan svarar 2310 Antal frågor Bibblan svarar, andra språk än svenska 326 Antal nedladdningar pdf:er Ingen uppgift Antal genomförda utbildningar samt deltagare Ingen sammanställd uppgift Antal besökta sammanhang där nationella arbetet lyfts fram: Ingen sammanställd uppgift Antal låneförfrågningar 6909 - därav ämnesbeställningar 206 Antal vidarebefordrade låneförfrågningar 36 Antal negativa svar 18 Antal effektuerade beställningar 6889 - därav artiklar 0 Depositioner Antal sändningar Räknas ej Antal depositioner totalt utlånade volymer 33510 Övrig verksamhet Antal sändningar räknas inte men vi uppstkattar att antalet beställningar, 2023 motsvarar ungefär lika många sändningar.
Namn på genomfört webbinarium, utbildning, konferens eller liknande insats: Översikt på genomförda länskonferenser lämnas separat Antal visningar/besökare: Ingen sammanställd uppgift Intäkter: Utgifter: Kommentar om utfall (ev press, samarbeten eller dylikt):
Dnr: 53-KB 985-2013 Verksamhetsberättelse 2014 Denna VB avser Regionbibliotek Stockholm - KB:s partner i uppdraget att ha överblick över biblioteksområdet genom statistik, utvärdering och kvalitetsutveckling. Utöver denna ska en webbanpassad text för vår blogg att skickas in! Återrapportering (ur Rutiner för samråd och styrning 2013-2015) Utvecklingsinsatser, beskriva och värdera resultat och spridning Kompetensutvecklingsinsatser och stöd till läns-/region-, folk- respektive gymnasiebibliotek (utveckling över 3 år) Samarbeten, beskriva och värdera Verksamhetsberättelsens indelning Verksamhetsberättelsen är indelad i fyra avdelningar, där avdelning A. och C. omfattar hela det nationella uppdraget, medan avdelning B. ska spegla vart och ett av uppdragen för 2014 (ur Rutiner för samråd och styrning 2013-2015). Som stöd för beskrivningen finns en fast rubriksättning. Avdelning D utgörs av en webbanpassad text för vår blogg http://bibliotekssamverkan.blogg.kb.se/ 1
Dnr: 53-KB 985-2013 Avdelning A: Omvä rldsänälys På Regionbibliotek Stockholm har vi under flera år arbetat med att stödja folkbiblioteken med att reflektera över sin verksamhet. På olika sätt har vi genom fortbildning, utvecklingsprojekt och omvärldsinformation gett biblioteken underlag för utvecklingsinsatser. Behovet av stöd och verktyg för att planera sin verksamhet ökar över tid när folkbiblioteken förändras alltmer från att vara ett distributionsbibliotek till en arena för information, debatt och skapande både i det fysiska och digitala biblioteket. Detta ställer naturligtvis krav på bibliotekens personal för att kunna möta användare med andra förväntningar och behov än tidigare. Denna förändring framträder tydligt i bibliotekslagen och ger oss på Regionbibliotek Stockholm stöd i arbetet med metodutveckling och kvalitetsarbete. Ambitionen är att stärka bibliotekens förmåga att hantera en föränderlig omvärld. Regionbibliotek Stockholm är KB:s partner i uppdraget att ha nationell överblick över biblioteksområdet främst när det gäller biblioteksstatistik och kvalitet. Tillsammans med KB identifiera områden som inte kan täckas in av den nationella biblioteksstatistiken samt ta fram och testa metoder som kompletterar statistiken, exempelvis kvalitetskriterier. (Rutiner för samråd och styrning 2013-2015). En del av detta uppdrag är att testa KB:s kvalitetsmodell på de referenssamtal som görs vid de fysiska biblioteken, på virtuella referenssamtal och på bibliotekens sagostunder. Att testa en kvalitetsmodell och ta fram kvalitetskriterier som biblioteken kan använda för att mäta kvaliteten på sina aktiviteter, kan vara ett sätt att komplettera statistik som mätinstrument. Ett sätt att gå från en kvantitativ syn på referensfrågor till en mer kvalitativ syn på hela referenssamtalet, hur det upplevs och vad det leder till för biblioteksanvändaren. Uppdraget