Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel! Några stolpar vid seminarium 15 okt. -14 Gerhard Larsson, regeringsutredare av en mångfald välfärdsreformer, senast lett Missbruksutredningen, f.d. landshövding, grundare av Samhall m.m. G.L
Missbruksutredningen 2009-11(SOU 2011:35) Såg över den samlade svenska missbruks- och beroendevården med målsättningen att skapa en kunskapsbaserad vård som utgår från individens behov. Särskilt tydliggöra kommunernas och landstingens ansvar och överväga behovet av att förändra ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Även staten som utförare av kriminalvård, polisen (LOB) och av tvångsvård (SiS) ingår liksom ideella och frivilligorganisationers insatser inom området. Prövade enl. direktiven insatser mot Alkohol- o narkotikaberoende, men tog på eget initiativ också upp beroende av läkemedel o dopningsmedel Frivillig vård och tvångsvård Fem lagstiftningar prövades: SoL, HSL, LVM, LPT samt LOB ------------------------------------------- Förslagen las fram till regeringen i april/maj -11. Därefter remissbehandling under hösten/vintern. Klar majoritet i remisserna stödde förslagen. Två prop. vintern/våren 2012/13. Av utredningens 70 förslag gick dåvarande regering till riksdagen med ett 40-tal, som också bifölls av dåvarande riksdagsmajoritet. G.L
Slutbetänkandet, Volym 1 (2) Förslagen G.L
Missbruket är stort och ökar! Utredningens kartläggningar visar: (Riskbruk alkohol 1 000 000) Alkoholberoende 330 000 Läkemedelsberoende 65 000 (Riskbruk narkotika 77 000) Tungt narkotikamissbruk 29 500 Dopning (regelbundna brukare) 10 000 Samsjuklighet är vanligt förekommande (30-50 % av vårdsökande för missbruk har även annan psykisk sjukdom) Tungt alkoholmissbruk upp 20% på 10 år Tungt narkotikamissbruk upp 15% på 10 år Totalt blir det nästan 500 000 med missbruk/beroende. Av dessa är bara 100 000 kända av socialtjänst/sjukvård = stort dolt missbruk (4 av 5) G.L
Närmare kring omfattning av dopning i Sverige Jämfört alkohol, narkotika, läkemedelsmissbruk kortare och mer osäker historia i Sverige, föga studerad Prevalensstudier visar 1 % av männen o ½ % av kvinnorna någon gång i livet provat (AAS) Missbruksutredningen fick därför, 2010-11,framtaget några uppskattningar (FHI, Tibblin m.fl). Dessa visar: Frekventa användare c:a 10 000, ofta blandmissbrukare Osäkert hur många av dessa som behöver vård Åldersmässigt 15 55 år, företrädesvis män mellan 18-34 år Idrottsmän, esteter o våldsverkare. Tränar ofta på gym. G.L.
G.L. Effekter av dopning Förhöjd risk för sjukdom o skador Nedsatt fertilitet, blodfettsförändringar, hjärtrelaterade problem Psykiska effekter (humör, personlighet, depressiv, aggressivitet) Sociala effekter som kriminalitet o relationsproblem Därtill visar en studie av T. Rosens (2011) en kraftigt förhöjd dödlighet
Behandlingsläget för personer beroende av dopningsmedel i Sverige? Missbruksutredningen konstaterade: - dopningsberoende fr. ungdomsåren innebär ofta död redan i 40-årsåldern - att kontrollerade behandlingsstudier i princip saknas -inget lagmässigt huvudmannaansvar för denna grupp - dagens frivilliga behandl.utbud är mycket begränsat! Dopingjouren, KS, Sthlm, med främst telerådgivning; resurscenter vid Sahlgrenska Gbg; dopningsmottagning vid BC, Örebro - vilket ger en klart otillfredsställande situation för landets drygt 10 000 beroende av dopningsmedel o andra i risksituation 3 år efter Missbruksutredning lämnades är denna situation oförändrad. Dåvarande regering la förslagen till åtgärder i byrålådan Ej heller fick Socialstyrelsen något uppdrag att att ta upp dopningsberoende vid omarbetning av de Nationella riktlinjerna för missbruks- o beroendevård 2014 G.L.
Vad föreslog Missbruksutredningen om dopning(se SOU 2011:35)? I sitt lagförslag, LMB, beskrivs målgruppen och personer med dopningsberoende blir ett med beroende - av alkohol, narkotika el. läkemedel - gemensamt ansvar för sjukvården att ge vård och behandling och för kommunerna stödåtgärder Det betyder, att utredningens åtta reformområden ska gälla även för personer med dopningsberoende i tillämpliga delar Därtill ska - för att bygga upp en kunskap i landets sjukvårdsområden - för en övergångsperiod finnas ett nationellt kompetenscentrum för missbruk av dopningsmedel G.L.
Mina samlade förslag till en reformerad beroendevård indelas i åtta områden (SOU 2011:35): 1.Tidig identifikation och kort intervention 2. Bättre kvalitet, kunskap och högre kompetens 3. Tydligare ansvar för effektivare vård 4. Utveckla vårdens innehåll och boende, sysselsättning 5. Vård utan samtycke 6. Stärkt ställning för individen 7. Polisens och kriminalvårdens roll vid missbruk 8. Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen De åtta områdena innehåller totalt 70 förslag till förändringar. Förändringarna styrs upp genom förslag till: - Ny lag som reglerar kommuner och landstings ansvar samt stärker den enskildes ställning (pluslag) - Ändringar i en rad andra författningar - Finansiering och genomförande samt - Konsekvensanalys G.L
Särskilt om Kompetenscentret för missbruk av dopningsmedel Då dopningsberoende - jämfört alkohol, narkotika, läkemedelsberoende - är ovanligt; idag sällan identifieras; brist på behandlingsinsatser föreligger liksom inga riktlinjer för behandling finns så behövs ett kompetenscenter för en övergångsperiod Konsultativ resurs för beroendevården i hela landet; ge konkreta råd till lokala mottagningar; ge ut rekommendationer; erbjuda vidareutbildningar; bedriva behandlingsforskning samt också ta emot utomlänspatienter Förläggs till intresserat Universitetssjukhus med klinisk erfarenhet inom området och gärna också tillgång till laboratoriekompetens för analyser av dopningsmedel Statlig medfinansiering ( NKD, Örebro kan bli ett framtida kompetenscentrum) G.L.
Vilka kompetenser bör centret innehålla?: - endokrinolog för hantera bl.a. hormonella effekter; psykiatriker för hantera beroendetillstånd men också underliggande andra psykiska sjukdomar; psykolog, socionom o sjuksköterska för behovet av psykosociala, motiverande o omvårdande insatser samt adm. personal