SYLVESTER SJÖRÖVARMUS

Relevanta dokument
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Frågeformulär till vårdnadshavare

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Delaktighet - på barns villkor?

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Kan man bli sjuk av ord?

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Rusmedel ur barnets synvinkel

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Trauma och återhämtning

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

LÄSGUIDE till Boken Liten

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Kan man bli sjuk av ord?

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Om barns och ungas rättigheter

Varför är vi så dumma?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Till föräldrar och viktiga vuxna:

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

vad ska jag säga till mitt barn?

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

Välkommen till kurator

När mamma eller pappa dör

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Frågor för reflektion och diskussion

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Till dig som bor i familjehem

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

en lektion från Lärarrumet för lättläst -

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex?

Hur mycket har du besvärats av:

Skilsmässor nu och då!

LÄSGUIDE till Boken om Liten

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

En föräldramanual om läxläsning

Autismspektrumtillstånd

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Varför är jag inte normal!?

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

om läxor, betyg och stress

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Stöd för barn och familjen

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund.

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser

MADRS-S (MADRS självskattning)

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Transkript:

En film som hjälpmedel i samtal med barn om föräldrars skilsmässa. En skilsmässa eller separation är vanligtvis smärtsam och svår för både föräldrar och barn. I mitt arbete som medlare och terapeut på ett familjecenter möter jag föräldrar som göra den här processen så skonsam som möjligt för barnen. Men det är inte lätt att veta hur man ska agera i alla situationer. Det finns ingen mall att följa. Varje familj är unik, precis som varje familjemedlem är unik. Och varje separation har sina frågeställningar: Är det här något som föräldrarna har planerat länge? Har det hänt något som har påskyndat beslutet? Är det mycket ilska och bitterhet mellan föräldrarna? Hur gamla är barnen? Är något av barnen extra sårbart? Kommer det att innebära praktiska eller ekonomiska problem? Fakta Produktion: Prosjekt Film, 2005 Längd: 14 min Från: 5 år Ämne: Samlevnad; Pedagogiska frågor Filmnr: 6931 Filmens syfte - satt skildra vad som kan hända i en barnfamilj när föräldrarna bestämmer sig för att skilja sig - att fungera som diskussionsunderlag vid skilsmässor där barn är inblandade - att peka på olika lösningar för att på bästa sätt lösa de situationer som kan uppkomma Filmens teman Sekvens 1 - Flytt - Längtan efter en förälder Sekvens 3 - Tillkännagivande av förestående separation - Hur budskapet uppfattas - Olika reaktioner Sekvens 4 - Kroppsliga/psykiska reaktioner - Skuldkänslor/önsketänkande - Försök att få föräldrarna att ändra på sitt beslut Sekvens 5 - Bråk mellan föräldrarna - Flytt Sekvens 6 - Förhoppningar om att allt ska bli som förr Sekvens 7 - Reaktioner på dagis/i skolan - Att berätta för vänner om föräldrarnas skilsmässa - Osäkerhet inför framtiden - Föräldrarnas nya partner - Barn blir involverade i föräldrarnas konflikter Sekvens 8 - Flytt/social anknytning - Ekonomi - Fast boende/umgänge - Längtan efter en förälder - Ilska mot föräldrarna Sekvens 9 - Möte med en ny situation pappas nya hem - Längtan efter en förälder Sekvens 10 - Längtan efter hemmiljön/ kamrater - Nya vänner - Anpassning till en ny situation - Accepterande Aktiviteter före visning Ta reda på aktuell skilsmässostatistik i Sverige. Hur väljer t.ex. familjerna att lösa vårdnadsfrågan i samband med skilsmässa? Frågor efter visning 1. Hur reagerar Sylvester då han får reda på att föräldrarna vill skiljas? 2. Hur reagerar hans syskon? 3. Hur har Sylvesters kompis upplevt sina föräldrars skilsmässa? 4. Hur gör familjen för att gå vidare?