är också att testa om det är relevant och fruktbart att använda modellen för att bedöma kvalitet i sagostunden. Denna del har ingått som en del i ett större projekt kring bibliotekens sagostundsarbete. Detta grundforskningsarbete sprids nu över landet både vid informationsträffar och vid fortbildningar. Tanken är att kunna använda modellen inom flera verksamheter. Som en del av KB-uppdraget har Regionbiblioteket genomfört omfattande observationsstudier, dels i egen regi men även med hjälp av studenter samt personal på de lokala biblioteken. Arbetet har resulterat i ett antal observationsstudier och en sammanfattning har getts ut i Regionbibliotekets skriftserie med titeln: Från Kalix till Ystad - 2
Dnr: 53-KB 985-2013 observationer på folkbibliotek. Arbetet fortsätter utifrån slutsatser och frågeställningar i rapporten. Regionbiblioteket vill genom sitt metodutvecklingsarbete ge folkbiblioteken verktyg att analysera och utveckla sin verksamhet. Det har varit särskilt tydligt i ovan nämnda observationsstudier men även i arbetet med taxonomier. Vi vill att biblioteken tar över de verktyg som vi testat och gör till sina egna för att utvecklingsarbetet bättre ska anpassas till den verklighet som gäller just för det biblioteket eller den kommunen. Detta ger ett forskande arbetssätt som sträcker sig från den mycket lokala verksamheten till den verksamhetsövergripande med giltighet över kommun- och länsgränser. Praktisk kunskap Under 2012-2013 bedrev Regionbibliotek Stockholm ett projekt med namnet Kompetensen. Projektet handlade om bibliotekets roll i samhället och vilka kompetenser och kunskaper som behövs nu och för framtidens bibliotek. Till projektet knöts Pamela Schultz Nybacka, doktor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, som efter projektets slut skrev rapporten Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse : en studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm (2013). Arbetet med att testa KBs kvalitetsmodell på referenssamtalet i den fysiska biblioteksmiljön är en naturlig fortsättning på Projekt Kompetensen och Pamelas rapport. I rapportens avslutande diskussion för Pamela in begreppet klokskap som bibliotekens kompetens. Begreppet härleder hon till Aristoteles term fronesis, som betyder klokhet och är ett kunskapsbegrepp grundat i praktisk förståelse, beprövad erfarenhet och reflektion som också ser till situationen i sin helhet och i sitt sammanhang. Klokheten, den praktiska erfarenheten, tillför ytterligare en kvalitetsdimension till modellen, modellen blir ett mynt med två sidor där den ena sidan är modellen med effektkedjan, parametrarna och markörerna, den andra är bibliotekariernas praktiska kunskap. Möten mellan människor är grundläggande inom många yrkesområden. Många av yrkena inom offentlig förvaltning är sådana där mellanmänskliga möten utgör en kärna i yrkeskompetensen. De kan benämnas mellanmänskliga yrken. Här avses relationsbaserade yrken där förmågan att möta andra människor är avgörande för yrkeskunnandet. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli mer vägledande. De senaste decenniernas styrning, som inspirerats av det som brukar kallas New Public Management, har lett till en ökad administrativ börda och att yrkesprofessionernas roll försvagats. Denna utveckling vill regeringen vända, säger civilminister Ardalan Shekarabi. (PM från Regeringen den 24 oktober 2014) 3
