MVE420: Etik: värderingar och framtida generationer. Vilhelm Verendel

Relevanta dokument
MVE420: Etik: Värderingar och framtida generationer. Vilhelm Verendel

MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid. Etik och framtida generationer 27 mars 2018

ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

Introduktion till etik (2)

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

MVE420: Existentiell risk, Fermis paradox och det stora filtret. Vilhelm Verendel

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum:

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

Writing with context. Att skriva med sammanhang

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion till logik

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Spel(ar)kultur. Spelfortbildning april Matilda Ståhl Åbo Akademi

Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Isometries of the plane

Etik och Ekonomisk brottslighet

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Handlar om Teknikaliteterna valet av variabler och metoder för att beräkna skillnaderna. OH översiktstabellen peka på komplexiteten, de många valen.

Om Sodexo. Sodexo i världen. Sodexo i Norden. 16 miljarder omsättning Mer än sites anställda. 80 länder

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Hemtentamen: Politisk Teori 2

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Utvärdering SFI, ht -13

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Quicksort. Koffman & Wolfgang kapitel 8, avsnitt 9

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Acceptans & sanning DEL 2

Kvalitativa metoder II

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Etik och ekologisk kompensation. Mikael Karlsson, Docent miljövetenskap Karin Edvardsson Björnberg, Docent miljöfilosofi

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Mis/trusting Open Access JUTTA

samhälle Susanna Öhman

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Module 1: Functions, Limits, Continuity

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006

Do you Think there is a problem with the car traffic to or from the inner city weekdays ?

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Från osäkerhet till säkerhet ISO för mätning

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Insamlingsforumbilden. Den nya givaren


KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa?

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

Framtidens fordon. Douglas Halse TE14A

Välkommen! Det börjar snart. Framtidens kund - en omvärldsspaning. TEK Verksamhet för framtiden Gullbranna 24 oktober2012

Informationsteknologi och etik

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

Välkommen! Teknik, makt och mänsklighetens framtid. Kursintroduktion 19/1

COMPUTABILITY BERÄKNINGSBARHET. Källa: Goldschlager, Lister: Computer Science A Modern Introduction 2. upplaga 1988, Prentice Hall

Transkript:

MVE420: Etik: värderingar och framtida generationer Vilhelm Verendel 2016-03-24

Inslag av värderingsfrågor på kursen Examination av kursen baseras på rapporten ni har skrivit: Från kurshemsidan Problemställningen bör definieras och förklaras tydligt. De möjligheter och/eller risker för mänskligheten som finns inom det valda området bör preciseras så gott det går, samt motiveras med goda argument. Rapporten bör också ta upp hur vi (mänskligheten) kan agera för att ge bästa chanser till ett positivt utfall Att reflektera över hur teknik kan ge positiva/negativa utfall för framtida generationer kräver ett inslag av etiska värderingar Målet med föreläsningen: introducera viss systematik för etiska värderingar

Innehåll 1 Introduktion till olika etiska teorier med exempel 2 Sven Ove Hansson - Teknik och etik 3 I. van de Poel och L. Royakkers - The Ethical Cycle Vi rekommenderar att ni senare under kursens gång relaterar till någon av metoderna i (2) eller (3) för ert rapportskrivande

Parfit (1984) I believe that if we destroy mankind, as we now can, this outcome will be much worse than most people think. Compare three outcomes:

Parfit (1984) I believe that if we destroy mankind, as we now can, this outcome will be much worse than most people think. Compare three outcomes: 1 Peace. 2 A nuclear war that kills 99% of the world s existing population. 3 A nuclear war that kills 100%.

Parfit (1984) I believe that if we destroy mankind, as we now can, this outcome will be much worse than most people think. Compare three outcomes: 1 Peace. 2 A nuclear war that kills 99% of the world s existing population. 3 A nuclear war that kills 100%. (2) would be worse than (1), and (3) would be worse than (2). Which is the greater of these two differences?

Parfit (1984) I believe that if we destroy mankind, as we now can, this outcome will be much worse than most people think. Compare three outcomes: 1 Peace. 2 A nuclear war that kills 99% of the world s existing population. 3 A nuclear war that kills 100%. (2) would be worse than (1), and (3) would be worse than (2). Which is the greater of these two differences? Gå med mobil eller dator till b.socrative.com Room: MVE420

Parfit (1984) I believe that if we destroy mankind, as we now can, this outcome will be much worse than most people think. Compare three outcomes: 1 Peace. 2 A nuclear war that kills 99% of the world s existing population. 3 A nuclear war that kills 100%. (2) would be worse than (1), and (3) would be worse than (2). Which is the greater of these two differences? Most people believe that the greater difference is between (1) and (2). I believe that the difference between (2) and (3) is very much greater.