Aktiviteter efter visning Fundera över hur man kan hjälpa barn i samma situation som Sylvester. Vad är det viktigt att tänka på som vuxen? Hur berättar man bäst för ett barn att man vill skiljas? Vilka andra faktorer än det faktum att familjen splittras påverkas av en skilsmässa (som t.ex. ekonomi, flytt etc.)? Skriv en lista på vad som påverkar barnets situation och vad som är viktigt att tänka på. BARN OCH SKILSMÄSSA AVSIKTEN MED VIDEON En skilsmässa eller en separation är vanligtvis smärtsam och svår för både föräldrar och barn. I mitt arbete som medlare och terapeut på ett familjecenter möter jag föräldrar som försöker göra den här processen så skonsam som möjligt för barnen. Men det är inte lätt att veta hur man ska agera i alla situationer. Det finns ingen mall att följa. Varje familj är unik, precis som varje familjemedlem är unik. Och varje separation har sina frågeställningar: Är det här något som föräldrarna har planerat länge? Har det hänt något som har påskyndat beslutet? Är det mycket ilska och bitterhet mellan föräldrarna? Hur gamla är barnen? Är något av barnen extra sårbart? Kommer det att innebära praktiska eller ekonomiska problem? Forskning visar att det är nyttigt för barn att få sätta ord på sådant som de upplever som svårt. Det gör det lättare för dem att förstå vad det är som händer och det ger dem möjlighet att sätta in det i ett sammanhang. Annars kan händelsen bli kvar som en känslomässig plåga. Ibland kan det bli nödvändigt med professionell hjälp, men oftast är föräldrarna bäst lämpade att prata med sina barn. Den här filmen är först och främst tänkt som ett hjälpmedel för terapeuter och medlare i deras samtal med barn om föräldrarnas skilsmässa. Den kan också användas som utgångspunkt för samtal på daghem, i skolor eller i andra sammanhang där ämnet skilsmässa tas upp. Föräldrarna kan se filmen tillsammans med sina barn för att lättare få igång samtal om aktuella ämnen i samband med en separation. Det finns flera bra böcker om barn och skilsmässa, både för fackmän och föräldrar. Det här lilla häftet är avsett som en kort introduktion till de olika teman som tas upp i filmen. Det tar upp de vanligaste problemställningarna som dyker upp i samband med föräldrarnas separation. Min erfarenhet är att barn har många tankar och frågor kring ämnet skilsmässa vare sig deras föräldrar är skilda eller inte. Därför kan det vara bra att ha läst igenom häftet innan man ser filmen. HUR BERÄTTAR MAN FÖR BARN ATT MAN SKA SEPARERA? Mamma och Pappa Mus samlar hela familjen för att berätta för barnen att de har bestämt sig för att skiljas. Vi ser att de tre barnen reagerar på olika sätt. Storasyster blir arg och hennes första tanke är att hon inte vill flytta. Hon är i den åldern då vännerna betyder mycket att flytta ifrån vännerna känns som en katastrof. Lillasyster förstår inte riktigt vad det är som händer. Hon blir rädd för att storasyster reagerar som hon gör. Hon märker på stämningen, ansiktsuttrycken och på föräldrarnas tonfall att allt inte är som det ska. Hon söker trygghet i pappas famn. Sylvester vägrar att ta in det föräldrarna säger. Han flyr från situationen. Han har behov av att få vara för sig själv med sina funderingar. Han behöver tid för att förstå meningen med det nya som händer.