Dnr: 53-KB 985-2013 Det här möter vi genom en kurs som syftar till att utveckla bibliotekariernas praktiska kunskap i mellanmänskliga möten. Särskilt fokus på etik, människosyn, bildning och bibliotekens idéhistoria. Deltagarna skriver under kursen en essä där de utgår ifrån sina egna yrkesverksamma erfarenheter. Berättelserna/reflektionerna rymmer fallbeskrivningar som levandegör och fördjupar det praktiska kunnandet i mellanmänskliga yrken. Med dessa kan man genom dialog närma sig sitt eget yrkeskunnande. Kursen genomförs av Regionbiblioteket och Centrum för Praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Essäer och teoritexter publiceras i Regionbibliotekets skriftserie och ligger till grund för seminarier med bibliotekspersonal. Tanken är att dessa texter ska användas i lokalt, regionalt och nationellt utvecklingsarbete. 4
Dnr: 53-KB 985-2013 Avdelning B: Aktiviteter 1. Genomförda aktiviteter inom det Nationella uppdraget Kvalitet i referenssamtalet i den fysiska biblioteksmiljön Sammanställning av resultat samt test Under 2014 sammanställdes resultatet av arbetet med att samla in markörer för kvalitetsmodellens olika parametrar till ett utkast till checklista. Checklistan presenterades vid ett antal nätverksmöten med bibliotekarier i Stockholms län samt vid chefsmöten och testades sedan i skarpt läge på Norrtälje stadsbibliotek. Checklistan stämdes också av med vårt testbibliotek i Lindesberg. Virtuella referenssamtalet Under 2014 har arbetet fortsatt med att testa kvalitetsmodellen på bibliotekens virtuella referenssamtal. Kvalitetsmodellens elva parametrar har testats på Bibblan svarars referenssamtal på Twitter, för att hitta markörer för vad som kännetecknar kvalitet. De bibliotekarier som arbetar med Bibblan svarar i sociala medier, sociala specialstyrkan, används som samtalspartner och informanter. Även samordnarna på Malmö stadsbibliotek har varit viktiga samtalspartners i arbetet. Under 2014 har enskilda samtal förts med bibliotekarier i specialstyrkan. Intervjupersonerna har resonerat kring kvalitetsparametrarna utifrån Bibblan svarars twitterdialoger. Intervjumaterialet har bearbetats och i november hölls en arbetsdag med specialstyrkan i Stockholm. Då diskuterades och bearbetades intervjumaterialet ytterligare tillsammans med deltagarna. Bloggen Samtal pågår I februari startade vi bloggen Samtal pågår, där arbetet med referenssamtalet och kvalitetsmodellen beskrivs fortlöpande. På bloggen läggs också en del av de presentationer vi hållit. Sagostunden Under 2014 har vi testat kvalitetsmodellen på sagostunden genom samtal med utövare av sagostund på bibliotek i Stockholms län. Vi såg till att fördela samtalen så att flera varianter av sagostundserbjudanden skulle täckas in. Arbetet resulterade i en checklista som sedan testats av sagostundsutövare som tyckte att den är användbar och enkel att använda. Arbetsprocessen och resultatet är dokumenterat i boken Leonards plåster om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund av Pia Borrman, utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm, och Åse Hedemark, lektor på institutionen för ABM på Uppsala universitet. Praktisk kunskap Diskussioner fördes med Södertörns högskola/centrum för praktisk kunskap i avsikt att tillsammans arrangera en kurs i praktisk kunskap för bibliotekarier i Stockholms län. Kursen tidsbestämdes till att 5
Dnr: 53-KB 985-2013 genomföras under våren 2015, med start i februari. Kursen är tänkt som ett komplement till eller en vidareutveckling av kvalitetsmodellen. Observationer Regionbibliotek Stockholm har under flera år använt metoden observation för att bistå länets bibliotek med relevant underlag så att de på goda grunder kan besluta om förändringar av bibliotekslokal, öppettider eller arbetssätt. Vi säger att vi observerar men använder i praktiken flera olika observationsmetoder. I studien som resulterade i skriften, Från Kalix till Ystad, har vi genomgående använt metoden TTT för att kartlägga hur biblioteksrummet tas i bruk och av vem. Metoden visar vilka aktiviteter som utförs mycket och vilka aktiviteter som utförs lite, när de utförs. Och av vem de utförs. Syftet är att utveckla en metod som kan användas i ett strategiskt utvecklingsarbete lokalt på varje bibliotek. I studien har observationer gjorts på 17 bibliotek i 16 kommuner. Observationer har gjorts på stora, mellanstora, små och mycket små bibliotek. De har gjorts under hela året; Varje bibliotek av de sjutton som deltagit med en observation till denna studie har fått sina resultat sammanställda i en tabell. Alla dessa resultat har sedan lagts in till en gemensam tabell. Sammantaget har 19 541 aktiviteter noterats. 