Parfit: undergång vore mycket värre Varför? 1 99% av mänskligheten: runt 7.32 10 9 människor 2 100%: 7.4 10 9 människor 3 Parfit: Förlust av det senare förhindrar kanske något mer:

Parfit: undergång vore mycket värre Varför? 1 99% av mänskligheten: runt 7.32 10 9 människor 2 100%: 7.4 10 9 människor 3 Parfit: Förlust av det senare förhindrar kanske något mer: alla framtida mänskliga generationer

Framtida potential på jorden Scenario: 1 Antag hållbart liv på jorden för 10 miljarder människor 2 Antag 1 miljard år framför oss på jorden (solen blir äldre än så) 3 Antag genomsnittlig livslängd på 100 år

Framtida potential på jorden Scenario: 1 Antag hållbart liv på jorden för 10 miljarder människor 2 Antag 1 miljard år framför oss på jorden (solen blir äldre än så) 3 Antag genomsnittlig livslängd på 100 år Med förenklat överslag: 10 17 framtida personer på jorden 7 10 9 är bara en bråkdel av detta kan vara så att bara en bråkdel av alla framtida personer ännu blivit till

Hållbar utveckling: en värdefråga Hur mycket bör vi värdera hållbar utveckling? Denna värderingsfråga verkar inte ha ett naturvetenskapligt svar

Hållbar utveckling: en värdefråga Hur mycket bör vi värdera hållbar utveckling? Denna värderingsfråga verkar inte ha ett naturvetenskapligt svar Men hur ser goda argument för att värdera framtiden ut?

Hållbar utveckling: en värdefråga Hur mycket bör vi värdera hållbar utveckling? Denna värderingsfråga verkar inte ha ett naturvetenskapligt svar Men hur ser goda argument för att värdera framtiden ut? Etiska teorier/moralfilosofi Det systematiska undersökandet vilken roll värderingar kan ha i en argumentation för att värdera framtiden

Hållbar utveckling: en värdefråga Hur mycket bör vi värdera hållbar utveckling? Denna värderingsfråga verkar inte ha ett naturvetenskapligt svar Men hur ser goda argument för att värdera framtiden ut? Etiska teorier/moralfilosofi Det systematiska undersökandet vilken roll värderingar kan ha i en argumentation för att värdera framtiden Men vad är egentligen en argumentation?

Skillnad: argumentation och retorik Vad gör vi när vi påstår att X är bra, X är dåligt, vi bör göra X? Två möjligheter:

Skillnad: argumentation och retorik Vad gör vi när vi påstår att X är bra, X är dåligt, vi bör göra X? Två möjligheter: 1 Retorik: Målet är att övertyga så effektivt som möjligt. Inte alltid logiskt korrekt härledning. Exempel: utnyttja felkalibreringar. 2 Argumentation: Vi försöker att tydliggöra vår ståndpunkt och logiskt korrekt härleda en slutsats.

Skillnad: argumentation och retorik Vad gör vi när vi påstår att X är bra, X är dåligt, vi bör göra X? Två möjligheter: 1 Retorik: Målet är att övertyga så effektivt som möjligt. Inte alltid logiskt korrekt härledning. Exempel: utnyttja felkalibreringar. 2 Argumentation: Vi försöker att tydliggöra vår ståndpunkt och logiskt korrekt härleda en slutsats. Argument: Ett antal påståenden för att stödja en slutsats. Dessa påståenden: Är det faktapåståenden eller värdepåståenden? Enklast är att ta ett exempel...

Skillnad: faktapåståenden och värdepåståenden Exempel på ett argument: 1 Ett stort antal människor i världen påverkas av våldsamma konflikter 2 Vi bör alltid försöka undvika mänskligt våld 3 Vi bör handla nu för att försöka minska antalet våldsamma konflikter Vad är faktapåstående, värdepåstående och slutsats?