ATT FLYTTA Sylvester tänker med obehag på att han kanske måste flytta från sina vänner. Vänner är viktiga i ett barns liv, och tillhörigheten bland jämnåriga är viktig gör att barnet ska kunna utveckla en positiv självbild. Vid en separation är det självklart att minst en av föräldrarna flyttar. Om möjligt är det bäst för barnen att föräldrarna bor nära varandra, gärna på gångavstånd. På det sättet kan barnen leka i den miljö de är vana vid. Om det blir nödvändigt att flytta rekommenderas att det sker en tid efter separationen. Det kan vara jobbigt med sådana omfattande förändringar både hemma och i närmiljön samtidigt. Vissa barn har svårt att finna sig tillrätta i en ny miljö. De saknar sina gamla lekkamrater. Föräldrarna måste uppmuntra att de upprätthåller kontakten med vännerna genom att se till att man hälsar på varandra och skriver eller ringer till varandra. Att flytta kan också vara spännande. Sylvester får ett nytt rum, nya leksaker och nya lekkamrater allt eftersom. Fråga gärna barnen om råd när ni ska inreda deras nya rum. EKONOMI Två hushåll kostar mer än ett. När barnen ska ha dubbla hem, kommer den ena eller båda föräldrarna sannolikt att få det sämre ställt. Mamma Mus förvarnar Sylvester om att föräldrarna inte kommer att ha råd att ge honom en ny cykel. Just då tycker Sylvester att det är oväsentligt. Men när kamraterna kommer med nya cyklar kommer det säkert att kännas annorlunda. Intervjuer med barn visar att de är väldigt engagerade i föräldrarnas ekonomi. Det gäller framförallt de äldsta. Vårt samhälle genomsyras av köphysteri och barnen vill ha samma materiella standard som sina kamrater för att inte känna sig utanför. Det är viktigt att prata med barnen om den ekonomiska situationen och om att familjen måste dra lasset tillsammans. Ekonomin kan bli en källa till konflikt mellan föräldrarna. De kan ha olika uppfattning om barnens behov av kläder, saker och pengar till fritidsaktiviteter. Den ena föräldern kan uppleva att den andra köper barnen med dyra presenter. Eftersom bråk mellan föräldrarna är det som är mest plågsamt för barnen är det viktigt att föräldrarna försöker komma överens om hur man ska tackla olika uppfattning om ekonomiska angelägenheter. SKOLA OCH DAGHEM När Sylvester har fått veta att föräldrarna ska skiljas blir han nedstämd. Det märks på dagis. Han är ledsen och går runt med en massa obesvarade frågor. Han drar sig undan och vill vara ifred. Han blir lätt irriterad på kompisarna. Han har tur som har en tjejkompis som han kan prata med. Flickor har lättare för att prata om sådant som är jobbigt. Pojkar har bättre kontakt när det gäller att hitta på saker. Dessa egenskaper är emellertid inte alltid könsrelaterade. Sylvesters kompis föräldrar har också skilt sig. När man har någon att dela sådana jobbiga upplevelser med känns de mindre skrämmande. Det finns barn som inte kan förmå sig att berätta för omvärlden att föräldrarna ska separera. De kan länge försöka dölja det. Föräldrarna kan hjälpa barnen genom att prata med dem om hur de kan formulera sig när de ska berätta det. När man har av huvudet fullt av tankar och funderingar går det ut över koncentrationen. Det blir särskilt tydligt när barnen har börjat skolan. De kan också låta sin frustration och ilska gå ut över skolan och skolkamraterna. Därför är det viktigt att lärarna vet om hur det ligger till, så att de har förståelse för barnets beteende. När det sker stora förändringar i ett barns liv bör inte bara skola, fritis och dagis informeras, utan även andra som har mycket kontakt med barnen. Det kan t.ex. vara fritidsledare eller bästa vännens

föräldrar. Håll kontinuerlig kontakt med skola och dagis. På så sätt får man en mer komplett bild av hur barnet mår. och känna sig tvingade att inta en negativ inställning gentemot den nya partnern. Om den nya partnern också har barn blir det många faktorer att ta hänsyn till. Det kan vara bra för barnen att få umgås lite på egen hand med mamma eller pappa. BARNS REAKTIONSMÖNSTER NYA PARTNER Sylvester blir förskräckt när Maja frågar om Pappa Mus har en ny flickvän. Tanken har inte ens slagit honom. Det kommer fram att det har varit svårt för Maja att hantera pappans nya partner. Allt eftersom har hon accepterat henne, hon tycker till och med om henne. Hennes mor tyckte inte om henne, och det har troligtvis påverkat dottern. Många parförhållanden slutar med att en tredje part involveras. Ett år efter separationen har de flesta ett nytt förhållande. Separationen försvåras när det redan finns en ny partner med i bilden. Den ena personen känner sig ratad och den andra är förälskad och har tankarna på annat håll. Ingen av föräldrarna är närvarande nog att sätta barnens behov i första rummet. Likväl är det här en verklighet som många par ställs inför när de separerar. Det finns inget givet svar på hur en sådan situation ska hanteras. Men generellt sett är det en fördel för barnen att inte behöva bli involverade i det nya förhållandet förrän det har gått en viss tid efter separationen. Då får de först möjlighet att vänja sig vid att mamma och pappa inte längre ska bo ihop. Det är lättare för små barn att acceptera en ny partner. Stora barn och tonåringar tycker att det är obehagligt och äckligt att se sina föräldrar vara kära eller att råka höra deras kärlekssamtal. Låt mötet med mammas eller pappas nya partner ske i barnens egen takt. De behöver tid för att ta in den nya situationen. De kan känna sig illojala mot den andra föräldern om de accepterar den nya personen. De kan också oroa sig över att bli förhörda av den andra föräldern Jag hör ofta föräldrar berätta om syskon som reagerar helt olika när de får veta att föräldrarna ska skiljas. Alla barn är olika, och ålder och andra faktorer spelar in. Det är viktigt att man accepterar olikheterna i barns reaktionsmönster. De flesta reaktioner vid svåra händelser är normala. Hur barn reagerar på och tar sig igenom en skilsmässa beror på hur föräldrarna hanterar situationen. Om de vuxna kan skapa trygghet och förutsägbarhet dämpas barnens osäkerhet och ångest. Undersökningar visar att de flesta barn efter ett år har tagit sig igenom reaktionsfasen och är tillbaka i de gamla gängorna. Forskare är eniga om att de flesta skilsmässobarn klarar sig bra. Likväl är de något överrepresenterade när det gäller psykiska besvär, beteendeproblem och låg utbildning. Konflikter mellan föräldrarna är en av de faktorer som är mest skadliga för barn, särskilt när konflikten pågår en längre tid. Forskning visar att föräldrarnas konflikter och smutskastning av varandra inte bara försämrar barndomen, utan även kan ge problem i vuxenlivet. Som nämnts tidigare är barn hjälpta av att få sätta ord på jobbiga upplevelser. Det gör det lättare att förstå det som händer. Annars kan händelsen förvandlas till ett känslomässigt ärr. Därför är det viktigt att alla barn får lov att reagera på sitt sätt. Det är viktigt att det inte läggs lock på sorgen över att något välbekant och tryggt tar slut och att framtiden känns osäker. När barnen känner sig accepterade är det lättare att öppna sig och prata om det som händer. Jag ska här beskriva några av de vanligaste reaktionerna hos barn när föräldrarna skiljer sig:

Som vi ser i filmen vill inte Sylvester acceptera att föräldrarna ska skiljas. Vid krissituationer är en vanlig första reaktion att förneka det inträffade. Reaktionen kommer senare. Storasyster reagerar spontant och sätter ord på sina känslor. Sylvester måste först smälta det för sig själv. Han försöker finna en mening i det som sagts och tänker på vilka konsekvenser det får. Föräldrar kan misstolka barn som inte reagerar nämnvärt och tro att de tar lätt på händelsen. Alla förskolebarn har inte lika lätt för att sätta ord på tankar och känslor. Föräldrarna får leta efter andra reaktioner för att se hur barnen mår. I småbarnsåldern ser barn sig själva som världens centrum. De kan få för sig att det är deras fel att mamma och pappa ska skiljas. Det kan tro att det är något de har gjort eller sagt som har gjort föräldrarna arga. Sylvester får för sig att han inte har varit helt snäll. Han hoppas att han kan göra allt bra igen genom att vara extra duktig och hjälpsam. Äldre barn förstår att de inte är skuld till föräldrarnas skilsmässa, men de kan känna behov av att göra någonting åt situationen. Tänk om de kunde få mamma och pappa att hitta tillbaka till varandra! En flicka berättade att hon valde att flytta till pappan för att mamman skulle sakna henne och flytta efter. Det kan dröja länge innan barnen ger upp hoppet om en återförening. Den första tiden pendlar de mellan hopp och osäkerhet. Först när en av föräldrarna flyttar blir det hela verkligt. Vissa barn blir ledsna och sorgsna. En del kan gråta och söka tröst medan andra bär sorgen inom sig. De vill inte prata om det som är svårt. Det tjänar inte mycket till att försöka pressa dem till att prata. Föräldrarna kan hjälpa barnen att finna ord genom att prata om det som händer eller genom att använda hjälpmedel som den här videon. Barnen kan då få se att det är normalt att reagera som de gör och att det accepteras. Om en eller båda föräldrarna mår dåligt eller är deprimerade till följd av separationen påverkar det barnet. Barn kan uppleva det som skrämmande att mista den trygghet som föräldrarna representerar. De försöker efter bästa förmåga ta hand om föräldrarna. För att inte plåga föräldrarna håller de tillbaka den egna sorgen. Barnen kan ta på sig en vuxenroll och bli den som tröstar mamma eller pappa. I västa fall kan barn agera som pappas lilla fru eller mammas lille man för att försöka fylla det tomrum som de ser att föräldrarna upplever. Det är viktigt att visa barnen att föräldrarna klarar sig själva, att det är de vuxna som ska ge tröst. Samtidigt ska barnen få beröm för att de är omtänksamma. Andra barn reagerar med ilska och oro. Ilskan riktas ibland mot den förälder som flyttar, men lika ofta mot den fasta vårdnadshavaren. Ibland känns det tryggare att låta ilskan gå ut över syskon, skolkamrater eller andra personer i närheten. Vuxna måste acceptera barnets ilska och visa förståelse för den. Samtidigt måste man hejda barnet om ilskan går ut över andra eller får andra negativa konsekvenser. Det är inte bra att bli klassens bråkstake. Målet är att lära barnet att sätta ord på sina känslor istället för att bli utagerande. Barnet behöver mycket uppmärksamhet och positiv respons. När barn får problem är det vanligt med kroppsliga reaktioner. De får ofta huvudvärk och ont i magen. De kan också klaga på värk i kroppen och yrsel. Vissa reagerar genom att lägga sig till med ett barnsligare beteende eller genom att inte längre klara av sådant som man tidigare klarat. När barn lider av ihållande smärtor bör man kontakta läkare för att konstatera att inte det inte är något annat som ligger bakom. Sylvester känner tomhet och saknad när pappa har flyttat. När han är hos pappa saknar han mamma. Det är värst när han har lagt sig och har tid att känna efter Saknad är något som barn med två hem måste leva med. En flicka berättar att hon idag, sju år efter föräldrarnas skilsmässa, fortfarande lägger