2. Spridning (ex: webbinarier, föredrag, konferenser etc.) Referenssamtalet Utkastet till checklista och arbetet med att ta fram den presenterades och diskuterades vid ett flertal tillfällen under 2014: nätverksmöten med bibliotekarier i Stockholms län, chefsmöten för bibliotekschefer i Stockholms län, avstämning och diskussion med bibliotekarier på Lindesbergs bibliotek, presentation på Bok- och biblioteksmässan, presentation på dialogmöte på Kungliga biblioteket samt på Kungliga bibliotekets bibliotekschefsmöte. I april presenterades arbetet med kvalitet i referenssamtal på ett möte med länets bibliotekschefer. Deltagarna fick bakgrund och en lägesrapport samt en beskrivning av det fortsatta arbetet. Några exempel lyftes från de samtal som gjorts på biblioteken och på markörer och tendenser som kommit fram. I september på Bok och Bibliotek fördes ett montersamtal mellan Regionbiblioteket och KB om kvalitetsuppdraget. Samtalet gav en bra introduktion till modellen och själva arbetsprocessen med att hitta markörer för kvalitet inom respektive område. I november presenterades även arbetet med kvalitetsmodellen på Kungliga bibliotekets dialogmöte för nätverket Kvalitetsdialog, då handläggare från KB, bibliotekschefer och representanter från den regionala biblioteksverksamheten deltog. 6
Dnr: 53-KB 985-2013 Arbetet med kvalitet i virtuella referenssamtal presenterades på en konferensdag för Bibblan svarars operatörer i november. Då lyftes exempel från samtalen om kvalitetsmarkörerna. Föreläsningen filmades och ligger ute på Bibblan svarars operatörsblogg så samtliga svarsoperatörer och andra kan ta del av den. Under året har intresserade kunnat följa kvalitetsarbetet på referensbloggen Samtal pågår, där även presentationer från olika konferenser publicerats. Vidare har lägesrapporter spridits via Regionbibliotekets egna kanaler, webbplats, Facebook och tidskriften Länsnytt. En beskrivning av arbetsprocessen med modellen lades fortlöpande ut på Samtal pågår, liksom en del av de presentationer som gjorts. Bloggen ses som ett verktyg för att nå ut till alla intresserade. Sagostunden Förutom att boken ska skickas ut till samtliga kommuner i landet har arbetet börjat spridas genom föreläsningar på KB:s möte för Kvalitetsdialog i november 2014, för chefer och barnbibliotekarier i Stockholms län samt på Regionbibliotekets konferens om barnbibliotek och forskning i februari 2015. Dessutom är flera resor inbokade under våren för föreläsningar och workshops i Luleå, Västerås samt på marskonferensen i Umeå. Flera länsbibliotek har anmält intresse för att bjuda in till sina län. Observationer Observationsstudien har redovisas i skriften Från Kalix till Ystad observationer på folkbibliotek. I studien ingår 16 kommuner och 17 bibliotek över hela landet där 1000-tals rumsliga ögonblicksbilder berättar vad som sker på våra folkbibliotek. Observationerna fungerar som ett bra komplement till den officiella folkbiblioteksstatistiken. Skriften har spridits till samtliga kommuner i landet. Samtidigt har samtliga kommunobservationer som ingår i den större studien redovisats separat och finns att tillgå via Regionbibliotekets webbplats. Studien har redovisats och diskuterats vid ett flertal tillfällen och runt om i landet. 