Skillnad: faktapåståenden och värdepåståenden Exempel på ett argument: 1 Ett stort antal människor i världen påverkas av våldsamma konflikter (P1) Fakta (premiss 1) 2 Vi bör alltid försöka undvika mänskligt våld (P2) Värde (premiss 2) 3 Vi bör handla nu för att försöka minska antalet våldsamma konflikter (P3) Slutsats Vad är faktapåstående, värdepåstående och slutsats?

Skillnad: faktapåståenden och värdepåståenden Exempel på ett argument: 1 Ett stort antal människor i världen påverkas av våldsamma konflikter (P1) Fakta (premiss 1) 2 Vi bör alltid försöka undvika mänskligt våld (P2) Värde (premiss 2) 3 Vi bör handla nu för att försöka minska antalet våldsamma konflikter (P3) Slutsats Vad är faktapåstående, värdepåstående och slutsats? Faktapåståenden: påståenden om vilka omständigheter som är sanna i världen omkring oss (vetenskap) Värdepåståenden: påståenden om vilka fakta som vore önskvärda eller icke-önskvärda, t ex om framtida generationer (inte vetenskap)

Humes lag: skilja vetenskap från värderingar En princip för skillnaden mellan faktapåståenden och värdepåståenden: Ingen naturlag, men en princip som hållit flera hundra års prövning Humes lag Vi kan inte härleda värdepåståenden från enbart faktapåståenden

Humes lag: skilja vetenskap från värderingar En princip för skillnaden mellan faktapåståenden och värdepåståenden: Ingen naturlag, men en princip som hållit flera hundra års prövning Humes lag Vi kan inte härleda värdepåståenden från enbart faktapåståenden Konsekvens av Humes lag Varje argument som har ett värdepåstående i sin slutsats behöver innehålla minst ett värdepåstående bland premisserna En viktig aspekt av etik är att systematiskt peka ut vilka värdepåståenden som ligger till grund för möjliga slutsatser ( etiska teorier )

Två sorters etiska teorier Analys med etiska teorier är ofta en jämförande övning mellan: 1 Konsekvensbaserad etik: en handling bedöms efter sina konsekvenser 2 Deontologisk etik: en handling bedöms efter sitt inneboende värde

The trolley problem: 1 Spårvagnen är på väg rakt fram. Är det rätt att vrida spaken? Socrative: MVE420 Graphics: Theodore Lai

The trolley problem: 2 Spårvagnen är på väg rakt fram. Är det rätt att hindra den med personen? Socrative: MVE420 Graphics: Theodore Lai

Ett problem vi komma behöver lösa i ny teknologi Moderna bilar har över 100 datorer: vi kommer behöva programmera det. Vilka sorters fordon kommer konsumenterna att välja?

Två sorters etiska teorier Analys med etiska teorier är ofta en jämförande övning mellan: 1 Konsekvensbaserad etik: en handling bedöms efter sina konsekvenser 2 Deontologisk etik: en handling bedöms efter sitt inneboende värde

Två sorters etiska teorier Analys med etiska teorier är ofta en jämförande övning mellan: 1 Konsekvensbaserad etik: en handling bedöms efter sina konsekvenser Utilitarism: det moraliskt rätta är att göra är det som maximerar totala nivån av nytta i världen, t ex 2 Deontologisk etik: en handling bedöms efter sitt inneboende värde

Två sorters etiska teorier Analys med etiska teorier är ofta en jämförande övning mellan: 1 Konsekvensbaserad etik: en handling bedöms efter sina konsekvenser Utilitarism: det moraliskt rätta är att göra är det som maximerar totala nivån av nytta i världen, t ex Hedonisk utilitarism: största möjliga lycka Preferensutilitarism: största möjliga antalet uppfyllda preferenser Välfärdsutilitarism: välfärd och goda livsbetingelser (ej moraliska agenters subjektiva inre tillstånd utan externa faktorer) 2 Deontologisk etik: en handling bedöms efter sitt inneboende värde

Två sorters etiska teorier Analys med etiska teorier är ofta en jämförande övning mellan: 1 Konsekvensbaserad etik: en handling bedöms efter sina konsekvenser Utilitarism: det moraliskt rätta är att göra är det som maximerar totala nivån av nytta i världen, t ex Hedonisk utilitarism: största möjliga lycka Preferensutilitarism: största möjliga antalet uppfyllda preferenser Välfärdsutilitarism: välfärd och goda livsbetingelser (ej moraliska agenters subjektiva inre tillstånd utan externa faktorer) 2 Deontologisk etik: en handling bedöms efter sitt inneboende värde Pliktetik: att t ex respektera förbud, löften, inte ljuga, etc. Rättighetsetik: baserat på absoluta okränkbara rättigheter som frihet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, etc. Exempel: undvika aktivt förkorta någons liv i spårvagnsproblemet