mycket kraft på att sakna den förälder hon inte är hos. Dagen innan hon ska byta hem oroar hon sig för att den hon åker ifrån ska sakna henne. Hon är ofta nedstämd. Det kan vara särskilda tillfällen då barn saknar den andra förälderns närvaro. Det är kanske inte samma sak att prata med pappa om just det problemet, medan det en annan gång hade varit bra att ha med pappa istället för mamma på en fotbollsmatch. Det är viktigt att föräldrarna inte ger intryck av att de saknar barnen när de är borta, att barnen inte tror att föräldrarna sitter ensamma och deppar när de inte är hos dem. Den första tiden efter separationen kommer barnen att sakna livet de hade förut det faktum att de var en familj, de vardagliga rutinerna, det som kändes tryggt. De saknar också lekkamraterna och närmiljön när de inte bor i sitt gamla hem. Om de får en bra livssituation efter skilsmässan kommer saknaden att avta. BARNS REAKTIONER PÅ FÖRÄLDRARNAS KONFLIKTER Även Mamma och Pappa Mus bråkar, hur snälla och trevliga de än är. När två personer fattar ett så allvarligt beslut som att skiljas, kan man utgå ifrån att det har föregåtts av en process präglad av sorg, ängslan, ilska och andra svåra känslor. Det går nästan inte att undvika arga och hårda ord. Många föräldrar berättar att de passar på att bråka när barnen inte är hemma. Men barn verkar ha inbyggda antenner. De lyssnar genom dörrar och väggar. De fångar upp mimik, kroppsspråk och tonfall. De känner otrygghet, rädsla och ofta skuld. En liten flicka berättade för mig hur hon ansträngde sig för att se glad ut när hon var i samma rum som mamma och pappa. Hon hoppades på så sätt avleda dem från att börja bråka. Barn klarar av att föräldrarna är ovänner en kortare tid. Det kan göra det lättare att förstå att de ska skiljas. Men om föräldrarna fortsätter bråka även efter separationen utsätts barnen för extra påfrestningar. De känslomässiga och fysiska anspänningarna kan på sikt ge både psykiska och kroppsliga besvär. Barn känner stark lojalitet mot båda föräldrarna och hamnar i en olöslig situation. Det händer att de måste välja sida för att överleva. Men hur påverkar det ett barn att välja bort en av sina föräldrar? När jag skrev manuset till filmen lät jag musbarnen slippa föräldrar som involverar barnen i sina konflikter eller som pratar illa om varandra. Det skulle bli för smärtsamt för både musbarnen och barnen som ska titta på videon. En del föräldrar tycker att barnen bör få höra sanningen. Men vad är egentligen sanningen? När människor är oense om något finns det minst två sanningar. De två som en gång var ett kärlekspar och såg allt i rosa ser nu allt i svart och hittar bara fel hos varandra. Troligtvis är båda föräldrarna som folk är mest, med goda och mindre goda sidor. För barn är dock mamma och pappa speciella. Det är viktigt för barn att kunna bevara en positiv bild av sina föräldrar. Om vi tänker tillbaka på när vi var små kommer vi kanske ihåg hur det sårade när någon sa något negativt om våra föräldrar. Kritiken tar ännu hårdare om den kommer från dem som står oss närmast. Det är allmänt känt att bilden man har av sina föräldrar påverkar utvecklingen av ens självbild. Och vem önskar inte sina barn en positiv självbild som kan bidra till ett bra liv? En separation är en svår situation för föräldrarna. 20-30 % går in i en depression, andra går igenom en stor kris. De flesta har det jobbigt, och det är förståeligt att de har nog med sig själva och inte ägnar barnen tillräcklig uppmärksamhet. Det är mänskligt. Därför är det viktigt att vara medveten om de fallgropar som kan få negativa konsekvenser för barnen. Som förälder måste man kanske ta sig samman och ge avkall på vissa principer. Det kan kännas svårt, men det är en bra investering för framtiden. De föräldrar som inte kan ta sig ur krisen bör söka hjälp. Barn mår bäst när föräldrarna mår bra. av May Stemland Medlare & Terapeut