3. Uppnådda resultat Ett växande intresse för kvalitetsmodellen hos bibliotekarier, vilket kommit till uttryck i de möten och diskussioner vi haft med bibliotekspersonal. Ett växande intresse för kvalitetsmodellen hos chefer, efter de presentationer vi hållit på chefsmöten och konferenser, vilket fått som resultat att vi blivit inbjudna till fler konferenser och chefsmöten över landet. Ett växande intresse för att hitta kvalitativa metoder att värdera verksamheten, som kan komplettera de mer kvantitativa sätt vi redan har. Samtalen med specialstyrkan, enskilda och i grupp, har väckt ett tydligt intresse för kvalitetsmodellen och vad som kännetecknar kvalitet i virtuella referenssamtal 7
Dnr: 53-KB 985-2013 Presentationer för biblioteksmedarbetare, chefer och konsulenter har gett upphov till frågor, nyfikenhet och nya föreläsningsförfrågningar. Att intresset för arbetet med kvalitet i referenssamtal sprider sig till flera olika bibliotekstyper, är ett gott resultat. Samarbetet med Södertörns högskola kring praktisk kunskap ger oss möjlighet att utforska ett nytt kunskapsområde i en lyckosam kombination av praktiker och forskare. Observationsstudien Från Kalix till Ystad har resulterat i nya observationsuppdrag till Regionbiblioteket, men även möjligheter att sprida metoden till länsbibliotek och folkbibliotek. 4. Uppföljning Avstämning med intervjupersonerna på biblioteken, tester och revidering av checklistan. Avstämning med Bibblan svarars specialstyrka och samordnare Avstämning av checklistan med några bibliotek utanför Stockholms län. Avstämning av checklistan på chefsmöten. Presentationer på konferenser. Sondering av intresset kring praktisk kunskap på nätverksmöten med bibliotekarier, samt chefsmöten med länets chefer. Presentation av ämnet praktisk kunskap på chefskonferens för Stockholms län, av lektor Eva Schwarz från Södertörns högskola/centrum för praktisk kunskap. Avstämning med deltagande bibliotek i observationsstudien. 8
Dnr: 53-KB 985-2013 Avdelning C: Tänkär om främtidä utveckling: Under 2015 ska checklistor utformas även för referenssamtalet. Checklistorna ska ses som verktyg för självvärdering, som underlag att själv gå vidare ifrån och som ett sätt att skapa samsyn kring hur man kan arbeta med sagostunder och referenssamtal på biblioteken. Men vi vill också utforma en mer allmän verktygslåda för den som vill börja testa kvalitetsmodellen på andra verksamheter. Denna kan med föregås av en mer teoretisk del och kan med fördel ges ut i Regionbibliotekets skriftserie. För att sprida användandet och tänkandet kring kvalitetsmodellen men även kvalitetsarbete allmänt vill vi sprida det praktiska arbetet till övriga länsbibliotek som i sin tur kan utveckla kvalitetsarbetet inom andra områden i sina regioner. Vi tycker nämligen att vi har mött ett stort intresse för kvalitetsmodellen och resonemangen kring den när vi har varit ute och träffat bibliotekspersonal och chefer, och vår uppfattning är att modellen går att använda på en lång rad av bibliotekens verksamheter. Vi ser fram emot att höra hur kvalitetsmodellen kommer till användning inom många olika områden på bibliotek i landet, och hur arbetet väcker frågor, insikter och reflektion hos biblioteksmedarbetarna! Det är också möjligt att i undersökande form testa annan del av modellen. Kursen i Praktisk kunskap pågår under vårterminen 2015 med 15 deltagare från Stockholms län. Vi har som ambition att ge ut texter kring som kommit fram i deltagarnas arbete varvat med texter från lärare och forskare. Förhoppningsvis kan denna skrift fungera som underlag för diskussioner i olika fora. Vi för diskussioner med Södertörns högskola om ytterligare en utbildning som då ska ha ambitionen att nå bibliotekarier i övriga län. En tanke är att tillsammans med Centrum för kunskap vid Södertörns högskola skräddarsy en utbildning för även