Två sorters etiska teorier Analys med etiska teorier är ofta en jämförande övning mellan: 1 Konsekvensbaserad etik: en handling bedöms efter sina konsekvenser Utilitarism: det moraliskt rätta är att göra är det som maximerar totala nivån av nytta i världen, t ex Hedonisk utilitarism: största möjliga lycka Preferensutilitarism: största möjliga antalet uppfyllda preferenser Välfärdsutilitarism: välfärd och goda livsbetingelser (ej moraliska agenters subjektiva inre tillstånd utan externa faktorer) 2 Deontologisk etik: en handling bedöms efter sitt inneboende värde Pliktetik: att t ex respektera förbud, löften, inte ljuga, etc. Rättighetsetik: baserat på absoluta okränkbara rättigheter som frihet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, etc. Exempel: undvika aktivt förkorta någons liv i spårvagnsproblemet

Fakta: kan ha komplicerad roll i etiska bedömningar 1 Fakta kan vara mycket viktiga för slutsatsen av värdepåståenden

Fakta: kan ha komplicerad roll i etiska bedömningar 1 Fakta kan vara mycket viktiga för slutsatsen av värdepåståenden 2 Exempel: naturvetenskaplig osäkerhet om klimatförändringar 1 Kvarvarande osäkerhet om klimatkänsligheten spänner över flera grader, trots decennier av forskning

Fakta: kan ha komplicerad roll i etiska bedömningar 1 Fakta kan vara mycket viktiga för slutsatsen av värdepåståenden 2 Exempel: naturvetenskaplig osäkerhet om klimatförändringar 1 Kvarvarande osäkerhet om klimatkänsligheten spänner över flera grader, trots decennier av forskning 2 Reducerad osäkerhet (tydligare faktapåståenden) om klimatkänslighet kan vara avgörande för våra handlingar

Fakta: kan ha komplicerad roll i etiska bedömningar 1 Fakta kan vara mycket viktiga för slutsatsen av värdepåståenden 2 Exempel: naturvetenskaplig osäkerhet om klimatförändringar 1 Kvarvarande osäkerhet om klimatkänsligheten spänner över flera grader, trots decennier av forskning 2 Reducerad osäkerhet (tydligare faktapåståenden) om klimatkänslighet kan vara avgörande för våra handlingar 3 En hög klimatkänslighet kan vara en del av ett argument för omedelbara åtgärder, men en mindre för att låta bli

Fakta: kan ha komplicerad roll i etiska bedömningar 1 Fakta kan vara mycket viktiga för slutsatsen av värdepåståenden 2 Exempel: naturvetenskaplig osäkerhet om klimatförändringar 1 Kvarvarande osäkerhet om klimatkänsligheten spänner över flera grader, trots decennier av forskning 2 Reducerad osäkerhet (tydligare faktapåståenden) om klimatkänslighet kan vara avgörande för våra handlingar 3 En hög klimatkänslighet kan vara en del av ett argument för omedelbara åtgärder, men en mindre för att låta bli 4 Att argumentera för åtgärder behöver dock innefatta en värdering som vi inte når med vetenskap

Fakta: kan ha komplicerad roll i etiska bedömningar 1 Fakta kan vara mycket viktiga för slutsatsen av värdepåståenden 2 Exempel: naturvetenskaplig osäkerhet om klimatförändringar 1 Kvarvarande osäkerhet om klimatkänsligheten spänner över flera grader, trots decennier av forskning 2 Reducerad osäkerhet (tydligare faktapåståenden) om klimatkänslighet kan vara avgörande för våra handlingar 3 En hög klimatkänslighet kan vara en del av ett argument för omedelbara åtgärder, men en mindre för att låta bli 4 Att argumentera för åtgärder behöver dock innefatta en värdering som vi inte når med vetenskap 3 Exempel: Det är fel att hälla ett vitt pulver X på din väns måltid. Vad behöver vi göra för att ta ställning till påståendet?