länsbibliotekens utvecklingsledare med en mer handledande inriktning. Det finns ett stort intresse för att studera de mellanmänskliga mötena. Vi kommer också att fortsätta att skapa möten mellan praktik och teori och ha olika forskarkontakter kring detta. I Regionbibliotekets arbete med observationsmetoden TTT har många intressanta frågor väckts som rör barn- och ungdomsverksamheten och biblioteksrummet. Är det så många barn på biblioteken som vi tror? Hur ska rummet utformas för att barnen ska vilja vistas där? Vilket arbetssätt stimulerar detta? Hur kan biblioteket innebära mer än enbart distribution av medier? Vilket värde ska biblioteksbesöket ge barnen? Detta är frågor vi går vidare med. 9
Dnr: 53-KB 985-2013 10
Dnr: 53-KB 985-2013 Avdelning D: Bloggtext Statistik används ofta som ett verktyg för att mäta kvantitet inom våra verksamheter på biblioteken. Men hur gör vi för att mäta kvalitet i mötena mellan besökare och personal? Vad är det egentligen som sker som gör att det känns som bra möten, där vi på biblioteket upplever att vi gör ett bra jobb och besökarna går hem nöjda? Kungliga biblioteket har tagit fram en kvalitetsmodell och vårt uppdrag under 2013 2015 är att testa den. Vi har valt att testa modellen på referenssamtalet, både i fysisk och virtuell biblioteksmiljö, samt på sagostunden. Enligt modellen finns det elva olika kvalitetsparametrar som tillsammans ska kunna sägas utgöra kvalitet: pålitlighet, lyhördhet, kompetens, tillgänglighet, tillmötesgående, kommunikation, trovärdighet, trygghet, rättelse, förståelse/kunskap om kunden, påtagliga faktorer. Om parametrarna finns med i referenssamtalet eller sagostunden, så håller de god kvalitet enligt modellen. Men hur får vi in dessa parametrar i samtalet och sagostunden? Hur gör vi rent konkret för att uttrycka dem? Går det att hitta markörer för tillmötesgående, kompetens och trygghet så vi vet att vi uppfyller parametrarna? Under 2013 och 2014 har vi haft många samtal med bibliotekspersonal och diskuterat parametrar och markörer. Framför allt inom Stockholms län, men när det gäller det virtuella referenssamtalet så har samtalen förts med bibliotekarier även i Västerås, Malmö och Göteborg. För referenssamtalet i den fysiska biblioteksmiljön har samtalen resulterat i en checklista där varje parameter har fått en uppsättning markörer som tillsammans kan sägas omfatta kvalitet. Samtalen med bibliotekspersonal har också resulterat i en vidareutveckling av eller ett komplement till modellen, eftersom kvaliteten i ett /referens/samtal mellan två personer inte så lätt låter sig fångas enbart i ett mönster av parametrar och markörer. Därför tänker vi oss att man skulle kunna se modellen som ett mynt med två sidor, där vi på den ena sidan har effektkedjan, parametrarna och markörerna och på den andra en mer praktisk kunskap. Praktisk kunskap har sin grund i en praktisk förståelse, beprövad erfarenhet och reflektion ett slags klokskap som ser till situationen i sin helhet och i sitt sammanhang. För det virtuella referenssamtalet har kvalitetsmodellen testats på Bibblan svarars referenssamtal på Twitter. Den sociala specialstyrkan som arbetar med Bibblan svarar i sociala medier, har använts 11
Dnr: 53-KB 985-2013 som samtalspartners. Enskilda samtal har förts med bibliotekarier i specialstyrkan, då dessa resonerat kring kvalitetsparametrarna utifrån Bibblan svarars twitterdialoger och gett förslag på markörer för varje parameter. Intervjumaterialet har bearbetats till ett stort antal markörer och rymmer även djupare resonemang kring kvalitet i virtuella referenssamtal. Under en arbetsdag med specialstyrkan i november 2014 diskuterades och bearbetades detta underlag ytterligare. Arbetet med kvalitet inom virtuella referenssamtal presenterades även på en konferensdag för