Fakta: kan ha komplicerad roll i etiska bedömningar 1 Fakta kan vara mycket viktiga för slutsatsen av värdepåståenden 2 Exempel: naturvetenskaplig osäkerhet om klimatförändringar 1 Kvarvarande osäkerhet om klimatkänsligheten spänner över flera grader, trots decennier av forskning 2 Reducerad osäkerhet (tydligare faktapåståenden) om klimatkänslighet kan vara avgörande för våra handlingar 3 En hög klimatkänslighet kan vara en del av ett argument för omedelbara åtgärder, men en mindre för att låta bli 4 Att argumentera för åtgärder behöver dock innefatta en värdering som vi inte når med vetenskap 3 Exempel: Det är fel att hälla ett vitt pulver X på din väns måltid. Vad behöver vi göra för att ta ställning till påståendet? 4 Exempel: Det är fel att placera en radioaktiv sten i OHs byrålåda. Vilka fakta behöver vi för konsekvensetisk ställning? Krävande!

Att bry sig om framtida generationer Argument för etisk hänsyn till framtiden kräver värdepåståenden Två möjligheter: en handling bedöms primärt med avseende på 1 Deontologisk etik: t ex framtida personers rättigheter 2 Konsekvensbaserad etik: framtida personers nytta

Att bry sig om framtida generationer Argument för etisk hänsyn till framtiden kräver värdepåståenden Två möjligheter: en handling bedöms primärt med avseende på 1 Deontologisk etik: t ex framtida personers rättigheter 2 Konsekvensbaserad etik: framtida personers nytta Lärandemål i kursen Förklara varför olika val av etiskt perspektiv kan leda till olika värdering av mänsklighetens framtid

Att bry sig om framtida generationer Argument för etisk hänsyn till framtiden kräver värdepåståenden Två möjligheter: en handling bedöms primärt med avseende på 1 Deontologisk etik: t ex framtida personers rättigheter 2 Konsekvensbaserad etik: framtida personers nytta Lärandemål i kursen Förklara varför olika val av etiskt perspektiv kan leda till olika värdering av mänsklighetens framtid Följande slides har ett exempel på detta lärandemål Det speciella med framtida generationer: de existerar ännu inte Här kan möjligheterna (1) och (2) leda till olika slutsatser

Hur påverkar vi framtida personer? Framtida personer: vi saknar samarbeten, utbyten, överenskommelser... 1 Vi kan påverka deras möjligheter och intressen Vi kan göra det kostsamt för framtida generationer att inte fortsätta med våra projekt och begränsa handlingsutrymme: t ex naturresurser Vi kan begränsa deras handlingsutrymme: t ex klimatfrågan Men vi skulle kunna skapa många möjligheter med nya teknologier 2 Vi kan skada framtida generationer Använda naturresurser som på lång sikt är skadligt: t ex kärnavfall Om de inte utvecklar ny teknologi för att hantera det... 3 Vi påverkar deras existens: om, hur många, och vilka Genetisk identitet: vilka par av celler som ger framtida personer Vi påverkar i princip ständigt vilka framtida personer som väljs ut

Framtida generationer: baserat på rättigheter? Framtida personer finns i framtiden men kan vi kränka deras rättigheter redan nu?

Framtida generationer: baserat på rättigheter? Framtida personer finns i framtiden men kan vi kränka deras rättigheter redan nu? Om vi ger rättigheter till alla potentiella framtida personer, följer inte rätt för alla potentiella framtida personer att t ex existera?

Framtida generationer: baserat på rättigheter? Framtida personer finns i framtiden men kan vi kränka deras rättigheter redan nu? Om vi ger rättigheter till alla potentiella framtida personer, följer inte rätt för alla potentiella framtida personer att t ex existera? Det är orimligt att alla potentiella framtida personer har rätt att existera, osv annars skulle vi kränka absoluta värden vilka beslut vi än tar vi kan ju inte realisera alla potentiella människor

Framtida generationer: baserat på rättigheter? Framtida personer finns i framtiden men kan vi kränka deras rättigheter redan nu? Om vi ger rättigheter till alla potentiella framtida personer, följer inte rätt för alla potentiella framtida personer att t ex existera? Det är orimligt att alla potentiella framtida personer har rätt att existera, osv annars skulle vi kränka absoluta värden vilka beslut vi än tar vi kan ju inte realisera alla potentiella människor Ett sätt att hantera det är: Bara personer som någonsin faktiskt existerar kan ha rättigheter

Framtida generationer: baserat på rättigheter? Framtida personer finns i framtiden men kan vi kränka deras rättigheter redan nu? Om vi ger rättigheter till alla potentiella framtida personer, följer inte rätt för alla potentiella framtida personer att t ex existera? Det är orimligt att alla potentiella framtida personer har rätt att existera, osv annars skulle vi kränka absoluta värden vilka beslut vi än tar vi kan ju inte realisera alla potentiella människor Ett sätt att hantera det är: Bara personer som någonsin faktiskt existerar kan ha rättigheter En vidare konsekvens av denna situation skulle kunna vara: befolkningen skulle kunna göras väldigt liten; det moraliskt relevanta är att faktiskt existerande personers rättigheter kommer att respekteras

Framtida generationer: baserat på utilitarism? Utilitarism: det moraliskt rätta är att göra är det som maximerar totala nivån av nytta (t ex lycka, preferenser, välfärd) för alla över tid Ett vanligt missförstånd om utilitarism: att det bara är existerande individer idag som omfattas (eller att dagens nytta är viktigare)

Framtida generationer: baserat på utilitarism? Utilitarism: det moraliskt rätta är att göra är det som maximerar totala nivån av nytta (t ex lycka, preferenser, välfärd) för alla över tid Ett vanligt missförstånd om utilitarism: att det bara är existerande individer idag som omfattas (eller att dagens nytta är viktigare) Våra handlingar påverkar inte specifika identifierbara individer utan det relevanta är hur vi sammantaget påverkar alla individer i en population (i större grad utbytbara mot varandra)

Framtida generationer: baserat på utilitarism? Utilitarism: det moraliskt rätta är att göra är det som maximerar totala nivån av nytta (t ex lycka, preferenser, välfärd) för alla över tid Ett vanligt missförstånd om utilitarism: att det bara är existerande individer idag som omfattas (eller att dagens nytta är viktigare) Våra handlingar påverkar inte specifika identifierbara individer utan det relevanta är hur vi sammantaget påverkar alla individer i en population (i större grad utbytbara mot varandra) Värderar t ex: är en hållbar framtid med 10 miljarder människor att föredra över 20 miljarder människor på lägre levnadsnivå? 50, 100?

Ett problem för populationsetiken (utilitarism) Den motbjudande slutsatsen (The repugnant conclusion): Parfit (1984) For any possible population of at least ten billion people, all with a very high quality of life, there must be some much larger imaginable population whose existence, if other things are equal, would be better even though its members have lives that are barely worth living.

Den motbjudande slutsatsen (Grafik: Arrhenius (2013)) Höjd: livskvalité. Bredd: antal personer i populationen. Alla liv i Z knappt önskvärda, men Z har större total nytta.

Den motbjudande slutsatsen (Grafik: Arrhenius (2013)) 1 Börja med A, en population med hög välfärd 2 A+ innehåller alla individer i A och en grupp med något lägre välfärd. Fler värdefulla liv, så kan inte vara utilitaristiskt sämre än A

Den motbjudande slutsatsen (Grafik: Arrhenius (2013)) 1 Börja med A, en population med hög välfärd 2 A+ innehåller alla individer i A och en grupp med något lägre välfärd. Fler värdefulla liv, så kan inte vara utilitaristiskt sämre än A 3 B ( B = A + ) görs ɛ bättre: för total välfärd, medel och jämlikhet

Den motbjudande slutsatsen (Grafik: Arrhenius (2013)) 1 Börja med A, en population med hög välfärd 2 A+ innehåller alla individer i A och en grupp med något lägre välfärd. Fler värdefulla liv, så kan inte vara utilitaristiskt sämre än A 3 B ( B = A + ) görs ɛ bättre: för total välfärd, medel och jämlikhet 4 Skapa B+, och sedan C... och upprepa...

Den motbjudande slutsatsen Kommer vi runt problemet med en annan utilitarism? Genomsnittlig utilitarism; rangordna populationer med genomsnittet. Genomsnittlig utilitarism hindrar det här argumentet (Grafik: Arrhenius (2013))

Den motbjudande slutsatsen Kommer vi runt problemet med en annan utilitarism? Genomsnittlig utilitarism; rangordna populationer med genomsnittet. (Grafik: Arrhenius (2013)) Genomsnittlig utilitarism hindrar det här argumentet Men en annan konsekvens av genomsnittsutilitarism: jämför 1 En person med mycket negativt välbefinnande 2 En population som dessutom innehåller miljoner personer som har det marginellt bättre 2 skulle föredras framför 1!