Bibblan svarars operatörer i höstas. Samtalen med specialstyrkan har visat att det finns flera likheter mellan bibliotekens virtuella och fysiska referenssamtal när vi pratar om vad som står för kvalitet. Sådant som handlar om bemötande, att skapa förtroende och vikten av olika kompetenser. I arbetet har det även framkommit hur viktiga människorna bakom en virtuell referenstjänst är. Det är det mänskliga i mötet som skapar kvalitet, förmågan att ta reda på vad frågeställaren vill veta, att anpassa tonläge efter samtalet och bygga relationer över nätet. För sagostunden ingick kvalitetsarbetet i ett större projekt om sagostunder på bibliotek, ett samarbete med Åse Hedemark, lektor på inst. för ABM på Uppsala universitet. Hela projektet har resulterat i en bok i Regionbibliotek Stockholms skriftserie. Boken heter Leonards plåster om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund och kommer att skickas ut till alla kommunbibliotek i landet. Den finns också att ladda ner på http://regionbiblioteket.se/publicerat/leonards-plaster/ 12
Dnr: 53-KB 985-2013 I boken finns en checklista för sagostund med kommentarer, men hela arbetsprocessen finns också beskriven samt en kortare diskussion. För sagostunden befann sig markörerna på olika nivåer, både ansvars- och tidsmässigt. En del aktiviteter står hela biblioteket eller ledningen för, medan annat är sagoläsarens ansvar. Några aktiviteter sker varje gång sagostunden utförs, medan andra checkas av någon gång per år. Resultatet kan presenteras som en fyrfältstabell men finns också i löpande text i boken. De sagoläsare som har testat checklistan har funnit den användbar som ett sätt att skapa samsyn i en arbetsgrupp, att påminna sig om hur sagostunden ska gå till och som ett verktyg för förbättring. De tycker också att den är lätt och snabb att använda, vilket är viktigt om den ska bli använd överhuvudtaget! Under 2015 ska vi slutföra vårt arbete med kvalitetsmodellen och också sprida resultaten. Utöver skriften Leonards plåster för sagostunden, ska checklistor utformas även för referenssamtalet. Checklistorna ska ses som verktyg för självvärdering, som underlag att själv gå vidare ifrån och som ett sätt att skapa samsyn kring hur man kan arbeta med sagostunder och referenssamtal på biblioteken. Dessutom har vi tankar på att utforma en mer allmän verktygslåda för den som vill börja testa kvalitetsmodellen på andra verksamheter. Under 2015 genomförs också en kurs i praktisk kunskap i samarbete med Södertörns högskola/centrum för praktisk kunskap, som ett sätt att testa om vi kan ge modellen en baksida. Kursen är tänkt att resultera i en skrift som sedan sprids. Vi har redan nu föreläst om vårt arbete i olika sammanhang, och har ytterligare föreläsningar och workshops inbokade under våren. Vi kommer bland annat att träffa bibliotekspersonal i Luleå, Malmö, Västerås, på sjukhusbiblioteken i Stockholms län samt vid marskonferensen i Umeå. I Umeå kommer vi också att ha workshops med bibliotekspersonal från Västerbottens län. Ytterligare län har anmält intresse för att vi ska komma till dem. Vi avser att skicka ut en enkät i slutet av 2015 för att se vilken effekt vår spridning haft. Har kvalitetsmodellen blivit känd och använd på biblioteken i landet? 13
Dnr: 53-KB 985-2013 Vi tycker att vi har mött ett stort intresse för kvalitetsmodellen och resonemangen kring den när vi har varit ute och träffat bibliotekspersonal och chefer, och vår uppfattning är att modellen går att använda på en lång rad av bibliotekens verksamheter. Vi ser fram emot att höra hur kvalitetsmodellen kommer till användning inom många olika områden på bibliotek i landet, och hur arbetet väcker frågor, insikter och reflektion hos biblioteksmedarbetarna! Pia Borrman Hanna Johansson Britt Löfdahl Regionbibliotek Stockholm 14