Den motbjudande slutsatsen Argumentet om den motbjudande slutsatsen leder till att: Vi kan byta ut livskvalitét mot kvantitet, många finner det orimligt Vi bör skapa en bättre värld genom att skapa fler människor... Sökandet efter en populationsetik som hanterar den motbjudande slutsatsen på ett rimligt sätt verkar pågå...

Praktisk metod för etisk analys: Sven Ove Hansson Ett antal steg (ur Sven Ove Hanssons Teknik och etik, sektion 4.3) 1 Identifiera de intressenter som finns och deras roller och uppgifter. Beskriv situationen ur de olika intressenternas synvinklar 2 Undersök noga vilka faktiska förhållanden som påverkar den etiska bedömningen. Sök så mycket information som möjligt om dessa förhållanden, men precisera också vilken information som saknas 3 Jämför med hur närliggande exempel skulle ha bedömts 4 Undersök problemet med flera olika moralteoriers hjälp. Pröva t.ex. att tillämpa handlingsutilitarism, regelutilitarism och pliktetik, och ta reda på om det har någon betydelse för ställningstagandet vilken av dessa teorier man tillämpar 5 Försök konstruera nya lösningar

Praktisk metod för etisk analys: van de Poel och Royakkers Ett antal steg (ur van de Poel och Royakkers The Ethical Cycle) 1 Moral problem statement: formulate a moral problem... characteristic... is that there are two or more positive moral values or norms that cannot be fully realized at the same time 2 Problem analysis: (1) stakeholders and their interests ( people who can influence the options for actions being chosen... as well as those people suffering or profiting ), (2) the moral values that are relevant in this situation, (3) the relevant facts 3 Options for actions: possible solutions for actions are generated... whether it is acceptable to engage in a certain action... find options for actions that bridge seemingly opposed moral values playing a role 4 Ethical judgements: on the basis of... moral frameworks 5 Reflection: different ethical frameworks...not necessarily lead to the same conclusion...intuitive judgement and common-sense are also important

Sammanfattning Olika sätt att värdera framtida generationer: två exempel 1 Deontologisk etik: Framtida personers rättigheter 2 Konsekvensbaserad etik: Framtida personers nytta

Sammanfattning Olika sätt att värdera framtida generationer: två exempel 1 Deontologisk etik: Framtida personers rättigheter 2 Konsekvensbaserad etik: Framtida personers nytta Olika etiska värderingar till grund för framtiden kan leda till olika värdering vad gäller populationsstorlek

Sammanfattning Olika sätt att värdera framtida generationer: två exempel 1 Deontologisk etik: Framtida personers rättigheter 2 Konsekvensbaserad etik: Framtida personers nytta Olika etiska värderingar till grund för framtiden kan leda till olika värdering vad gäller populationsstorlek Båda sätten att resonera verkar ha sina problem, och det finns inte ett slutgiltigt vetenskapligt svar (Humes lag)

Sammanfattning Olika sätt att värdera framtida generationer: två exempel 1 Deontologisk etik: Framtida personers rättigheter 2 Konsekvensbaserad etik: Framtida personers nytta Olika etiska värderingar till grund för framtiden kan leda till olika värdering vad gäller populationsstorlek Båda sätten att resonera verkar ha sina problem, och det finns inte ett slutgiltigt vetenskapligt svar (Humes lag) En pragmatisk moralfilosofisk metod tar hänsyn till båda aspeketer

Sammanfattning Olika sätt att värdera framtida generationer: två exempel 1 Deontologisk etik: Framtida personers rättigheter 2 Konsekvensbaserad etik: Framtida personers nytta Olika etiska värderingar till grund för framtiden kan leda till olika värdering vad gäller populationsstorlek Båda sätten att resonera verkar ha sina problem, och det finns inte ett slutgiltigt vetenskapligt svar (Humes lag) En pragmatisk moralfilosofisk metod tar hänsyn till båda aspeketer Inför er rapport: Välj ett av de två ramverk som presenterades för att strukturera upp etisk reflektion som en mindre del av er rapport